Åtta omgångar återstår av innevarande upplaga av allsvenskan och det kommer att bli ett tight race gällande tre av playoffplatserna. Topp-4 känns fullständigt orimligt och därför är det plats fem som får betraktas som bästa möjliga utfall i nuläget. Det lär vara fem lag som slåss om tre platser. Södertälje (70 poäng), Rögle (68 poäng), Malmö (68 poäng), Oskarshamn (68 poäng) och Mora (66 poäng) är aktörerna som strider om en förlängd säsong och fortsatt hopp om elitseriespel. Hoppet är – som i så många andra sammanhang – det sista som slocknar även om all rimlighet sedan länge har blåst bort. Det är nog bara att inse att det är i stort sett omöjligt att ta sig till den svenska hockeyns finrum via playoff med nuvarande upplägg. Hur ofta formtoppar ett lag 16 matcher i rad (läs playoff- samt efterföljande kvalserie)? Nåväl, en sak i taget. Första utmaningen för Rögle blir att leverera ett väsentligt förbättrat spel i de avslutande åtta omgångarna så får vi se var det bär. Det är tid för att ladda batterierna under landslagsuppehållet för att försöka gå in i seriens avslutning med neutral sinnesstämning, som ett blankt blad. Det vore nog hälsosamt. På återseende.
Underläge med 0-1 och förlorad skottstatistik med 4-21 efter första perioden bådade inte gott. Det kändes som att ännu en förlust skulle inkasseras. Glädjande nog vände Rögle på steken och lyckades besegra Troja uppe i Ljungby. Slutresultatet skrevs till 6-3 i grönvit favör. Jesper Jensen hade med 24:18 mest istid i Rögle och checkade ut med fina +3 i plusminusstatistik. Man brukar ju säga att släkten är värst, så även igår. Alexander Johansson hängde två baljor mot sitt gamla lag. Gott att den alltid hårt arbetande Alexander fick utdelning i protokollet. Segern igår var oerhört välbehövlig i ett supporterperspektiv och kan nog göra susen när man försöker ladda de mycket sargade batterierna under landslagsuppehållet.
Ett brev kom från Rögle BK. Redan innan man öppnade kuvertet kunde man ana att det skulle vara någon form av smörjmedel för att inte tappa alltför många seriekortsköpare till nästa säsong. Innehållet var bland annat ett konstaterande att säsongen hittills inte motsvarat förväntningarna – det behövde man kanske inte hjälp för att lista ut – och två ståplatsbiljetter till Rögle vs. Borås. Som isolerad företeelse är det väl trevligt att få biljetter, men i verkligheten är deras värde så lågt att det blir svårt att hitta tagare även om man försöker ge bort dem. Så iskallt är Rögle för tillfället. Brevet är definitivt ett kvitto på att det är kris i klubben. Frågan är hur man har budgeterat den här säsongen. 3 200 åskådare per match i snitt? Playoff-serie? Kvalserie? Man behöver inte vara raketforskare för att orons lampa skall börja lysa. Att ledningen redan verkar börja bli rädda för att tappa seriekortsköpare inför nästa säsong reducerar inte direkt skenets styrka. Hedlund – som undertecknade brevet – och hans kumpaner borde i stället ha återbetalat delar av kostnaden för den bristfälliga produkt som har levererats innevarande säsong. Naturligtvis är det dock orimligt om budgeten redan har spruckit och man kan inte undgå att spekulera kring att fallet är så. På ytan lär det vara leenden och positiva tongångar fram till årsredovisningen ser offentlighetens ljus – det är ju Rögle vi snackar om – och först då kan vi svart på vitt se det reella ekonomiska utfallet. Man skulle faktiskt bli positivt överraskad om det inte är ett fullständigt haveri. Några miljoner back skulle nog kännas som en vinstlott, vilket i sig är förbannat sjukt. I dessa tider skulle man verkligen behöva lite grönvit glädje och en början skulle kunna vara tre poäng i kvällens match mot Troja. Efter matchen mot Sundsvall kan man dessvärre inte vara positiv inför drabbningen i afton även om man gärna skulle vilja vara det. RLO inväntar kvällens resultat och återkommer när hockeyapatin temporärt avtar i intensitet.
Planer fanns på att åka till Ljungby i morgon för att bevittna en klassisk drabbning mellan Troja och Rögle, en fredagsmatch man har sett fram emot en längre tid. Efter gårdagens extraordinärt avskyvärda bottennapp kändes det dock ytterst ointressant att åka upp till Ljungby. När man vaknade i morse bestod känslan och därför är beslut nu fattat. Det blir ingen resa till Ljungby den här gången. Gränsen är helt enkelt nådd. I med- och motgång brukar vi säga, men för första gången på riktigt många år känns det bara så förbannat ointressant. Apatin från isen verkar ha kontaminerat sinnet. Vissa sår läker inte på två dagar.
Var finns brandsläckare? Nacken framför en var så röd att det fanns anledning att tro att det skulle börja brinna i kragen på matchtröjan. Det gjorde det dock inte. Tyget verkade lika ointresserat av att brinna som Rögle verkade vara av att spela ishockey. Det grönvita laget ”lyckades” förlora med 3-6 mot Sundsvall och det finns det absolut inga ursäkter för. Det är skandal av stora mått. Sundsvall spelade förvisso mycket genomtänkt småful och destruktiv ishockey. Begränsade resurser utnyttjades på bästa tänkbara sätt och spelarna från norr ville prestera, de ville spela ishockey för att vinna. Rögles agerande var rena motpolen. Pulsen sjönk i takt med att haveriet fortgick och en temporär monstruös höjning efter dubbla slashingar från Sundsvalls bås kan ha räddat liv. Kroppen chockades igång till maniska nivåer. Därefter var pulsen återigen drastiskt sjunkande av uppgivenhet. Efter 60 plågsamma minuter så kallad ishockey gav frisk tillika kall utomhusluft möjlighet att nå någon form av normaltillstånd. Rögles prestation var så usel att tragik nästan kom att övergå i nattsvart parodi. Dock skall det inte falla någon skugga över Hampus Lindholm som trots sin ringa ålder var tveklöst bästa back i Rögle. Betyget blir godkänt, vilket säger en hel del om övriga backars spel. Gistedt var helt OK under den tid han spelade. Övriga fyra i RLOHT från gårdagen landar på godkända betyg. Arbetshästarna – Lindgren och Nisse – kämpade på som vanligt. De två senare fick dessvärre inte ut så mycket av sitt slit igår varpå betygen för dessa herrar endast landar i närheten av godkänt, de nådde inte hela vägen men hatten av för arbetsinsatsen. Då till de mindre trevliga utmärkelserna. Pane och Sondell får betyg så usla att det inte ens finns ord för det. Skandalöst och miserabelt är dessvärre underdrifter. Övriga – och det är lindrigt uttryckt alltför många – får underkänt. Rögle visade idag ett vidrigt ansikte som inte ens har i en playoffserie att göra. Det är rå fakta tillika den fasansfulla verklighet vi måste försöka hantera. Innan vi kastar oss på RLOHT återges ett sms som inkom igår kväll från en supporterkollega som inte hade möjlighet att ta sig till arenan.
”Önskar jag va där o bevittnade tragiken. Inte ofta man får uppleva sån fruktansvärd uselhet.”
H: Alexander J (10 poäng)
O: Gistedt (8 poäng)
C: Jacke (6 poäng)
K: Lindholm (4 poäng)
E: Humlan (2 poäng)
Y: Brendheden (1 poäng)
En ryttare som ramlar av sin häst skall upp på hästen igen direkt, en pilot som skjuter ut sig skall upp och flyga direkt igen. Det finns inte utrymme för att falla samman om man vill nå framgång. Således, upp på hästen igen Rögle, det är dags för ny match på onsdag och poängen är lika värdefulla då som de var idag. Naturligtvis är en match mot Sundsvall inte lika viktig som ett derby rent emotionellt, men trots dagens dystra sinnesstämning finns det en tabell att tänka på. Femteplatsen är definitivt inom räckhåll i det getingbo som Rögle befinner sig i. Skall det vara en rimlig målsättning att nå gäller det att vinna på onsdag. Spelarna måste kunna ladda om, spelarna måste kunna vinna en i teorin enkel match. Dock ska vi ha klart för oss att Sundsvall kan bli en nagel i ögat om knappt två dygn. 100 procent från start till mål tack, annars kan det bli jobbigt. Ännu mer trafik tack, in i stekpannan gossar så kör vi.
Ett skitmål som gav Malmö momentum, en kvittering i powerplay, ett – i ärlighetens namn – riktigt snyggt nummer av Klasen, ytterligare en utjämning i numerärt överläge och en avgörande straff av Barta gjorde att Rögle förlorade derbyt. Malmös ledningsmål stavas slump och tur, det finns inte så mycket mer att skriva om det. Rögles kvittering kom i powerplay efter ett inte alls märkvärdigt skott från Sondell. Dock var det en fröjd att se Brendheden i stekpannan. Äntligen trafik framför motståndarnas keeper och vips så blev det utdelning. Det är inte svårare än så att göra mål i ishockey. Malmö återtog därefter ledningen igen. Klasen grundlurade Jesper Jensen – som inte hade någon av sina bättre dagar – och tryckte distinkt pucken högt upp i mål. Efter påtaglig hemmadominans i tredje perioden fick Rögle chansen att spela powerplay igen. Den här gången avlossade Jensen ett skott från blå. Framför kassen stod Glimmenvall och skymde. Vad hände? Mål igen efter backskott med trafik framför kassen. Ja, så enkelt är det att göra mål i ishockey, det behöver inte föregås av kirurgiskt precisa diagonalpassningar som passerar på gränsen till ett oräkneligt antal spelare. 2-2 var ställningen efter ordinarie tid och förlängningen blev mållös. Endast en spelare lyckades göra mål på straff, dessvärre var det en rödhök. Alexander Barta stängde kiosken med en välslagen straff. I det stora hela kändes faktiskt Malmö snäppet vassare och hetare än Rögle, så utfallet kan man inte säga så mycket om. En poäng borta är kanske inte så jäkla tokigt, men att förlora mot Malmö är lika vidrigt varje gång det händer, oavsett hur det sker. Dagens mest positiva del var trafiken framför kassen, som var betydligt bättre än i föregående matcher. Det finns mer att jobba på inom det området, men förändringen var tveklöst i positiv riktning. RLOHT nästa.
H: Fransson (10 poäng)
O: Sondell (8 poäng)
C: Brendheden (6 poäng)
K: Glimmenvall (4 poäng)
E: Jacke (2 poäng)
Y: Alexander J (1 poäng)
I morgon kväll är det dags för derby mellan Malmö och Rögle nere vid det vridna tornet i sundet. Rögle går in med en rejäl seger i bagaget och Malmö med en nyanskaffad förlust mot Västerås. Tabellmässigt är det en viktig match som går av stapeln. Det skiljer fyra poäng mellan lagen; Rögle ligger sexa och Malmö nia. För båda lagen gäller det att landa topp-7, allra helst på fjärde plats beaktat placeringsbaserat poängförsprång i playoff-serien. Även om tabelläget gör matchen viktig är det inte det mest intressanta. Det är ju derby mot de själlösa rödhökarna och då är det förbannat mycket mer som står på spel. Segrar mot Malmö skänker oerhört mycket glädje som man kan rida ganska länge på, förluster svider betydligt mer än mot andra lag. Lagen har mötts tre gånger den här säsongen. Den första matchen vann Malmö med 5-2 och därefter har Rögle tagit två raka segrar, båda med 4-2. Är det dags för tredje raka viktorian i morgon? Om jag hade vingar som örnen så skulle jag flyga till Malmö och söka svar. Avsaknaden av vingar är dock påtaglig. För att inte fylla på fiendens redan alltför välfyllda kassakista undviks att betala inträde nere i Malmö Arena. Utifrån det principiella beslutet får man hålla tillgodo med visning via television. Kom igen nu Rögle, skänk glädje i bygden, såväl direkt segerglädje som indirekt skadeglädje, vilket de facto är en förträfflig kombination. Framåt!
Efter fredagens seger mot Södertälje väntade ytterligare två matcher för Rögles J20 i helgen. Igår blev det odiskutabel förlust uppe i Gävle. Brynäs vann med 5-1 och Rögles mål gjordes av Carl ”Lejonmanen” Lejon. Idag blev det ytterligare ett nederlag. Ledning med 1-0 efter mål av Agust Carlsson slutade med förlust. Det slutade 1-3 mot Djurgården. Vi har varit bortskämda med att juniortonerna har presenterats i dur den här säsongen, men helgen avslutades dessvärre i moll. Nåväl, tabellen ser minsann inte så tokig ut ändå. Må instrumenten åter spela i dur.
Ett turbulent och förlusttyngt Rögle åkte till Karlskoga för en svår bortamatch mot Borås, jodå så att, så kommer BIK Karlskoga att kallas en tid framöver här på RLO. Igår hände äntligen något positivt kring Rögle. Ängelholmarna skrällde mot ett – förvisso formsvagt – topplag. Game set Rögle, six goals to one. Det var länge sedan Rögle kunde glädja med överlägsna tennissiffror. Något som också är riktigt positivt är att Alexander Bergström och Liljewall hängde två kassar vardera. Det borde kunna generera självförtroende hos två spelare man hade förväntat sig betydligt mer av. Även Simon fick sätta en balja, äntligen, där rasade nog ganska många kilon från axlarna. Härutöver satte kapten Johansson – precis som mot Almtuna – en puck i nät. Även det känns fint eftersom kaptenen onekligen har bränt alltför många fina chanser tidigare under säsongen. Det enda negativa från gårdagen är att Humlans lina enligt rapporterna inte skapade mycket. Himelfarb verkar dessvärre ha en liten formdipp, men låt oss hoppas att det släpper lagom till måndag. Med två speedkulor vid sin sida är det en kedja med djävulsk potential. Mycket talar för att väckarklockorna ringde när två spelare fick lämna och att det var något av ett trendbrott uppe i Karlskoga. Dock får framtiden utvisa huruvida det är så eller inte. Det räcker inte att vinna en match, det handlar om att skapa på varandra följande segrar. Då rasslar det rejält i en serie som bygger på trepoängssystem. Nåväl, det var skönt med en rejäl seger och pricken över det lilla strecket sattes när J20 besegrade Södertälje på bortais och tog över serieledningen i topp-10-serien. Härligt Rögle, äntligen en skön grönvit start på ett veckoslut.
Magnus Häggström blev idag klar för ny klubb. Han valde dessvärre en riktigt osmaklig väg på sin resa som hockeyspelare. Efter att brutalt plötsligt ha blivit avtvingad den vackra grönvita dressen kommer han – frivilligt (!!!) – att iklä sig en dress med själslös rödhök på bröstet. Ur ett supporterperspektiv är det naturligtvis oerhört vidrigt att gå den förbjudna vägen, men för huvudpersonen själv lär det bara vara ett av många steg i karriären; ett jobb blir till ett annat, en arbetsgivare ersätts av en annan. Sådan är verkligheten och Häggström lär nog inte vara otaggad i derbyt på måndag. Face the fact my friends, it might be payback time!
Nils Bergström är som bekant en spelare med fart under rören, likaså är Humlan och Lindgren det, även om transatlanten såg obehagligt loj ut i den senaste matchen. Det känns helt rätt att Nisse kliver in tillsammans med ovanstående herrar till morgondagens bortamatch mot Bofors (numera Karlskoga). Med Liljewall i den linan kändes det som att aggressiviteten och farten mattades och därför känns det klockrent att Nisse kliver tillbaka i den formationen. Liljewall verkar hamna i nygammal miljö; förstalinan från förra säsongen skall enligt rapporterna återförenas. Varför inte? Det lär ju inte bli sämre än vad det har varit på sistone. Även om man hoppas på viktoria stoppar det sunda förnuftet alltför positivt tänkande. Rögle har varit riktigt dåliga på sistone och det krävs inte ett och inte två snäpp upp i kvalitet om det skall kunna bli poäng i Karlskoga. Det krävs väsentlig förbättring. ”Vi får se hur det urartar”, för att avsluta med ett citat av en viss prins.
Stefan Bergqvist, Piva, Hedlund, Herr Ordförande och Svante med flera. Dessa personer lunchade i Lindab Arena idag. Var det tal om slump och traditionellt mänskligt födobehov eller nalkas det rockader på olika poster? Det känns ytterst tveksamt gällande Piva. Inte skulle han nöja sig med att vara någon form av sidekick till Baggen. Dock känns det som att arbetet med att hitta en ny sportchef har pågått bakom kulisserna en tid och Bergqvist skulle kunna vara ett mycket passande alternativ. Nåväl, det finns ingen anledning att dra för stora växlar av detta, men tankarna sätts alltid igång när man noterar intressanta besök i hemmaborgen. Man kan liksom inte låta bli att undra vad som pågår i Lindab Arenas mörkaste innandöme.
Uppdrag rensning, alternativt uppdrag markering, har inletts. Först fick Starkov foten och sedan Häggström. Den danske ryssen har underpresterat å det grövsta och det beslutet känns helt logiskt. Även Häggström hade man önskat sig mer av och sett i ett längre perspektiv är även den upprensningsåtgärden fullt befogad. Dock är timingen tämligen ologisk eftersom Häggström gjorde en av sina absolut bästa matcher i den grönvita dressen igår. De som inte har sett så många matcher måste ställa sig frågande till agerandet, men sett med holistisk blick är beslutet inte särskilt märkligt. Dock kan man fråga sig hur man gjorde när man valde syndabockar. Det är intressant. Vad har exempelvis Alexander Bergström presterat under säsongen? Spelmässigt inte särskilt mycket. Hur många explosiva skär har han tagit? De går nog att räkna på handens fem fingrar. Visst, skadan har säkert spelat in, men man kan inte skylla allt på den. Har kapten Johansson levererat som önskat? Knappast, men det vore naturligtvis politiskt inkorrekt att skicka ut en av ”gullebröderna”, dessutom den med ett C på bröstet. Nu blev alltså Starkov och Häggström syndabockar. Förmodligen handlar det om en markering. Frågan är om den får lika bristfällig effekt som Tangnes timeout igår eller om det börjar ringa åtminstone några väckarklockor? Storm är långt ifrån optimalt, men när vindarna piskar kinderna är det extra intressant att se vad framtiden ska utvisa. Den här säsongen är det inte direkt vindstilla i Rögle BK – bortsett från på isen – utan det blåser full storm och därför ser man med spänning på framtiden an.
Kämpa RBK. Vi ska vända och vinna. Vi ger aldrig upp. Det är tre budskap som brukar basuneras ut från audiensen i Lindab Arena. Idag nådde nog inte ljudvågorna spelarnas öron och det förtjänade de inte heller. Från första början såg det – bortsett från något enstaka bra byte – tämligen lojt och avslaget ut. Detta kryddades med en negativ trend och sett över hela matchen var glöden och viljan som bortblåst. Skridskoåkningen gav sken av att utrustningarna var lika blytunga som förlusten känns i nuläget. I mittakten kom det mest anmärkningsvärda spelmässiga raset. Dan Tangnes såg vad vi såg från läktarplats och tog en timeout i rättan tid, dessvärre bar den ingen frukt och Almtuna kunde dansa iväg från oavgjort till 1-3, vilket tämligen slumpartat och oförtjänt blev 2-3 innan perioden var till ända. I början av tredje hände det som inte fick hända; 2-4 var ett faktum. Rögle lyfte aldrig efter det, men Jacke lyckades – efter ett i övrigt fullständigt värdelöst byte – reducera. Signifikativt för kvällens haveri var när Jacke i slutskedet – efter fem raka förlorade tekningar i offensiv zon – blev bortplockad vid kommande tekning. Humlan klev in som andretekare och fick hjärnsläpp, sparkade pucken och blev även han bortplockad. Konsekvensen blev lagstraff om två minuter och nerflyttad tekning. Tack för kaffet, där släcktes den sista gnuttan hopp. Rögle föll alltså blytungt med 3-4. Resultatet kan man inte säga något om. Almtuna tog enkla avslut och hade bra trafik in på kassen, Rögle spelade omständigt och undvik som regel stekpannan. Utan skymning är det inte lätt att göra mål och dagens lärdom bör – förutom inställning och fart – handla om trafik. Varför inte slänga in Pane framför motståndarkassen i powerplay? Ingen forward verkar ju vara beredd att betala priset, varken fem mot fem eller i numerärt överläge. I afton blir det ingen RLOHT beaktat att endast tre spelare får godkänt; Häggström, Nisse och Jensen. Rögle har mycket att jobba med om inte publiksiffrorna ska börja leta sig under 2000 personer. Idag förtjänade man endast hundra för J20 – som besöks av fler än så – är för närvarande betydligt roligare att titta på. Där finns det fart och glöd. Där får man se spelare som kämpar för klubbmärket. Det blir en utmaning för Tangnes att få in en liknande mentalitet i representationslaget. Man börjar undra om det ens är möjligt. Nåväl, solen går väl upp i morgon också, men det är lindrigt uttryckt med ett otillfredsställande humör man får skalla huvudkudden denna afton eftersom torsktrålaren Rögle dessvärre utökade sin fångst. När ska kvoten bli nådd?
På onsdag är det dags för match mot Almtuna. Det är hög tid för Rögle att vända på den dyblöta och – i ärlighetens namn – skittråkiga torsktrålaren. Förlustsviten måste brytas nu, det duger inte att torska mot Almtuna i den egna borgen. Nu är det inte Gränbyhallen, nu är det Lindab Arena och då är förutsättningarna helt annorlunda än om matchen skulle ha spelats uppe i Uppsala. Det är hög tid för bra spel i 60 minuter och framförallt för tre oerhört värdefulla poäng för att kunna försvara en plats topp-7. Kom igen nu Rögle, lägg kollapserna bakom er, brösta upp er, konvertera rädsla till jaktinstinkt och sätt full fart framåt. Avanti!
Det blev en period J20 i lördags och då kunde man snabbt konstatera att Rögle mötte ett för dagen bra lag, som kändes mindre juniormässigt än vad man skådat i juniorsammanhang på länge. Modo vann matchen med 5-1. Beaktat att endast en tredjedel av fighten sågs tar vi oss snabbt vidare till söndagens J20-match mellan Rögle och Skellefteå. Man förväntade sig ett ruggigt vasst bortalag, men i första perioden var Rögle klasser bättre. I mittakten såg SAIK mer ut som förväntat; tight, strukturerat och rejält. I den perioden hade Rögle faktiskt inte mycket att säga till om och det var såväl spel- som resultatmässigt illavarslande inför tredje perioden. Dock ändrade matchen skepnad igen och Rögle kunde gå segrande ur striden, vilket var rättvist sett över 60 minuter. Slutresultatet skrevs till 4-3 och Agust Carlssons avgörande mäktiga skott i krysset var ett nummer av högsta klass. Sammanfattningsvis var det alltså en match med tre ansikten och lika många härliga poäng landade i den grönvita poängsamlingen. Med risk för att bli tjatig är det efter helgens matcher åter dags för att vänligen men bestämt uppmuntra er att besöka arenan när J20 spelar. Kostnadsfri tillika riktigt bra hockey erbjuds och dessutom är det alltid extra gott att dra i sig en kopp kaffe eller två i ishallsluft. Vi ska inte heller glömma att nämna Punishers, eller som vissa föredrar att benämna honom, Andreas Ljunggrens insatser som speaker. Det är sjukt överdrivet a la UFC och riktigt underhållande. Tolka inte detta fel. Kör på Andreas, krydda gärna ännu mer, det lyfter tveklöst helhetsintrycket om man tar det med glimten i ögat. Lev ocensurerat ut din våta dröm.
Ishockey består bland annat av komponenter såsom fysik, teknik och mental styrka. Man kan tala om begreppet mental inom såväl idrott som musikrelaterad istid, men idag blir det inom ramen för det förstnämnda. För inte alls länge sedan bjöd Rögle på en mental kollektiv härdsmälta uppe i Tingsryd, idag var härdsmältan ett faktum igen, den här gången mot Oskarshamn. Ledning med 3-0 inför slutakten förvandlades till en torsk i sudden efter två insläppta kassar så sent som med två ordinarie minuter kvar att spela. Det är tveklöst underkänt att låta tillsynes säkra treor rinna en ur händerna och då blir konsekvensen lika tydlig som skoningslös; man förtjänar inte att spela kvalserie. Punkt slut.
Kaffet var gott och korven slank ner, men Rögle var dessvärre som fastfruset när tåget med direktplatserna till kvalserien brutalt konkret lämnade stationen. Idag var Leksand vassare än Rögle och vann helt rättvist matchen i Lindab Arena. Slutresultatet skrevs till 3-4, men differensen borde kanske ha varit något mål mer i Leksands favör. Rögle – som var omständigt, tafatt och därtill fullkomligt odugligt i powerplay – var helt enkelt inte tillräckligt bra. Endast ett fåtal grönvita spelare får godkänt idag. Utan att skylla det resultatmässiga utfallet på dagens rättskipare måste man dessvärre konstatera att domare Marcus Linde var exceptionellt dålig. Undrar exempelvis vad Leksands murbräcka Johan Ryno tänkte när han fick en tvåa för en klockren tillika förnedrande klubblyftning och helt korrekt puckstöld. Hoppas han valde skratt före gråt. På läktaren var man i början av matchen förbannad på Linde, men när det hela utvecklades till en domarparodi kunde man bara skratta åt eländet. Nåväl, nu får Rögle – främst på grund av en miserabel säsongsinledning – rikta in sig på topp-7. Att sikta högre vore naivt i nuläget. Man blir tyvärr tvungen att dela ut sin första känga i ändalykten på Tangnes idag. Att Alexander Bergström inte bänkades tidigt i matchen är synonymt med tjänstefel. Den gossen är fullständigt under isen, vilket är värre än att – som många andra Rögleiter – vara fastfrusen i densamma. Nåväl, solen går med största sannolikhet upp även i morgon och man får väl försöka sig på en RLOHT även om det tar emot en del.
H: A. Johansson (10 poäng)
O: Bonsaksen (8 poäng)
C: Brithén (6 poäng)
K: Himelfarb (4 poäng)
E: Lindholm (2 poäng)
Y: Jensen (1 poäng)
Det smög sig in en torsk på menyn uppe i Södertälje i fredags och det riktiga hänget på topp-3 uteblev därmed. I morgon skall Rögle ta sig an Leksand och då finns det möjlighet att åter få häng på den åtråvärda tredjeplatsen genom seger i det som tveklöst är en sexpoängsmatch. Dock råder det osedvanlig hetta på perrongen; kliver inte Rögle på tåget i morgon blir det snuskigt tufft att landa topp-3 när serien summeras. Å andra sidan kan det bli en riktigt intressant resa om Rögle kan vara med och tuffa fram längs rälsen. Tänk att få avsluta säsongen med uppfriskande dryck i första klass. Det vore något. En sak i taget, vi börjar med att följa matchen i morgon. Kom igen Rögle, spela den fina ishockey som ni kan och bjud oss på fortsatt dramatik kring det övre strecket. Full fart framåt!
Rögles J20 har inlett topp-10-serien riktigt starkt. I den första matchen besegrades Frölunda i sudden uppe i Göteborg. I helgen blev det därefter full pott efter 4-3 och 6-0 mot HV respektive Linköping. Således har det blivit åtta av nio möjliga poäng. Snyggt jobbat grabbar. I och med detta huserar Rögles J20 på andra plats i – den förvisso tämligen prematura – tabellen. Som väntat har Skellefteå tagit tag i taktpinnen direkt och toppar serien fyra poäng före Rögle, dock med två matcher mer spelade. Dessvärre gavs inte möjlighet att se matcherna i helgen, men hoppet är det sista som överger en inför nästa helg. Även då är det hemmamatch såväl på lördag som på söndag. Har ni möjlighet bör ni ta chansen att se förbannat intensiv och riktigt sevärd hockey utan att erlägga en spänn i inträde. Soffan framför TV:n eller andra triviala aktiviteter – eller snarare antiaktiviteter – är inte rimliga alternativ att överväga om inte synnerliga skäl föreligger. Att se J20-matcher är definitivt ruggigt underskattat. Hoppas innerligen att man hinner med åtminstone en match kommande helg.
I morgon är det dags för en ny utmaning; Södertälje på bortais. Man ska knipa full pott i Tingsryd – vilket Rögle de facto inte lyckades göra i förrgår – men uppe i Södertälje är det andra förutsättningar. Varje poäng man kan stjäla med sig hem till skånsk mark är ytterst välkommen. Det är en tuff bortamatch som väntar mot Matte Månsson – jäkla skön snubbe med sällan skådad självdistans förresten – och hans kamrater. Ska Rögle ta poäng krävs en väsentligt mycket bättre prestation än den skogshuggarhockey som visades upp i Tingsryd och dessutom fungerar det inte att missa öppna lägen, det gjorde det inte senast, inte ens mot mediokra Tingsryd. Helt rätt uppfattat, poängtappet i början av veckan stör fortfarande tillvaron. Det är så förbannat onödigt att slarva bort tillsynes enkla poäng på det sättet. Om Rögle däremot kan sno åt sig samtliga poäng i morgon kan man summera till sju pinnar i de tre senaste matcherna mot Västerås, Tingsryd respektive SSK. Det skulle vara ett bra facit. Således finns det bara en växel som gäller och det är den mest effektiva, den skoningslösa förgöraren. Kom igen nu Rögle, av med dammet från den senaste matchen, res er stolt och brösta upp er, åk raka vägen upp till Södertälje och härja vilt, löp hockeymässig amok, kasta in puckar mot mål, vallfärda rakt in i stekpannan och grisa in returer, gör vad som helst, men kom hem med tre poäng. Det är ju poäng som primärt ska räknas i slutändan. Tack på förhand för full pott och därmed en förträfflig helg.
Kaptenen, hans danske kumpan och dess följeslagare styrde kosan norrut, ut i de fördömdas land. Där skulle de härska och röva till sig en skatt, tre mycket värdefulla poäng. Till en början verkade sällskapet vara på god väg att lyckas med sina bedrifter, men 20 minuter och sex straffar senare stod det klart att uppdraget hade fallerat. Trots motgångar längs resans gång saknades inte lägen att fullfölja, att nå målet, men med Kapten Sump i spetsen togs dessa lägen inte tillvara. Lägg därtill en väktare som långa stunder var riktigt alert, men som vid två tillfällen fullkomligt tappade fattningen. Sammantaget var det ett splittrat sällskap som irrade runt uppe i skogen och glädjeämnena är med facit i hand få. En återupplivad dansk, tillsynes livlös under stora delar av hösten, bjöd på det mest positiva intrycket. Som många andra så kallade resor avslutar vi även denna med RLOHT.
H: Starkov (10 poäng)
O: Häggström (8 poäng)
C: Liljewall (6 poäng)
K: Jensen (4 poäng)
E: Sondell (2 poäng)
Y: Himelfarb (1 poäng)
Om man åker norrut, rakt ut i en del av landet som tillsynes är stendöd, hittar man gamla klassiska Dackehallen. I dessa marker finns en fallgrop som är så stor att det kan bli svårgreppbart att förstå hur stor den är. Även om man ser gropen tydligt kan man falla riktigt tungt i densamma. Det vore ohyggligt ologiskt, men kan man byta namn på Dackehallen kan allt hända, man kan falla ner i gropen och få sig en rejäl törn. Nästa match på Rögles agenda är alltså Tingsryd borta; en på pappret enkel match, men med tre poäng på spel precis som i alla andra seriematcher. Det vore ohyggligt tråkigt med poängtapp i den här matchen nu när Rögle på allvar har fått häng på tredjeplatsen. Å andra sidan vore det jäkligt typiskt. Kom igen nu Rögle, ut i skogen och kriga hem tre nya poäng. Alltid uppåt, alltid framåt!
Igår blev det precis som väntat en riktigt bra match i Lindab Arena. Västerås var absolut inte dåliga, men Rögle gjorde en ruggigt bra match och vann välförtjänt med 3-1. Första målet gjordes av Brithén, men det var Humlans förarbete och framspelning som var det delikata. Avslutet hade man nog tryckt dit själv med bägge fötterna i gips. Vid Rögles andra mål var det ombytta roller. Brithén serverade Humlan en fullkomligt magnifik passning varpå den transatlantiske poängkungen bara kunde sätta dit klubban och trycka in pucken i kassen. Vilka framspelningar, hockeygodis! När Västerås hade plockat keepern avgjorde Nisse Bergström matchen. Det är härligt när slitvargarna hamnar i protokollet och svart på vitt får betalt för det hårda arbetet, som många betraktare dessvärre inte verkar fästa någon större vikt vid. Generellt sett gjorde Rögle en kanonmatch, men det finns alltid saker att förbättra. Vad skulle man då önska mer av? För det första vore det inte fel med enklare avslut i powerplay. Igår var powerplayspelet stundtals riktigt bra, men alltför svåra avslut söktes. När man har sugit ner boxen är det bara en sak som gäller; upp med pucken på blå, in med trafik i stekpannan och tryck in puckuslingen i smeten framför kassen. Det behöver inte vara så förbannat snyggt alltid. Enkla lösningar är tjusiga på sitt sätt. En annan sak som förbryllar är Alexander Bergströms insatser på senaste tiden. Han åker inte skridskor och hamnar allt som oftast fel i position. Det är en spelare man hade förväntat sig betydligt mer av och steg ett är att börja kämpa som ett djur. Då kommer farten, då kommer positionerna och då kommer förmodligen även poängproduktionen att ta fart. Kämpa Bergström, kämpa som ett jagat djur, kom ihåg vilket klubbmärke du bär, 100 procent är det enda alternativet som skall finnas. I det stora hela var det dock en fröjd att se Rögle igår och på läktarplats var prestationen bättre än på länge. Med huvudsakligen mycket positiva intryck är det dags att bränna av RLOHT.
H: Humlan (10 poäng)
O: Glimmenvall (8 poäng)
C: Gistedt (6 poäng)
K: Brithén (4 poäng)
E: Alexander J (2 poäng)
Y: Jensen (1 poäng)
Efter två magiskt bra perioder av småkronorna, där de individuellt skickliga ryssarna fick nöja sig med att vara statister, började oron för den svenska ineffektivitetens höga pris tillta i takt med att de rödklädda ynglingarna från öst spelade upp sig rejält redan i början av tredje perioden. Ryssland kändes snäppet vassare i slutakten, men efter 60 minuter var det fortfarande mållöst. I förlängningen avgjorde Mika Zibanejad, Djurgården, finalen med ett distinkt backhandavslut. Således fick logik besegra oro; Sverige rodde i land en rättvis seger när den ryska björnen till slut fälldes till marken. Jakttroféerna fick äntligen skimra i guld. Mållöst efter 60 minuter kan låta tråkigt, men det var det absolut inte i natt. Hatten av för en energisprutande och välspelad final samt för Oscar Klefbom, Färjestad, som uppvisade fantastiskt backspel. I RLO:s bok var han tveklöst bäst bland många riktigt bra småkronor. Grattis till guldet Sverige!
JVM-finalen pågår, om än i temporärt pausat läge. Två perioder har spelats och Sverige har spelmässigt utklassat Ryssland. Det har varit fullständig demolering, men det är dessvärre fortfarande mållöst. Tröttheten i nattens timmar är besegrad, men den ryska björnen är definitivt inte fälld. Sveriges ineffektivitet oroar och på något ologiskt sätt känns det som att en fruktansvärt svidande förlust ligger närmare till hands än en oerhört välförtjänt seger. Må oron vara obefogad så vi kan fortsätta på detta ämne i positiv anda vid ett senare tillfälle. På återseende.
På lördag är det dags. Då smäller det i Lindab Arena för första gången 2012; Västerås gästar Ängelholm. Det är något av en vägskälsdrabbning som skall gå av stapeln. Vid grönvit viktoria krymps avståndet till tredjeplacerade Västerås till ynka fyra poäng, men om Rögle å andra sidan skulle kamma noll blir avståndet till den tredje och ytterst åtråvärda kvalserieplatsen i stället tio pinnar. Det kommer förmodligen att bli små marginaler som avgör och en nyckel till seger är att förvalta de chanser som skapas. Troligen har inget av lagen råd med att bränna feta chanser för det kommer nog att bli en härligt tight och välspelad tillställning. Förhoppningarna är riktigt stora gällande att vi ska få se en riktigt jäkla bra hockeymatch på lördag, redan i morgon faktiskt även om det inte känns så beaktat att klockan är 03:30 i svinottan. Låt oss bara hoppas att samtliga sköna tillika välbehövliga poäng som är på spel stannar på skådeplatsen, i Ängelholm. När det är tight behövs publiken som mest och uppryckning krävs faktiskt, så är det utan tvekan. Klacken har den här säsongen långa stunder varit som en nästintill död ål, livlös men som plötsligt har sprattlat till ordentligt. Högra sittplats har absolut inte varit bättre med agerande likt en fjärsing som precis har lagt all kraft på att svälja sitt bete för att sedan bli inhalad och brutalt ihjälslagen utan att orka röra en fena. Tänk om klacken i stället kan bli som en helgalen psykopatisk nykrokad ål som kämpar för livet i sitt eget element, sin egen hemmaborg. Då kan det minsann sprattlas extraordinärt frenetiskt i minst 60 minuter. Med en väloljad motor i nygammal högform kanske även högra kan komma upp i gammalt gott slag, eller åtminstone i närheten därav. Det vore förbannat härligt och skulle dessutom innebära en rejäl energiinjektion innanför tröjorna på de grönvita krigarna. Kom igen nu Rögle, kom igen nu gott folk, låt oss nu – i samband med första matchen 2012 – visa att Lindab Arena är vår hemmaborg. Framåt!
/…/ Vi känner till saker, sade han, bara genom våra fem sinnen eller religiös intuition; vilket gör det fullkomligt omöjligt att åberopa något föremål eller skeende som inte tydligt kan framställas med konkreta definitioner av fakta eller korrekta teologiska doktriner /…/
Citat från novellen ”Det onämnbara” i ”Cthulhu vaknar och andra ohyggligheter”, sidan 179
Med en kirurgs precision penetrerar Arthur Isfelt ovisshetens ven med en skinande ren och sylvass skalpell som fullständigt falsifierar ovannämnt perspektiv. Eller är det rent av så att Isfelt, sin språkbegåvning och entusiasm till trots, har ägnat sin tid åt att översätta dravel, vanvett och dårskap?
Året är 2012 och RLO inleder det med en anblick på novellsamlingen ”Cthulhu vaknar och andra ohyggligheter”, vilket kanske kan tyckas vara lika oväntat tillika smaklöst som när Kari Suoraniemi under tidigt 1990-tal, då det begav sig, fullkomligt kompromisslöst och ytterst vanvettigt slog en, av många, ”indianare” med fasansfull konsekvens.
Oavsett vilket bjuder ”Cthulhu vaknar och andra ohyggligheter” på ett förord, en essä och 26 noveller från tiden 1908 till 1935, nyligen översatta av Arthur Isfelt, som numera är kontrakterad av Hastur Förlag. Om spiken utgör tidlös fruktan för det okända, slår Isfelt med sina översättningar hammaren rakt på rädslans huvud. Därför håller de förhållandevis gamla skrifterna yppersta klass än idag, i det format de nu presenteras. Så kommer det med stor sannolikhet att förbli eftersom rädslan för det okända må antas bestå. Således är det definitivt en genial litterär utgångspunkt.
Genomgående i ”Cthulhu vaknar och andra ohyggligheter” bidrar nyfikenhet till vidgade horisonter, som i sin tur berör det emotionella registret, vilket är roten till fasa. Frågorna börjar sakta men säkert pyra i den kognitiva glöden för att sedan eskalera. Handlar det om upplevelser eller är det pur fiktion som har konverterats till någon avart till subjektiv verklighet? Är det ondskans män som med avskyvärt uppsåt smyger utanför huset eller är det bara höstlöven som spelar sina sorgsna melodier i vinden?
Att avlägga ett bra svar är de facto betydligt enklare än att ställa en bra fråga. I ”Cthulhu vaknar och andra ohyggligheter” väcks det många intressanta frågor, men den absoluta styrkan ligger i att utelämna svaren till betraktaren. Med mästerligt inställt sikte fångar Isfelt upprepade gånger hur natur, omgivning och kontext på olika sätt indoktrinerar sinnet och ställer tillsynes existentiella fundament på kant.
På sedvanligt manér skimrar Isfelts språkdräkt på vackraste sätt när den stilfullt reflekteras ner till bokstäver, fragment, stycken och sidor. Dock är det förord, en essä och 26 noveller på 362 tryckta sidor, vilket naturligtvis begränsar varje dels omfattning. Personligen blir det lite väl fragmenterat då mer omfattande berättelser som man kan komma in i på ett annat sätt föredras. Detta till trots var det en upplevelse att avnjuta ”Cthulhu vaknar och andra ohyggligheter”. Har man en böjelse som gör att man snarare faller för novellsamlingar än skrifter i längre format finns tveklöst förutsättningar för succé, i positiv bemärkelse fasansfull läsning.
Cthulhu vaknar och andra ohyggligheter
Hastur Förlag
ISBN: 978-91-86835-02-6
----- För äldre anföranden hänvisas till arkivet -----