På måndag, den 2 augusti 2010, är det dags för A-lagets första ispass för säsongen, vilket alltid brukar vara trevligt att slå ett öga på. Rögle har ännu inte släppt några detaljer kring detta men av de schemalagda istiderna kan man utläsa att det är dags för A-laget att beträda isen i Gripenhallen 17:15 för att sedan träna till och med 18:30. Därefter kör J20 och J18. Nu gäller det att hålla sig uppdaterad på den officiella webbsidan för att ta del av eventuella kringaktiviteter och/eller ändringar i schemat. Det är utmärkt att lägga träningen på eftermiddagen för att ge så många som möjligt chans att kunna beskåda spektaklet. Stort plus för tiden. Lite korvgrillning eller liknande utanför Gripenhallens entré hade – utöver träningen i sig – satt en trevlig nyans på tillställningen…
Kommer ni ihåg Marc Cavosie? Självkart gör ni det. Under säsongen 2006/2007 var han nämligen en av många transatlanter (även David Oliver, Brett Harkins och Brendan Yarema) som inte direkt rosade den grönvita marknaden. Efter tiden i Rögle har det blivit spel i AHL och ECHL för Cavosie, där han har representerat Columbia Inferno, Reading Royals, Albany River Rats, Binghamton Senators och Lake Erie Monsters. Nu blir det åter spel i Europa för Cavosie som har skrivit på för slovenska HK Acroni Jesenice som spelar i den österrikiska ligan. Det är bara att önska Cavosie lycka till. Hans andra sejour i Europa lär med största sannolikhet bli mer lyckosam än den första. När vi ändå är inne på HK Acroni Jesenice – vilket inte hör till vanligheterna – kan det nämnas att den landslagsmeriterade burväktaren Robert Kristan kom just från HK Acroni Jesenice till Brynäs säsongen 2006/2007 respektive Mora 2008/2009. Nu är det dags att lämna slovensk och österrikisk hockey till andra skribenter för en stund och fortsätta njuta av den nordvästskånska sommarvärmen.
RLO fick nyligen den franska hockeysiten Hockeyarchives uppdaterade svenska juniorranking tillhanda. Statistiken täcker tidsperioden 1961-2010. Rankingen baseras på resultat för U16, J18 och J20 och dess historiska motsvarigheter. Ackumulerat återfinns Rögle – med 170 poäng – på plats 14. Malmö ligger tia, så i det här sammanhanget är det inte riktigt läge att brösta upp sig.
Listan toppas av Modo (457 poäng) som under hela 1990-talet och första halvan av 2000-talet gnuggade hem riktigt mycket poäng. Leksand (396 poäng), Färjestad (395 poäng) och Frölunda (370 poäng) är placerade tvåa till fyra. Noterbart är att Färjestad är den svenska klubb som gick bäst under den i sammanställningen historiskt samlade perioden; 1961 till 1990. Tittar man på de senaste fem säsongerna går Djurgården och Frölunda – rent poängmässigt – i bräschen på juniorsidan.
Avseende ungtuppar i den förtjusande grönvita dressen skördades det en hel del framgångar 1991-1997. Därefter bleknade färgerna och innan säsongen 2009/2010 kammade Rögle hem rankingpoäng endast efter en säsong. Låt oss hoppas att förra säsongen kan bli en trendsättare och att Rögle med nya framgångar i U16, J18 och J20 kan avancera i den ackumulerade rankingen. Med Gripenhallen som komplement till Lindab Arena finns goda förutsättningar för att Rögle initialt skall kunna gå om Huddinge som i nuläget huserar på plats 13.
Thank you for sharing the information Marc.
I september är det inte bara tid för grönvit allsvensk premiär. Det är även en månad som bjuder på release av NHL11, ett TV-spel som i nuläget präglas av skyhöga förväntningar. September har tveklöst potential att bli en störtskön månad. Naturligtvis ser man – utöver den allsvenska premiären – fram emot vad som förväntas bli tidernas mest realistiska hockeyspel. Vad sägs om utvecklat närkampsspel? Vad sägs om klubbor som kan knäckas? Vad sägs om nya möjligheter i tekningsmomenten? Vad sägs om 60 nya lag från WHL, OHL och QMJHL? Det bådar riktigt gott! Många har kanske ångest över att sommaren går mot sitt slut och att höststormar, gråa regndagar och snöslask knackar på dörren. Ha inte det. Köp seriekort i Lindab Arena och sedermera NHL11 så kan dyster höst och svinkall vinter i stället vändas till den bästa tiden på året. Det blir inte roligare än vad man gör det mina vänner. Alltid uppåt, alltid framåt!
Rögle har signat en ny center; högerskytten Eric Himelfarb. Enligt Rögles officiella hemsida är kanadensaren spelskicklig och snabb. Således låter det tveklöst som att han skall kunna passa bra in i det nygamla och fartfyllda Rögle. Himelfarb kommer närmast från schweiziska Langenthal, där det blev 32 poäng på 30 matcher. De senaste veckorna har man fiskat runt mycket för att finna presumtiva nyförvärv, men det var inte oväntat att det skulle dyka upp ett namn som har simmat utanför bild. Roger Hansson värvar ju helst inte det väntade – det har man fått lära sig. Kontraktet sträcker sig endast över tre månader för att ge Rögle och Himelfarb möjlighet att känna på varandra. Hansson har nu landat ännu en spännande värvning, men kontraktets korta natur känns – trots motiveringar med Calle G:s rehabiliteringsperiod som betydande anledning – inte helt hundra. RLO passar detta till trots på att hälsa Himelfarb välkommen till Rögle.
Att Rögle – trots att truppen egentligen är spikad – håller dörren aningen på glänt för eventuellt ytterligare en värvning känns mycket intressant beaktat vad Lilja har framfört till Sumo samt att Lilja har figurerat med Roger Hansson och Svante Paulsson den senaste tiden. Det är dock jäkligt onödigt av Rögle att kasta ut en sådan hint, när många per automatik kommer att börja drömma våta drömmar om Lilja i den grönvita dressen. Samtidigt är det slipat, för nu kommer definitivt diskussionerna att ta fart rejält inför säsongen. Att dörren hålls aningen på glänt känns lika eller till och med mer intressant än värvningen av Himelfarb. Nu gäller det bara att försöka kyla ner sig själv och se en eventuell ytterligare signatur som en ren bonus. Nu gäller det att försöka pressa förväntningarna i botten även om det är oundvikligt att gå runt med i bakhuvudet semiförträngda tankar om Lilja iklädd den grönvita dressen redan den här säsongen. Beaktat hur bra Lilja är talar i stort sett allt för att han kommer att erbjudas ett fint kontrakt i NHL som han inte kan tacka nej till, men va fan, come on Rögle, man vet aldrig hur kartan kommer att ritas.
Ett bord, några stolar och en bit mat är generellt sett inget att skriva om med undantag för om det serveras en extraordinärt smakrik måltid i Lindab Arena. Mot bakgrund av vad Sumo fick fram från Andreas Lilja – dörren är inte stängd – är det dock intressant att skruva tillbaka klockan omkring en vecka och styra kosan några mil norrut. Enligt uppgifter till RLO – som initialt inte var tänkta att kommuniceras här – satt nämligen Svante Paulsson, Roger Hansson och en viss Andreas Lilja tillsammans och diskuterade något över en bit mat. Vad samtalet handlade om får vi dessvärre låta vara osagt. Även om det inte känns särskilt sannolikt att Lilja kommer att representera Rögle den kommande säsongen är det positivt att Hansson och Paulsson smider järnet medan det är varmt. Det gäller att bygga för framtiden. På längre sikt känns det som att det finns goda chanser att få se Lilja i den grönvita dressen, vilket vore mycket trevligt under förutsättning att bästföredatumet inte är alltför långt passerat. Man kan inte låta bli att hoppas på att Lilja erbjuds en riktigt bra helhetslösning redan den här säsongen, men frågan är om det är möjligt att konkurrera med det som kockarna på andra sidan Atlanten kokar samman. Tveksamt, mycket tveksamt. Med största sannolikhet blir det några fina år till i NHL för Lilja, så att han sedan med stil, klass och kvalitet kan avsluta en framgångsrik karriär i den vackraste av alla klubbar. Visst vore det trevligt med Lilja i grönt och vitt? Det bästa vore givetvis om det kan realiseras redan till hösten. RLO ser fram emot att få hälsa Andreas Lilja välkommen till Rögle. Den som väntar på något gott…
För det första är det på sin plats att tacka Peter Högardh för tiden i Rögle. Ryggen håller inte. Det är ur ett personligt perspektiv ytterst beklagligt när skador sätter stopp för idrottskarriärer och i många fall drabbas även klubbarna som spelarna tillhör. Dock ökar Högardhs dåliga rygg den grönvita farten. Hade Högardh fortsatt att lira – han lär ju inte bli snabbare – hade han troligen sänkt en lina rejält på grund av att han är alltför trög på rören. Således var beskedet om att Högardh inte kommer att fortsätta lika väntat som positivt för Rögle. Missförstå nu inte budskapet. Självklart är det tråkigt för Peter, men det är de facto bra för Rögle. Utan Högardh som bromskloss kommer Rögle att bli ett snabbare, vassare och mer konkurrenskraftigt kollektiv i jakten på elitserieplatserna.
Fredrik ”Texas” Persson som spelade i Rögle 2004-2008 kommer närmast att spela i Italien. Det blir spel i Val Pusteria, nere i Italien känt som Wolves. Där kommer han att utgöra en sällsynt nordisk ingrediens bland en massa italienare och kanadensare. Dock har det spelat svenskar i Wolves tidigare så klubben skall nog kunna hantera Persson och vice versa. Säsongen 2005/2006 lirade bland andra landslagsmeriterade Per-Anton Lundström – som för övrigt har signat för Malmö – i Wolves. Det är inte omöjligt att 29 Persson kommer att bli en legend nere i Italien, oddsen är faktiskt inte särskilt höga. Frågan är om det blir på grund av högkvalitativt backspel eller vansinnigt högriskagerande i extremt känsliga lägen. Hursomhelst passar RLO på att önska Texas lycka till i den gulsvarta tröjan nere i Italien.
Rögle jagar som bekant en forward för att få truppen komplett. Många namn som tidigare har diskuterats har man kunnat stryka på grund av att andra klubbadresser har presenterats. Tvillingarna Donati är fortfarande disponibla och i ärlighetens namn skulle det inte kännas helt fel med två nya namn i stället för ett. Dock känns Donatis som ett långskott i nuläget. Södertäljes Patrick Yetman är även han fortfarande tillgänglig på marknaden. Yetman skulle kunna bli ett väldigt intressant komplement till den talangfulla truppen. Vidare hade Henrik Eriksson känts som ett bra rutinerat komplement till alla ungtupparna. Vill han lämna Stockholmsregionen? Vill Rögle ha honom? Frågorna är säkerligen till antalet fler, men svaren är få. Om man vänder blicken till andra sidan Atlanten finns en uppsjö med lediga spelare. Sumo har nämnt att Islanders Pierre Parenteau kan vara på väg till Sverige. Att han skulle hamna i allsvenskan känns tämligen orimligt, men tveklöst hade det kunnat bli en oerhört spännande grönvit värvning. Det är nog i AHL eller ännu längre ner i näringskedjan man får söka om man skall finna några presumtiva värvningsobjekt som kan betraktas som rimliga. Kikar man på ålder och poäng under förra säsongen skulle följande spelare kunna vara av intresse: Matt Anderson, Sean Bentivoglio, Dan DaSilva, André Deveaux, Corey Elkins, Dan Fritsche, Matt Keith, Mikko Lehtonen, Pete MacArthur, Jacob Micflikier, Duncan Milroy, Liam Reddox, Mike Santorelli, Tim Stapleton, Jamie Tardif, Brock Trotter och Steven Zalewski med flera. Kvicke Tim Stapleton, europabekante Duncan Milroy och/eller poängmaskinen Brock Trotter skulle kännas vansinnigt bra. Alla tre är högerfattade. Internationellt sett finns det många tillgängliga spelare och det ska bli mycket intressant att se vad Hansson drar fram ur rockärmen.
Om tre veckor och tre dagar, söndagen den 8 augusti, är det dags för säsongens första match med Rögle i huvudrollen. Mumma, det närmar sig med stormsteg. Säsongen öppnas upp med att Hamburg Freezers gästar Lindab Arena. Det är på pappret ett tyskt lag, men mer än hälften av spelarna är transatlanter. Det har säkerligen sin förklaring i att – lindrigt uttryckt – kapitalstarke Philip Anschutz via bolag äger klubben.
Laget hette tidigare Munich Barons, men i samband med att Anschutz Entertainment Group (AEG) köpte klubben slets den loss från sina rötter och fick sitt nya namn; Hamburg Freezers. AEG äger ett gäng stora arenor och klubbar i såväl USA som Europa och klubbkänsla diskuteras nog inte särskilt ofta på styrelsemötena i AEG.
Ni kommer kanske ihåg att AEG var på tapeten i Sverige när de köpte in sig i både Hammarby Fotboll och Hammarby Hockey. Under lockoutsäsongen 2004/2005 fixade Anschutz in Jamal Mayers och Taylor Pyatt i Hammarby Hockey; två riktigt sjuka värvningar för ett mediokert allsvenskt lag. Jaja, till skillnad från klubbkänsla saknar Anschutz och hans pågar inte flis i lädret.
Ungefär samma visa – men med än mer spektakulär ton – var det i Hamburg under lockoutsäsongen. Där kastade Anschutz in den kanadensiske landslagskeepern Jean-Sébastien Giguère. Om Mayers och Pyatt var sjuka värvningar var Giguère en fullständigt vanvettig sådan. Visst är det roligt för fansen när riktiga klasspelare högst oväntat skrinnar in i byns färger, men det gäller att inse att det bara rör sig om en väl genomtänkt strategi från ägarna som går ut på att driva upp intresset för klubbar och arenor som är i ägarnas klor. I slutändan handlar det om den egna profiten.
I dagsläget finns det inga riktigt tunga legender i Freezers, men det saknas inte rutin. 36-årige backen Patrick Traverse har bland annat 279 NHL-matcher innanför västen. Det råder inte heller brist på sköna namn, en personlig favorit är Köttstorfer. En back på över 100 pannor med det namnet låter inte direkt som en trevlig motståndare. Låt oss hoppas att små kvicka grönvita spelare kan snurra upp tyska köttstycken och avdankade NHL-pjäser i den första träningsmatchen för säsongen. Vänner, det närmar sig med stormsteg. Tre veckor och tre dagar kommer nog att passera snabbare än vad vi kan drömma om…
Det blev en tur till Båstad och Swedish Open idag. Vi börjar med ett klargörande. Det rörde sig om ett representationsbesök – inte absurt kvasistekande. Vi smög igång med en drabbning mellan Cuevas och Mathieu, där den förstnämnde bjöd på riktigt trevlig tennis och till slut vann efter två raka tiebreaksegrar. Därefter var det dags för den relativt okände svenskbrasilianaren Christian Lindell att kliva in i handlingen. Blott 18 år ung var han uppe och nosade på den finländske räven Jarkko Nieminen. Tyvärr räckte det inte hela vägen. Kan Lindell slipa på sin backhand kan han med tunga servar och en sylvass forehand bli att räkna med framöver. På grund av ett riktigt surt regnavbrott försköts spelschemat och tiden rann iväg. Naturligtvis kunde man dock inte lämna Båstad utan att slå ett öga på Robban, som gjorde sin tionde start i Swedish Open. Självklart åsyftas spanjoren Tommy Robredo, som bäst rankad femma i världen. Det blev ett set innan det var nödvändigt att styra kosan mot Ängelholm. Robban tog helt rättvist hem det efter tiebreak och lyckades sedan även vinna andra set. Idag blev man påmind om utomhusidrotternas baksida, vädrets inverkan. Det är så jäkla gott att vi slipper regnavbrott och dylikt i Lindab Arena. Generellt sett var det dock en riktigt trevlig dag uppe i Båstad, som faktiskt inte var alltför tungt besudlad av diverse typer av kvasistekare. Om ni undrar vad en stekare är rekommenderas att klicka här. Humor!
Igår blev det en kort sväng på Ängelholmsfesten. Även om det inte var alltför upplyftande är det i grund och botten positivt att det arrangeras diverse tillställningar. Dock flyter ett illaluktande kulturmord upp till ytan när man beskådar ett evenemang i centrala Ängelholm som – precis som många andra arrangemang – drar med sig fjortisfylla och andra biverkningar. Igår figurerade fler berusade knattar inne i stan än vad som någonsin har skådats på Musikfesten Tullakrok. Men det är klart, naturligtvis är det fullt acceptabelt så länge det inte sker på ängen nedanför Hembygdsparken. Det är ju logiskt. Jodå så att. Tyvärr spelar det ingen roll hur många vakter man har om så kallade problem ändå inte kan hanteras. Hur kan man prioritera diverse nymodigheter – med precis samma problematik – framför bevarandet av ett genuint kulturellt arv? Borde det inte stärka varumärket Ängelholm om man värnar om att ha Sveriges äldsta årligen återkommande musikfestival? Evenemangsstrategin bär inte bara med sig ett illaluktande kulturmord, den innehåller även uruselt marknadsföringstänk. Det är tveksamt om Ängelholmsfesten kommer att sätta staden Ängelholm på kartan och det är lika självklart att anordnande av Sveriges äldsta årligen återkommande musikfestival skapar goda förutsättningar för en trevlig kulturell dimension i varumärkesbyggandet. Det är beklagansvärt tillika vidrigt när beslutsfattare med en solklar tripping slår undan benen på sig själva. Fem plus game tack!
För Richard Demén-Willaume kantades förra säsongen av skador och således begränsat med istid i den grönvita dressen. Detta kunde – enligt säkra uppgifter – inte Demén acceptera, vilket föranledde någon form av personlig revolt. Detta resulterade i att Demén och Rögle gick skilda vägar. Demén gick den förbjudna vägen – till Malmö. En tid av exacerbation följde nere i Malmö, vilket ynka ett mål och en assist på 18 matcher vittnar om. Efter mardrömssäsongen fick Demén söka sig vidare och igår stod det klart att han kommer att representera Borås den kommande säsongen. Enligt tränare Jens Gustafssons nuvarande planer skall Demén tillbaka till rötterna, tillbaka till backplats. Borås har i dubbel bemärkelse landat ett tungt nyförvärv. Demén har en jäkla potential och det finns all anledning att anta att han kommer att göra en riktigt bra säsong i Borås, förutsatt att han får vara skadefri och får tillräckligt med istid såklart.
Smet under eftermiddagen in och tog skydd från sommarvärmen. Passade på att se ett videoklipp från Ängelholms ishall daterat den 3 april 1992. Naturligtvis avses när Rögle besegrade Leksand och gick upp till elitserien. När videon avnjöts blev man påmind om i vilken utsträckning det grönvita laget kan engagera människor med hjärtat i Rögle. Den desperation som finns i de röster som fångas på videoupptagningen är av extraordinär karaktär. ”Slå han på ryggraden, vi måste skada dom” är ett citat som visar på hur sjuka verbala former engagemanget kan yttra sig i. När vi ändå är inne på den linjen är två andra riktigt grova uttalanden som har snappats upp i Ängelholms ishall ”hoppa han på halsen” och ”hela familjen Johansson måste avverkas”. Det låter tveklöst sjukt om man lyssnar till orden utanför dess kontext, men det är i realiteten bara desperata uttryck av engagemang. Kanske inte i de mest slipade formerna, men det är en annan fråga. Det var länge sedan hela ståplatskurvan agerade som i den klassiska matchen 1992, man får gåshud när man tittar och lyssnar tillbaka på det som var. Kan AIA driva publiken till den nivån igen skulle man aldrig kunna förlåta sig själv om man skulle missa en sådan tillställning. För övrigt är den här typen av videomaterial utmärkt sommarunderhållning och det borde även utgöra riktigt bra material för att – vänligt men bestämt – arbeta in grönvit kultur i nyförvärv som anländer till klubben. Indoktrinering är kanske mindre lämpligt i vissa sammanhang, men tveklöst passande i detta. Come on Rögle!
Rögle BK är en ideell förening med ett helägt dotterbolag; Rögle Marknads AB. Verksamheten i dotterbolaget omfattar restaurang, loger, drift och underhåll av hyrda fasigheter samt uthyrning av istider. I Rögles årsredovisning för verksamhetsåret 2009/2010 kan man utläsa att en kostnadspost utgörs av spelarutrustning. Denna post uppgår 2009/2010 till drygt 3,6 miljoner kronor. Det är en jäkla massa pengar på utrustning. Det är dags att börja köra med trästickor igen. Eller inte, utrustningen är faktiskt ingen omfattande post i det stora hela. Den absolut största kostnadsposten är personalkostnader, som det gångna verksamhetsåret utgjorde mer än hälften av Rögles kostnadsmassa om drygt 87 miljoner kronor. Eftersom en exceptionellt substanslös not 3 i årsredovisningen enbart fördelar kostnaderna mellan styrelse och övriga anställda undanhålls väsentlig information. Hur mycket bränner klubben på kanslipersonal, övrig personal och – mest intressant –spelarlöner? Här skulle man gärna vilja ha lite mer kött på benen.
När det gäller intäktssidan är de dominerande posterna sponsorintäkter (drygt 38 miljoner) samt biljetter/seriekort (närmare 24 miljoner), som tillsammans utgör omkring 70 procent av de totala intäkterna om knappt 88 miljoner. Dessa två poster kommer med största sannolikhet att få ta mycket stryk kommande säsong och då gäller det att skära i kostnadsmassan för att hålla näsan ovanför vattenytan. Primärt gäller det att skala ner personalkostnaderna. Visst hade det varit intressant att kunna följa var man skär. Hur mycket skär man ner på kansliet? Hur mycket skär man ner spelarlönerna? Lyckas man inte få en sund balans på skeppets stora resultatposter är man nog illa ute. Inte ska vi behöva se Rögle med trästickor som en del i ett desperat finansiellt saneringsarbete? Nej, det ska vi nog slippa. Det ska bli mycket spännande att se hur Rögle utvecklas rent finansiellt under den kommande säsongen även om den bristfälliga informationen om personalkostnaderna är på gränsen till provokativ.
När det är stendött på hockeyfronten får man försöka stilla sportbegären på lite ovanliga sätt. I afton blev det ett besök på Änglavallen för att beskåda cupmatchen mellan ÄFF och AIK. Det man kommer att bära med sig är – förutom det behagliga vädret – två nyanser av tvål. Först en rejäl nypa natriumsalter och sedan en nypa till. Tveklöst hade ÄFF:s målvakt Daniel Andersson frenetiskt gnuggat sina målvaktshandskar med tvål och det fick effekt. Jösses, vilken kille! Han skulle man inte sätta vid porten till dödsriket när Kerberos lämnar sin vaktpost. RLO utser härmed Daniel Andersson till årets tvålhandske. För att ta över hans titel krävs tre nyanser av tvål i en och samma match och på de nivåerna börjar vi komma in på termer som utrotningshotad, fridlyst och kulturmärkt med flera. Således är det dags att dra gränsen för i kväll. Ladda nu batterierna i sommarvärmen, redan under sensommaren kickar en ny lång tillika spännande hockeysäsong igång.
Rent hockeymässigt har det varit en riktigt seg vecka. Dock var det en transfer som på något sätt kändes lite småtrevlig, vet egentligen inte riktigt varför. Hursomhelst. 1999 draftades Jonas Andersson av Nashville Predators. Han gick då i andra rundan, totalt som nummer 33. Det blev inte direkt någon kometkarriär efter draften, det blev ynka fem matcher för Nashville säsongen 2001/2002. Därefter föll Andersson nog lika mycket i skuggan borta i Nashville som han de senaste åren har gjort hemma i Sverige. Men… Skam den som ger sig. Efter en stabil säsong i Dynamo Minsk och en riktigt pigg landskamp i Lindab Arena blev Andersson uttagen till Tre Kronors VM-trupp 2010. Väl där blev det sex kassar på nio matcher och dessutom var han sylvass varje gång han var inne på isen. Framgångarna i Dynamo Minsk och Tre Kronor skapade vågor som sköljde hela vägen över Atlanten och Nashville signade nu 29 år gamle Andersson. Kan han bibehålla den spelnivå som han visade i VM kommer han att bli en fin tillgång för Nashville. Förbannat trevligt för grabben som lirade störtskön hockey i den blågula dressen tidigare i år. Hoppas han tar vara på chansen. RLO önskar lycka till.
Idag blev det klart att Rögles före detta målvakt Jürgen Penker kommer att spela i Vienna Capitals Eishockeymannschaft den kommande säsongen. ”Die Vienna Capitals gehen konsequent den österreichischen Weg weiter und haben einen absoluten Wunschspieler für die neue Saison unter Vertrag genommen. Jürgen Penker wird die neue Nummer 1 im Tor der Capitals.” Trots halvtaskig tysk läsförståelse verkar det glasklart att Penker tar spaden i Vienna Capitals. Får han bara, över tid, förtroende från tränarna kommer han att visa hur bra han är och då kan det bli karnevalsstämning nere i Wien. Det känns fortfarande surt att han aldrig fick en ärlig chans i Rögle på grund av ett evigt duttande med Torpet. RLO går vidare och lyfter på hatten, Capitals har gjort en klockren värvning och kommer nu att ha en riktigt vass förstaspade; Jürgen Penker.
Efter en, ur svensk synvinkel, dyster första runda av årets NHL-draft, satte Brynäs blågul prägel på den andra. Brynässpelarna Ludvig Rensfeldt, Sebastian Wännström, Calle Järnkrok och Johan Larsson valdes tillsammans med AIK:s Patrik Nemeth och Skellefteås Oscar Lindberg i andra rundan. Totalt draftades 20 svenskar och därmed blev Sverige bästa europeiska nation i draften. Precis som väntat placerade sig Kanada (99) och USA (60) i täten. Således blev de transatlantiska länderna representerade i 159 av 210 möjliga val i aktuell draft. Det känns som att Detroit drog en vinstlott när de tingade Calle Järnkrok, som under den gångna säsongen i elitserien såg väldigt intressant ut. Något förvånande att han gick först som nummer 51. Att Sverige än en gång var frekvent representerat i draften känns som ett kvitto på internationellt hållbar återväxt inom svensk hockey. Strålande tider mina vänner. Kan Sverige fortsätta att bräda Ryssland, Tjeckien, Finland och de andra nationerna på den här sidan Atlanten när det är dags för draft finns det stor chans att vi framgent kan få se Tre Kronor spela hem många medaljer av ädel valör.
Att det var tre schweiziska lag bland de tolv främsta i europarankingen efter säsongen 2008/2009 var en väckarklocka. Det är hög tid att börja ta schweizisk hockey på allvar. I natt ringde väckarklockan igen. Den kanadensiske forwarden Taylor Hall valdes förvisso först av alla, men ur ett europeiskt perspektiv var Nino Niederreiter hetast i draften. En schweizare valdes alltså som första spelare från Europa i år. Det stod klart när Islanders som femma i första rundan tingade Niederreiter. Det är anmärkningsvärt att den schweiziska fanan dominerar i dessa sammanhang. Undrar om det har hänt tidigare? Ytterst tveksamt. Kanada och USA piskade för övrigt skiten ur alla andra nationer i första rundan; de nordamerikanska länderna stod för 14 respektive 11 av totalt 30 spelare. Inga svenskar var tillräckligt intressanta för att väljas i första rundan, men i andra eller tredje kommer nog förste svensk. Andra rundan drar igång om cirka fem timmar, klockan 19:00 i afton. Avslutningsvis passar RLO på att gratulera Schweiz och Niederreiter. På återseende!
Grill, valet är oerhört enkelt. Fleromättade fetter och omega 3 snackas det om till höger och vänster, men det kan man få i sig på annat sätt än genom att äta rälig rå fisk. Är det midsommar är det däremot inte helt fel att aktivera grillen och låta den arbeta med välsmakande köttstycken. Givetvis råder delade meningar avseende frågeställningen i rubriken. Oavsett om ni tillhör grill- eller sillfalangen passar RLO på att önska er en trevlig midsommarhelg. Må gott!
6-4, 3-6, 6-7, 7-6, 70-68! Smaka på det tennisresultatet. Ett normalt snittset bör uppskattningsvis innehålla cirka 10 games. Wimbledonmatchen mellan amerikanen John Isner och fransmannen Nicolas Mahuts innehöll 183 games, vilket utifrån antagandet ovan skulle motsvara drygt 18 snittset, mer än tre femsetare på rad. Snacka om vansinnesmatch. Den varade i över elva timmar. Stackars Mahuts, som drog det kortaste strået i denna maratonbatalj. Tyngre förluster får man leta länge efter. Även om det är roligt att skriva om det extraordinära kan man inte låta bli att känna att den här matchen var droppen som fick bägaren att rinna över. Bort med de långa avgörande seten och in med tiebreak per omgående. Förresten, grattis Isner.
Peter Forsberg gjorde det – som förste svensk någonsin – säsongen 2002/2003. Henrik Sedin gjorde det 2009/2010. Självklart avses att vinna Hart Trophy, priset till NHL:s mest värdefulle spelare. Innerst inne trodde man att Ovetjkin eller Crosby skulle kamma hem priset, vilket gör det ännu roligare att Sedin nu står där med priset i näven. Han är väl värd den här utmärkelsen efter en magisk säsong med 112 poäng producerade och som vinnare av NHL:s poängliga. Det här är stort mina vänner, riktigt stort!
Det har dröjt, dröjt lite till och därefter dröjt ännu lite till. Nu, äntligen, är Rasmus Bengtsson de facto klar för Rögles A-lag. Därmed är backbesättningen komplett. Att komma in i A-laget redan som 17-åring är naturligtvis riktigt tufft, men samtidigt en härlig utmaning. Ska Rögle producera riktigt bra spelare måste de få chansen och det känns odelat positivt att Rasmus får chansen redan den här säsongen. Nu är det upp till Bengtsson själv att ta chansen genom hårt och målmedvetet arbete. Förra säsongen, då han var blott 16 år ung, spelade han 44 matcher med J20 och hann dessutom med 15 U17-landskamper. I Rögles J20 blev det 25 poäng och i landslaget 13. RLO hälsar Rasmus Bengtsson välkommen till de ”stora grabbarna”.
Jonas Elofsson, mycket tongivande i Rögles J20 den gångna säsongen, är nu klar för spel i Tyringe SoSS. Det finns all anledning att tro att Elofsson kommer att bli riktigt tongivade när det gäller spel i division 2. Tyringe har gjort en kanonvärvning. För övrigt blir Elofsson lagkamrat med den talangfulle backen Mathias Sjöberg, som valde friluftsliv framför elitsatsning med Rögle BK. RLO önskar de båda herrarna god jaktlycka; Sjöberg när det gäller högvilt i skogen och Elofsson när det gäller målproduktion för Tyringe.
Det verkar vara transatlantisk rensning på marknaden idag. Tidigare presenterade Västerås värvningen av Matt Sisca och alldeles nyligen offentliggjorde Södertälje att de har signat Ryan Lasch för 1+1 år. Det ska bli spännande att se om Lasch kan fortsätta att producera lika fint i elitserien som han har gjort i WCHA. Det lutar åt att SSK har gjort en riktigt fin värvning och även om det var väntat känns det lite surt att hans nya adress inte stavas Rögle BK.
Det har varit en del transatlanter på tapeten den senaste tiden. Först tvillingarna Donati, därefter Ryan Lasch och senast Matt Sisca. Den senare blev klar för Västerås idag och det är bara att lyfta på hatten. Det känns som en riktigt spännande värvning, men noterbart är att Sisca kommer från OHL och bör betraktas som en joker i allsvenskan. Vad har hänt med Donatis och Lasch? Det har varit tämligen tyst om dessa spelare de senaste dagarna. Det mest aktuella gällande Lasch är fortfarande att han ryktas till Sverige, där Rögle och Södertälje verkar vara de hetaste kandidaterna. Om Lasch hamnar i Sverige lär det nog bli i SSK. Det känns logiskt att man söker sig till högsta möjliga nivå. Om Rögle skall vara intressant får nog Hansson sy ihop en grym helhetslösning. Justin och Tyler Donati är fortfarande okontrakterade för den kommande säsongen, så den dörren är rent krasst inte stängd. Huruvida Hansson bearbetar Lasch och/eller Donatis vet vi inte, men de ingår fortfarande i det ständigt krympande utbudet.
När det gäller gamla godingar valde Lord Byron som bekant elitseriespel den kommande säsongen. Någonstans nämndes det att San Jose skulle vara intresserade av att förlänga med och låna ut Ryan Vesce till Rögle. Var Vesce kommer att spela känns extremt svårtippat, men sannolikheten för att han hamnar i Rögle lär vara minimal. Kan Hansson landa Vesce skulle det vara på gränsen till magiskt. Med tanke på de högst otippade värvningarna som Rögle hittills har gjort inför den kommande säsongen lär det väl sluta med att det kommer att värvas spelare som man knappt har hört talas om. Det är inget fel i det så länge de presterar bra på isen. Vattnet fortsätter att forsa fram under broarna och kartan lär säkerligen ritas om flera gånger innan nästa nyförvärv ser dagens ljus på Rögles officiella webbsida. Det är med spänning man får följa det fortsatta lagbygget.
Roger Hanssons jaktmarker sträcker sig vida utanför vad man kan föreställa sig. Man börjar nästan misstänka att han skulle kunna kategoriseras som tjuvskytt. Än en gång har Hansson slagit till med en oväntad värvning, den här gången plötsligt från Lund. RLO välkomnar härmed Adam Hobson, född i Lund, men stöpt i nordamerikansk form. Det rör sig om en center/ytterforward som trots sina 96 kilo skall vara rapp på rören. Att han känner stor stolthet i att fullfölja och spela fysiskt låter förbannat trevligt. Låt oss hoppas att han kan bli ett riktigt trevligt tillskott i det grönvita laget. Man borde kanske låta bli, men man kan inte undvika att låta ett anförande om en plötslig värvning få finaliseras med en plötslig avslutning (för att förtydliga inspirerad av den fantastiska dokumentärfilmen Plötsligt i Vinslöv). Han kan, han vill och han ska klara av att leverera på hög nivå i Rögle BK. Vad händer? Han levererar på hög nivå.
Det finns nog ingen som har missat att vuvuzelor, afrikanska trumpeter, är tradition vid fotbollsmatcher nere i Sydafrika. Det har varit ett jäkla gnällande på den sydafrikanska fotbollstraditionen och det känns faktiskt lite tråkigt. Det är lika naturligt att använda vuvuzelor på fotbollsmatcher i Sydafrika som att det finns en röststark publik bakom Rögle i Lindab Arena. Tänk om vi skulle förbjudas att sjunga på matcherna för att det är svårt för spelarna att kommunicera på isen eller för att någon öronläkare påtalar att ljudet kan vara skadligt för det mänskliga örat. Ganska bittert, eller hur? Självklart skall den sydafrikanska vuvuzelatraditionen bevaras, precis som läktarkulturen i Ängelholm. Dock kan man vara oerhört tacksam så länge man slipper vuvuzelor i Lindab Arena. Det gäller generellt sett att decentrera och respektera kulturella olikheter inom idrotten. Vissa traditioner kommer man alltid att ogilla (trummor och diskomusik i ishallar) och andra kommer man att uppskatta eller till och med älska (skön läktarsång i grönvit anda). I slutändan handlar det om tycke och smak. Traditioner ska man – i de allra flesta fall – försöka att bevara. Det är bara att tuta och köra i några veckor till, men sedan kommer man nog att vara ganska mätt på vuvuzelan som auditivt uttrycksmedel.
Det har under en tid varit på tapeten att Byron Ritchie letar ny klubb i Sverige efter en säsong i KHL, Dynamo Minsk. Idag blev det klart att han kommer att spela den kommande säsongen uppe i Örnsköldsvik. Även om bedömningen av historiska skäl är vansinnigt subjektiv känns det som en klockren värvning från Modos sida. Optimister som ända fram till idag har drömt våta drömmar om att få se Lord Byron i den grönvita dressen igen kan således sluta drömma för den här gången. Med tanke på att Ritchie hängde 17 kassar på 30 matcher i allsvenskan 2004/2005 är det självklart att det hade blivit karnevalsstämning i Ängelholm i om Lord Byron hade kommit tillbaka till Rögle. Dock ska vi inte glömma att åren har gått och att numera 33-årige Byron säkerligen har blivit väderbiten med tiden. Det kan ha varit sista chansen för en värdig återkomst den kommande säsongen. Inte vill vi se en avdankad Ritchie i Rögle på ålderns höst? Nej, då är det nog bättre att med glädje kunna få blicka tillbaka och minnas honom med idel positiva intryck. Samma princip gäller för Ryan Vesce som också med bravur lirade i Rögle under lockoutsäsongen. Dock är Ryan fem år yngre och därför dröjer det rimligen innan det sista tåget lämnar perrongen utifrån det perspektivet. När man ändå är inne på säsongen 2004/2005 känns det oundvikligt att halka in på Jens Karlsson som hade förmånen att representera Rögle samtidigt som Byron och Ryan. Det verkar ju inte helt orimligt att vi åtminstone ska kunna få se en återkomst från den tidigare lockouttruppen…
Viktor Lindgren... Hade ni med honom på era interna önskelistor? Tveksamt. Han fanns i alla fall inte med på RLO:s lista. Än en gång överraskar Hansson med att signa det oväntade. Varför har ingen pratat om Lindgren? Trots att han bara är 24 år har han gjort närmare 170 elitseriematcher med Luleå. För övrigt är han högerfattad – tackar! Kunskapen om nyförvärvet i fråga är alltför begränsad för djupare analys, men magkänslan är bra. RLO hälsar Viktor Lindgren välkommen till Rögle.
Martin ”The Hitman” Kampmann stod i natt för en sensation när han besegrade Paulo Thiago i UFC 115. Att Kampmann skulle kunna matcha Thiago stående var inte förvånande, men att The Hitman dominerade även mattan var ruggigt imponerande beaktat att Thiago – med svart bälte i både brasiliansk jiu jitsu och judo – är erkänt riktigt bra i det momentet. Faktum är att Kampmann kontrollerade Thiago likt en pryglad hund i tre ronder. Sjukt imponerande. I proffssammanhang blev Kampmann den andre någonsin att besegra Thiago, som tidigare endast hade förlorat mot Jon Fitch i juli 2009. Martin Kampmann tog i natt ett jättekliv mot att få gå en titelmatch mot Georges St. Pierre. Det hade varit riktigt stort om en nordisk MMA-fighter kan få chansen att mäta krafterna med GSP i weltervikt. Danske Martin Kampmann är efter nattens seger mot Thiago nära att få chansen och en match mellan The Hitman och GSP hade varit något alldeles extra. Nu när hockeyn går på sparlåga rekommenderar RLO att hålla ögonen öppna och noggrant följa utvecklingen inom UFC:s weltervikt. Mina damer och herrar, Martin Kampmann är på väg mot något stort...
Rögle hade kontrakt med Ramzi Abid även för den kommande säsongen, men degraderingen till allsvenskan gjorde att både Rögle och Ramzi, av ekonomiska respektive sportsliga skäl, ansåg det vara passade för Ramzi att söka ny klubbadress. Den kommande säsongen kommer Ramzi att spela med Red Bull Salzburg och därför kan man definitivt sluta oroa sig för att Rögle eventuellt skulle få bära hans feta lönekuvert. I den grönvita dressen visade Ramzi att han är en ytterst kompetent spelare, dock var han något nonchalant vissa stunder. Tuggummi är gott! Det är bara att önska Ramzi lycka till i Salzburg.
Då var spelschemat för allsvenskan 2010/2011 fastställt. Den 14 september 2010 börjar allvaret då Rögle tar emot Borås hemma i Lindab Arena. Sedan är det igång. Härligt. Den sista omgången, omgång 52, går av stapeln den 4 mars 2011. Nedan några godbitar från spelschemat. När det gäller bortamatch mot Malmö får man helt enkelt väga det negativa (sponsring av rivalerna från söder genom att betala biljett) mot det positiva (att stötta Rögle i fiendeland). Ska man åka till Malmö? Det är faktiskt inget lätt beslut att fatta. Hursomhelst, visst är det en hel del riktigt trevliga tillställningar vi går tillmötes?
Lördag 9 oktober 2010: Malmö BORTA
Lördag 16 oktober 2010: Tingsryd BORTA
Fredag 5 november 2010: Almtuna HEMMA
Lördag 20 november 2010: Västerås HEMMA
Lördag 27 november 2010: Malmö HEMMA
Lördag 4 december 2010: Tingsryd HEMMA
Lördag 11 december 2010: Örebro HEMMA
Fredag 14 januari 2011: Sundsvall HEMMA
Fredag 21 januari 2011: Tingsryd BORTA
Fredag 28 januari 2011: Växjö HEMMA
Fredag 25 februari 2011: Malmö HEMMA
Fredag 4 mars 2011: Växjö BORTA
Läste faktiskt en intressant artikel i - tro det eller ej - Aftonbladet. Titeln ”Sluta att satsa på folk som äter popcorn” fångade intresset. Nedan följer några kloka ord från Arve Hjelseth, idrottsforskare vid institutionen för sociologi och statsvetenskap vid NTNU i Trondheim. Uttalandet avser fotbollspublik men är säkerligen applicerbart även på ishockey.
”Använd supportrarna istället för att se dem som en grupp som motsätter sig fotbollens intressen. Fansen är kunder men långt viktigare är stämningen de skapar som är en del av produkten som övriga åskådare köper. Låt atmosfären på matchen växa fram spontant och tro inte att det blir bättre om publiken regisseras av arrangören. En god fotbollsatmosfär är publikens eget verk.”
Det blir Sundsvall som kommer att spela i allsvenskan. Idag blev det nämligen klart att klassiska Björklöven inte får elitlicens för allsvenskt spel och därmed förpassas klubben till division 1. Noterbart är dock att Björklöven har tre veckor på sig att lämna in en överklagan och det skulle vara en stor skräll om det inte blir en fortsättning i detta ärende. Det känns faktiskt lite halvsurt att ett klassiskt lag får ta ett kliv ner i seriesystemet, men på något sätt känns det ändå OK att klubben åtminstone lever kvar, men helt enkelt får kriga i en lägre division. Tänk om Rögle skulle gå upp i rök… Känns overkligt, eller hur? Då hade man definitivt hellre börjat gå på derby mot Åstorp i trean. I grund och botten är det centrala att klubben fortsätter att existera.
För stunden lär det inte vara någon risk för att Rögle skall hamna i någon gråzon för elitlicens. För tredje säsongen i rad redovisar Rögle vinst enligt uppgifter i HD. Omsättningstillväxten har varit god och för förra säsongen uppgick intäkterna till närmare 90 MSEK. Med ett eget kapital om knappt 4 MSEK levereras en stabil ögonblicksbild, men en väsentlig osäkerhetsfaktor lurar bakom hörnet. Nu är det allsvenskan och det kan nog vara rimligt att förvänta sig en omsättning om cirka 50 MSEK för den kommande säsongen. Allsvenskan innebär mindre intäkter, men även minskade kostnader. Utmaningen blir att med kort varsel lyckas skala ner på kostnadssidan. Ledningen har tveklöst misslyckats på det sportsliga planet, men när det gäller att driva Rögle med en sund ekonomi i botten känns ledningen väl lämpad för uppgiften. Låt oss hoppas att vi aldrig behöver se Rögle i den situation Björklöven nu befinner sig. RLO sänder härmed sin kondoleans till Björklövens supportrar.
Om man utgår från att Rasmus Bengtsson tar den sista backplatsen saknar Rögle tre forwards. Vad skulle man då kunna tänka sig för spelare? Utbudet på marknaden krymper dag för dag, men det finns fortfarande disponibel kompetens/potential att kontraktera. Nedan följer ett antal förslag som känns lockande.
Patrick Yetman – högerskytt tillika utpräglad målskytt, har dock hört att han har en komplex personlighet.
Tvillingarna Donati – dubbla pass och dessutom är Justin högerskytt.
Jens Karlsson – högerfattad grovjobbare med närmare 400 matcher i elitserien och allsvenskan.
Giulio Scandella – skulle vara intressant att se honom en skadefri säsong i ett fartfyllt Rögle.
Johannes Salomonsson – vad är Schweiz jämfört med Rögle och Ängelholm förutom mer pengar och bättre liga?
Nick Sörensen – hade varit riktigt intressant att se på seniornivå redan den här säsongen.
Jonas Elofsson – har varit ruggigt het i J20 men är troligen inte aktuell för A-laget.
Efter att ha avnjutit perfekt grillade köttstycken och lite välsmakande rödvin därtill en riktigt skön kväll slog man ett öga på nätet och möttes av att Rögle har gjort klart med ett nytt nyförvärv. Ytterforwarden Patrik Bergström, senast i AIK, har skrivit på ett ettårskontrakt med Rögle. I ärlighetens namn är kunskaperna gällande Bergström begränsade, men enligt EP är det en snabb spelare med bra teknik som spelar aggressivt, vilket tveklöst låter riktigt bra. Stämmer den beskrivningen kan han säkerligen passa bra in i den fartfyllda grönvita hockeyn. Dessutom har Bergström en del kött på benen i form av 325 allsvenska matcher. Förra säsongen blev det 15 kassar och 16 assist i allsvenskan samt några målgivande passningar i kvalserien. Naturligtvis känns det riktigt gott att fullända en redan trevlig kväll med ännu ett intressant nyförvärv. Jaha, då har vi två Bergström att hålla reda på, men det är bara att gilla läget och hälsa Patrik välkommen till Rögle. Nu finns det all anledning att unna sig en god natts grönvit sömn för att ladda batterierna.
Vad är spets? Vad är rutin? Det verkar saknas vedertagna definitioner på dessa begrepp i ishockeysammanhang. I de lägre divisionerna anser vissa att det är rutin att ta ett tidigt matchstraff vid helgmatch så att man får några timmars försprång på groggen. Vissa personer anser att det är rutin att ha spelat cirka 20 matcher i AHL, andra anser att det är rutin först när man har betydligt mer senior erfarenhet i ryggsäcken. Det känns som en omöjlig tillika tämligen ointressant uppgift att försöka sig på begreppsdefinitioner. Dock kan vi nog alla vara överens om att 45 år gamle Dominik Hasek kommer att tillföra rutin i Spartak Moskva i det fall den ryktade övergången från HC Pardubice till Moskvaklubben blir definitiv. Landslagsdebut med Tjeckoslovakien säsongen 1982/1983 och NHL-debut 1990/1991. Sedan dess har det runnit en hel del vatten under broarna och fastnat en ansenlig mängd puckar i Haseks plockhandske. Om man inte anser att Hasek är rutinerad är ingen rutinerad. Därav är Hasek rutinerad.
Igår satt Gistedt tämligen säker med en förstaspade i Rögle och Nielsen hade samtidigt andraspaden i säkert förvar. Idag tillkom dock en aktör som kastade om rejält i det grönvita spadrallyt. Återigen får vi se Jonas Fransson i Rögles tröja. 2003-2005 spelade han med Rögle i allsvenskan. Han har under årens lopp skaffat sig elitserierutin hänförlig till spel i HV, Leksand och Linköping. Nu har Rögle två bra målvakter och tveklöst kommer det att bli riktigt tufft för Nielsen i spadrallyt. Det kommer att bli kamp mellan Gistedt och Fransson om förstaspaden, men dagens magkänsla indikerar att Fransson kommer att knipa den. I morgon kanske det känns annorlunda… Hursomhelst, RLO hälsar Fransson hjärtligt välkommen till Rögle BK.
Alla kalendrar innehåller både mindre och mer väsentlig information. Efter att Rögle idag släppte schemat för försäsongen är tiden kommen för att notera vad som tveklöst kan betraktas som väsentligheter i kalendern. Hockeypulsen får sig en rejäl skjuts redan måndagen den 2 augusti då Rögle går på is i Gripenhallen. Inte nog med det, på söndagen samma vecka bjuds det på träningsmatch hemma mot Hamburg. Söndagen därefter ges möjlighet till en klassisk hockeyresa då det nalkas träningsmatch mellan Troja och Rögle uppe i Ljungby. Helgen efter det, lördagen den 21 augusti, är det sedan dags för Kenny All Star Game. Fredagen därefter blir det returmöte mot Troja i Lindab Arena. Sedan lugnar det ner sig något för oss supportrar, dock inte för de som har tid att åka ner till träningslägret i Schweiz. Den 10 september blir det förhoppningsvis ytterligare en träningsmatch på hemmais och tisdagen den 14 september börjar allvaret; hemmapremiär i hockeyallsvenskan 2010/2011. Vi har mycket att se fram emot. Tänk så tråkig hösten och vintern hade varit utan hockey. Många fasar för den dystra årstiden efter sommaren, själv kan man inte annat än att längta till dess att det drar igång igen. Alltid uppåt, alltid framåt!
Säsongen 2006/2007 gjorde Brendan Yarema tio matcher i Rögle; fem i allsvenskan och fem i kvalserien. Totalt blev det två mål och fyra assist i den grönvita dressen. Således borde Yarema – med spelmässigt mediokra insatser i Rögle – vara en spelare som man borde ha glömt, men icke. Tack vare en ganska hafsig spelstil, sönderklippta byxor och skydd samt en frisyr som spretade ut från hjälmen på alla möjliga håll kommer man nog att komma ihåg Yarema en lång tid framöver. Efter tiden i Rögle då? Vad har egentligen hänt med Yarema? 2007 till 2010 har Yarema spelat i Olimpija Ljubljana, en slovensk klubb som numera spelar i den österrikiska ligan, där det har blivit närmare 100 poäng på tre säsonger. Han är inte kontrakterad för den stundande säsongen, men man skulle nog kunna betrakta det som en praktskräll om han skulle komma tillbaka till Rögle. Tveklöst är det passande att klicka här efter att ha läst detta anförande. Mina damer och herrar, Brendan Yarema.
I veckan blev Dominik Granak klar för OHK Dynamo Moskva i KHL. OHK är en ny klubb, som är resultatet av en sammanslagning av Moskvaklubbarna MVD och Dynamo. Således blir det fem klubbar i Moskva till hösten; CSKA, Spartak, Atlant, Vityaz Chekhov och OHK. Det var ingen skräll att Granak hamnade i Ryssland, men det var det däremot att han skulle komma att arbeta tillsammans med Harijs Vitolins, som är assisterar Olegs Znaroks som är tränare i OHK. Vitolins kommer närmast från MVD och får alltså fortsatt förtroende efter sammanslagningen i Moskva. Därmed blir det minst två nyanser av grönvitt i OHK, eftersom Vitolins spelade med Rögle i elitserien säsongen 1995/1996 och Granak gjorde detsamma säsongen 2009/2010. Det kan kanske vara passande att avsluta veckan med en klassiker: Vitolins, Vitolins, Harijs Vitolins, han är stor han är lett, han gör allting rätt, Harijs Vitolins...
Idag skrev Mads Bødker på för ytterligare en säsong med Rögle. Förbannat trevligt. Det känns riktigt gott att klubben förlänger med en kille som ger allt i varje match och som i omgång efter omgång står för stabila insatser. Den tryggheten lär vara extra viktig beaktat Rögles unga backbesättning. Mads är bara 22 år gammal och kan faktiskt ännu inte kategoriseras som rutinerad back. Med 110 elitseriematcher, 77 matcher i allsvenskan och därtill över 60 landskamper tillför han dock en nypa rutin – betydligt mer än Vic Bartley. Det ska bli kanontrevligt att få följa Mads ännu en säsong, nu med danskt sällskap i form av Jesper Jensen från samma moderklubb; Rødovre IK. Dagens kontraktering känns på alla plan positiv. Strålande tider!
Det blev rimmad lax med dillstuvad potatis i arenarestaurangen idag. Smakupplevelsen var, i hård konkurrens, den bästa som har levererats hittills. Herre jävlar vad gott det var. Excellent anrättning! Tveklöst gick restaurangen på knock och det med besked. Märkligt nog var beläggningen något otillfredsställande och till er som inte var på plats kan man bara förmedla att ni missade en riktig höjdare. Nästa gång det blir rimmad lax på menyn måste ni frigöra tid för att avnjuta en fantastisk måltid i arenan. Tillsammans med arbetskollegorna har det införts en standard att det efter varje lunch skall sättas betyg på maten på en skala från ett till sju. På fem personer blev det idag ett genomsnitt om cirka 6,6. Det säger en hel del, all time high. Tack för en fantastisk måltid!
Det kändes riktigt tråkigt när Carl Gustafsson skadade hälsenan. Dock ska man vara medveten om att alla lag kommer att drabbas av skador under uppbyggnaden inför seriespelet. Idag drabbades HV av en skada på Mikko Luoma. Ett badmintonpass slutade med en avsliten hälsena. Än så länge är det hälsenor på tapeten, frågan är vad som kommer härnäst?
Rögle har idag skrivit ettårskontrakt med den kanadensiske backen Victor Bartley. På Rögles hemsida förmedlas att ”Victor har skaffat sig mycket rutin och utbildning genom spelet i Nordamerika”. Den informationen är dock – om man inte betraktar fakta från en ytterst begränsad kontext – duktigt missvisande. I själva verket är Bartley 22 år gammal och har utöver spel i kanadensisk juniorhockey spelat 18 matcher i AHL och 21 i ECHL. Således har Rögle värvat ytterligare ett relativt oprövat kort med utvecklingspotential, snarare än en rutinerad back. Det blir allt tydligare att vi går en uppbyggnadssäsong tillmötes. Det innebär dock inte en tråkig säsong. Laget kan nog bli riktigt spännande att följa, men utan rutin är det bara att glömma framtida elitseriespel.
Philadelphia Flyers blev i natt klara för final i Stanley Cup och det känns som ett märkligt sammanträffande att man av en ren tillfällighet precis har avnjutit dokumentären Broad Street Bullies, som handlar om Flyers framfart i NHL på 70-talet. Med en osedvanligt rå och ful tillika skickligt utförd ishockey vann Flyers Stanley Cup säsongerna 1973/1974 och 1974/1975. Det fula spelet fick effekter i utvisningsprotokollen. Vad sägs om Dave Schultz 348 respektive 472 minuter under de två ovannämnda säsongerna? Jodå så att, 472 minuter motsvarar 7,87 matcher a 60 minuter. Flyers prestationer är ett utmärkt exempel på hur långt man kan komma om man är beredd att betala ett högt pris för att vinna och filmen visar hur hockeyframgång kan lyfta en hel population som är i behov av hjältar och positiva inslag i vardagen. Dessutom bjuds det på en hel del sköna uttalanden från de numera äldre herrarna som utgjorde The Broad Street Bullies. Vinnarmentalitet mina vänner. Filmen är riktigt sevärd om man gillar hockey. Har ni inte sett den redan är det hög tid att göra det.
Om man inte är hyperintresserad av de resterande matcherna i Stanley Cup kan man konstatera att VM igår avslutade en lång hockeysäsong. Att Rögle åkte ner i allsvenskan finns det naturligtvis inget som kan kompensera för. Man får göra det bästa av säsongen ändå. VM var faktiskt roligare än på länge och det har säkert att göra med att det blev något av skrällarnas VM. Vem hade räknat med att Danmark skulle ta sig till kvartsfinal och att Tyskland skulle vara med och strida om medaljerna? Inte många vågar man påstå, trots att man saknar faktiska belägg för påståendet. Att det blev tätare matcher än tidigare i detta mästerskap har nog inte bara att göra med att många meriterade spelare tackade nej till spel för sina respektive landslag. Lägstanivån kändes betydligt bättre än vad den har gjort tidigare och det är nog en kombinationseffekt vi har fått ta del av. Det finns inte längre några blåbärsnationer i A-VM. Ryssland hade i stort sett samma lag som i OS men kunde ändå inte dansa igenom turneringen bekymmerslöst, de lyckades inte ens vinna guld. Förresten, grattis Tjeckien! Hoppas de tätare matcherna är en trend som kan hålla i sig, det blir faktiskt roligare då. Hur roligt är det att se matcher som uteslutande handlar om förnedring och resulterar i tvåsiffriga resultat? Ganska trist - om det inte är Rögle som står för dominansen så klart.
Vidare kan man konstatera att Bengt-Åke har gjort sin sista match som svensk förbundskapten, åtminstone för den här gången. Det är bara att hälsa Pär Mårts välkommen vid rodret. Bengan har fått mycket skit och många gånger har man själv varit kritisk till hans agerande, men tveklöst har han ett imponerande facit som förbundskapten. I årets upplaga av VM fick han ut mycket av ett relativt ungt och oprövat manskap. Att vara mindre än tio sekunder från final och sedan ladda om för att rädda brons är inte dåligt med det lag som Sverige ställde på isen. Det blev en del internationella genombrott, eller kanske mer korrekt kvitton på internationell konkurrenskraft, bland de svenska spelarna. Personliga favoriter finns i Jonas Andersson samt Ekman-Larsson, Pääjärvi blev trea i poängligan och dessutom invald i All Star Team och därutöver finns en handfull spelare som överträffade förväntningarna markant. Ska man ge sig på att knyta säcken med ett egenkomponerat All Star Team från VM får det se ut så här: Tomas Vokoun, Jonathan Ericsson, Sergei Gonchar, Jonas Andersson, Pavel Datsyuk och Ilya Kovalchuk. Turneringens utropstecken skulle tveklöst landa på Ekman-Larsson, även om Pääjärvis framfart i poängligan också är oerhört imponerande. Det känns lite tomt just nu men det är bara att lägga säsongen bakom sig och rikta fokus mot silly season. Mot nya grönvita nyförvärv och på återseende!
Tre kronor knep medalj i VM efter att ha besegrat Tyskland med 3-1 i bronsmatchen. Med tanke på det orutinerade lag som Tre Kronor ställde upp med får en bronspeng betraktas som fullt godkänt. Trevligt för Bengt-Åke att avsluta med medalj. Något som kändes genialiskt var Bengans timeout med mindre än en sekund kvar. Det var en tydlig markering mot journalistkåren, som ifrågasatte hans sena timeout i semifinalen mot Tjeckien. När Bengan sedan i en intervju gav timeouten avgörande betydelse för att Sverige vann bronsmatchen saltade han sin markering ytterligare. Klockrent Bengan, så jäkla klockrent! Ur ett svenskt perspektiv stack en back och en forward ut extra mycket i VM; Oliver Ekman-Larsson och Jonas Andersson; ung men på gränsen till obehagligt kylig och stabil respektive målfarlig och absurt rivig på rören. Vi ska inte glömma att det var många andra som stod för fina prestationer, men Oliver och Jonas hamnar högst upp på RLO:s ranking. Naturligtvis finns det bara en vinnare i ett VM och allt som inte är guld är de facto tämligen ointressant. Dock är en bronspeng någon form av klapp på axeln och det kan ju vara trevligt att få när man har jobbat hårt en tid. RLO gratulerar Tre Kronor till dagens seger och medaljen.
Det är nu tydligt att Rögle prioriterar talang före rutin. Man räknade med att truppen skulle förstärkas med uteslutande rutinerade spelare för att få en bra balans i laget och skapa förutsättningar för avancemang till elitserien. Då landar Rögle danske Jesper Jensen, blott 18 år ung. Det är bara att inse att vi nu står inför en uppbyggnadssäsong. Det känns inte realistiskt att gå upp i elitserien med ett lag som i stora drag är befriat från rutin. Missförstånd undanbedes. Det här är ännu en kanonspännande värvning och det är ett riktigt häftigt lag som håller på att ta form. Dock kunde Rögle varit raka i sin kommunikation – det här är ju en ren uppbyggnadssäsong – det är uppenbart och alla andra nyanser är överflödiga. Ett eventuellt kvalseriespel ser nog klubbledningen snarare som en extra intäkt än en ärlig chans för avancemang i seriesystemet. Den lättgenomskådliga tillika tvivelaktiga informationsstrategin känns förbannat tveksam, men värvningarna och det nya tänket kring lagbygget känns oerhört intressant. Därför kan man i det stora hela se fram emot en riktigt trevlig säsong. Alltid uppåt, alltid framåt!
Tjeckien är det enda laget som Sverige har förlorat mot i VM nere i Tyskland men det känns faktiskt riktigt bra att Tre Kronor nu ställs mot Tjeckien i semifinalen. Det är dags för revansch, det är dags att visa vilka matcher som är viktiga att vinna i ett mästerskap samt vilka som är mindre viktiga. Sverige har utan tvekan en riktigt bra chans att nå final. Skulle Tre Kronor å andra sidan förlora semifinalen är det inte så mycket att säga om det. Två torsk mot ett lag i en och samma turnering, då förtjänar det andra laget finalplatsen mer än det egna laget. Tjeckien är förvisso alltid räliga att möta eftersom de kan se totalt ointresserade ut, men ändå bjuda på sylvassa kontringar. Dessutom har de ett gäng matchvinnare i laget, bland andra Florida-målvakten Vokoun och alltid livsfarlige Jaromir Jagr. Vi går en spännande semifinal tillmötes. Dock känns det mindre stimulerande att Sverige troligtvis får spela den första semifinalen beaktat födelsedagskalas under eftermiddagen. Jaja, man kan väl kompensera med att avnjuta en skräll mot Ryssland i finalen…
Tre Kronor gjorde sitt jobb idag och slog Danmark med 4-2. Matchen var absolut ingen höjdare, men semifinalplatsen säkrades. Den enda nackdelen med att Sverige vann idag är att TV2 Danmarks Jimmy Böjgaard inte behöver springa naken över Öresundsbron, vilket han lovade att göra om Danmark slog ut Sverige. Tre Kronors match var seg och tråkig, men det kom att bli en betydande kontrast när Ryssland klev in på isen och förnedrade Kanada med sevärd höghastighetshockey. Det är svårt att se vilka som skall kunna stoppa den ryska maskinen, som är ruggigt stabil rakt igenom, från målvakt till anfall. På sedvanligt manér visade kanadensarna prov på dåligt uppförande. Visst är det märkligt att de aldrig lär sig att ta en förlust utan att skämma ut sig. För övrigt vann Tjeckien på straffar mot Finland och Tyskland besegrade Schweiz med 1-0. I den matchen urartade det rejält efter slutsignalen och det mest anmärkningsvärda var att en tysk ledare gav sig in i handlingarna. Det vore en skräll om den killen inte blir avstängd resten av turneringen. Det är minsann silly season på mer än ett sätt när Tyskland tar sig till semifinal och när deras ledare bjuder upp till dans med motståndarspelare efter avslutad match. Ja jösses! I semifinalerna på lördag blir det Sverige-Tjeckien och Ryssland-Tyskland.
Under dagen fick man reda på att Carl Gustafsson haltade fram i stan. Det första man tänkte var att det var ett kvitto på att Björn drillar spelarna rejält. Det kändes – vid det tillfället – bra. Senare kom ett sms som indikerade avsliten hälsena. Utan att överdriva förvreds den positiva känslan till något riktigt avskyvärt. Ska skadorna börja komma redan? I klarspråk känns det för jävligt. Prognosen är dock inte lika dyster som den erhållna informationen, då den indikerar en skada i vadtrakten och en eventuellt skadad hälsena. Först i morgon kommer det att kunna fastställas hur allvarlig skadan är, men i värsta fall kan vi räkna bort Carl ända fram till november, vilket vore extremt tråkigt. Nu är det bara att hoppas på det bästa. Tveklöst kan mindre trevliga nyheter under morgondagen bli en käftsmäll för både Rögle och oss supportrar, men framförallt för Carl själv. Trots ett minst sagt bristande intresse för religion kanske det är dags att be till högre makter i morgon.
Då verkar det vara klart att Rasmus Bengtsson kommer att komplettera backbesättningen. Något som det under en längre tid har spekulerats kring. Således återstår kontraktering av en målvakt, tre forwards och tre backar. Enligt Hansson är det nu dags att krydda den talangfulla uppställningen med en bunke rutin. Gällande målvaktsfrågan har en viss kluvenhet infunnit sig. Det Gistedt behöver är förtroende om han skall ha optimala förutsättningar för att nå en nytändning i sin karriär. Då kan han bli en grym tillgång. Det är kanske bättre att inte plocka in någon målvakt som går in och fäktar alltför skickligt i kampen om förstaspaden. Å andra sidan känns en uppställning med Nielsen som tvåa alltför bräcklig beaktat att Gistedt de facto kan komma att bli indisponibel under delar av säsongen på grund av skada eller sjukdom. Det är kanske ändå helt rätt att värva ytterligare en burväktare. Detta är en riktigt svår fråga utan något självklart svar. På backsidan hade det känts förträffligt med en förlängning med Mads, men frågan är om han inte kommer att spela på en högre nivå än allsvenskan den kommande säsongen. Rasmus Forslund hade också varit spännande att se, men dessvärre får vi nog vänta någon säsong för att få se talangfulle Forslund i A-laget. På forwardssidan hade det varit ruggigt intressant att satsa på tvillingarna Donati. Dessutom hade ett kontrakt med Jonas Elofsson varit klockrent. Eftersom det är rutin Hansson är ute efter känns det tyvärr som att chansen för att få se Donatis eller Elofsson är minimal. Man vet dock aldrig med Hansson, han har överraskat förut och han kan göra det igen.
Teknisk och kreativ är två ord som har positiv klang i hockeysammanhang. Därför känns det riktigt roligt tillika väldigt spännande att Rögle har gjort klart med 20-årige Simon Olsson. Förra säsongen gjorde Olsson 75 poäng på 64 matcher i QMJHL. Utan tvekan ett bra facit. Det enda som oroar något är storleken. 73 kilo är nämligen inget som skrämmer. Generellt sett känns den här värvningen klockren – gott jobbat Hansson!
I morgon väntar kvartsfinal mot Danmark. Det råder ingen tvekan om att grannlandet är ett oerhört tacksamt kvartsfinalmotstånd. Sverige skall vinna matchen, annars är det i ärlighetens namn riktigt dåligt. Efter utspelningen i Lindab Arena är det svårt att se hur Danmark skall kunna störa Tre Kronor, men i VM har danskarna visat att de har slagstyrka som är tillräckligt kraftig för att ställa till det för meriterade hockeynationer. Det är dessutom en jäkla skillnad på tränings- och tävlingsmatcher. Kvartsfinalen sänds på TV6. I morgon är det dags för tidig match och sändningen börjar 16:00. Nyckeln till en bekväm resa är att få en bra start. Tar Sverige ledningen med ett par puckar kommer det troligen att kunna skena iväg resultatmässigt. Om Danmark å andra sidan skulle ta ledningen finns det viss risk för att danskarna kan gå in i trance och jävlas lite med Tre Kronor. Således önskas full fart från första nedsläpp och det får inte ens förekomma mikroskopiska fragment av underskattning. Det är nämligen en väsentlig skillnad på 90 och 100 procent när det gäller hockey.
Några danska spelare som kan vara värda att hålla ett extra öga på är Mads Bødker, Philip Larsen och Peter Regin. Mads känns självklar att spana in eftersom man gärna hade sett honom förlänga med Rögle och hoppet lär ju vara det sista som överger en. Philip kan vara intressant att bevaka med tanke på att han är specialskolad av Kenny. Peter Regin bör man hålla koll på eftersom han helt enkelt är ruggigt skicklig. Han lyfter det danska laget rejält och skall man lyfta fram någon spetsspelare i Danmark är Regin det självklara valet. Det blev 75 matcher i grundserien för Regin i Ottawa, men bara 29 poäng, vilket faktiskt känns lite märkligt eftersom han är grymt vass. Nåväl, i morgon gäller det. Det har varit riktigt roligt att följa Danmarks framfart i VM, men nu är det hög tid att kyla ner det danska hockeyintresset för i år. Mot semifinal.
Tre Kronor krossade Schweiz i afton. Slutresultatet skrevs till 5-0 och Sverige var på gränsen till obehagligt överlägsna. Det var många blågula spelare som imponerade och skall några lyftas fram får det bli Pääjärvi, Jonathan Ericsson och Markström; ruggigt tryck i åkningen och rakt på mål, resolut backspel och distinkta förstapass respektive riktigt stabilt målvaktsspel i en ur ett målvaktsperspektiv tämligen svårspelad match. Efter segern stod det klart att Sverige tog hem gruppsegern och därmed väntar Danmark i kvarten. Ryssland – som vann den andra gruppen – ställs mot Kanada, Schweiz skall möta hemmanationen Tyskland och Finland får mäta krafterna med ett Tjeckien som verkar ha hittat formen lagom till slutspelet. Ryssland får tveklöst betraktas som favoriter till guldet, men Tre Kronor har överraskat positivt och har faktiskt potential att gå riktigt långt i detta VM. Dessutom riktigt underhållande hockey – härligt!
Det är svårt att hitta någon större spelare i AIK än Dick Tärnström, som har elva säsonger bakom sig i den svartgula dressen. Nu har Big Dick skrivit på för ytterligare två säsonger i AIK. Förlängningen med Dick känns oerhört viktig för AIK. En riktigt bra back tillika en självklar ledare och lagkapten med hjärta för klubben är naturligtvis en extrem tillgång. Två spelare som har haft liknande betydelse för sina respektive klubbar är Ragnarsson i Djurgården och Kung Kenny i Rögle. Visst, naturligtvis skall Kungen egentligen placeras i en egen liga. Kungen bor inte på Drottningholm, Kenny Jönsson bor i Ängelholm!
Nicklas Bäckström tackade nej till VM och det kan man med facit i hand förstå. Han hade 470 miljoner skäl att inte spela och riskera svåra skador. Bäckström har nu signat ett tioårskontrakt med Washington och det är inte vilket kontrakt som helst. Vad sägs om 470 miljoner SEK på tio år? Jodå, Bäckström ska nog kunna klara sig ekonomiskt en tid framöver. RLO gratulerar till ett svinfett kontrakt.
Söndagar bjuder ofta på fin sportunderhållning och dessutom finns det många gånger tid för att avnjuta densamma. Idag inleddes sportpasset med hockey mellan Ryssland och Danmark. Trots att danskarna höll spelet uppe bra i två perioder skenade resultatet i slutakten. När ryssarna gjorde 4-1 och kiosken var stängd blev det kanalbyte och lite allsvensk fotboll som uppvärmning inför dagens stora fotbollsmatch. Det som beskådades av matchen mellan Kalmar och Helsingborg bjöd dessvärre inte på något större underhållningsvärde. Det gjorde däremot Barcelonas säsongsavslutning då laget säkrade ligatiteln. Man kan inte låta bli att imponeras av Messi. Vilken fotbollskonstnär. Med tanke på överlappningarna i matchschemat missades första perioden mellan Sverige och Kanada. Andra perioden var – ur svensk synvinkel – riktigt bra och Sverige ledde med 3-0 inför tredje perioden. De avslutande 20 minuterna blev något av en transportsträcka, men det viktigaste var att Tre Kronor knep tre poäng. 3-1 mot Kanada var en fin avslutning på kvällen och tre poäng satte punkt för en intensiv eftermiddag och kväll i sportens tecken. Sveriges nästa match i VM går av stapeln på tisdag, då Tre Kronor skall mäta krafterna med Schweiz. Därefter börjar allvaret – slutspelet!
Två saker som efterfrågas av många läsare är att RLO skall fixa sidan så att den fungerar att läsa i iPhone samt att RSS-flöde skall adderas. Dessa synpunkter är noterade och om tid ges kommer åtgärder att vidtas, om inte får ni helt enkelt nöja er som det är. Glöm inte att den här sidan körs helt utan kommersiella inslag. Tid och resurser är därför ytterst begränsade. Kravbilden för RLO bör därför i all rimlighet vara nyanserad. Dock är man givetvis tacksam för intresset samt lyhörd för idéerna och synpunkterna som lämnas. All right, då vet ni att de aktuella synpunkterna är noterade. Har ni några andra förbättringsförslag är det bara att droppa ett e-mail. På återseende!
Det surrar en del, men det händer ingenting. Frustrerande? Ja, absolut! Om man bortser från att Rögle har lyft upp Johan Nielsen har det inte hänt något konkret sedan förra fredagen, vilket innebär värvningstystnad i över en vecka. Namn som tvillingarna Donati, Fredrik Holmgren, Stefan Gråhns, Anders Fredriksen, Simon Olsson, Kirill Starkov och Lukas Eriksson med flera har omnämnts i det vansinniga surrandet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är mycket surr men lite värvningsverkstad. Det är väl så det skall vara vid den här tiden på året, så det är väl bara att försöka gilla läget. I all rimlighet bör vissa brickor falla på plats nästa vecka, annars är det nog många lösa skott som har avfyrats de senaste veckorna. Efter VM lär det kunna rassla ordentligt i många trupper när ett stort antal intressanta spelare har exponerats i VM-fönstret. Noterbart är bland annat att Mads har utgjort en väsentlig kugge i den danska segermaskinen. Med största sannolikhet kommer vi inte att få se honom i den grönvita dressen kommande säsong, vilket givetvis känns tråkigt. Det är mindre troligt att Rögle kommer att göra klart med några nya namn idag eller i morgon. Under helgen får det således bli fokus på morgondagens match mot Kanada. Ska Tre Kronor kunna följa upp segern mot Lettland med ännu en trepoängare?
Full kontroll i två perioder, sedan började Tre Kronor slappna av. Detta resulterade i en uddamålsseger mot Frankrike. Slutresultatet skrevs till 3-2 och Sverige har således planenligt två raka segrar i VM. Hittills i turneringen har Jonas Andersson varit en mycket positiv överraskning – vilket driv han har i åkningen och dessutom visade han idag prov på ett rappt och distinkt skott. Härligt att se. För övrigt bjöd Omark på en innovativ variant bakom mål idag. Han knackade med klubban vid målvaktens stolpe för att förvirra och drev sen in framför mål. Det är svårt att beskriva men kan nog liknas vid när man knackar någon på axeln på den sidan där man själv inte är placerad. Det brukar ta en halv sekund att greppa det ganska dryga tilltaget. Kan man i ishockey förvirra målvakten en halv sekund kan det räcka för att få målvakten malplacerad och därmed främjas produktionsmöjligheterna. Grundprincipen är samma som när Kenny hade show bakom mål mot Malmö, vilket ni säkerligen inte har glömt. En grundlurad målvakt iförd Malmös tröja skänker tveklöst genuin glädje. Omarks variant idag var en tidigare icke skådad som får riktigt högt underhållningsbetyg. Avslutningsvis bjöd VM på ännu en skräll idag. Norge slog Tjeckien med 3-2. Man undrar vad som händer. När Danmark och Norge välter giganter i samma VM kan man inte låta bli att nypa sig i armen och fundera på om det är verklighet. Danmark har gratuleras och nu är det bara att gratulera Norge. Minst sagt snyggt jobbat av grannländerna hittills. God natt!
Enligt Sumo blir det Johan Nielsen som tillsammans med Joel Gistedt kommer att utgöra den grönvita målvaktsbesättningen den här säsongen. Nielsen har enligt Sumo signerat ett ettårskontrakt med Rögle. Om vi utgår från att detta stämmer väcks två frågor. För det första måste man fråga sig om Nielsen är tillräckligt stabil för uppgiften. Visst, han lär få ta hand om andraspaden, men Rögle kan komma att bli obehagligt känsliga vid eventuella skador eller sjukdomar på Gistedt. Nielsen har inte känts mogen för A-laget i de matcher i vilka man har följt honom i J20 de senaste säsongerna. Det finns risk att han inte är tillräckligt robust, men det är bara att hoppas att man har varit fel ute i sin bedömning. Noterbart är att det är kritiskt att ha målvakter som kan vinna matcher om man på allvar vill ta sig tillbaka till elitserien. Är Nielsen mogen för en sådan roll?
Den andra frågan som väcks gäller Rögles informationsgivning. Om nu Nielsen har skrivit på för Rögle, varför har det då inte offentliggjorts på klubbens hemsida? Det känns fel att externa parter skall vara först med sådana nyheter. Dock all heder till Sumo som aktivt rotar och gräver för att bidra med aktuell info om vad som händer i Rögle. Den grönvita klubben har en hel del att arbeta med när det gäller informationsgivningen. Det vore nog en god idé för Rögle att låta sig inspireras av de regler som gäller för listade och noterade företag, regler som sammanfattningsvis innebär publicering så snart en väsentlig händelse inträffar. Det känns nämligen fan så mycket proffsigare om klubben själv är först ut med vad som händer i Rögle. Jaja, nog om det. RLO önskar Nielsen lycka till bland de stora grabbarna – hoppas att han genom att prestera kan radera de för stunden negativa vibbarna.
Lars Eller, Keith Yandle och Stefan Lassen gjorde ett mål var i dagens match mellan USA och Danmark. Eller – som ni säkerligen känner igen från hans tid i Frölunda – representerar St. Louis, Yandle spelar för Phoenix och Lassen tillhör Leksand. I dessa tider är det dock än mer intressant att Yandle spelar för USA medan Eller och Lassen har hjärtan som bankar för Dannebrogen. Danmark besegrade alltså USA med 2-1 idag efter att ha avgjort i förlängningen. Noterbart är att skottstatistiken dessutom var ganska jämn; 31-29 till USA. Det är sjukt att danskarna lyckades följa upp segern mot Finland med att spöa amerikanerna. Två raka segrar för Danmark i VM – undrar vad oddset var på det? Efter att ha sett landskampen i Lindab Arena känns den danska framfarten i turneringen på gränsen till overklig. Förbannat imponerande. USA har å andra sidan fullständigt floppat och har dessutom en tuff match framför sig efter två raka suddenförluster. Det är ingen rolig match de skall gå in och spela mot Finland. Tre lag går vidare från varje grupp och skulle USA försvinna från medaljstriden redan efter första rundan får man nog leta ganska länge för att hitta en större skräll. RLO avslutar med att lyfta på hatten för danskarna. Hade Alfred Nobel varit med oss fortfarande hade han nog gjort detsamma och förmodligen hade han även låtit sig imponeras av hur kraftfull dansk Dynamex Pelle Bäckman har låtit detonera.
Jaha, då har man visat att man kan det här med hockey eftersom resultattipset slog in. Skämt åsido, Tre Kronor vann med 5-2 i premiären mot Norge. Dock var det en skakig seger. Det stod exempelvis 2-2 i början av tredje perioden och Norge var absolut inte ofarliga när de trampade på. Weinhandl och Monstret blev svenska matchvinnare med tre kassar respektive generellt sett stabilt målvaktsspel. De unga backarna Ekman-Larsson, Karlsson och Hedman visade att det finns en fin återväxt bland de svenska backarna. Oerhört imponerande av Ekman-Larsson att kunna kliva in som han gör beaktat att han kommer från allsvensk nivå till VM-spel.
Det är nog bara att vänja sig vid att de stora segrarnas tid är förbi. Skillnaderna mellan de klassiskt sett stora hockeynationerna och utmanarna har helt enkelt blivit betydligt mindre. Tyskland slog USA, Danmark slog Finland och Norge ställde en allvarlig fråga till Sverige som dock lyckades rida ut stormen. Det säger en del. När det gäller förstärkningar från NHL får vi se vad som händer. Några av Detroit-spelarna verkar inte ha stängt dörren och dessutom kan Vancouver åka ut i natt och där lirar ju Sedinarna, Samuelsson och Edler. Efter en lång säsong bör dock varje tillskott ses som en bonus. Många NHL-spelare lär vara slitna. Orkar man inte ladda om och komma heltaggad till VM kan man lika gärna tacka nej. Hellre mindre meriterade spelare som jobbar genuint än så kallade stjärnor som kör på en skridsko.
På tisdag är det dags för nästa match och då väntar Frankrike, vars trupp bland andra innehåller den tidigare grönvite backen Baptiste Amar, som nästa säsong skall lira i Grenoble. Det lär nog inte bli så enkelt som att dominanta vikingar sitter och frossar grodlår på löpande band även om Frankrike torskade med 2-6 mot Tjeckien. Tveklöst är det en match som Sverige skall vinna, men det kommer att krävas skärpa och hårt arbete för att Tre Kronor skall få fira en ny viktoria.
Då har världsmästerskapen i ishockey inletts i Tyskland och det var minsann ingen blyg start. VM började i fredags med ett maffigt publikrekord och en rejäl skräll då Tyskland besegrade USA med 2-1 inför över 77 000 åskådare. Helgens skrällhjälte nummer ett blev Portland Pirates Felix Schütz som knäade in det tyska segermålet i förlängningen. Redan igår var det tid att utse helgens skrällhjälte två när Islanders Frans Nielsen gick i bräschen då Danmark mycket oväntat slog Finland med 4-1. Det har hittills varit något av uppochnervända världen i VM, men i afton är det dags att återställa ordningen. Sverige möter Norge. I all rimlighet vinner Sverige komfortabelt. Ska man tippa landar tipset på blågul seger med 5-2.
Marcus Krüger har – i Djurgårdens tröja – imponerat i elitserien och slutspelet den här säsongen. Marcus har kommit upp i Djurgårdens A-lag via spel i TV-pucken och sedermera i klubbens juniorlag. Att Djurgården satsar på Krüger blev man påmind om igår, då 18-årige Måns Krüger presenterades som klar för Djurgården J20 efter att ha gjort en resa från TV-pucken, Djurgården J18, Huddinge J18, Huddinge J20 och nu alltså tillbaka till Djurgårdens organisation. Det är väl bara att lägga namnet Måns Krüger på minnet. Det skulle inte vara alltför överraskande om grabben får prova på spel i A-laget redan den här säsongen. Självklart främjar hans namn möjligheterna för att lyftas upp bland de stora grabbarna med tanke på storebrorsans succé. Allt annat är renodlat skitsnack. Kanske får vi se en lina med Måns Krüger som center mellan brorsan Marcus och någon rutinerad gammal uv, till exempel Tjärna.
Att Rögle skulle värva en spelare från Puerto Rico låter som en skräll, men att Rögle skulle värva Djurgårdens Carl Gustafsson låter inte lika spektakulärt. Det känns riktigt bra att Rögle nu har värvat Gustafsson som faktiskt är född i Puerto Rico. Var han är född är dock inte i närheten av lika intressant som att han är ung, lovande och rapp på rören, men det känns lite exotiskt och utgör en extra krydda i dagens goda nyhet. Kontraktet sträcker sig över en säsong och med Carl Gustafsson har Rögle skaffat sig ännu ett spännande nyförvärv. Trots att Carl inte är mer än 20 år gammal har han redan hunnit med närmare 90 elitseriematcher och över 40 allsvenska matcher. Nämnvärt är också att han på juniornivå har landslagsmeriter. Det här nyförvärvet känns generellt sett riktigt bra. Det enda som indikerar varningsflagg är att han hittills inte har spelat särskilt långt från Stockholm, då utlåningen till Almtuna är den mest extrema geografiska utsvävningen att rapportera (exkluderat landslagsspel och bortamatcher). Frågan är hur han klarar av den sociala omställningen från storstad till liten kustnära idyll. Funkar det sociala finns det all anledning att hoppas på en bra säsong i Rögle för Carls del. Avslutningsvis känns det småtrevligt att han var inkluderad i RLO:s hobbyscouting av presumtiva nyförvärv (se anförande 10A127). Trevlig helg!
Christofer Löfberg har skådats två gånger i byn under dagen, först i Lindab Arena på lunchen och sedan på promenad med Andrée och hans mikroskopiska jycke. Den senaste säsongen har man inte sett hur Löfberg har utvecklats, men om han inte är bättre än vad han var när han representerade Rögle senast vore det ytterst olämpligt att signa honom. Låt oss hoppas på att det rörde sig om ett rent socialt besök idag alternativt att han har tagit flera kliv i utvecklingen. Ett bra skott räcker nämligen inte, det krävs betydligt mer för att en spelare skall vara intressant.
Landskampen mellan Tre Kronor och Danmark i Ängelholm blev ungefär som man hade förväntat sig. Själva tillställningen var småtrevlig, men inte mycket mer. Dock bjöds det på 13 kassar, varav några var riktigt snygga. Det kändes riktigt skönt att åter sitta på sin stol på högra sittplats, även om omgivningen var obehagligt annorlunda jämfört med när alla seriekortsinnehavare är på plats. Det är sjukt att man redan längtar till nästa säsong, men så är det. Svenska spel utsåg bäste spelare i varje lag idag. I Sverige gick priset till Victor Hedman, medan Mads Bødker utsågs till bäste spelare i Danmark. Stämningen i Lindab Arena steg lite extra vid två tillfällen; dels när Mads fick assist på det första danska målet och dels när han presenterades som bäste spelare i Danmark. VM närmar sig, en seger med 10-3 i genrepet är inte fel, men man ska ha klart för sig att danskarna inte bjöd på något kvalificerat motstånd. Alla rödvita spelare höll ju inte samma höga klass som… Mads Mads Bødker, Mads Mads Bødker, Mads Mads Bødker…
Det är väl ingen nyhet, men jäklar vad tiden springer iväg. Då och då blir man påmind om det och idag är en sådan dag. Det känns som evigheter sedan man köpte plåtar till landskampen i Lindab Arena, men redan i morgon är det dags. Så här sent på säsongen, när vår skall blomma ut i sommar, känns det ganska lagom med en match där man inte kommer att engagera sig särskilt mycket. Det spelar ju ingen större roll hur det går i matchen. Det skall helt enkelt bli småtrevligt att åka ut till hemmaborgen och kika på lite spännande och ytterst kompetenta svenska lirare. Dessutom kommer ju Mads att lira med danskarna och det är väl honom man kommer att hålla mest på. Skulle han göra en kasse lär det nog bli ett jubel som kan övervinna en svensk målglädje i styrka. Utifrån ett personligt perspektiv är i alla fall Rögle betydligt större än Tre Kronor. Trångsynt? Insnöat? Vansinnigt? Kanske det, men det finns nog många grönvita supportrar som resonerar likadant. Hursomhelst är det dags för Tre Kronor att spela i Ängelholm i morgon.
En riktig högoddsare offentliggjordes idag när Rögle presenterade nyförvärvet Nils Bergström. För er som inte visste det tidigare är det en av landets mest kända skyttekungar. Skämt åsido, 73 poäng på 35 matcher i division 1 är faktiskt riktigt bra, men att dra till med att Rögle har värvat en skyttekung är kanske att ta i eller åtminstone kontextuellt missvisande. Med fötterna på jorden kan man hursomhelst konstatera att det här är en riktigt spännande värvning. Tveklöst har grabben näsa för mål och det skall bli intressant att se hur han presterar på allsvensk nivå. Om Nils kan nå ett hälften så bra poängsnitt i allsvenskan som han gjorde förra säsongen i Östersund kan vi vara djävulskt tacksamma för den här värvningen. Målskyttar är Rögle i behov av och därför välkomnar RLO Nils Bergström med öppen famn. Det här var verkligen ett intressant tillika högst oväntat drag av Roger Hansson.
Idag signade Rögle ett treårskontrakt med Andrée Brendheden. Det känns bra att behålla Andrée som kan bidra med värdefull erfarenhet i ett annars ungt lag. Nu är det inte så att Brendheden är lastgammal bara för det. Är man född 1983 har man mer att ge och dessutom är det inte omöjligt att det finns någon kvalitetsnivå till att pressa fram. Hoppas att Andrée slipper skador den här säsongen och att man kommer att använda honom i powerplay. Han har en fin bössa och är dessutom högerskytt. Dessa egenskaper är generellt sett användbara i ishockey, synnerligen i powerplay. Med Andrée har Rögle utökat truppen med en riktigt bra allsvensk spelare.
Det känns som att Roger Hansson försöker mörka avseende tvillingarna Donati. Till HD säger han i klassisk Hansson-anda att det är två spelare av drygt hundra på marknaden och att de inte är närmare Rögle än någon annan. Om man däremot läser vad Daniel Enestubbe skriver i Smålandsposten, blir man i stället informerad om att Rögle – precis som Tingsryd – har erbjudit tvillingarna kontraktsförslag. För att röra till det hela lite till har Sumo intervjuat deras kontakt i Sverige som naturligtvis indirekt nekar till att tvillingarna har fått något konkret att ta ställning till. Det är klart att alla mörkar så mycket som möjligt i förhandlingstider. Hoppas det stämmer att Rögle är med och hugger på Justin och Tyler. Utan någon konkret anledning blir man på något konstigt sätt mer och mer sugen på att se tvillingarna – med de italienska passen – i Rögle. Kanske lockas man undermedvetet av naiva fantasier på någon form av repris på den extremt lyckade värvningen av tvillingarna Abbott även om man försöker tränga bort sådana tankar. Känslan är att Hansson mörkar. Huruvida det är så eller inte kanske vi får reda inom kort.
Äntligen! Idag offentliggjordes två nya spelare i den grönvita truppen. Rögle har skrivit tvåårskontrakt med både Everberg och Brithén. Kanon! En annan positiv sak är att Gunnar skall till AIK. Tackar! I all rimlighet frigör det kapital för satsningar på spelartruppen. Det är ju roligare att lägga 70 KSEK i månaden på en eller ett par spelare än på en tränare som utan funktion smyger runt bakom kulisserna. Enligt en bloggare från södra Skåne är det Rögle, Tingsryd eller Västerås som gäller för tvillingarna Donati om de skall spela i Sverige. Stämmer det är valet självklart, det måste ju bli Rögle. I alla fall om man själv hade hetat Justin eller Tyler... Sköna vibbar idag, riktigt sköna. Alltid uppåt, alltid framåt!
Hungern efter nyförvärv har varit extraordinärt påtaglig under helgen. Varje gång man har gått in på Rögles hemsida – och det är många gånger den här helgen – har man mötts av information om telefoner som är ur funktion. Det är ingen överdrift att man börjar bli riktigt trött på den informationen nu. Man vill ju se nyheter om nyförvärv, inte undermåliga kommunikationsmöjligheter. Det mest positiva i helgen är den information som Sumo levererade under söndagskvällen avseende att Rögle är med i dragkampen om tvillingarna Donati, poängmaskiner i ECHL och värda en chans i den grönvita dressen. Intressant att de verkar ha bestämt sig för Sverige om det inte läggs fram envägskontrakt från någon AHL-klubb senast på tisdag. Således gäller det för Hansson att vara på tårna i veckan och det gäller minsann inte bara avseende tvillingarna Donati, det gäller på alla intressanta fronter. Sommarträningen börjar i morgon och det är hög tid att börja fylla på truppen om Rögle skall kunna vara det bäst tränade laget i allsvenskan och därmed skall kunna orka spela en modern och fartfylld hockey i match efter match under säsongen.
Det räcker att som ett sent kvällsnöje sitta och söka på free agents för att inse att Hanson inte har något lätt jobb när det gäller att sy ihop en trupp till nästa säsong. Att hitta spelare som både känns realistiska och attraktiva att kontraktera är riktigt svårt. Nedan följer några namn som kanske skulle kunna vara intressanta.
Lille kvicke Carl Gustafsson skulle kanske kunna vara något även om han hittills i karriären har hållit sig i Stockholmsområdet. Den längsta utsvävningen han har gjort – exkluderat landslagsuppdrag – är utlåningen från Djurgården till Almtuna den här säsongen.
Södertäljes Patrick Yetman känns riktigt intressant. När han kom till Modo säsongen 2007/2008 visade vilka kvalitéer han besitter. Efter några tyngre säsonger känns en värvning faktiskt realistisk. Dessutom skulle han nog passa in i ett fartfyllt spel och det skulle inte skada att få in en spelare som kan förpassa puckuslingen i mål.
När man ändå är några mil söder om Stockholm är det även värt att nämna en energispelare med grym rutin; Per Hallin. Visst, han kan nog vara tuff att signa, men hade kunnat göra enorm nytta i Rögle. En spelare som man hatar att möta, men som nog hade kunnat vara ganska lätt att gilla i det egna laget. Om inte annat så är det definitivt en spelare som skapar känslor på ett eller annat sätt.
Oskarhamns Johan Sjödell-Wiklander är ett namn som har varit på tapeten. Att döma av beskrivningen på EP skulle han nog passa bra in i Rögles lagbygge. Småful, aggressiv, intensiv och skridskostark är ord som tilltalar. Han har redan visat att han håller på allsvensk nivå, således är proof of concept uppnått.
Man kan inte låta bli att plocka med en gammal grönvit back i detta anförande. Det är nog en del som tror att han redan är hockeypensionär, men så är inte fallet. Naturligtvis syftas det här till Niklas Karmhag, som den senaste säsongen spelade i Troja. Rögle saknar rutinerade backar och är det något Karmhag har så är det rutin. Han har den rutin som efterfrågas och dessutom lär han vara väl medveten om Rögle och klubbens traditioner. Huruvida han är tillräckligt bra på ålderns höst är en annan fråga. Det ryktas att han skall fortsätta i Troja, men inget är ju klart förrän kontrakt är signerat.
Tittar man neråt i seriesystemet finns Peter Ström på nära håll. Han spelade den senaste säsongen i Halmstad i division 1. Han har över 500 elitseriematcher innanför kostymen och skulle kanske kunna vara ett rutinerat och tämligen prisvärt komplement till de unga spelare som man hoppas att Rögle kommer att satsa på.
En annan outsider är Daniel Wessner, som precis som Hallin är en spelare som på ett eller annat sätt skapar känslor. Den senaste säsongen höll han till i norska ligan, men han har tidigare visat att han tveklöst håller på allsvensk nivå. En hård spelartyp som nog skulle kunna vara nyttig.
Det har surrats en del om tvillingarna Justin och Tyler Donati, båda med dubbla medborgarskap. Visst skulle det vara spännande med dessa tvillingar, men bara för att det rör sig om tvillingar – varav en är center och en ytterforward – vore det nog naivt att börja fantisera om en tvillingarna Abbott i repris.
Avslutningsvis ska vi inte glömma att bara en målvakt är klar. Man får utgå från att jakten pågår. Läsaren hänvisas till anförande 10A112. Tack för idag. RLO önskar en god natts sömn.
Kvällen ägnades åt landskamp mellan Sverige och Tjeckien. Ett tämligen oengagerat Tjeckien besegrade Tre Kronor efter straffar. För att styra tankarna mot den förestående landskampen i Lindab Arena kan man konstatera att det skall bli riktigt spännande att se ett antal spelare. På backsidan var Tampas Victor Hedman riktigt bra i afton. Vidare tog Oliver Ekman Larsson för sig på ett föredömligt sätt. Han klarade - trots sin unga ålder - omställningen från allsvenskt spel i Leksand till landslagsspel med bravur. Härligt när de unga spelarna kliver fram. På backsidan skall det härutöver bli oerhört spännande att se Ottawas Erik Karlsson. Tveklöst tre pjäser, som utgör en viktig del av svensk backframtid. Hedman är 19, Ekman-Larsson är 18 och Karlsson är 19 år ung.
När det gäller Moskvamaffian - Omark, Harju och Weinhandl - såg de två förstnämnda riktigt pigga ut, medan Weinhandl hade en lite sämre kväll. På sedvanligt manér stod Niklas Persson för en riktigt bra landskamp. På forwardssidan var dessvärre lirarnas lirare Micke Nylander omständlig och tämligen blek. Där finns det betydligt mer att önska. Nämnvärt är även att Markström efter en trevande inledning spelade upp sig ordentligt och stod för några riktigt svettiga räddningar. Hoppas dock att Monstret står i Ängelholm. Det hade varit roligt att se hur han har utvecklats efter spel i NHL.
Sammanfattningsvis kan det nog bli en riktigt rolig tillställning i Lindab Arena. Unga lovande backar och en hel del sköna lirare på forwardssidan skapar goda förutsättningar för en minnesvärd upplevelse. Skulle dessutom en spelare som Bäckström tillkomma är det en fet bonus. Han visade i OS vilken fantastisk spelare han har utvecklats till. Vi ska inte heller glömma landskampens grönvita inslag. Mads skall ju försöka försvara den rödvita dannebrogen. Det finns alltför många anledningar att ta sig ut till arenan för att prioritera andra göromål eller aktiviteter på onsdag. Vi ses i arenan!
Silly season är generellt sett roligt och spännande, men även tålamodskrävande. Idag har det varit en ganska tråkig sillydag. Inga grönvita nyheter av substans och inte heller några ”externa” sensationella övergångar. Ett spännande rykte som blommat upp idag är dock att den norske hårdingen Ole-Kristian Tollefsen ryktas vara på gång att korsa Atlanten för spel i Modo. Han lär kunna bjuda på rubriker om han skall spela i elitserien – en kanonvärvning ur ett kvällstidningsperspektiv. Om ni inte vet vem Tollefsen är kanske det ringer en klocka om man tillägger att det var han som sänkte Bartecko i OS. Två spelare som skulle kunnat ha vara realistiska för Rögle att kontraktera försvann idag från den diskussionen. Centern Alexander Larsson gick till Timrå och backen Eric Moe valde spel i Leksand. Synd, men inte så mycket att göra åt det. Hoppas Rögle kan bjuda på en eller två goda nyheter under morgondagen. Det skulle vara mumma inför helgen.
Idag kom en väldigt oväntad men oerhört positiv nyhet. Plötsligt blev luften betydligt lättare att andas igen. Rögle hoppar av NHL-spektaklet med Team Skåne. Tack Rögle – ni gör det enda rätta. Tyvärr har hela den här soppan ett pris, troligtvis både ekonomiskt och med avseende på arbetsprioriteringar i ett viktigt skede i uppbyggnadsfasen inför den kommande säsongen. Den uppkomna situationen har definitivt inte främjat Rögle BK. Däremot hade skadan troligen blivit större om Rögle hade ställt upp i matchen än om de inte gör det – vilket nu blir fallet. Det lär inte ha varit något lätt beslut att dra i bromsen när cirkushjulen redan rullade för full maskin. Det är oerhört viktigt att vi som har varit kritiska till spektaklet nu visar vår uppskattning för att ledningen har lyssnat. Nu har ju ledningen agerat och försökt rätta till ett tidigare felaktigt beslut. Vad mer kan man begära? Kan man kasta skit kan man även berömma. Ska man försöka vara positiv kanske ledningen nu har fått ökad förståelse för hur viktigt Rögle och dess traditioner är för många i bygden vilket är av central vikt för att en ljus framtid skall kunna skapas. Tillsammans – supportrar, spelare och ledning med flera – är det dags att vi lägger det här bakom oss och blickar framåt. Come on Rögle! Alltid uppåt, alltid framåt! Nu kör vi så det ryker!
Om en vecka, onsdagen den 5 maj, är det dags för landskamp mellan Sverige och Danmark i Lindab Arena. Det finns ett fåtal hyfsade sittplatser kvar att tillgå och dessutom ståplatser. I kontrast till den mest omdebatterade matchen på länge känns den här landskampen som något riktigt positivt. Passa på att se landskampen, den första någonsin i Lindab Arena. För oss som är bosatta i Ängelholmsregionen är det inte bara geografiskt nära för att kunna se Tre Kronor. Det känns även extra stort att kunna göra det i vår egen hemmaborg. En fantastisk möjlighet. Eftersom det är Tre Kronors genrep inför VM kan det nog bli så att vi får se ett riktigt spännande svenskt lag. VM går av stapeln i Tyskland med start den 7 maj och spelorterna är Köln, Mannheim och Gelsenkirchen. Initialt blir det fyra grupper varav Sverige i grupp C ackompanjeras av Tjeckien, Norge och Frankrike. Biljett till landskampen i Lindab Arena är sedan lång tid tillbaka införskaffad. Har du inte redan försäkrat dig om en plats i arenan den 5 maj är det bara att boka en biljett. Det är ju inte varje dag vi får möjlighet att se Tre Kronor i Ängelholm.
Rögle har gjort klart med Christoffer Persson, som tidigare har representerat Växjö. Därmed kompletteras backbesättningen med en defensiv back på drygt 0,1 ton. Persson känns som en stabil värvning, men absolut inte som spets. Generellt sett är det riktigt tjusigt att klä tunga backpjäser i den grönvita dressen. Det är tidlöst moderiktigt mina vänner. Den här värvningen innebär att Rögle nu har fyra av åtta backar klara; ungtupparna Zaar och Panelin-Borg samt Glimmenvall och Persson. Således en ung talangfull back och tre rutinerade backar kvar att kontraktera. Desto mer finns det att göra på forwardssidan som i nuläget utgörs av Jacke, Högardh, Liljewall och trojanen Alexander Johansson. Dessutom skall en andraspade in. Det återstår många byggstenar innan truppen är komplett, men låt oss idag glädjas med och välkomna Christoffer Persson.
Peter ”Peppe” Jönsson har nu, precis som Jacke, öppet kritiserat Rögles beslut om att spela jippomatch tillsammans med Malmö under pågående säsong. Peppes uttalande var ytterst bra balanserat – med såväl ris som ros - och absolut ingen renodlad pajkastning, men budskapet var tydligt. Nedan några utdrag som summerar det hela:
”Ni har passerat gränsen, Rögle”
”… nu är jag ärligt talat väldigt, väldigt besviken”
”… tyder inte bara på dåligt omdöme, utan också på bristande respekt för våra fans”
Här har vi en person som än en gång levererar ett kvitto på sitt hjärta för Rögle, den här gången utanför isen. Förbannat bra initiativ Peppe och dessutom ordentligt genomtänkt och välformulerat. Man hyser faktiskt vissa förhoppningar om att budskapet skall vara förståeligt; inte bara för oss simpla åskådare och supportrar utan även för ledningen i Rögle BK.
Slutledningar från informationsfragment på molekylnivå och extremt kreativa konspirationsteorier duggar tätt för tillfället och skakar stora delar av Ängelholm. Det känns som om att det har skapats någon form av negativ spiral där konspirationsteorier samt diverse hypoteser och slutledningar katalyseras till ett obehagligt kollektivt tortyrredskap. De senaste dagarna har man hört många säga att det bara blir värre desto mer man tänker på den där jävla matchen tillsammans med Malmö. För att samla tankarna styrdes kärran ut till ishallen i afton. När man satt där i lugn och ro för att beskåda vackra Lindab Arena ackompanjerad av tjusiga Gripenhallen kändes det oerhört främmande att jippomatchen är en del i en omfattande och målinriktad process för att fusionera Rögle och Malmö. Skulle det vackra området bli något annat än Rögle BK:s hemmaborg? Fan heller. Åk ut där och begrunda, det är där vi hör hemma. Knyt näven, ta nya tag och kör förhoppningsvis hem med en något mer harmonisk själ än tidigare. Fastna inte i mer negativa tankar än nödvändigt, jippomatchen i sig är väl en tillräcklig börda att bära? Det finns ingen anledning att måla upp något än mer fasansfullt.
”Jag har pratat med många inbitna ängelholmare och alla är väldigt negativa och upprörda. Jag är själv mycket tveksam till Rögles deltagande.” Så här citerades Jacke Johansson i HD avseende Team Skåne. Utifrån ett personligt perspektiv kan man inte annat än hylla att Jacke står upp för klubben Rögle BK genom att uttala sig kritiskt. Tittar man utifrån ett perspektiv med arbetsgivare och arbetstagare i fokus är kanske uttalandet inte lika klockrent. Dock säger denna ingrediens i den ruttna soppan en hel del om hur illa förankrad den vansinniga matchen med Team Skåne är, dels bland supportrarna men tydligen även bland de få spelare som är kontrakterade. Tack vare den ryggrad som Jacke visar i sammanhanget kan man ha överseende med om det blir en dragning eller två för mycket ute vid SJ-skylten i powerplay kommande säsong, bara det inte blir alltför många innan diagonalaren skickas iväg. Tack Jacke – starkt att stå upp i stormen!
Idag blev det som väntat klart att Hjalmarsson signade för Luleå. Inte så mycket att säga om det. En bra spelare som skall spela på högsta möjliga nivå. Det är bara att tacka för många fina prestationer i den grönvita dressen. Den tredje och sista länken i drivlinan, Mario Kempe, verkar vara riktigt nära Modo nu. Att även Mario väljer elitseriespel känns väntat. Det är klart att det är trist att tappa två irrationella och spännande spelare, men samtidigt måste man förstå grabbarna. Det hade varit en annan historia om Rögle hade klarat av att förnya sitt elitseriekontrakt. Vidare ryktas det att Gath inte kommer att fortsätta i Rögle. Det känns faktiskt riktigt bra. Hans tid är förbi och han hade inte passat in i det fartfyllda spel som Rögle hävdar att de ska spela. Om det nu stämmer att Micke får söka sig någon annanstans är det bara att lyfta på hatten och tacka för den tid som har varit. Micke Gath kommer alltid att förbli en legend i Ängelholm.
Igår blev det klart att HV knep SM-guldet. Det kunde utifrån ett personligt perspektiv kvitta vilka som vann, men ändå var finalserien inspirerande och engagerade att följa. Långa stunder bjöds det på ett furiöst tempo och såväl Liv som Wesslau visade prov på oerhört imponerande målvaktsspel. Noterbart i sammanhanget är att Tjärna inte fick vinna något – silver är nämligen inget man vinner eftersom det finns bara en vinnare – och således kunde han lika gärna ha stannat i Rögle. Snälla, snälla, snälla… Ta nu föregående mening med en nypa salt. Med facit i hand gjorde Tjärna de facto ett riktigt klokt val, för Djurgården var faktiskt riktigt nära att gå hela vägen; helt klart en positiv överraskning den här säsongen. På RLO:s karta fanns DIF inte med bland de presumtiva finallagen när säsongen inleddes. Det är bara att gratulera HV till guldet, men framförallt är det på sin plats att tacka de båda finallagen för en magnifik finalserie. Det har varit mycket underhållande att följa dramat.
Hedlund, bäste herr Hedlund! Att yttra "vi ser detta som något större än klubbhockey" när det gäller en jippomatch tillsammans med ärkerivalen Malmö är så förbannat ogenomtänkt. Delar av den till Lindab Arena ständigt återkommande publiken kände sig redan innan detta uttalande oerhört kränkta av ledningen i Rögle och tveklöst innebär Hedlunds uttalande mer bränsle till brasan. Som i många andra sammanhang är det ord på guldvåg som gäller i kommunikationen. Rögle måste bli bättre på att vara noggranna i sin kommunikation, såväl i text som verbalt. Vidare gäller det att värna om supportrarna och det borde inte vara så värst svårt att ha en dialog med dess representanter, vilket kan liknas vid kund- eller marknadsundersökningar för att kartlägga konsumentbeteenden i andra branscher. I vilken annan bransch kan man bli framgångsrik om man ignorerar konsumenternas intressen? Naturligtvis är det klubbledningen som skall fatta beslut, men det gäller samtidigt att lyssna och suga in miljön som man är verksam inom. Det vore till exempel inte särskilt begåvat att massproducera och försöka sälja strumpor i storlek 52, när majoriteten av populationen har fötter som maximalt uppnår storlek 45. I suppose you get my point!
Med största sannolikhet hade det här blivit en positiv nyhet om Rögle hade gjort det här tillsammans med någon annan klubb än Malmö. Det var nog det enda felaktiga valet och det var just det valet som gjordes. Oslipat, ogenomtänkt och klumpigt. Således blev något som hade kunnat vara riktigt bra och trevligt i stället starkt kritiserat och ifrågasatt av Rögles mest hängivna supportrar. Per omgående börjar varningsklockorna ringa i fasansfull ton. Det här är inte bra, men det gäller att blicka framåt. Det bör vara ganska lätt att väsentligt reducera risken för fadäser likt den senaste om man bara snackar med supportrar och suger in andan i det man kan betrakta som konsumentledet. Tänk vilken respekt en person som Hedlund hade kunnat vinna om han direkt när han tillträdde hade förmedlat och sedermera verkställt att han i en match per säsong skall slänga av sig kostymen och stega upp i klacken. Med en bra dialog mellan klubben och supportrarna hade det här aldrig behövt hända på det här sättet. Sammanfattningsvis har Rögle mycket att jobba med avseende relationen och kommunikationen med klubbens supportrar. Med tämligen enkla medel borde väsentliga förbättringar kunna uppnås för att integrera känsla och passion i det tveklöst nödvändiga företagstänkandet.
Rögle och Malmö i samma lag mot NHL-motstånd. Där har vi dagens dominerande samtalsämne. Det finns säkert en hel del som tycker att det ska bli trevligt och kanske till och med riktigt roligt att få se utvalda grönvita spelare mot NHL-spelare. Dessa åsikter respekteras till fullo, för vi utgår alla från olika erfarenheter och bakgrund i vårt sätt att se på verkligheten. Går man bara på strömatcher för att fördriva tiden är det väl klart att man ser det här som en kanongrej, men är man å andra sidan, i med- och motgång, på plats vid match efter match blir intresset och relationen till klubben – av förklarliga skäl – av en annan och mer intim karaktär. Enligt RLO kom den här nyheten som en riktig bomb. Först trodde man att det var ett osedvanligt dåligt skämt. Att Rögle går samman med Malmö och bildar ett gemensamt lag känns fullständigt horribelt. De som har beslutat detta kan inte ha förstått vad Rögleanda är för något, i alla fall inte det som RLO benämner som Rögleanda. Enligt den andan är det självklart att man inte ska samarbeta med Malmö, Rögles värsta fiende sedan långt tillbaka i tiden. Det är absurt att verkställa ett gemensamt jippo med Malmö, det är fullständigt vanvettigt tillika ett grovt övertramp. Med den här typen av agerande från ledningen i Rögle finns det en stor risk för att Rögle sakta men säkert kommer att urholkas med följd att den fantastiska stämningen på läktarna i Ängelholm snart kommer att bli ett minne blott. Vilken kategori av supportrar tror ni det är som köper seriekort och bidrar med intäkter till klubben vid de så kallade skitmatcherna? Svaret är väl ganska givet. Det här känns riktigt illa och det är inte svårt att föreställa sig hur förbannade folk är ute i stugorna. Sammanfattningsvis ett grovt övertramp och otvivelaktigt ett ytterst oslipat beslut. Det går inte att driva en hockeyklubb precis som vilket företag som helst, man måste ha känsla och anpassa företagandet till sin kontext, vilken – oavsett om man gillar det eller ej – inkluderar supportrar i en konsumentroll.
Idag kontrakterade Rögle Victor Panelin-Borg och Jonathan Zaar, två talangfulla backar som nu får en fantastisk möjlighet att lära sig av mästarnas mästare på backsidan, Kenny Jönsson. Dessutom skall det in en ung back till, vilket tänder hoppet om att få se Rasmus Bengtsson eller Rasmus Forslund i A-laget. Den senare hade varit vansinnigt spännande att se på seniornivå. Fem mer rutinerade backar och tre talangfulla känns som en välbalanserad approach i de defensiva leden. Ingen tvekan om det. För övrigt ersätter Dan ”Baggen” Tangnes Björn Hellkvist som J20-tränare. Det känns som en bra lösning att lyfta upp Baggen från U16 till J20. Han lär ju ha bra koll på vad som kommer underifrån, vilket inte lär vara någon nackdel i arbetet. Således en fredag med huvudsakligen goda nyheter vilket borgar för en riktigt trevlig helg!
Strax efter 12:00 avnjöts ryggbiff och vildsvinsstek i Lindab Arena. Jodå det var inte svårt att mumsa i sig lite av varje. På väg ut från restaurangen möttes man av en syn som direkt triggade känslor av oro i kroppen. In på kansliet stegade nämligen Mikael Gath. Inget ont om Micke, han är helt klart en legend i den grönvita klubben, men nog är det så att bästföredatumet har passerats. Ska Rögle spela en fartfylld ishockey och anpassa kontrakteringen därefter känns det väldigt märkligt om Gath skulle ta en plats i laget. Det är bara att hoppas att det lämnas plats åt unga rappa lirare i stället för gamla ånglok, men RLO utfärdar härmed en varning för Mikael Gath. Jaja, han kanske bara skulle in och anmäla sitt intresse för årskort till kommande säsong…
Låt oss utgå från att Gistedt enligt Rögles ursprungliga plan har förstaspaden i näven. Det är som tidigare har kommunicerats bra, riktigt bra. Dock gäller det att ha en stadig andraspade också. Generellt sett är det både roligt och bra att lyfta upp juniorer från de egna leden, men det känns mycket tveksamt om Nielsen skulle ta Rögles andraspade. Tyvärr känns det som en alltför stor säkerhetsrisk på en position som är av kritisk karaktär för Rögles framfart i allsvenskan. Det gäller att ta höjd för eventuella sjukdomar och skador på den ordinarie burväktaren. Sundsvalls Joakim Lundström känns som ett intressant alternativ. Ett lån från Djurgården i form av Mark ”In da Park” Owuya hade också – i dubbel bemärkelse - varit spännande. Owuya är en lovande målvakt som utöver att kämpa om förstaspaden skulle kunna bjuda på lite schyssta beats i omklädningsrummet för att lyfta stämningen. Ta det senare med en nypa salt. Klicka här så förstår ni varför.
Hursomhelst känns rekryteringen av en lämplig andraspade riktigt viktig. På grund av en snävare budget kan vi nog inte förvänta oss att få se Wennström som målvaktstränare på heltid även om det naturligtvis hade varit att föredra. När Rögle är tillbaka i finrummet bör det dock vara en självklarhet att anställa en målvaktstränare som får en rimlig chans att lägga ner hela sin själ i att utveckla och förbättra de grönvita burväktarna. I de matcher under säsongen där utespelarna inte kommer upp på tårna vill det till att kunna ställa upp med en keeper som vinner matcher till Rögle BK.
Det har sedan en tid tillbaka surrats en del om att Torpet skulle vara på gång till en elitserieklubb. Vilket bottengäng skulle det bli? Jodå, idag offentliggjorde Färjestad att de har signat Torpet. Ja, det stämmer. Färjestad. Det känns som en mycket märklig värvning av en klubb som har radat upp kvalitativa värvningar de senaste dagarna. Det skulle vara en extrem högoddsare om Torpet lyckas konkurrera ut Robin Rahm, det kan han nog glömma. Skall han kunna göra det krävs det nog att Erik Granqvist plockar fram någon hemlig medicin som botar kronisk retursjuka. Värvningen av Torpet känns lika kall som värvningen av Sjöa kändes het. Huruvida Erik Granqvist – en minst sagt välrespekterad målvaktstränare – eller en – i hockeysammanhang - simpel hobbyskribent från Ängelholm får rätt avseende Torpet återstår att se. RLO tippar floppvärvning, men önskar givetvis Torpet lycka till uppe i Karlstad.
Han såg vass ut i Frölunda och NHL-draftades 2007 som nummer 36. Till denna tidpunkt känns det som en bra början på en riktigt lång framgångssaga. Tiden i Phoenix organisation blev dock inte riktigt vad han hade tänkt sig. En ynka AHL-match och därutöver spel i de sämre ligorna i Nordamerika. Tveklöst grus i maskineriet och en dyster nyans på den tidigare färgglada paletten. Det råder dock inga tvivel om att han i grund och botten är en kompetent burväktare. De tuffa åren i Nordamerika är givetvis en osäkerhetsfaktor, men samtidigt kan det vara nyttigt att få skinn på näsan i perioder av motvind. Dessutom bör det vara så att Rögle – med stor sannolikhet – har värvat en ny förstaspade av klass till en relativt billig peng. RLO välkomnar härmed Joel Gistedt till Rögle. Värvningen känns klockren. Endast 22 år ung – ändå erfaren och kompetent - men framförallt revanschsugen. Det är hög tid för att skriva ett nytt riktigt trevligt kapitel i sagan om Joel Gistedt. Lycka till i en grönvita dressen.
Idag blev det definitivt klart att Sjögren lämnar Rögle. Han har skrivit på ett tvåårskontrakt med Färjestad. Givetvis känns det vemodigt nu när det väntade har blivit definitivt, men samtidigt är det bara att önska Sjöa lycka till uppe i Karlstad. Elitseriespel är det minsta han förtjänar. Samtidigt passar RLO på att gratulera Färjestad. Karlstadgänget har med stor sannolikhet gjort en av de bästa värvningarna inför kommande upplaga av elitserien. Sjögren är trots sin unga ålder ruggigt bra och fortsätter hans positiva utveckling är det bara fantasin som sätter gränserna för hur vass han kan bli. Idag försvann Sjöa, idag spräcktes drivlinan, i morgon tar vi nya tag. Alltid uppåt, alltid framåt!
Idag stod det klart att det blir en grönvit trio vid rodret nästa säsong; Björn Hellkvist, Kenny Jönsson och Roger Hansson. Att den smygande fisen lyckades smyga in sig själv i trion känns högst oväntat tillika som en chansning. Man skulle kunna vara bitter och hävda att det bara är Hedlund och Svante som saknas i båset, men det är nog bättre för hälsan att förhålla sig positiv. Hansson känns sådär - det kan man inte förneka - men hans rutin som spelare kanske kan komma till stor nytta i hans nya roll. Björn känns helt OK, hemvävt och närproducerat är sällan fel. Att Kenny kliver ner i båset känns optimalt. Det är ingen överdrift. Helt suveränt av klubben att ta tillvara på Kennys kunskaper och erfarenheter. Dessutom finns det anledning att tro att Kennys närvaro kan locka spelare till klubben.
Nu när man har haft någon timme på sig att smälta nyheten känns helheten – med kompletterande kompetenser i botten - faktiskt inte så dum. Det finns gott om grönvitt hjärta i trion och framförallt verkar de helt överens om vilken hockey som skall spelas; grönvit fartfylld hockey a la Rögle BK. Offensivt såg det riktigt fint ut förra gången Hellkvist var aktiv i båset i mer än några matcher. Kan Kenny styra upp ett bra försvar därtill kan det bli riktigt spännande att se Rögle kommande säsong. Det känns bra att tränarfrågan löstes snabbt, men viktiga frågor är fortfarande obesvarade. Vad händer med Gunnar? Låt oss hoppas att han inte får någon roll bland juniorerna eller ungdomarna, för det känns centralt att Rögle fastställer en spelfilosofi som präglar hela klubben, från A-lag ner till ungdomsnivå. Vad händer med sportchefsjobbet? Den pucken skall onekligen bli spännande att följa. Vilka spelare kommer Rögle lyckas värva? Håll i hatten, det lär bli händelserika veckor framöver. På återseende.
De tre musketörerna, Jacke, Högardh och Liljewall, kommer att ackompanjeras av tvåvägscentern Alexander Johansson. Han väger 90 kilogram och har de senaste fem åren spelat i Troja. Det känns inte som en slump att det blev en tvåvägscenter som blev Rögles första nyförvärv inför kommande säsong, eftersom Hansson tenderar att älska den kategorin av spelare. Det verkar vara en välscoutad värvning, vilket känns bra. Att köpa grisen i säcken duger helt enkelt inte. Risken för omfattande systemhaverier är alltför stor. Alexander Johansson har man ingen större kännedom om, men man kan så här på söndagskvällen konstatera att tre blev fyra. Vi har åtminstone kommit ett steg på vägen mot en komplett trupp. Ny arbetsvecka i morgon, full gas redan i svinottan Roger!
Hockeysäsongen är över och silly har tagit vid. In på scenen har en bloggare vid namn Sumo bombat in sig själv med dunder och brak. Förbaskat trevligt att någon har tid att göra det som vi alla skulle vilja göra; ringa, rota, gräva och undersöka den grönvita terrängen och dess angränsande topografi ur alla möjliga vinklar och perspektiv. Man får utgå från att Sumo driver sin blogg på heltidsbasis alternativt att personen i fråga har krafter och energi som kraftigt överskrider medelmänniskans. Härligt engagemang. Hoppas uppdateringsintensiteten kommer att bestå och att den undersökande drivkraften blir långvarig. RLO rekommenderar att ni passar på att addera Sumos blogg bland era bokmärken om ni inte redan har gjort det. Där kan det nog bli spännande läsning den närmaste tiden.
Den 13 mars spelades sista omgången av elitserien och redan innan dess var det färdigspelat i allsvenskan. Den 11 april avslutades kvalserien. Det innebär att det i stora drag skiljer en månad mellan avslutat ordinarie seriespel respektive kvalspel. Bortsett från risken att åka ner från elitserien till allsvenskan är kvalseriens värsta baksida ovissheten och de svårigheter avseende lagbygge som denna ovisshet medför. Hur det känns att åka ner från elitserien till allsvenskan har man färskt i minnet och nu strös det salt i såren när man ser hur andra klubbar värvar vilt, medan det är fullkomligt stiltje i Rögle BK. Det är frustrerande att det inte händer något och man skulle gärna vilja se att Hansson, för en gångs skull, visar lite handlingskraft och agerar skoningslöst på spelarmarknaden. Dock ska man ha klart för sig att förutsättningarna absolut inte är optimala för Hansson i detta sammanhang. Många av hans konkurrenter har startat för betydligt mer än en månad sedan och Hansson har precis lämnat startblocket. Hansson pissar härmed i motvind (i viss mån självförvållat) och står inför en gigantisk utmaning. Det är av största vikt att han tar sig an utmaningen med ackuratess. Upp på tårna och agera Hansson, passivitet är din värsta fiende.
Lönebudgeten stramas åt och då finns det ett ypperligt tillfälle att släppa fram ett antal grönvita talanger för att ge dem en ärlig chans i A-laget. Ted Brithén (1990) och Dennis Everberg (1991) känns som två självklara A-lagsspelare den kommande säsongen under förutsättning av att de vill representera Rögle BK. Enligt uppgifter på HD ska de erbjudas A-lagskontrakt. Bra, känns helt rätt. Två andra ungtuppar som borde beaktas i sammanhanget är Linus Molin (1990) och Jonas Elofsson (1990). Spännande spelare, varav den senare har utgjort något av en personlig favorit i J20 den gångna säsongen. På forwardssidan skulle det också kunna vara aktuellt att lyfta upp Nick Sörensen (1994) trots hans i sammanhanget väldigt unga ålder. Visst, det är tidigt, men se hur tidigt andra klubbar släpper fram spelare på elitserienivå. I Rögle snackar vi nuförtiden allsvenskan. På backsidan är kortväxte Rasmus Forslund (1992) samt Rasmus Bengtsson (1993) två spelare som känns oerhört intressanta. Det vore nog optimalt att spela dem sidan om varsin rutinerad backkollega och engagera Kenny som mentor. Det senare gäller givetvis oberoende av vilka unga backar som släpps fram. Sen är det en annan fråga om Kenny vill engagera sig i den typen av aktiviteter. Nu gäller det att ge talangerna chansen och sedan krydda kompotten med ett fåtal riktigt högkvalitativa spetsspelare samt en förstaspade av excellent klass.
Det är svårt att förstå att det är sant, men det är alltså allsvenskan som gäller för Rögle säsongen 2010/2011. Efter att ha beaktat kontraktsklausuler står vi där med Högardh, Jacke och Liljewall i truppen. Det är ett gigantiskt arbete - med nya ekonomiska förutsättningar - som väntar avseende att sy ihop truppen inför kommande säsong. Nu lär det bli till att ställa om kroppen till ett matchtempo som lyder onsdag, fredag och söndag. Det är en omställning i sig. Dessutom tvingas vi spela derbyn mot Malmö. Det är väl bara att säga hej igen efter att man skadeglatt har yttrat bye bye Malmö. Säsongen kommer också att bjuda på matcher mot bland andra Växjö, Troja och Tingsryd. Det är en viss skillnad jämfört med exempelvis Modo, HV och Linköping. Ja jösses. Ska man försöka vara positiv kan vi väl hoppas på lite fler segrar nästa säsong jämfört med den nyligen avslutade. Dessutom blir det mer anständiga avstånd att tillryggalägga om man ska iväg på bortamatch, i vissa fall så att det tidsmässigt till och med går att kombinera med ett normalt förvärvsarbete. Hoppas vi ses i Lindab Arena nästa säsong och kanske även på Sunnerbohov eller i någon annan sliten allsvensk lada. Det ska nog ha sin charm detta också, det har det ju haft förr om åren. Nya tag - det är tungt nu – men RLO uppmanar till nya tag.
Det är dags att utse säsongens bästa forward. Bedömningen innefattar såväl centerforwards som ytterforwards. Här har vi en match mellan Beaudoin och Sjögren, som båda har varit riktigt bra under hela säsongen. Sjögrens monstruösa andra halva av säsongen fäller avgörandet för denna utmärkelse. Han har varit en gigant och i många matcher spelat i en klass för sig. Att tala om ett genombrott av högsta klass är ingen överdrift. Det hade naturligtvis varit otroligt nyttigt för Rögle om Sjögren stannar i klubben för att driva laget mot nytt elitseriekontrakt, men det är nog tid för honom att lägga lojaliteten åt sidan för stunden och söka sig vidare i karriären. Sedan får han mer än gärna återvända som en storstjärna i slutet av karriären och framgent hjälpa klubben. Stannar han finns det nog en risk för att den egna utvecklingen hämmas. Håll med om att han förtjänar något bättre än spel i allsvenskan, minst elitseriespel. Tack för en fantastisk säsong Sjögren och lycka till framöver vad du än väljer att göra. Vi ska inte glömma att Beaudoin slet som ett djur i match efter match och drog ett tungt lass, men när man jämför med Sjögren finns det bara ett val att göra. RLO utser Sjöa till säsongens bästa forward.
När det gäller att utse säsongens bästa back faller valet tveklöst på Dominik Granak, som inledde elitseriespelet fullständigt enastående. Dessvärre föranledde en utebliven uttagning i Slovakiens OS-trupp att Granak tappade väsentligt i kvalitet. Parallellt med Granaks kvalitetstapp växte Glimmenvall från en dålig back till en riktigt stabil pjäs i det grönvita försvaret. Glimmenvall betraktas därför som den ende utmanaren i sammanhanget, men Granaks oerhört fina spel fram till OS-uppehållet gör valet ganska enkelt sett över hela säsongen. Dock kan man inte låta bli att imponeras av Glimmenvalls fina utveckling under senare delen av säsongen. I kvalserien var han i många sekvenser riktigt stabil. Nåväl, säsongens bästa back heter Dominik Granak.
Tyvärr har många experter med facit i hand haft rätt avseende Rögles målvakter. Den grönvita truppen har dessvärre inte innefattat en målvakt av tillräckligt god kvalitet för att förnya elitseriekontraktet. Noterbart är att försvarsspelet vid många tillfällen har gjort burväktarnas uppgift på gränsen till övernaturligt svår. Att utse säsongens bästa målvakt är inte helt enkelt, men RLO väljer Jürgen Penker. Den huvudsakliga anledningen till detta är att han äger sitt område på ett bättre sätt än vad Torpet gör. Jürgen skapar en större trygghet i försvarsspelet och Torpet, som de facto har en hel del bra kvalitéer, släpper alltför mycket returer rakt ut i banan och känns därför som en extrem säkerhetsrisk. Att tränarna valde Torpet före Penker känns direkt felaktigt och i många fall fick Jürgen komma till spel i rostigt skick, vilket givetvis inte utgör en optimal förutsättning för en målvakt. Ändå utstrålade han trygghet i många matcher när han väl fick chansen även om han definitivt inte har varit felfri. Till nästa säsong behöver Rögle dock värva en burväktare som vaktar sin kasse likt Kerberos vaktade porten till dödsriket. En tydligt utpekad förstaspade måste utses för att tillse att inga obehöriga puckar släpps förbi. Gällande den sista utposten är det av central vikt att ställa upp med spetskompetens. Hursomhelst och oavsett vad andra tycker väljer RLO Jürgen Penker till säsongens bästa målvakt.
I med- och motgång mina vänner. Nu gäller det att försöka landa och blicka framåt även om den nyligen avslutade säsongen fortfarande gnager i kroppen. Tveklöst vill man se ett fartfyllt, skridskostarkt och offensivt Rögle nästa säsong, men inte till vilket pris som helst. Första prioritet är en vinstgivande hockey och andra prioritet är att den levereras på ett sätt som är fartfyllt och offensivt. Dock skadar det inte att poängtera att dödgrävarhockey som ger vinster slår vansinnesoffensiv och förluster sju dagar i veckan. Hade Rögle med Gunnar i spetsen tagit sig till slutspel eller landat i ingenmansland hade man nog inte klagat på den tråkiga hockeyn. Det fundamentala problemet förra säsongen var helt enkelt att segrarna uteblev. När lämnade man senast en ishall besviken efter att Rögle har tagit tre poäng? Har det någonsin hänt? Åtminstone hör det inte till vanligheterna. Visst, i den bästa av all världar ser vi givetvis offensiva tillika framgångsrika Rögle, men det är i grund och botten segrar som räknas. Nu väntar spel i allsvenskan och det känns riktigt tungt. Dock är det bara att ta nya tag och givetvis ska man behålla sin plats nästa säsong. Det skadar inte att upprepa det. I med- och motgång mina vänner. Come on Rögle!
Det börjar bli intressant att titta på spillrorna i rostern, vilka som har kontrakt kommande säsong. Nedanstående spelare har kontrakt. Frågan är hur många som har elitserieklausuler, troligtvis minst hälften. Noterbart är att det ser ganska tunt ut på backsidan.
Sjögren
Hjalle
Kempe
Ramzi
Alcén
Högardh
Jacke
Liljewall
Månsson
Rögle vann efter straffar mot ett oinspirerat Södertälje. Att Rögle inte lyckades vinna under ordinarie tid mot ett gäng som gled runt på en halv skena och lattjade lite säger en hel del om Rögles oförmåga. Sett över hela säsongen rättfärdigar lagets prestationer inte fortsatt spel i elitserien, så enkelt tillika tragiskt är det. Rögle har ända sedan återtåget till elitserien balanserat på en ohälsosamt tunn lina. Riktigt jävla ohälsosamt tunn visade det sig. Rögle har växt i elitseriekostymen på många plan, men absolut inte på det spelmässiga. Frågan är vad det andra är värt nu? Den grönvite lindansaren har nu tagit ett förödande felsteg och fallit tungt, riktigt tungt. Degraderingen till allsvenskan känns förbannat tragisk, men samtidigt oerhört logisk. Listan över vad som har gjorts fel skulle kunna göras hur lång som helst. Många av felen har en gemensam nämnare i form av att de bottnar i passivitet och naivitet från ledningen. Det finns inte energi till att tjata och gnälla på den miserabla säsongen som har varit, den uppgiften lämnas åt andra. Nu samlar vi oss och försöker blicka framåt i tomheten.
På söndag är det dags för sista dansen för säsongen. Rögle tar emot redan elitserieklara Södertälje. I all rimlighet borde Rögle vinna mot ett oinspirerat SSK, men även om det skulle bli en grönvit trepoängare kommer den sista dansen för säsongen med obehagligt hög sannolikhet att avslutas i mörker och besvikelse. Tabelljumbon Växjö, eventuellt utan sina transatlanter, måste nämligen ta poäng mot AIK om Rögle ska kunna kliva upp på den åtråvärda andraplatsen i tabellen. Rögle har en poäng upp, men bättre målskillnad än AIK. Det känns inte realistiskt med elitseriespel nästa säsong, det krävs ett mirakel. Om både Rögle och AIK skulle förlora öppnas dörren för Leksand och Almtuna, vilket egentligen känns fullständigt ointressant i sammanhanget, men så är det. Hjärtat blöder och mörkret vilar dystert över Ängelholm även om det mikroskopiska hoppet är det sista som överger en. Man måste på något desperat sätt försöka att vara positiv, men det är fruktansvärt svårt just nu. Utgår från att vi ses i arenan på söndag för att knyta nävarna för Rögle. Viker vi själva ner oss kan vi rimligen inte kritisera spelare, ledare och personal - som för tillfället är verksamma i Rögle - för att de viker ner sig. Stå upp för klubbmärket och färgerna gott folk!
Förlust mot Almtuna och samtidigt två poäng till AIK. Kiosken är stängd, tokstängd. Att elitseriekiosken skulle öppna för Rögle på söndag känns lika osannolikt som att Södertälje skulle ha fått för sig att engagera sig i sudden mot AIK idag eller att man ska få sju rätt på lotto; 1/6 724 520. Som man bäddar får man ligga. Obeskrivligt sorglig utveckling. Idag känns det skrivna ordet som ett otillräckligt redskap.
Det skall inte förnekas att besvikelsen efter gårdagens vidriga förlust mot AIK fortfarande segar sig kvar i kroppen. Trots att Rögle fortfarande har avgörandet i egna händer känns det som att det blåser motvind just nu. Det är nu det vill till att brösta upp sig och visa karaktär. Tiden är nu optimal för att få luft under vingarna eftersom draken lyfter bäst i motvind. I morgon ställs Tommy utanför laget, Jacke kliver tillbaka som center i förstalinan och Scandella smyger in i tredje. Brendheden går in i fjärdelinan tillsammans med Alcén och Månsson – tung lina. På backsidan blir Porseland sjundeback och Amar spelar med Kantor, vilket känns lite märkligt. Amar imponerade nämligen inte mot AIK. Hoppas grodlåret lyfter sig i morgon. I enlighet med vad man hade förväntat sig fortsätter Torpet mellan stolparna.
Det är i grund och botten oerhört roligt med matcher som gäller så pass mycket som de i kvalserien, men det är med både spänning och fasa som man blickar fram emot morgondagen. Det är nästan för viktigt för att det skall vara roligt. Almtuna i lilla och trånga Gränby Ishall är ingen lätt uppgift – det skall man ha klart för sig. Ishallen uppe i Uppsala påminner en hel del om Sunnerbohov i Ljungby och visst har den typen av gamla lador en viss charm. Det har även Almtuna som spelar en riktigt positiv hockey med ett ytterst begränsat material. Imponerande. Det kan man inte förneka trots att det handlar om en beskrivning av motståndarna. I morgon är det dags att sätta punkt för Almtunas framgångssaga och generera ett kvitto på att draken lyfter som bäst i motvind.
Den viktigaste matchen på väldigt länge väntar. Det är en sinnessjukt viktig match mina vänner. Det emotionella spektrumet är bredare och mer variabelt än på länge och förmodligen kommer morgondagen att bjuda på fragment av såväl spänning och glädje som fasa och besvikelse. Det kommer att bli en jobbig kväll – ingen tvekan om det. Om bara den grönvita orkestern kan avsluta kvällen i dur kan man ha överseende med i stort sett hur omfattande känslomässiga resor som helst. Det spelar ingen roll hur det går till eller hur det ser ut, bara det blir ett utfall som faller en i smaken. Kom igen nu Rögle, det är bara seger som räknas. Allt annat utgör diffusa skuggor i morgon.
4-5 hemma mot AIK och utebliven poängskörd. Givetvis underkänt! Otvivelaktigt en blytung förlust, som faktiskt kan sänka Rögle ända ner till allsvenskt djup. Matchens utfall bottnar i två numera uttjatade anledningar; avsaknad av snipers och spel med en alltför labil målvakt. Det kändes för övrigt väldigt märkligt att Torpet fick fortsätta mellan stolparna när han läckte som ett såll. Fem insläppta på 25 skott är ett oerhört anmärkningsvärt facit. Jürgen måste ha kommit på kant med någon inflytelserik person i organisationen och man kan ju förstå att han blir avtrubbad när han inte ens får komma in en dag som denna. Hans blick blir mer och mer tom för varje match. Fullt förståeligt.
Det var mycket som inte ville sig idag. Rögle fick inte hål på AIK trots en intensiv och chansrik inledning på matchen, puckarna fortsatte att studsa AIK:s väg hela matchen, en av domarna var alltför het på sin pipa när Rögle rättvist tryckte in en puck, Brithén passade i stället för att skjuta, Beaudoin missade öppet mål och publiken vek ner sig långa stunder. På den punkten får man personligen ta åt sig av kritiken. Besvikelsen överlistade helt enkelt kampviljan. Givetvis underkänt! Övrigt att nämna från kvällen är att Sjögren var fantastiskt bra och att Sundsvall slog Olofström i kvalet till allsvenskan. Besvikelsen har nått en nivå där man knappt orkar bli förbannad. Efter en god natts sömn vill det dock till att ta nya tag. Rögle har faktiskt fortfarande avgörandet i egna händer, det ska vi inte glömma. Det är ett onödigt välregisserat drama vi går tillmötes.
H: Sjögren (10 poäng)
O: Glimmenvall (8 poäng)
C: Kempe (6 poäng)
K: Beaudoin (4 poäng)
E: Abid (2 poäng)
Y: Hjalmarsson (1 poäng)
Det blev en utspilld laxfilé, en allergiintensiv påskhelg i sommarstugan och swehockey därtill i stället för en resa till Växjö. Jodå så att, det var skönt att man inte åkte till Växjö. Det verkade ju ändå inte vara en rolig match att se. Ska man försöka vara positiv i stället för ironisk kan man kanske se det som att den fysiska frånvaron i Växjö kompletterades av en kraftig duns när laxfilén träffade jordens yta i södra Sverige. Kanske påverkade detta gravitationen i sådan utsträckning att Växjös burväktare tappade in puckar i stället för att stoppa dem. Långsökt? Orealistiskt? Hell yeah, men det var verkligen skönt att man inte åkte till Växjö. Verkligen jätteskönt.
Det viktigaste i påskhelgen, efter den svidande torsken mot Leksand, var de facto tre friska pinnar mot Växjö. Det blev inte bara full pott poängmässigt utan även en fin boost i målskillnaden efter förkrossande 7-3. Härligt Rögle, riktigt härligt. Det är inte lång tid man har på sig att ladda om batterierna mellan matcherna. Redan i morgon är det dags att mäta krafterna med AIK i Lindab Arena. Rögle flyttar upp Tommy som center i förstalinan och Alcén tar den positionen i fjärde där han ackompanjeras av Everberg och Scandella. Således får Jacke agera reservspelare i morgon. Det vill till att de grönvita krigarna är på tårna redan från första nedsläpp. Det kommer att bli en tuff drabbning där det gäller att pumpa ut 110 procent ur varje enskild kropp. Det duger inte med 95, det är max och lite till som gäller. Här finns det inte utrymme för kompromisser.
Dessutom får vi hoppas att publiken gör sitt yttersta för att hjälpa Rögle i morgondagens oerhört viktiga match. Ståplats och högra sitt (vänster om trappan) kommer med största sannolikhet att bära Rögle, men det finns ofattbara mängder sparkapital på andra delar av läktarna. Givetvis finns det ett fåtal som gör sitt yttersta för Rögle även på andra sektioner. Kan dessa individer lyckas dra med sig popcornsätare och andra till vardags passiva åskådare skulle det kunna generera en helt unik stämning i hemmaborgen. Låt oss dock vara realister och inte ha alltför stora förhoppningar, men låt oss samtidigt hoppas att åtminstone någon kan tända till lite extra. Om varje enskild åskådare inser att det finns möjlighet att påverka har vi kommit långt rent inställningsmässigt. Kom igen nu gott folk. Det är inte farligt att lufta strupen. Det är inte farligt att slå samman händerna. Det är inte farligt, snarare en ära, att ha möjlighet att skapa en potentiellt mytomspunnen ljudkuliss. Kom igen nu Rögle, mot nytt elitseriekontrakt.
Rögle började bra hemma mot Leksand och efter första perioden borde Rögle ha skaffat sig en ledning med en eller två puckar. Dock var det mållöst efter 20 spelade minuter. Inför andra perioden blev det platsbyte med en kamrat som sitter på andra sidan trappan på högra sittplats. Det bytet kom att bli en chock, det var som att bli nedsänkt en grav. Folk satt handlingsförlamade, orkade som bäst stoppa ner ena handen i en popcornpåse för att mumsa lite på godsakerna i påsen. Att likna trappan vid berlinmuren är nog ganska passande, för det var som natt och dag beroende på vilken sida man valde att sätta sig. Personligen kommer tamkatterna (ja, det finns ett fåtal undantag) till höger om trappan att exkluderas när man framöver bedömer vem som sitter på högra sittplats. Herre jävlar vad uselt det var på fel sida om trappan. Agerandet på läktaren var förvånande uruselt tillika riktigt oväntat. Det är svårt att ens i sina mest fasansfulla fantasier kunna tänka på ett så blekt beteende. Nu lämnar vi det därhän, fokus på matchen. Rögle ledde med 1-0 efter andra perioden trots att Leksand mer och mer hade ätit sig in i matchen. I tredje fortsatte den olustiga trenden och Leksand kvitterade, Inbytte Penker borde kanske ha tagit det skottet. Framförallt borde han definitivt ha plockat det skott som gav Leksand segern i sudden. Tyvärr tog Jürgen inte chansen när den gavs idag. Han underpresterade och det kan bli dyrbart framöver. Sett över 60 minuter känns det faktiskt inte orättvist att Leksand knep majoriteten av poängen idag. Tyvärr vek Rögle ner sig. Det kan kosta fett, men det gäller att ta nya tag. Fan också!
H: Beaudoin (10 poäng)
O: Granak (8 poäng)
C: Hjalmarsson (6 poäng)
K: Rahimi (4 poäng)
E: Abid (2 poäng)
Y: Porseland (1 poäng)
Endast 100 ståplatsbiljetter finns kvar till långfredagens hemmamatch mot Leksand. Således är det dukat för hockeyfest i Lindab Arena. De kvarvarande biljetterna kommer att säljas ute vid arenan i morgon och man måste vara oerhört tacksam för att man är innehavare av ett kvalseriekort. Det är alltså dags för returmöte mot Leksand i morgon. Rögle var det klart bättre laget i bortamatchen, som dock blev onödigt spännande på slutet. En fördel med det är att det med största sannolikhet kan utgöra en varningssignal avseende vad som händer om man faller tillbaka i spelet. Hade siffrorna skenat iväg uppe i Leksand hade det funnits en uppenbar risk för omedveten underskattning i påskrusket. Den risken bör dock vara minimal nu beaktat att det bara blev en uddamålsseger borta.
Rögle verkar ställa upp med oförändrade backpar och Amar som sjundeback. I de främre leden ser det ut att bli Big E – Jacke – Colliton, Hjalmar – Sjöa – Kempe, Månsson – Brithén – Ramzi samt Everberg – Tommy – Alcén. Scandella lurar som en joker på bänken och Gath ställs tack och lov utanför truppen. För övrigt fortsätter Torpet som väntat mellan stolparna och Jürgen kanske tröstar sig med ett fett påskägg från Willys beaktat att han befann sig i dessa takter under eftermiddagen. Uppställningen känns välbalanserad och bra. Det är tydligt att Pelle och Björn inte anser att Scandella förtjänar en plats bland de tolv i förtrupperna för tillfället och det är starkt att placera honom på bänken. Handlingskraftiga ledare som kan ta obekväma beslut är en nödvändighet för att ett lag skall prestera optimalt. I det här sammanhanget var det absolut inte bättre förr.
En bortasupporter spekulerade kring att Rögle tills i morgon kommer att ha tappat energin som genererades av tränarbytet och att Leksand har haft veckan på sig att analysera sönder Rögles ”nya” spel. Vi får väl se hur det är med det. Det finns all anledning att vara positiv inför morgondagens match. Om Leksand ska kunna välta Rögle i vår kokande hemmaborg krävs det ett taktiskt mästerverk från rälige, småsluge och lönnkorpulente Leif Strömberg och/eller att Rögle inte kommer upp i normal standard. Rögle är nämligen bättre än Leksand. Det är dukat för hockeyfest, låt oss hoppas att festen blir lika trevlig som vi förväntar oss. Alltid uppåt, alltid framåt!
Rögle var tveklöst bättre än Leksand idag och vann rättvist. Dock var det obehagligt nära att ineffektiviteten skrattade Rögle rakt i ansiktet. Inför slutakten ledde Rögle med 4-2 efter mål av Colliton, Porseland, Abid och Kempe. Redan i andra perioden kunde Rögle ha utökat ledningen och dessutom saknades det inte chanser i tredje. Dock fick de grönvita krigarna inte dit pucken, spiken förpassades helt enkelt inte i kistan. I stället reducerade Leksand med två minuter och 45 sekunder kvar av matchen. Cirka tio sekunder innan slutsignalen räddade ribban Rögle från tappade poäng. Det är små marginaler och det kan straffa sig rejält om man inte tar vara på sina chanser. Hoppas detta kan bli en lärdom från dagens match. Hursomhelst slutade kvällen i dur och tre friska pinnar landade i bagaget. Full pott borta mot Leksand innebär att Rögle har skapat sig ett ypperligt läge efter att halva kvalserien är spelad. Fem matcher återstår, det är tre poäng ner till trean i serien och Rögle har tre hemmamatcher kvar. Det ser bra ut, nu gäller det att ladda om batterierna inför returmatchen mot Leksand. På fredag finns det oerhört goda förutsättningar för en riktigt rolig hockeyfest i Lindab Arena. Då gäller det att visa var landets bästa hockeypublik finns, då gäller det att bära fram laget mot ännu en seger. Dessvärre blir det ingen RLOHT från dagens match på grund av en hackande webbsändning. Det kan man väl ha överseende med, det blev ju full pott. Så förbannat härligt!
Fem av sex pinnar hittills med Pelle vid rodret känns riktigt positivt. Nu väntar ett ruggigt viktigt dubbelmöte mot Leksand. Efter dessa två matcher kommer vi att veta om det ser ljust eller mörkt ut i striden om elitseriespel 2010/2011. Utifrån hur det gick mellan lagen i förra upplagan av kvalserien känns 4-2 som en lågoddsare. Det blev nämligen två hemmasegrar med just detta resultat. Noterbart är att Rögle redan hade säkrat elitseriekontraktet när Leksand i näst sista omgången vann i sin hemmaborg. Således är det nya tider och helt nya förutsättningar som gäller. Man ska inte dra för stora växlar på tidigare resultat, det är i morgon det gäller, då skall det skrivas ny historia. Låt oss hoppas att det kan få bli en trevlig historia att minnas. Det gäller att de grönvita krigarna inte sätter blicken i isen när Grand-Pierre är på isen, för det kan det smälla rejält. Börjar han sticka upp för mycket får Ramzi, Robert eller Daniel helt enkelt tysta honom. Pelle Prestberg är farlig på ett annat plan och det vill till att inte ge honom några fina lägen. Det är bara att ligga tätt på honom och göra hans tillvaro mindre trevlig. Kom igen nu grönvitt, håll huvudena högt, var stolta över klubbmärket och glöm inte att det är elitserielaget Rögle som skall dirigera en tillställning mot allsvenska Leksand. Det är inte fult att vara bäst, det är förbannat trevligt. Alltid uppåt, alltid framåt!
Efter en relativt jämn första period kändes det ganska svajigt, men i mittakten inledde Rögle sin forcering och efter två snabba mål var det aldrig någon tvekan. Över 60 minuter var Rögle klart bättre än Växjö. Det känns förbannat skönt att äntligen kunna skriva att Rögle var bättre än motståndaren, det var nämligen länge sedan. Idag blev det 5-2 efter två mål av Kempe, ett av Hjalmarsson, ett av Beaudoin och ett av Ramzi. Det var en övertygande hemmaseger. Beaudoin gjorde än en gång ett djävulskt arbete och föregick på sedvanligt manér med extremt gott exempel, precis som en härförare och kapten skall göra. Sjögrens båda lekkamrater var pigga idag, men Sjöa själv gjorde ingen av sina bästa matcher. Därmed inte sagt att han var dålig, han kan helt enkelt bättre. Colliton stod precis som Beaudoin för en riktigt fin arbetsinsats. Glimmenvall har överraskat positivt i kvalserien och idag kliver han in som bästa back i RLOHT. När det gäller backarna tog Granak ett stort steg framåt idag och kanske är han på väg ur sin djupa svacka. Det är minsann på tiden. Det är efterlängtat.
Everberg måste också nämnas. I de få byten han gjorde manglade han på friskt. Hade han fått mer speltid och levererat det spel som han gjorde hade han definitivt klivit in på dagens topp-6. Förresten, man kan inte låta bli att gilla Rahimi – vilken kille. Bajsmackor på radio, en småtrevlig målgest i Stockholm och nu en repris på den målgesten mot den egna klacken. Härligt med lite humor, det livar upp stämningen. På tal om stämning kom klacken och högra sittplats stundtals upp på nivåer som det var länge sedan man fick uppleva. Riktigt bra drag helt enkelt. Än en gång fick vi ett kvitto på att högra är som bäst på helgmatcher. Detta huvudsakligen tack vare att var och varannan tenderar att vara termosdopad. Till vardags är klacken betydligt starkare, men en termosdopad högra sittplats har faktiskt potential att utmana ordentligt. Härlig tändning idag. Tre poäng var viktigt och skönare än vad man hade kunnat drömma om. Det känns nästan som att man har fötts på nytt med en själ i fullständig harmoni. Så jäkla gott. Välmåendet har fått ett nytt ansikte. Tack för underhållningen och segern. Come on Rögle – mot nya segrar.
H: Beaudoin (10 poäng)
O: Hjalmarsson (8 poäng)
C: Kempe (6 poäng)
K: Glimmenvall (4 poäng)
E: Colliton (2 poäng)
Y: Granak (1 poäng)
Klockan 16:00 släpps pucken i Lindab Arena. Växjö, som för närvarande ligger sist i kvalserien, gästar Lindab Arena. Intensitet, noggrannhet, pucktempo och effektivitet lär på sedvanligt manér utgöra grundpelare i segerreceptet. Även i förra upplagan av kvalserien ställdes Rögle mot Växjö. Då blev det seger efter straffar på bortais i premiären och torsk med 3-5 hemma i seriens avslutande tillika betydelselösa omgång. Det man minns från premiären uppe i Växjö är framförallt hur spända och nervösa de grönvita spelarna var samt Pavel Rosas straff. Efter slalom mellan avbytarbås och sekretariat förväntade man sig ett konstnummer av klass. I stället levererade den gode Pavel en liten loppa mitt i magen på målvakten. Den straffen var så annorlunda att man knappt blev besviken, man blev snarare chockad. Skulle det gå till straffar idag känns det som att Rögle har bättre straffskyttar än Pavel Rosa och dessutom en riktigt bra målvakt när det gäller straffläggning. Låt oss dock hoppas att vi slipper straffar och får se Rögle vinna efter 60 minuters spel. Rögle kommer mest troligt att ställa upp med samma lag som senast uppe i Stockholm. Växjö lär få klara sig utan målvakten Viktor Fasth som olyckligt kolliderade med egen spelare tidigare i kvalserien. Dessutom saknar Växjö Liljewall som enligt avtal mellan klubbarna inte får spela mot Rögle. Värmningen är förresten bokad till 09:30 i Lindab Arena och kan utgöra en fin liten aptitretare lagom efter frukost. Än en gång vill det till att såväl spelare som publik bröstar upp sig och visar att Rögle BK är ett elitserielag. Då kommer segerreceptet att kunna följas och då kommer det säkerligen att gå alldeles utmärkt. Vilken trevlig eftermiddag och kväll det kan bli om Rögle tar full pott. Vi ses i arenan. Alltid uppåt, alltid framåt!
Deadline i biljettävlingen har nyligen passerat. Trots relativt stort intresse verkade det generellt sett vara en lite för svår nöt att knäcka. Endast en person lyckades pricka rätt. Spelaren som söktes var Nicklas Ekman, som i ett fåtal matcher representerade Rögle i allsvenskan säsongen 1999/2000 samt 2000/2001. Efter en kortare tillika mindre lyckad sejour i London återvände Ekman för fortsatt spel i Sverige, senast i Nynäshamn. Om man skall vara självkritisk kanske man lade ribban något för högt, men den låga frekvensen korrekta svar medför samtidigt att vinnaren i tävlingen kan känna sig extra stolt. Stort grattis till en mycket värdig vinnare som inom kort kommer att kontaktas av RLO. Enligt egen utsago är vinnaren röststark och det är en extra krydda inför i morgon, med tanke på att det är viktigare än någonsin att hjälpa laget mot viktoria.
Svaren som inkom var av minst sagt blandad kvalitet och vissa kom oerhört oväntat. Några exempel är Arlbrandt (back? nja…), Stöpfgeshoff (ej poänglös utomlands), Byström (ej poänglös utomlands), Pelle Svensson (back? nja… definitivt inte poänglös utomlands), Csaba Prokec (back? nja… ej poänglös i landslagsspel), Josefsson (ej utomlands), Karmhag (ej poänglös i Rungsted), Fredrik Persson (ej poänglös utomlands) och Niko Suoraniemi (ej poänglös utomlands). RLO passar på att tacka alla deltagare för visat intresse, men det finns bara en vinnare. Trevlig kväll mina damer och herrar – i morgon gäller det, då skall vi alla förhoppningsvis kunna få känna oss som vinnare!
RLO råkar sitta och ruva på två ståplatsbiljetter till matchen mot Växjö. När det är lördagsmatch kan ståplats behöva all förstärkning som går att få för att kunna matcha trycket från högra sittplats. Ja, ta det gärna som en utmaning. Det är alltid gott med lite extra krydda för att piska upp stämningen. För att inte biljetterna ska bli outnyttjade kör vi en liten tävling.
Vem är spelaren? RLO söker en högerfattad back som har spelat med Rögle i allsvenskan. Spelaren i fråga har efter ett kortare internationellt tillika poänglöst äventyr dragit sig tillbaka till svensk ishockey igen.
Ange svar och motivering till varför just du ska vinna biljetterna. Skicka denna information till RLO (kontaktlänk finns längst ner på sidan) senast 19:00 i morgon kväll. Ange även namn och telefonnummer så kontakt kan tas vid eventuell vinst.
Lycka till, tillsammans ska vi bära Rögle mot nya segrar!
Vilket drama! Vilken anspänning! Poängen satt långt inne igen, men Rögle kan åka tillbaka till Ängelholm med två friska pinnar i bagaget. Det känns riktigt skönt. Rögle inledde målskyttet i den andra perioden efter ett riktigt snyggt mål av Sjögren. AIK kvitterade sedan i slutet av mittakten. För att smutsa ner den grönvita tillvaron ytterligare tog AIK ledningen i slutakten. Tack vare ett kliniskt avslut av Colliton lyckades Rögle ta matchen till förlängning. Ett precist avslut signerat av en spelare med ett J18-guld, ett J20-silver och ett J20-guld med Kanada. Så ska det se ut! I förlängningen levererade Rögle ett mål som man har efterlyst länge. Trafik framför kassen (Sjögren med flera) och en liten loppa från blå (Rahimi). Utan att undersöka saken kan man anta att oddset på Rahimi som matchvinnare bör ha varit skyhögt. En väldigt oväntad matchvinnare. Det spelar faktiskt ingen roll vem som gör mål, bara pucken trillar in.
Sjögren och hans lekkamrater var på sedvanligt manér pigga. Sjögren själv var matchens gigant. Han är vansinnigt bra. Beaudoin var även han riktigt bra, men ett alltför allvarligt misstag som föranledde mål i baken utgör smolk i bägaren och sänkt betyg för hans del. Idag var Torpet grym i kassen och han lyckades dessutom skala bort de tidigare alltför enkla misstagen. Målen kunde han rimligtvis inte göra något åt. Gott jobbat av Torpet, riktigt gott. Generellt sett såg Rögle piggare ut än vad laget har gjort på länge även om det fortfarande finns stora förbättringsmöjligheter. Hoppas att de grönvita krigarna kan lyfta sig ytterligare inför lördagens match. Kan de göra det och samtidigt reducera utvisningsfrekvensen finns det goda chanser till full pott i helgen. På lördag är det tid för elitserielaget Rögle BK att brösta upp sig i sin egen hemmaborg; en välskött arena där de nya tränarna med största sannolikhet kan slippa råttinvasion i båset. Sammanfattningsvis två friska pinnar, vilket känns skönt, riktigt skönt. Härligt Rögle!
H: Sjögren (10 poäng)
O: Torpet (8 poäng)
C: Kempe (6 poäng)
K: Colliton (4 poäng)
E: Hjalmarsson (2 poäng)
Y: Beaudoin (1 poäng)
Det som skulle ha skett redan i samband med OS-uppehållet verkställdes högst oväntat i eftermiddag. Gunnar och Tommy lämnar över rodret till två personer med nya friska krafter. Antingen är individer på betydande positioner i organisationen livrädda för att verkställa beslut eller är beslutsvägarna i organisationen osedvanligt långa, för det är ju rysligt vilken tid det tar när något ska ske. Förändringen kommer egentligen alldeles för sent, men bättre sent än aldrig, även om den valda tidpunkten för bytet känns jäkligt märklig. Hursomhelst, idag hälsar vi Pelle Svensson och Björn Hellkvist välkomna vid rodret, med den förstnämnde som skutans kapten. Pelle har lirat i Rögle såväl under 1980- och 1990-talet som under 2000-talet, så brist på hjärta ska ingen komma och gnälla om. Hoppas att den nya duon lyckas få fart på och ingjuta mod i gossarna redan till i morgon kväll. Det här är en riktigt efterlängtad förändring och en sak vågar man garantera; det blir inte sämre än vad det har varit med Gunnar. Alltid uppåt, alltid framåt!
Efter en mycket onödig poängförlust igår gäller det att försöka ladda batterierna inför morgondagens match mot AIK. Det krävs rejäl uppryckning från Rögles sida om det skall kunna bli elitseriehockey i Ängelholm även nästa säsong. Alla aspekter i spelet måste upp ett par snäpp, inte minst pucktempot och powerplayspelet. Nyckeln för att kunna verkställa förbättringarna lär ligga på det mentala planet. Spelarna måste brösta upp sig som elitseriespelare. Det duger inte att gömma sig i mängden och vänta på att någon annan ska göra jobbet. För övrigt oväntat att Brithén verkar gå in i laget före Everberg. Roligt för Ted, hoppas han tar tillvara på chansen. Igår var vi många som var fruktansvärt besvikna och i viss mån förbannade. Nu gäller det att samla mod på samma sätt som spelarna måste göra. I morgon står vi tillsammans upp och konfronterar motvinden. Med gott mod runt om i stugorna och minst lika gott mod på isen visar vi tillsammans att vi är Rögle. Se upp AIK, för här kommer elitserielaget Rögle BK.
Idag skulle Rögle visa att det är skillnad på elitserielag och allsvenska lag. Så blev inte fallet. Efter en kollektiv kollaps lyckades Rögle extremt turligt knipa två poäng. Det förtjänade laget absolut inte. Däremot förtjänade Almtuna tre poäng, de var bättre på allt utom de avgörande straffarna, där gästerna missade två straffar medan Jacke satte sin klassiker och Hjalmarsson sprätte dit en. Förbaskat märkligt att Almtuna inte hade koll på Jackes patenterade straff. Det kom ju inte direkt som någon överraskning att han siktade där han gjorde. Det svider i hjärtat att behöva konstatera det, men spelarna skämde ut klubben idag. Det kändes som att de kissade på klubbmärket. Att långa stunder vara utspelade mot ett mediokert allsvenskt lag är med besked underkänt. Det är en stor jävla skandal. För er som inte var på plats kan det vara intressant att smaka på skottstatistiken i första perioden. 6-18. Jodå, det låter helt sjukt men det är faktiskt sant. Bortsett från en fullständigt oacceptabel målvaktstavla vid Almtunas första mål gjorde Torpet en riktigt fin insats idag. Bland utespelarna gick Ramzi i bräschen. Han var en av få som inte vek ner sig. Om det skall finnas någon chans till fortsatt elitseriespel vill det till att spelarna tar sig samman och det är det bara en person som ansvarar för att de gör. Gunnar Persson, nu får det räcka. Gör något. Engagera dig. Ryck upp dig. Det duger inte att lalla runt på alla spelarna. Det duger inte att spela ishockey utan trafik framför kassen. Det duger inte att en spelare dansar inför publiken efter en tappad poäng hemma mot Almtuna. Vad är det för jävla inställning? Ursäkta språket, men det är svårt att minnas när klubben senast misshandlades på detta sätt. Det känns fruktansvärt.
H: Abid (10 poäng)
O: Beaudoin (8 poäng)
C: Sjögren (6 poäng)
K: Tommy (4 poäng)
E: Kantor (2 poäng)
Y: Torpet (1 poäng)
Nu har man fått tid att smälta gårdagens blytunga förlust. Det var fruktansvärt att se Södertälje smita iväg med full pott. De grönvita spelarna slet och krigade på ett berömvärt sätt, men coachningen kändes allt annat än bra. Rögle har dessvärre ett alltför trubbigt lag och då vill det till att använda det bästa som man har tillgång till. Att Rögle har snålat i rekryteringen är inget nytt problem och inte heller att det snurras runt på för många spelare. Poängterbart är att spelarna gör vad de kan, men vissa räcker helt enkelt inte till. Det är exempelvis inte Gaths fel att han får spela, det är Gunnars. Nu är det nio matcher kvar den här säsongen och då vill det till att toppa laget. Ner på tre renodlade femmor för att pumpa upp intensiteten och in med Penker i kassen. Det handlar om att vinna matcher, det handlar inte om att ställa upp med en välskolad målvakt. Torpet gjorde några fina räddningar mot Södertälje, men han ägde inte området framför mål och han vann inte matchen till Rögle. För att nå framgång krävs det att målvakten vaktar sitt mål likt Kerberos vaktade porten till dödsriket. Ingenting skall släppas förbi. Helenius visade prov på hur en målvakt skall agera igår. Han ingav förtroende och respekt.
Den preliminära uppställningen som kommunicerades på Rögles hemsida tidigare idag känns generellt sett bra. De tre första linorna känns till och med klockrena. Det gäller att rulla på dessa. I det fall någon inte levererar är det bara att markera per omgående och väcka laget genom att kasta in Everberg. Snälla, tre kedjor tack. Man kan ju alltid önska även om det känns nästintill hopplöst att en önskan i realiteten skall infalla. Gällande backarna känns det väldigt märkligt, på gränsen till sjukt, att plocka in Porseland i stället för Kantor som såg riktigt bra ut igår. Kantor skall spela och han skall vara en av de sex backar som ges istid. Varför envisas man med att spela med sju backar? Det känns fullständigt meningslöst. Snälla, sex backar tack. Även om Almtuna har visat prov på fint spel kan man inte förneka att det är kvalseriens lättaste match som väntar i morgon. Det vore bekvämt att förneka det, men det vore att sticka huvudet i sanden. Det är dags för tre poäng i morgon. Det är bara seger som räknas. Tappar Rögle poäng i den här matchen är det dessvärre relevant att ifrågasätta huruvida vårt grönvita lag förtjänar att spela i elitserien. Det är den mörka sanningen. Det gäller att försöka vara positiv och känslan är faktiskt bra inför morgondagens match mot Almtuna. Det känns som att det blir en munsbit och en komfortabel seger om Rögle bara kan trampa på i elitserietempo. Inte ska väl en 18-årig, förvisso mycket talangfull, Fredrik Pettersson-Wentzel få förstöra morgondagens tilltänkta hockeyfest? Vi ses i arenan. Alltid uppåt, alltid framåt!
Efter dagens förlust borta mot Södertälje måste man ställa sig ett antal frågor. Eftersom orden just nu träffar datorns skärm via kraftigt affektfyllda ryckiga beröringar på tangentbordet blir det bara några frågor idag. Annars är det risk att man kommer att få ångra ett antal övertramp i morgon bitti. Varför har Rögle inte köpt in någon målskytt av rang? Varför kan spelarna inte trycka in puckuslingen? Varför startar man en kvalserie med en returmaskin mellan stolparna när man kan välja en trygg matchvinnare? Hur svårt är det räkna ut i vilken vinkel en puck kommer att studsa ut från ett benskydd när den inkommer i en viss vinkel? Hur länge skall den breddidrottsinspirerade fritidsgårdsandan få råda i kriget om klubbens elitserieexistens? Hur lång tid skall det ta att fatta att man måste spela med tre femmor för att höja kvaliteten och intensiteten? När skall Gunnar inse att Gath och Porseland inte håller måttet? Hur många matcher till skall man behöva bevittna i smärtans tecken? Hur länge skall det dröja innan Rögle BK blir ett fall för ”Kalla Fakta” alternativt ”Uppdrag Granskning”? Hur många fler RLOHT skall man krampaktigt behöva pressa fram i känslomässig misär? Åtminstone en…
H: Glimmenvall (10 poäng)
O: Beaudoin (8 poäng)
C: Abid (6 poäng)
K: Sjögren (4 poäng)
E: Kantor (2 poäng)
Y: Kempe (1 poäng)
Ni har säkert inte missat att både J20 och J18 har gått mindre trevliga resultat tillmötes i veckan. Om ni mot förmodan har glömt det så påminner RLO härmed om att det pågår gruppspel i U16-SM i Ängelholm den här helgen. Där ser det resultatmässigt betydligt roligare ut. U16 levererar kort och gott med besked. Igår vann Rögle med 5-4 mot SDE HF (Stocksund, Danderyd och Enebyberg) och idag följdes den segern upp med en förkrossande vinst mot Björklöven. Slutresultatet skrevs till 12-5. Efter att ha sett första och andra perioden fanns det tyvärr inte möjlighet att stanna kvar för att se slutakten. Det var en del spelare som såg riktigt intressanta ut i Rögle under de 40 minuter som beskådades, varav en stack ut från mängden rejält. Det kan vara en idé att hålla namnet Nick Sörensen i minnet. Idag spelade forward Nick Sörensen i tröja nummer 24. Han såg riktigt vass ut på rören och var rejäl såväl offensivt som defensivt. Som grädde på moset hängde han fyra kassar i dagens match. Att Sörensen är högerfattad gör honom absolut inte mindre intressant för framtiden. I morgon möter Rögle Örebro i den sista matchen i gruppspelet (åttondelsfinal) och då finns det möjlighet att hitta era personliga favoriter bland ungtupparna. Glöm inte att det är nerifrån ungdomsnivån som Rögle skall bygga sin framtid. Några av spelarna vi ser i U16 idag lär förhoppningsvis vara aktuella för att testas i A-laget om några år. Tyvärr får den här delen av verksamheten i Rögle alltför lite uppmärksamhet. Det är ju här talangerna skall stöpas. All right, det var en kort rapport från vad som händer på ungdomsnivå. Fortsatt trevlig kväll, i morgon smäller det i Södertälje.
I morgon börjar det. I morgon börjar det som kan bli ett fruktansvärt nervkittlande äventyr. Det är dags för kvalserien 2010 och Södertälje står för det initiala motståndet. Om man tittar tillbaka på den här säsongen har Rögle på två försök två förluster på hemmais mot SSK. Borta ser det betydligt trevligare ut med en trepoängare, en vinst i sudden och en torsk i sudden. Därav kan det kanske vara passande att börja på bortais när motståndet stavas Södertälje. Hur gick det lagen emellan i förra upplagan av kvalserien då? Jodå, seger med 4-2 borta och viktoria efter straffläggning hemma. Det kommer att bli tufft i morgon och det är nog ingen vild gissning att power- och boxplay kommer att bli avgörande för matchens utgång. Södertälje verkar ställa upp med fullt manskap bortsett från att Bjurling är indisponibel. Dock skall man ha klart för sig att Helenius inte är någon dålig ersättare. Det är ytterst viktigt att få en bra start i serien. Kom igen nu Rögle, till attack, låt Helenius plocka ut puckar på löpande band. Matchen visas förresten både på TV8 och Viasat Hockey. Alltid uppåt, alltid framåt!
Så jäkla gott med helg och vilken härlig inledning det blev på densamma. Igår blev det, efter 5-2 i den avgörande playoffmatchen, klart att Almtuna var det sista laget som hoppade på tåget till kvalserien 2010. Ensamma kvar på perrongen stod en samling ynkliga och nedstämda spelare som på olika sätt lurats in den ohälsosamma Malmöandan. Malmö har helt enkelt nederlag och bitterhet i blodet, vilket vi igår fick ytterligare ett kvitto på. Således bye bye Malmö och bye bye Söderberg. Då till Almtuna som är riktigt häftigt gäng. Det kan man inte förneka. Att kunna spela den hockeyn som de gör med det relativt dåliga spelarmaterialet som de har att tillgå är oerhört imponerande. Det känns väldigt skönt att Rögle skall möta ett häftigt gäng från Uppsala i stället för en ytterst obehaglig böldpest från södra Sveriges ändalykt. Risken för diverse sjukdomstillstånd reduceras dessutom väsentligen när man slipper se rödhökarna och dess vilseledda anhängare besudla en vacker plats som Lindab Arena. Om en förlust mot Almtuna skulle kännas som en pungspark är det svårt att föreställa sig vad en eventuell förlust mot Malmö skulle framkalla för känslor. Usch och fy. Almtuna skall inte vara några som helst bekymmer att besegra i hemmaborgen, men uppe i Uppsala kan nog Almtuna jävlas lite med Rögle och de andra tillsynes starkare lagen i kvalserien. I Gränby Ishall har Almtuna under säsongen vunnit mot såväl Leksand som AIK och Växjö. Tack Almtuna! Tack för att ni bjöd på en riktigt fin start på helgen. Grattis till kvalserieplatsen – men nu räcker det – nu är det dags att lämna plats på scenen för Rögle BK. Förresten, bye bye Malmö, så makalöst gott!
Här på RLO kommer slutspelet att få ta plats i skuggan av kvalserien. Den mest positiva överraskningen i elitserien var Djurgården. Kanske var Tjärnas val inte så pjåkigt ändå om man utgår från att han vill vinna något. Huruvida laget från huvudstaden är vinnare eller ej får vi dock låta vara osagt i nuläget. Det är nämligen en bra bit kvar att vandra innan guldmedaljerna hängs runt halsen på spelarna. Två negativa överraskningar i seriespelet var å andra sidan Luleå och Modo, som inte mäktade med att nå slutspel. Hursomhelst kommer HV att möta Timrå, Djurgården Brynäs, Linköping Frölunda och Skellefteå Färjestad i kvartsfinalerna. Det kanske blir några korta reflektioner från slutspelet mellan varven, men fokus kommer tveklöst att ligga på kvalserien. Det är där dramatiken skall utspelas, det är där det grönvita ödet skall determineras. På grund av att man denna vecka måste borra sig fasansfullt djupt ner i den mörka gruvan och med sliten slägga hugga i förvärvsarbetets hårda berg kommer RLO, på grund av tidsbrist, inte att kunna uppdateras förrän tidigast på lördag. Då skall helgen avnjutas med besked och då skall det bli ett nöje att leverera lite tankar inför söndagens match mot Södertälje. Välkomna åter.
Den uppmärksamme har redan konstaterat att Beaudoin och Colliton, som båda placerade sig topp-6 i ackumulerad RLOHT, landade på riktigt obehaglig plusminusstatistik. Toppen ena dagen, botten den andra. Märkligt, är det något som inte stämmer? Givetvis är det en mycket intressant skillnad och det kan vara på sin plats att fundera kring varför det är så. En anledning kan vara att den subjektiva bedömningen som ligger till grund för RLOHT är komplett värdelös. En annan anledning kan vara att RLOHT i sin natur endast genererar pluspoäng och således inte lämnar utrymme för reduktion. En tredje anledning kan vara att plusminusstatistik är ett skitmått och att RLOHT är ett fantastiskt rättvisande verktyg för spelarbedömning. En fjärde anledning kan vara att de starka grönvita spelarna genom stora delar av serien har matchats hårt mot de bästa motståndarna och därmed har varit på isen vid tillsynes alltför många baklängesmål. Den senare förklaringsmodellen var förra säsongen flitigt åberopad av familjen Johanssons ultrasupportrar. Den här säsongen lär väl samma falang kasta skit på Rogers dyra internationella värvningar i stället. Oavsett vilka spelare man matchas mot är det på elitnivå inte acceptabelt att landa omkring -20 i en serie över 55 omgångar. Det gäller såväl Jacke som Beaudoin. Nåväl, den här säsongen är RLOHT och plusminus som hund och katt. Har ni någon intressant infallsvinkel för att förklara detta fenomen är ni välkomna att droppa ett elektroniskt brev.
Något som brukar vara spännande att följa är den interna poängligan. Här var Beaudoin med 34 poäng (14+20) starkast. Tvåa blev faktiskt en back. Med detta känt är det inte särskilt förvånande att hans namn stavas Granak. Den slovakiske skarpskytten landade på 29 poäng (10+19). Tredjeplatsen knep Jacke för andra året i rad. Det blev 25 poäng (10+15) för hans del. Förra upplagan av elitserien toppade tvillingarna Abbott den interna poängligan. Tillsammans stod de för 77 poäng. Man kan tycka vad man vill om tvillingarna, men den poängskörden är tveklöst respektingivande, vilket även Mats Zuccarello Aasens produktion den här säsongen är. Han noterades för 64 poäng (23+41) och vann därmed poängligan tätt före Tony Mårtensson. Statistiken ovan är hämtad från Hockeyligan.
Att titta på spelarnas plusminusstatistik är ingen rolig historia den här upplagan av elitserien oavsett om man tittar i Hockeyligans eller Swehockeys databas. Om man utgår från Hockeyligans databas och inkluderar Rögle-spelare som har spelat 30 matcher eller fler ligger faktiskt Sjögren och Andrée bäst till på mindre meriterande -4. Ganska förvånande är att Beaudoin (-18) och Colliton (-19) har positionerat sig i det absoluta bottenträsket tillsammans med Amar (-18). I förra upplagan av elitserien toppade Cam Abbott (+14) den interna plusminusstatistiken och i botten fann vi då Jacke på -26 och Andrée på -21. Eftersom Jacke nu landade på -10 och Andrée på -4 har dessa båda gossar tillsammans gått från -47 till -14. Den positiva utvecklingen plockar vi med oss från den i övrigt relativt dystra statistiken. Sett över samtliga elitseriespelare placerade sig faktiskt Colliton längst ner i skiten tillsammans med Timrås Anton Axelsson. Det är naturligtvis allt annat än bra. I toppen av den totala plusminusstatistiken regerar tre Djurgårdare; Jimmie Ölvestad (+26), Andreas Holmqvist (+24) och Marcus Nilson (+24). Intressant att se Holmqvist så högt upp i statistiken med tanke på att det är många som har förklarat hur fruktansvärt urusel han är defensivt. Levererar man +24 bör man ju inte vara totalt värdelös. Det är i alla fall någon form av kvitto på att man har gjort något bra.
Serien är färdigspelad och tiden har kommit för att delge ackumulerad RLOHT för elitserien 2009/2010. Underlaget omfattar 45 matcher eftersom tio av olika anledningar inte har kunnat bedömas. Flest poäng plockade Beaudoin som tickade in poäng i jämn takt. Andraplatsen knep Sjögren vars poäng främst är hänförliga till de två sista tredjedelarna av serien och tredjeplatsen knep Granak som levererade ruggigt bra fram till OS-uppehållet för att sedan falla tillbaka kraftigt med avseende på intjänade poäng. Att Hjalmarsson och Kempe tog plats topp-6 är främst hänförligt till en stark avslutning. Colliton däremot grundlade sin topp-6-placering med en poängintensiv inledning. Efter att ha tappat en hel del har det varit glädjande att se honom de senaste matcherna. Colliton är på gång, likaså Sjögrens lina. Beaudoin är stabil, det behöver Granak också vara i kvalserien. Truppens härförare måste stå rakryggade när vindarna blåser.
H: Beaudoin (147 poäng)
O: Sjögren (125 poäng)
C: Granak (124 poäng)
K: Hjalmarsson (101 poäng)
E: Colliton (97 poäng)
Y: Kempe (85 poäng)
En grov planeringsmiss låg till grund för att man missade gårdagens match mot Modo. Hål i huvudet är ett passande uttryck i sammanhanget. Hursomhelst blev det förlust med 2-4. De grönvita kassarna hängdes av Rahimi och Kempe. Noterbart från gårdagen är även att Timrå besegrade Luleå och därmed släcktes tvillingarna Abbotts hopp om slutspel och SM-guld. Poängen som Rögle knep mot Luleå i veckan spelade en avgörande roll i den streckstriden. Härligt Rögle. Det är bara att erkänna att skadeglädjen smög sig på igår. En milstolpe är nådd och det börjar väl bli dags får summering. På återseende.
Sliten efter en sinnessjukt stressig arbetsvecka var det ett klockrent alternativ att avnjuta kvällsmat i lugn och ro för att sedan bege sig till Lindab Arena. J20 tog emot Tingsryd i seriens sista match. Vi som åkte ut till matchen var enigt helt inne på att pucken skulle släppas 19:30, men matchen måste ha börjat tidigare. Väl inne i kulvertarna hörde vi att Rögle tog ledningen. Trots att vi missade första kassen fick vi se fyra. 5-0 speglade matchen ganska hyfsat trots att Tingsryd på något sätt lyckades vinna skottstatistiken med 32-31. Utifrån en personlig bedömningsgrund gjorde Ted Brithén sin bästa match hittills i J20. Det blev ett riktigt snyggt mål och två målgivande passningar från hans klubba. Noterbart var även att Jonas Elofsson gjorde två mål, på sedvanligt manér spelade aggressivt och delade ut fina proppar. Det är synd att Rögle inte har testat honom i A-laget. Det känns som att han hade passat perfekt i en svinig fjärdelina med uppdrag att förstöra för motståndarna.
Tiden är kommen för att lämna Lindab Arena och kasta sig över till playoffhockeyn. Det står nu klart att det blir Almtuna och Malmö som gör upp den sista platsen i kvalserien. Igår vann nämligen Almtuna mot Mora med 5-2 och Malmö besegrade Bofors med 3-1. Noterbart är att Malmös Kim Staal gjorde hattrick och att han därmed verkar ha kommit tillbaka i praktslag efter ett skadeuppehåll. Även om det skulle kunna bli helt vansinniga matcher att beskåda mot Malmö är det bara att be till högre makter om att det blir Almtuna som kniper den sista kvalserieplatsen. Hjärna, hjärta och blodtryck är bara några parametrar som fullständigt kan komma att haverera vid den anspänning det skulle innebära att möta Malmö. Vid segrar kan njutningen kulminera till ohälsosamma nivåer och vid förluster kan osedvanligt utpräglad besvikelse komma att tortera kropp och själ. Psykosomatiska sjukdomar kan ligga obehagligt nära tillhands vid det senare scenariot. Usch och fy!
Tuffast möjliga inledning i form av SSK på bortais är absolut inte optimalt med tanke på att det är av yttersta vikt att få en bra start i kvalserien. Om man å andra sidan försöker vara tokoptimist kan man ju se en möjlighet i sammanhanget. Vinner Rögle borta mot Södertälje i första matchen har laget tre poäng och seriens svåraste match avklarad. Det kan man med gott samvete definiera som en ruggigt bra start. Något som känns oerhört stimulerande med spelschemat är att det väntar lördagsmatch mot Växjö och fredagsmatch mot Leksand i Lindab Arena. Det lär nog kunna bli livat. Fredagsmatch, smaka på det. Vilken klassiker det känns som. Härligt! Nedan följer spelschemat som idag presenterades på Hockeysverige.se. Fram med kalendern, avboka släktkalasen, boka om mötena och se fram emot ett fruktansvärt tillika oerhört spännande drama.
Omgång 01 --- Sön --- 21 mars --- SSK borta
Omgång 02 --- Tis --- 23 mars --- Playofflag hemma
Omgång 03 --- Tor --- 25 mars --- AIK borta
Omgång 04 --- Lör --- 27 mars --- Växjö hemma
Omgång 05 --- Mån --- 29 mars --- Leksand borta
Omgång 06 --- Fre --- 2 april --- Leksand hemma
Omgång 07 --- Sön --- 4 april --- Växjö borta
Omgång 08 --- Tis --- 6 april --- AIK hemma
Omgång 09 --- Tor --- 8 april --- Playofflag borta
Omgång 10 --- Sön --- 11 april --- SSK hemma
I morgon är det är dags för säsongens sista elitseriematch för Rögle, som beger sig till Ö-vik för att försöka ta poäng mot Modo. Det är hög tid att avsluta det här relativt dystra kapitlet och öppna ett nytt; kvalserien 2010. Innan vi gör det vore det på sin plats att Rögle levererar en serieavslutning i dur, till skillnad från den senaste mollbetonade matchen på hemmais. Det finns nog stor risk för att det blir en relativt avslagen historia i morgon beaktat att varken Modo eller Rögle har någonting att spela för. Dock är det viktigt att spelet fungerar på ett tillfredsställande vis så att de grönvita krigarna kan gå in i kvalseriespelet med positiva känslor. Det är nämligen ingen lätt inledning som väntar i kvalserien; Södertälje borta. Spelprogrammet presenteras inom kort.
Hemmaavslutningen av innevarande elitseriesäsong spelades dessvärre upp i moll. Rögle förlorade mot Luleå. Efter 60 minuter stod det 3-3 på resultattavlan men i sudden drog gästerna det längsta strået. Det var riktigt positivt att Rögles samtliga mål producerades i stekpannan. Satan vad det är viktigt att pumpa in folk framför kassen. Gott jobb på den fronten idag. Något som å andra sidan känns lite oroande är att vissa backar stöter bort sig alltför ofta. Det där duger inte. Skärpning gossar. Rahimi, Beaudoin och Colliton var riktigt bra idag. Den senare hade toppat dagens RLOHT om det inte vore för två onödiga utvisningar beaktat att han visade upp ett spel som verkligen imponerande. ”Något utöver det vanliga” är ett passande uttryck i sammanhanget. Noterbart var att Luleå körde det klassiska fultricket med målvakterna idag. Timeouten var förbrukad. Vad gör man då i slutet av matchen för att köpa sig tid för en extra taktikgenomgång? Svaret lyder målvaktsbyte. Passande avbrott, minst sagt passande. I nästa moment tillbaka med Modig i kassen. Riktigt smart, men det känns märkligt att domarna inte kan döma någon form av lagstraff för att man uppsåtligen agerar för att fördröja spelet vid sådana tilltag. Det är ju så förbannat uppenbart.
Tittar man i tabellen var det två ruggigt viktiga poäng för Luleå, som inför sista omgången har två pinnar ner till niondeplacerade Timrå. Att Luleå tar emot just Timrå på lördag gör inte dramat mindre välregisserat. Det kommer att bli kamp om den sista slutspelsplatsen. En avslutande fundering gäller Mikael Gath. Vilket tryck han har i åkningen, så hårt han går in i närkamperna och vilken kyla han visar när han får pucken. Han tar heller inte några dumma utvisningar och är kort och gott jättenyttig för laget. Det var länge sedan man såg en så nyttig spelare. Han är verkligen jättenyttig. Det känns märkligt att han inte får ännu mer istid, framförallt i spel fyra mot fyra. Han gör ju sig oerhört bra på stora ytor. Hans tempo, tuffhet och finess bidrar verkligen till stor glädje för oss som engagerar oss för Rögle. Det är nog dags för Gunnar Persson att ta sig en funderare kring en förändring gällande hur mycket Gath skall involveras i arbetet på isen – i ena eller andra riktningen. Ja jösses, jodå så att, RLOHT och god natt!
H: Rahimi (10 poäng)
O: Beaudoin (8 poäng)
C: Colliton (6 poäng)
K: Amar (4 poäng)
E: Månsson (2 poäng)
Y: Abid (1 poäng)
Det är nu den interna striden skall avgöras. Det är 2-2 i inbördes möten mellan Rögle och Luleå den här säsongen. En av de absolut bästa matcherna den här säsongen gjorde Rögle mot just Luleå. Den 1 oktober 2009 krossade nämligen Rögle Luleå inför en fanatisk hemmapublik. Tänk om vi kan få en repris på den matchen. Sannolikheten är förvisso oerhört liten beaktat att Rögle sedan en tid tillbaka är inristat i tabellens bottenbetong, men hoppet om en bra ishockeymatch med enastående inramning är ju det sista som överger en. Även om tabelläget är högst ointressant för Rögle är det desto mer intressant för Luleå. Låt oss i dubbel bemärkelse jävlas lite med tvillingarna Abbott. Genom att vinna matchen kan Rögle förstöra kvällen för Chris och Cam. Genom en grönvit seger äventyras även Luleås chanser att nå slutspel, vilket skulle vara ytterligare ett par fingrar i ögonen på varje tvillingbror. Även om den rådande situationen när Abbotts beslutade sig för att lämna Rögle bör anses vara en förmildrande omständighet skall man inte förneka att det hade känts riktigt gott om Rögle skulle kunna bidra till att Chris och Cam Abbott inte får spela slutspel i elitserien den här säsongen och således inte får vinna något SM-guld. Nog hade det varit roligare att spela kvalserien med Rögle än att med fulladdade batterier sitta och se på när andra lag gör upp i nervkittlade matcher av oerhört stor betydelse. Kom igen nu Rögle, mot seger i morgon och därigenom en värdig hemmaavslutning när det gäller innevarande upplaga av elitserien.
Det blev en reaktionsbildning efter lördagens förkrossande seger mot Frölunda. Rögle agnade med för tungt bete och det blev ett rejält bottennapp uppe i Karlstad. Färjestad vann fullt rättvist och slutresultatet skrevs till 5-2. Det var trötta ben på de grönvita krigarna idag och truppernas mobilitet var långt ifrån tillräcklig. I stora delar av matchen saknades fart framåt och dessutom var spelet i egen zon undermåligt. Dock skall man inte glömma att Färjestads spelare var riktigt pigga i första och andra perioden, vilket givetvis fick Rögle att se än mer blekt ut. En kombination av ett bra Färjestad och ett dåligt Rögle medförde att det bara fanns ett möjligt utfall; torsk på menyn igen. En spelare som verkligen stack ut idag var Månsson som gjorde en av sina bästa matcher i den grönvita tröjan. Hatten av för hans prestation. Nämnvärt är också att Kempe och Hjalmarsson fortsätter att leverera på riktigt hög nivå. Kan den nivån bibehållas i kvalserien kan det nog bli lekstuga för Sjögrens lina mellan varven. Det gäller att försöka hålla sig positiv för att samla kraft och mod inför kvalserien. Därför lämnar RLO bandsågen avstängd och blickar framåt mot torsdagens hemmamatch mot Luleå. Ett kortfattat anförande inför matchen kommer i morgon om inget oförutsett inträffar. På återseende.
H: Månsson (10 poäng)
O: Kempe (8 poäng)
C: Hjalmarsson (6 poäng)
K: Tommy (4 poäng)
E: Jacke (2 poäng)
Y: Colliton (1 poäng)
Det har blivit två vinster varav en i sudden mot Färjestad hittills den här elitseriesäsongen. Kan Rögle bibehålla det fina spelet och den goda produktiviteten från matchen i lördags? Kan Rögle ta säsongens tredje seger mot Färjestad? I morgon är det dags för drabbning uppe i Karlstad. Det känns riktigt viktigt att Rögle kan förlänga den spelmässigt positiva trenden. Om det blir vinst eller förlust kan egentligen kvitta, även om en seger givetvis skulle kännas betydligt bättre än ett nederlag. Det är högsta prioritet att Rögle förbereder sig optimalt inför kvalserien, det är då segrarna måste komma, det är då prestationen skall maximeras. Det skall bli spännande att se hur laget hanterar storsegern från i lördags. Blir det en reaktionsbildning och således bottennapp eller kan Rögle stolt rida på vågen som rullar mot framgång? Låt oss hoppas på tydliga linjer i spelet och effektivitet framför kassen. Låt oss hoppas att självförtroendet hos spelarna kan få växa ytterligare. Det är synd att Scandella inte kan medverka. Man hade gärna sett honom hänga en kasse igen för att visa att målet senast inte var en engångsföreteelse. Nu kliver Everberg in på hans position och det kommer han säkerligen att hantera med bravur. Alltid uppåt, alltid framåt!
Såg precis det allsvenska mötet mellan Malmö och AIK där stockholmslaget drog det längsta strået. 2-1 till AIK efter att det avgörande målet föll i tom kasse. Utifrån de allsvenska matcher som man har sett den här säsongen är det bara att inse att det är ett annat spel som väntar i kvalserien. Lagen som kommer nerifrån allsvenskan spelar mindre strukturerat och disciplinerat än elitserielagen och saknar dessutom snipers av högsta kvalitet. Därför kommer det att vara mindre skoningslösa motståndare som väntar under säsongsavlutningen. Rent spelmässigt känns Rögle betydligt bättre än topplagen i allsvenskan, men det gäller att kunna ställa om och bemästra det mer kaotiska spelet som motståndarna kommer att bjuda på. Klarar Rögle den acklimatiseringen och håller den mentala biten i gott skick skall inte kvalserien behöva bli något problem. Det lär dock vara lättare sagt än gjort att förnya elitseriekontraktet. Man skall heller inte glömma att det är en kort serie där det inte är en självklarhet att de spelmässigt bästa lagen slutar högst upp i tabellen. Märkligt nog kommer det troligen att bli en nervkittlande kvalserie, även om den rent logiskt borde vara en munsbit för de grönvita krigarna. Det är bara att förbereda sig på det värsta. I kvalserien har vi allt att förlora. Tyvärr är det ett iskallt men sakligt konstaterande. Med tanke på att man redan börjar bli lite nervös kan man tänka sig hur svårt det måste vara för spelarna att hålla nerverna i skick. Just nu känns det förbannat synd att allting inte är logiskt, för då hade vi kunnat räkna hem elitseriekontraktet redan nu. Den ibland ologiska verkligheten kan dock bli en helt annan.
Att Rögle gör sju mål hör inte till vanligheterna, det har laget inte gjort sedan man återtog elitserieplatsen 2008. Innan gårdagens seger (7-3) låg den här säsongens toppnoteringar avseende målproduktion på fem kassar. Detta presterade Rögle mot Färjestad respektive Timrå. Tittar man tillbaka på förra säsongen gjorde Rögle sex mål i fyra matcher; mot Modo, Södertälje, HV och Frölunda. Det var highscore den säsongen och sju mål är således inte vardagsmat. Tyvärr räcker inte tiden till för att titta tillbaka på Rögles tidigare elitserieäventyr för att försöka hitta när det grönvita laget senast gjorde sju mål eller fler i elitseriesammanhang. Att det har hänt råder det dock ingen tveksamhet om. Det är kanske överflödigt att påminna om bortasegern med 10-1 mot Djurgården 1993, men det kan väl inte skada att suga lite på en karamell som aldrig verkar bli för gammal. I kvalserien 2008 vann Rögle med 7-4 och 8-4 mot Västerås respektive Leksand. Visst kan Rögle leverera målkalas, det är synd att det inte händer lite oftare, för det var riktigt roligt igår.
Det blev alltså seger med 7-3 mot Frölunda. Att sätta materialaren i kassen på träning dagen innan match verkar vara ett genidrag och borde kanske tillämpas även när målvakterna är friska. Spelarna verkade ju ha fått smak på mål och hittade nätet på sällan skådat vis. Det är många grönvita krigare som förtjänar beröm efter gårdagens match. Kempe och Hjalmarsson går från klarhet till klarhet. Det ser ut som om Granak börjar hitta tillbaka till sitt fina spel, vilket är riktigt viktigt inför kvalserien. Dessutom fick Scandella göra mål, vilket är minst lika angeläget på vägen mot fortsatt elitserieexistens. Låt oss hoppas att målskytten Scandella kliver ut ur sitt icke-produktiva skal på regelbunden basis. Resultatet 7-3 var en riktigt fin present till Stass när hans tröja avtäcktes. Att hylla en skyttekung när det är på förhand givet att Rögle skall locka begränsat med publik känns dock lite oslipat. Timingen kunde minst sagt varit bättre. Stass förtjänade en hyllning i en kokande gryta, en fullproppad Lindab Arena. Första hemmamatchen i kvalserien hade exempelvis känts som ett bättre tillfälle. Hursomhelst kan man nu beskåda tröja nummer 25 på väggen ovanför restaurangen. Avslutningsvis RLOHT från gårdagens seger.
H: Kempe (10 poäng)
O: Granak (8 poäng)
C: Hjalmarsson (6 poäng)
K: Abid (4 poäng)
E: Månsson (2 poäng)
Y: Beaudoin (1 poäng)
Satan. Jobbat sönder huvudet och i behov av hockeygodis som avslappning. Vad fick man? Dagens match kan dessvärre inte liknas vid någon festmåltid eller galamiddag, inte ens vid en sluggerlunch från en lunchvagn belägen på ett industriområde. Det var helt enkelt sönderkokt torsk på menyn uppe i Gävle. Brynäs slog Rögle med 5-2 och därmed är den teoretiska chansen gällande att slippa kvalserien bortblåst. Brynäs var bättre än Rögle idag och framförallt kunde man se tydliga skillnader i avslutsmomenten och när det gällde att förpassa puckuslingen ur egen zon. Det finns inte kraft till att peka ut några syndabockar idag, men det finns en sak som har besudlat betraktarens perspektiv en längre tid. Dagens fråga lyder därför: Hur många puckar har Porseland drällt ut vid offensiv blå den här säsongen? Det är märkligt att han klabbar och duttar vid blå hela tiden. Grabben har ju potential egentligen. Man ska kanske inte försöka förstå allting? Det blir bara jobbigt ibland. Sjöa var inte med och styrde skutan i afton, varpå Ted Brithén fick chansen. Det blev inte så mycket spel för Ted, men han gjorde absolut inte bort sig bland de stora grabbarna. RLOHT känns av någon konstig anledning riktigt svår att plocka ut men här kommer den. Guten nacht!
H: Kempe (10 poäng)
O: Kantor (8 poäng)
C: Hjalmarsson (6 poäng)
K: Beaudoin (4 poäng)
E: Brendheden (2 poäng)
Y: Everberg (1 poäng)
Varför plockade Gunnar inte ut målvakten i sudden för att främja ett avgörande och två poäng i den senaste matchen mot HV? Idag kom det ett e-mail från en lokalt välkänd sportjournalist som rätade ut aktuellt frågetecken. Det är tydligen inte tillåtet att ta ut målvakten i sudden. Det förklarar ju en del. Sorry för levererad negativ kritik Gunnar (se anförande 10A053). Hade man varit rättskipare hade man fått dela ut fem plus game till RLO. Det är bara att sätta sig i skamvrån, bryta ihop och sedan komma tillbaka med oförminskad intensitet. Man lär så länge man lever mina vänner. På återseende.
Rögle spelade under ordinarie matchtid 1-1 mot Södertälje. Även om Södertälje frälste sin hemmapublik med 2-1 i sudden tog Rögle de facto poäng för femte matchen i rad och är obesegrade över 60 minuter sedan transferfönstret stängde. Det är förbannat positivt. Dock kunde inte de grönvita krigarna upprätthålla den höga kvaliteten från matchen i lördags. Stundtals såg det bra ut, framförallt i andra perioden, men alltför ofta tenderade spelet att bli duttigt och slarvigt. Collitons negativa utveckling är ett orosmoment, medan Sjögren och hans lekkamrater fortsätter att leverera stabila insatser. Idag stack även Torpet ut, med flera riktigt kvalificerade räddningar. I boxplay gjorde Jacke och Beaudoin ett gediget arbete, även om den senare dessvärre var skadeskjuten vid Södertäljes första mål. Månsson och Rahimi hade tagit plats högt på dagens topp-6 om det inte vore för att de tog varsin riktigt puckad utvisning i slutakten. Det blir ett getingbo gällande de sista platserna idag – här kommer den – kvällens RLOHT – sorry Månsson – nära skjuter ingen hare. Nya tag på torsdag!
H: Torpet (10 poäng)
O: Sjögren (8 poäng)
C: Jacke (6 poäng)
K: Hjalmarsson (4 poäng)
E: Rahimi (2 poäng)
Y: Beaudoin (1 poäng)
OS-final mellan Kanada och USA med kanadensiska domare. Det kändes på förhand mycket märkligt. Intressekonflikt? Jäv? Ja, klart som nordvästskånskt sillspad. Domarna höll en hög nivå, men var oerhört professionella i sin bedömning. Det slog inte över på något håll, även om det som i alla matcher missades en del på båda hållen. Kanada borde bland annat ha åkt på en crosschecking precis innan de gjorde 2-0. Det lär nog diskuteras en del eftersom det blev 2-0 till Kanada i stället för fem mot tre för USA. Generellt sett måste man dock imponeras av domarna, som i ett högt speltempo var riktigt bra i en riktigt viktig match. Tempot var näsan omänskligt och tenderade vissa stunder att bli för högt även för de mycket kompetenta spelarna som agerade ute på isen. Den mellan varven vikande spelkvaliteten är helt klart en baksida med liten rink. Visst, det går mycket snabbare och smäller mer vid sargerna, men det tenderar att bli hafsigare rent spelmässigt. Det är för- och nackdelar som i så många andra sammanhang. Det blev som väntat en riktigt underhållande final. Närkamperna och trafiken framför kassarna var som plockat rakt ur instruktionsboken för hur ishockey skall spelas. Fantastiskt. För att nämna en spelare som stack ut idag faller valet på Jack Johnson, LA Kings och USA. Johnson var sjukt bra. Han bjöd på resolut backspel kryddat med hög fart och han bröt dessutom skoningslöst rakt in på mål flera gånger under matchen. Riktigt härligt att se tillika en mycket positiv överraskning. Hur slutade matchen då? 3-2 i sudden och OS-guld till Kanada efter ett avgörande mål av Crosby. En rättvis seger. Det är bara att tacka Kanada och USA för en magnifik avslutning på olympiaden. Vilken match, vilken jäkla match!
Eftersom Glimmenvall stannar hemma och kurerar sig från skada kommer Stefan Erkgärds att ta plats tillsammans med Amar i Rögles fjärde backpar. Helt klart ett riskmoment att spela detta backpar, i övrigt känns det ganska bra inför morgondagens match. Abid var riktigt bra senast, men han skulle nog kunna göra ännu mer nytta i en rappare omgivning. Det är klart att man gillar kultspelaren Gath, men snart måste det göras plats åt riktiga elitseriespelare på hans position. Tyvärr fyller han rent spelmässigt inte ut elitseriekostymen. Lik förbannat får han fortsatt förtroende. Jaja, generellt sett är känslan bra och det var en fröjd att se Rögles powerplay i lördags. Hoppas grabbarna kan fortsätta på den inslagna vägen. Den här säsongen har det blivit två segrar av två möjliga borta mot Södertälje, varav en bärgades i sudden i slutet av september då Beaudoin, lika oväntat som plötsligt, resolut vände på steken. Det var nästan för bra för att vara sant den gången. Beaudoin gjorde mål även vid bortasegern med 3-0 i november och det skulle smaka gott med en kasse eller två i morgon igen. Det finns så många positiva infallsvinklar att det nästan blir svårt att sy ihop säcken. Det är lika bra att lämna den vidöppen, likt morgondagens match. All right, släpp pucken, mot en bra match och nya poäng. Alltid uppåt, alltid framåt!
Elva medaljer i form av fem guld, två silver och fyra brons är ett riktigt bra facit för Sverige; en pyttenation som levererade vansinnigt bra beaktat befolkningsmängd. Hela åtta medaljer inkasserades på längdskidor, varav den ena krävde en bössa på ryggen. Kalla tog guld på 10 km fritt, Hellner vann dubbeljakten och de svenska herrarna var vassast i stafetten. Kalla tog dessutom silver med Haag i sprintstafetten, den senare blev därutöver tvåa i damernas dubbeljakt. Johan Olsson, som var med och vann guld i stafetten, lär väl riskera övervikt i resväskan beaktat att han, utöver sin guldmedalj, måste plocka med sig bronsmedaljer från dubbeljakten respektive femmilen. Tre medaljer i väskan är inte fy skam. Med skidor och gevär överraskade Björn Ferry genom att vinna jaktstarten i skidskytte. Där har vi åtta medaljer med längdskidor involverade. Det var skidornas mästerskap, med tanke på att Sverige kammade hem två medaljer i utförsåkning; Anjas imponerande brons i kombinationen och Mührers högst skrällbetonade brons i slalom. Således tio medaljer som är hänförliga till utövare med skidor på fötterna.
Den enda medaljen som Sverige vann i någon gren som inte involverar skidor kom i damernas curling, där Anette Norberg och hennes lagkamrater lyckades medbedriften att försvara sitt OS-guld från Turin 2006. Förbaskat imponerande att kunna stå upp och försvara sin position på toppen fyra år efter den förra OS-triumfen. De stora besvikelserna, där förväntningarna var skyhöga, men framgångarna uteblev, är tveklöst damernas skidskytte och herrarnas ishockey. På förhand två höjdpunkter, i efterhand något helt annat. Å andra sidan kunde man inte drömma om att längdlandslaget skulle vara så vansinnigt bra. OS har bjudit på många fina ögonblick och dessutom elva svenska medaljer. Det är bara att tacka för underhållningen och ta sig an olympiadens sista uppgörelse; Kanada mot USA i hockeyfinalen. Den avslutningen känns minst sagt helt OK. Tre minuter spelat, nu blir det fullt fokus på matchen.
4-3 efter sudden och samtliga grönvita kassar kom i numerärt överläge. Så jäkla gott att det fungerade i powerplay. Det var på tiden. Det som var mest glädjande var att det rent spelmässigt såg vettigt ut i powerplay, det har det inte gjort tidigare. Dessutom fyra PP-mål, ja jösses vad härligt. Sett över 60 minuter kändes 3-3 ganska rättvist. Rögle var bättre i första och andra perioden, men föll tillbaka alltför mycket i tredje, som dominerades kraftigt av HV. Dock kändes det tungt att HV kvitterade med 16 sekunder kvar, det är aldrig roligt att släppa in mål så sent. Från läktarplats kändes det fel att Kantor fick 2+2 men Ledin bara en tvåa. Det såg ut som att Ledin startade deras batalj och att Kantor lite överraskande manglade honom. OK med 2+2 på Kantor, men Ledin borde nog fått samma bestraffning av domarna. Det skall kosta att förorsaka sammandrabbningar. Det var faktiskt en riktigt skön syn att se Ledin lämna isen likt en primadonna med tårarna i ögonen. Inte så kaxig, inte så manlig. Dock blev det en negativ följdeffekt av väsentlig karaktär när Rögle tvingades spela boxplay och följaktligen släppte in kvitteringen.
Första perioden var den bästa som Rögle har gjort på väldigt länge. Kedjan med Sjöa, Kempe och Hjalmar var riktigt bra. Abid visade att han kan bli en riktigt fin tillgång. Hans direktskott i nättaket var som plockat ur en instruktionsvideo för hur man avslutar effektivt och hans spel längs sargerna var starkt, mycket starkt. Granak (mäktigt slagskott med mera) och Rahimi (resolut och lugnt spel) imponerade på backplats. Faktum är att det var många som presterade på en riktigt bra nivå idag. Då till förbättringsmöjligheterna. Vissa lär väl klaga på att man lyfter fram dessa efter en seger, men vågar man inte se vad som kan göras bättre avstannar lagets utveckling. Därför ignoreras personer som bara klappar medhårs i vått och torrt. RLO tar tjuren vid hornen.
Vi börjar med Gath. Han hade en fin skarv till Jacke i första perioden, men sedan var han miserabel. På hans position hade man betydligt hellre sett exempelvis Linus Molin, ja i stort sett vem som helst från J20 som kan ta sig ur offensiv zon på mindre än 30 sekunder när det nalkas spelvändning. Rögle avgjorde i sudden och det var naturligtvis förbannat bra. Dock kan man fråga sig varför Gunnar inte lyfte ut Torpet med tekning i offensiv zon, eller åtminstone när Rögle hade etablerat ett kontrollerat spel. Skit samma om HV hade gjort mål, Rögle tävlar inte mot topplagen när det gäller bonuspoäng, det gäller att gå framåt och våga vinna bonuspoängen. Smärtar det i baken är det inte hela världen beaktat tabellpositionen. Sammanfattningsvis finns det dock mycket positivt att bära med sig från dagens match. Riktigt härligt med en seger. Fortsatt trevlig helg!
H: Hjalmarsson (10 poäng)
O: Abid (8 poäng)
C: Sjögren (6 poäng)
K: Granak (4 poäng)
E: Kempe (2 poäng)
Y: Rahimi (1 poäng)
Efter fyra raka förluster mot HV är det hög tid för tre poäng. På lördag är det dags för hemmamatch mot HV. Skulle inte Rögle, på femte försöket, klara uppgiften på egen hand kan man ju alltid hoppas att Ante Andersson, som med största sannolikhet vaktar HV:s kasse, kan visa lite gammalt gott Rögle-hjärta och tappa in lite enkla puckar för gamla tiders skull. Skämt åsido, det kommer att bli en riktigt tuff match och det viktigaste är faktiskt inte resultatet utan att Rögle börjar hitta lite sköna linjer i spelet inför kvalserien. Det känns lite märkligt att placera Abid i fjärdekedjan. Hade gärna sett ett platsbyte mellan Abid och Brendheden samt mellan Colliton och Jacke utifrån de kedjor som har offentliggjorts på Rögles officiella hemsida. Nåväl, oavsett formationer skall det bli riktigt gott att det drar igång igen. Vi ses i Lindab Arena. Alltid uppåt, alltid framåt!
Den svenska OS-tjejen Emma Nordins mamma har DO-anmält Wikegård. Han har tydligen gått för hårt åt damkronorna och kritiken har tydligen levererats på låg nivå. Vad har detta med diskriminering att göra? Man får ju anta att Emmas mamma syftar på könsdiskriminering. Det är kanske dags att inse att negativ kritik inte nödvändigtvis är diskriminering. I det man har sett av damturneringen har Wikegård verkligen hållit igen och försökt att vara mild i sina uttalanden. Därför känns anmälningen mot Wikegård ännu sjukare. Det är bara att inse att det svenska laget har varit fullständigt uruselt och om de kniper ett OS-brons med det spelet är det ett hån mot hela olympiaden. Damkronorna och damhockeyn i stort borde skickas så långt från OS som möjligt. Det handlar inte om att det är damer som spelar, det handlar om att sporten damhockey är alldeles för dålig med ett minst sagt bristande underhållningsvärde. En herrsport av liknande karaktär borde gå samma öde tillmötes, ut med möget från OS-programmet. Det handlar alltså inte om könsdiskriminering, det handlar om att rensa ut det som inte håller måttet. Det är hög tid att lägga tunnelseendet åt sidan för Emmas mamma, hon får släppa sargen och komma in i matchen. Hon borde kanske börja med att kyla ner och låta sig inspireras av Rooth, som inser att han kan tolkas som jävig när det gäller damhockey. Förbannat synd om Emma Nordin som behöver förknippas med en riktigt pinsam DO-anmälning. Ett anförande om damhockey låg inte på agendan, men det här var riktigt upprörande och ventilerna behövde luftas. Det minsta man kan begära är en offentlig ursäkt till Wikegård.
Siktet var inställt på att uppleva en fantastisk hockeynatt. Det började riktigt bra, med en trevlig träningsmatch i Lindab Arena och en riktigt underhållande batalj mellan USA och Schweiz. Klockan ställdes sen på 01:30 och av respekt för sambon intogs nattens sömn på OS-soffan. Lika lätt som det var att ställa klockan var det att stänga av den när den ringde. Man kan fråga sig vad som hände, dock utan att få svar. I minnet finns inte en enda sekund av matchen mellan Kanada och Ryssland; en match man hade sett fram emot länge. Även om man lyfter blicken mot himlen och inte ser några gränser, kan man med facit i hand konstatera att det inte är så lätt att lura de egna sömnbehoven. Nästa larm som bröt löst klockan 06:00 svarade kroppen bättre på, även om ringsignalen registrerades av hjärnan i svinottan. Ja, just det, svinottan, ett riktigt skönt uttryck som lånas av en grönvit radiopratare. Det var dags för Tre Kronor mot Slovakien.
Dessvärre blev det en riktigt taskig start på dagen eftersom Sverige torskade med 3-4. Sverige dominerade spelet utan att skapa de riktigt feta målchanserna, Slovakien låg och lurade med uppsåt att kontra. Jäklar vilka spelvändningar. Det gick undan och avslutningarna var av, på gränsen till, utopisk karaktär. Det svenska spelet fanns det mer att önska av och det duger inte att vara lika långsamma i backcheckingen som yrvakna sniglar när man möter skickliga och extremt skridskostarka spelare. Foppa gjorde sin klart bästa match i turneringen och linan med Loui, Bäckis och Alfie var bra igen. Det räcker dessvärre inte att spela halvtaskigt i ett OS-slutspel om man ska avancera. Det känns förbannat tråkigt att resan fick ett slut redan i kvartsfinalrundan.
Sett över hela turneringen var Bäckströms kedja absolut bäst. Det är den enda linan som får godkänt. Sedinarna och Weinhandl körde fast från början i turneringen och det fanns mer att önska även av de andra formationerna. Varför stuvade inte Bengt-Åke om tidigare? Än en gång halkar vi in på ämnet proaktivitet kontra reaktivitet. Man trånade efter att Weinhandl skulle flyttas till fjärdelinan, att Hörnqvist skulle ta plats med tvillingarna och att Franzén skulle ackompanjera Foppa och Zetterberg. Först i tredje perioden i kvartsfinalen började Bengt-Åke laborera med kedjorna. Det blir underkänt även för honom i den här turneringen. Backarna var generellt sett helt OK. Det stora utropstecknet var Douglas Murray. Vi visste på förhand att Doug var grym i det tuffa spelet, men han gjorde i stort sett inte ett misstag på hela turneringen. Fina uppspel, bra spelförståelse och givetvis ett rovdjur i närkamperna. En riktigt bra hockeyspelare helt enkelt. Bäckström visade också hur bra han är – vilken utveckling den grabben har fått uppleva. Världsklass.
Det blev ett tråkigt slut för svensk del, men slovakerna vände spelet skickligt och hade förberett ett excellent recept för att besegra Sverige. Hoppas att Slovakien kan kontra sönder Kanada också, precis som de gjorde med Tre Kronor. Dock finns det all anledning att anta att Kanada kommer att mangla Slovakien i bitar med långa och räliga anfall som genererar att slovakerna kommer att vilja pusta ut i båset snarare än att anfalla när de väl får pucken. Vi får se hur det artar sig, men man kan ju alltid hoppas på en skräll. I den andra semifinalen blir det USA mot Finland. RLO säger fördel USA. Det kan faktiskt bli en riktigt häftig final om det skulle bli en transatlantisk uppgörelse. Det är fina matcher kvar att titta på, men helt klart känns det mindre intressant när den svenska medaljchansen är ett minne blott.
Efter att USA gjorde 2-0 i tom kasse med elva sekunder kvar av matchen släcktes Schweiz drömmar om en skräll och vidare avancemang i OS. Det var en riktigt underhållande period som avslutade matchen. USA gjorde tidigt 1-0. Inte helt oväntat var det ett skitmål som förpassade målprotokollets oskuld i soptunnan. Efter en loppa från blå, med trafik i stekpannan, trillade pucken retligt långsamt in bakom annars oerhört skicklige Hiller i den schweiziska kassen. Det är inte snyggt, men ack så effektivt, att slänga in puckar från blå och skymma keepern. Än en gång fick vi ett kvitto på det. USA vann skottstatistiken stort, men Schweiz hade ett skott i stolpens insida och hade med lite flyt kunnat kvittera. USA täckte skott lika skickligt som Lars Bengt Roland Johansson utför sina trolleritrick. Stort hjärta, uppoffring av klass och enastående förmåga att ligga rätt i skottlinjen karaktäriserade USA:s skottäckande. Absolut världsklass. Utifrån att ha beskådat andra halvan av matchen känns det rättvist att USA gick vidare till semifinal. Dock är det bara att lyfta på hatten för Schweiz, som i turneringen har bjudit på jäkligt rolig och fartfylld hockey, som dessutom har tagit dem riktigt nära de stora hockeynationerna. Imponerande. Nästa match på agendan är Kanada mot Ryssland, som kan bli en djävulsk drabbning. Nu gäller det att fånga några timmars sömn innan det är dags för nästa nedsläpp. Det är en, ur många perspektiv, vansinnig hockeynight som har inletts.
Det var förbannat trevligt med en excellent uppföljning på träningsmatchen. Sverige knep guldpengen i skidstafetten, efter en imponerande slutsträcka av Marcus Hellner. Helt perfekt att bänka sig framför teven med Södergren i ledning. Bra timing helt enkelt. RLO levererar härmed ett stort grattis till Hellner, Södergren, Olsson och Rickardsson. Dessutom känns det häftigt att Schweiz efter två perioder har skrälläge mot USA. Precis efter målgången i stafetten kom man in i den första kvartsfinalen med ungefär halva matchen kvar, räknat på 60 minuter effektiv speltid. I den andra halvan av mittakten har USA pressat hårt och Schweiz har tvingats till ett antal utvisningar. Trots en brant uppförsbacke för Schweiz är det fortfarande mållöst och USA får akta sig för Schweiz snabba spelvändningar. Det hade smakat riktigt gott med en skräll, dels för att det vore ganska häftigt om lilla Schweiz hade kunnat välta stora USA och dels för att Schweiz spelar riktigt underhållande hockey. Spelmässigt betydande fördel för USA dock. Noterbart är att USA hade en puck som gick över mållinjen cirka en tiondel efter periodens slutsignal. Maximalt oflyt för favorittippade USA och det känns faktiskt riktigt bra. Det är bara att erkänna att det smög sig på lite klassisk skadeglädje. Ett konstigt fenomen förresten. Heja Schweiz, på återseende.
Det blev en sväng till Lindab Arena för att slå ett öga på kvällens träningsmatch. Slutresultatet skrevs till 3-3 och matchen sågs av närmare 1 100 åskådare. Amar inledde det grönvita målskyttet och Sjögren följde upp med två kassar. Ungtupparna såg bra ut. Everberg är jäkligt stabil och Molin får fullt godkänt. Som en liten bonus fick han dessutom assist på ett av Sjögrens mål. I dessa OS-tider passar RLO på att dela ut tre medaljer till framträdande spelare. Bronset går till Scandella, silvret kniper Sjögren och guldet går till Hjalmarsson som var ruggigt grym idag. Powerplayspelet såg tyvärr inte bättre ut än vad det har gjort tidigare, men låt oss hoppas att det lossnar i detta spelmoment på lördag. Nu blir det fokus på Södergrens fortsatta framfart på tredje sträckan i stafetten och sedan väntar så många kvartsfinaler man orkar med i OS-hockeyn. Det är en tuff natt som väntar, men samtidigt en osedvanligt trevlig natt för en hockeynörd.
Ho ho, det är dags att vakna. Det är match i Lindab Arena i morgon. Klockan 19:00 är det dags för träningsmatch mot Frölunda. Även om OS bjuder på otroligt högklassig ishockey ska det bli riktigt skoj med A-lagsmatch igen. Det var ju ett tag sedan. Även om Tre Kronor engagerar så är det på en helt annan nivå än Rögle BK. Det finns nämligen inte mycket som slår att se taggade grönvita krigare som vräker sig in på isen ackompanjerade av en fanatisk publik. Morgondagens match blir en liten aptitretare inför elitseriens återstart. Efter jobbet kan det dessutom vara ganska skönt att andas lite ishallsluft innan man sjunker ner i OS-soffan för att följa onsdagskvällens sändningar. Härligt att J20-spelaren Linus Molin verkar få chansen. Han såg riktigt bra ut i J20-matchen i lördags. Det ska bli spännande att se vad han kan uträtta tillsammans med Sjöa och Hjalmarsson. Molin är kapten i J20 och högerfattad; helt klart en av de mest intressanta spelarna i J20-truppen. En annan som man gärna skulle vilja se i A-laget är Jonas Elofsson, ett riktigt rivjärn som väger in på drygt 90 kilo. Han skulle nog kunna vara perfekt i en fjärdeline där han kan pumpa in lite feta tacklingar. Jaja, låt oss nöja oss med Molin i morgon. Vi ses i arenan.
Skitsnack! Vilken pajasrubrik! I morse tråkade Tre Kronor sönder de finska lejonen och tog en komfortabel seger. Slutresultatet skrevs till 3-0 och Sverige gjorde Finland riktigt dåliga. Tre Kronor bjöd på ett väldigt stabilt försvarsspel med en felfri burväktare som sista utpost. Framåt var framförallt Bäckis, Loui och Franzén riktigt bra. Zetterbergs lina har inte fått det att lossna framåt, men jäklar vilket arbete Z gör i defensiven. Trots att Tre Kronor har tre raka segrar skulle det nog inte skada att vaska om lite i linorna. Weinhandl kommer inte till sin rätt med Sedinarna och där skulle man kunna kasta in Hörnqvist (om han nu kan spela nästa match). Dessutom skulle det kunna vara en idé att lyfta in Franzén på Hörnqvists gamla position och därav peta ner Weinhandl i fjärdelinan. Denna rockad känns klockren, men eftersom man inte är förbundskapten, vilket kanske är en jäkla tur, lär det väl inte hända något. Bengt-Åke kommer säkerligen att propagera för att man inte ändrar på ett vinnande koncept, men det kan vara lite farligt. Motståndet som väntar är nämligen tuffare än vad det har varit hittills och det gäller att alla kedjor presterar.
I kvarten lär det bli Slovakien, som har spets så det räcker och blir över. Redan där har vi en mycket tuff nöt att knäcka. Tar sig Tre Kronor till semi väntar om möjligt ännu värre motstånd; troligtvis Ryssland eller Kanada. Vilka matcher vi har framför oss – fantastiskt. Igår kväll beskådades Ryssland mot Tjeckien. Ryssarna öser på som vanligt och är givetvis en farlig presumtiv motståndare. Tjeckien öser inte på lika mycket, men de kan nog vara riktigt räliga att möta. De ställer upp ett tight maskineri, kryddat med bland andra Jagr i toppform. I gårdagens match bjöd förresten ryssarna på en sekvens som var hockeygodis utöver det vanliga. Det började med att Ovechkin satte en klockren open ice hit på Jagr i mittzon, vilket föranledde en blixtsnabb spelvändning och kasse av Malkin. Det var sekunder som man skulle kunna betala riktigt mycket för att se live. Härligt att Tre Kronor är obesegrade och klara för kvarten, men det är först nu allvaret börjar. Vägen mot medaljerna är krokig, men inte omöjlig att vandra. Nu njuter vi och ser fram emot härliga kommande drabbningar.
Det har varit en vecka med såväl besvikelser som framgångar. Anjas krasch i störtloppet och Emil Jönssons misslyckande i sprinten samt Helena Jonssons oförskämt usla prestationer tillhör den förstnämnda kategorin. Vi lämnar det negativa där. Att Charlotte Kalla stod pall för pressen och stabilt åkte hem guldet på 10 km fritt var imponerande, men inte i närheten av så imponerande som när Björn Ferry, efter en skadefylld säsong, krossade skidskytteeliten i jaktstarten. Det var ett mäktigt lopp tillika en djävulsk skräll. Firma Hellner & Olsson ville inte vara sämre och bjöd på fantastisk underhållning igår kväll. Olsson tillsåg att det blev en dubbeljakt av sällan skådad karaktär när han slaktade fältet redan vid skidbytet. Trots att Hellner och i viss mån Södergren låg och bromsade i klungan blev Olsson uppåkt ett par kilometer innan mål. Vansinnigt att han hade krafter kvar för att kunna svara i det läget. Hellner disponerade loppet perfekt och utklassade allt motstånd på upploppet samtidigt som Olsson lyckades hålla en tillsynes livsfarlig ryss bakom sig. Guld till Marcus Hellner och brons till Johan Olsson. Det är inte ofta man gläds mer åt ett brons än ett guld, men så var det faktiskt igår. Det var Olsson som regisserade dramat, det var han som skulle få betalt. Visst, det handlar om att vinna, inte om att komma trea, men RLO lyfter främst på hatten för Johan Olsson, givetvis även för Marcus Hellner.
OS största fighter kan hittills inte vara någon annan än Anja Pärson eller Petra Majdic. Alla andra är bortspelade i den kampen. Att, som Pärson gjorde, ta brons i komben dagen efter en brutal krasch i över 100 knyck är förbannat kaxigt. Det handlar om ett psyke av stål, det handlar om att vinna över sin egen smärta, det handlar om att ge sig fan på att vända besvikelse till framgång. Det gjorde Anja Pärson med råge, hon använde till och med ett trauma som tändvätska i jakten på framgång. Otroligt imponerande, respekt! En tuff konkurrent i fighterkategorin är Petra Majdic, som med brutna revben och lungskada krigade sig till ett brons i sprinten. Är det inte så att man skall ha svårt att andas om man bara får en spricka i ett revben? Jösses. Pärson och Majdic utgör bra exempel på hur mycket man måste pressa sig för att överhuvudtaget kunna konkurrera på högsta elitnivå och vilken inställning man måste ha för att nå framgång i idrottens finrum. Vi skall förresten inte glömma Anna Haag, som spurtade sig till ett silver i dubbeljakten. Även detta en riktigt fin prestation. Förbannat trevliga skidor dessutom – gott jobbat av vallningsteamet. Tre guld, ett silver och två brons känns helt OK så här långt.
Vi skall absolut inte glömma att det pågår en fantastisk hockeyturnering, som är en av de absoluta höjdpunkterna i de olympiska spelen. Även om turneringen fortfarande är i sin inledningsfas har man redan kunnat njuta av en hel del högkvalitativ hockeyunderhållning. Ändå har de stora matchernas tid inte infunnit sig. Troligen går vi minnesvärda drabbningar tillmötes när de stora nationerna skall braka samman på isen. Det har man sett fram emot länge. Tre Kronor har, precis som Finland, inlett med att göra sitt jobb genom att besegra Tyskland och Vitryssland. I morgon bitti väntar den första riktigt tuffa utmaningen. Klockan 06:00 släpps pucken och då gäller det att bemästra de finska lejonen. Nu gäller det att visa att knäckebröd, sill och kryddad snaps är bättre än knivslagsmål, bastubad och ren vodka ur dricksglas. Finland nästa alltså, låt oss ladda med en god natts sömn inför en riktigt spännande hockeymatch. Framåt, rakt på mål tack!
Rögles J20 spelade seriefinal mot Tingsryd igår. Det bjöds på trevlig juniorhockey och gott kaffe därtill. Rögle lyckades vända underläge med 0-3 till seger med 7-3, det är kaxigt i en seriefinal. Vid ställningen 0-3 fick Johan Nielsen, som inte hade någon lyckad dag mellan stolparna, kliva av. In i kassen klev Kevin Lindskoug, som visade hur en målvakt skall agera. Exakt, det handlar om att hålla nollan. Målvaktsbytet kändes som början på vändningen, som kom att signeras Linus Molin. Tre raka kassar från hans klubba. De två första kom i powerplay när Molin vid båda tillfällena skar in från vänster och sprätte dit pucken. Fint med en högerskytt i den positionen. Målet som genererade 3-3 på resultattavlan kom efter en målvaktstavla av det grövre slaget. Ett skitmål är värt lika mycket som ett snyggt mål i powerplay, det skall vi inte glömma. Kvitterat! Härefter åt Rögle sakta men säkert upp Tingsryd och segern kändes fullt rättvis. Dennis Everberg såg generellt sett stabil ut, men föll vissa stunder bort från spelet. Den personlige favoriten Jonas Elofsson bjöd på sedvanligt manér på full satsning och trevliga tacklingar. Dock drog Elofsson på sig några onödiga utvisningar igår, därför minus i kanten. Kortväxte Rasmus Forslund visade än en gång prov på jäkligt fint backspel. Synd att han är så förbannat liten bara. Det är en riktigt intressant spelare. Det var en magnifik vändning av J20 och till bästa spelare utnämner RLO tremålsskytten Linus Molin. Nu i uppehållet var det jäkligt skönt att åka ut och andas lite ishallsluft, inte fel med en seger heller så klart.
Det har på sedvanligt manér varit enorm klasskillnad och stora siffror i damhockeyn. Man kan snabbt konstatera att Kanada och USA står i en klass för sig, även om Sverige och Finland vid enstaka tillfällen kan ha enormt flyt och då bjuda upp till kamp mot de två giganterna. Kvaliteten på lagen och spelarna i skiktet under ovanstående fyra lag kan man minst sagt ifrågasätta. Damhockeyn saknar internationell bredd och det är i högsta grad aktuellt att ifrågasätta huruvida damhockey skall vara en OS-sport. Slovakien är inte direkt några stjärnskott i OS-sammanhang, men slog lik förbannat Bulgarien med 82-0 i kvalet till OS. Att ett mediokert gäng kan snitta mer än ett mål i minuten i en OS-kvalmatch visar på total frånvaro avseende bredd och konkurrens. Man skall inte kasta skit på utövarna, men däremot kan man ifrågasätta de beslut som låg till grund för att damhockey valdes in som OS-sport. Det är nog inte fel att backa bandet, ställa om tankesättet och ersätta damhockeyn med en annan vintersport i OS-programmet. Kan damhockeyn uppvisa kraftig internationell tillväxt och konkurrens får man givetvis ta upp frågan om damhockeyns vara eller icke vara i OS igen. Som det ser ut i dagsläget känns det däremot mycket tveksamt om damhockeyn förtjänar sin OS-status.
Ett anförande om Tre Kronors matchtröjor låg inte på agendan. Flera läsare har, för RLO något oväntat, kommenterat hur snygga matchtröjorna som Tre Kronor använder i OS är. En person förmedlade att han anser att det handlar om det snyggaste matchstället någonsin. Intressant att bedöma hela stället, själv brukar man nöja sig med att bedöma överdelen och glömma bort resten. Vad tycks om tröjorna då? Det känns faktiskt inte som att det är någon större skillnad mot tidigare upplagor av Tre Kronors tröjor. Att se spelare med Tre Kronor på bröstet är alltid en vacker och engagerande syn, men att just OS-tröjorna skulle vara snyggare än andra svenska landslagströjor kan man faktiskt förhålla sig ganska skeptisk till. RLO anser att tröjorna är snygga, men inte snyggare än tidigare upplagor. Skulle man dela ut medaljer avseende vem som har snyggast tröjor skulle RLO ge guld till Slovakien, silver till Tyskland och brons till Tre Kronor. Det är väl okej med brons i tröjkampen så länge Tre Kronor vinner OS-hockeyn?
4-2 låter kanske hyfsat säkert, men faktum är att Vitryssland hade ett ribbskott vid ställningen 3-2 till Tre Kronor. Sverige var som väntat bättre än Vitryssland, men spiken förpassades inte i kistan förrän det återstod cirka tio sekunder av matchen. Doug, Kronwall, Franzén och Alfredsson var riktigt bra idag. Det absolut viktigaste var tre poäng och dessa inkasserades planenligt. Dock var Tre Kronor onödigt duttiga i många situationer. Man måste inte passa sig ända in i målgården. Skall det bära hela vägen krävs ett rakare och mer resolut spel. Våga skjuta gossar, det är ju tufft att göra mål. Gällande hur laget formeras skulle det nog vara bra att byta plats på Franzén och Hörnqvist. Franzén är helt enkelt för bra för att gnugga i fjärdelinan. Således är RLO inne på samma linje som Wikegård. Monstret, som ersatte Lundqvist i kassen, var mänsklig idag. Dessvärre studsade det ut en hel del riktigt farliga returer. Det duger inte mot mer kvalificerat motstånd, som skoningslöst kapitaliserar när den typen av gratischanser uppstår. In med Lundqvist i kassen och rakare spel så ska det här kunna bli riktigt bra. Härligt med tre pinnar och full pott hittills. Fortsatt trevlig kväll!
OS-premiären avklarades tidigt i torsdags morse. Tre Kronor gjorde sitt jobb och besegrade Tyskland. Beaktat att en segdragen förkylning kulminerade under sen onsdagskväll stämplade kroppen ut långt innan pucken släpptes. Retligt nog var man ur spel även när reprisen gick av stapeln under torsdagen. Det är bedrövligt att man ska vika ner sig lika illa som damkronorna gjorde mot Kanada och som många av de svenska sprintåkarna gjorde under onsdagskvällen. Efter oändliga timmars sömn börjar kroppen nu kännas betydligt bättre och det finns extremt goda förhoppningar om att kunna beskåda kvällens match. Vitryssland är nästa utmaning på agendan. Pucken släpps 21:00 svensk tid och Tre Kronor måste anses vara favoriter på vansinnig nivå. Dock känns match mot Vitryssland i OS-sammanhang inte säkert. Salos dundertabbe och den högst oväntade förlusten mot Vitryssland i OS 2002 kan fortfarande få en att må dåligt, men i afton finns det all anledning att anta att välmående och positiva känslor skall få förgylla tillvaron. Monstret i kassen, mot den andra raka segern i OS.
OS har sparkats igång och i natt börjar det i särklass mest intressanta, Tre Kronor gör entré i herrarnas ishockeyturnering. I premiärmatchen står Tyskland för motståndet. Det handlar om en match som Sverige skall vinna även om tyskarna har en del hyggliga lirare såsom Marcel Goc och Marco Sturm. OS-premiären närmar sig alltså med stormsteg och pucken släpps 01:30 i natt. Det är en avskyvärd tid för oss som arbetar någorlunda klassisk kontorstid, men det kommer mer anständiga tider längre fram i turneringen. Vilka svenska spelare kommer att bli tongivande? Johan Franzén kan bli en nyckelspelare och även Foppa kan nog överraska om han bara får vara hel. Det skall även bli spännande att se om tvillingarna Sedin och Bäckis kan leva upp till de mycket högt ställda förväntningarna. Mina vänner, vi går en oerhört spännande och högkvalitativ turnering tillmötes. En rejäl seger mot Tyskland skulle vara en riktigt bra start på OS-äventyret.
Att nyförvärv skulle ansluta innan fönstret stängde kändes nästan självklart. Att Hansson landade Kantor och Abid kändes mer oväntat. RLO fick tidigt en stark indikation på att Pavel Rosa var på gång (se anförande 10A011). Kan passa på att gratulera den läsare som var ensam om att knäcka hinten om Rosa och rapportera sin framgång till RLO. Pink släppte 2001 låten ”Get the Party Started” på plattan ”Missundaztood”. Dessutom erhölls en indikation om att det var en back på gång, som Kenny skulle ha spelat med i NHL. Dmitri Yushkevich spelade tillsammans med Kenny 1995/1996 i Toronto. Därav kändes det som att en affär med Kärpät (se anförande 10A012) låg nära tillhands. I det fall Rögle hade kommit överens med Kärpät hade man vissa förhoppningar om att även Lukas Kaspar skulle kunna komplettera Rosa och Yushkevich. Vissa hävdar ju att finska klubbar ofta bunkrar rejäla trupper tidigt för att sedan sälja av när fönstrets stängning närmar sig om det inte går riktigt som man har tänkt sig, vilket är raka motsatsen till hur Rögle agerar. Huruvida det finns någon statistik att underbygga detta med får vi låta vara osagt, men det måste ju finns någon form av variationer för att det både skall finnas säljare och köpare på marknaden vid en viss tidpunkt. Verkligheten blev en helt annan än vad man trodde när Hansson landade Kantor och Abid. Det var två oväntade nyförvärv. Det är för tidigt för att hissa eller dissa de nya spelarna, men man kan konstatera att Rögle har tagit sju av nio möjliga poäng sedan nyförvärven kom på plats. Inte illa. Hade Rögle hållit det poängsnittet från start hade vi kunnat konstatera cirka 112 poäng i nuläget. Det hade smakat mumma. Visst, jämförelsen är givetvis naiv, men ibland kan man inte låta bli att spekulera. Låt oss hoppas att Hansson har tagit bra beslut avseende förstärkningarna. När säsongen är färdigspelad lär vi ha ett fullgott underlag för att bedöma detta.
Det har tagit lite längre tid än planerat på grund av att andra uppdrag har kallat på uppmärksamheten, men nu är RLO tillbaka i ny tappning. Vad har förändrats? Förutom ny grafisk form har siten delats upp i undersidor för att minska datamassan i samband med de löpande uppdateringarna. Under aktuellt återfinns de senaste anförandena och i arkivet kan ni, vid intresse, hitta äldre texter. Den nya formgivningen lär väl inte vara lika upphetsande för hockeyintresserade som en vit skinande elfenbenspenis från tidigt 1200-tal skulle kunna vara för de entusiaster som har perversa dragningskrafter till antikviteter, men med de gjorda förändringarna finns åtminstone förhoppningar om att siten mindre frekvent skall se rumphuggen och vingklippt ut. Feedback välkomnas och kan komma att beaktas vid en eventuell sommarputsning av RLO. All right, då kör vi igen. Alltid uppåt, alltid framåt!
Beaktat de ständigt återkommande problemen med uppdateringen av siten kommer RLO med omedelbar verkan att stänga för renovering. Använder man Telenors mobila bredband går det helt enkelt inte att driva en site som den ser ut idag utan ständiga uppdateringshaverier. Därutöver känns det passande att stänga för renovering nu när man ändå har så svårt att hitta något positivt att skriva om. Det känns bara tjatigt att ständigt behöva se sanningen i vitögat och dessutom förmedla negativ information om Rögle. Det är ju betydligt roligare att skriva om det som är positivt när man bevakar hockeylaget i sitt hjärta. Tyvärr vore man en hycklare om man gjorde det i dagsläget. Det finns inget positivt att förmedla. Raka puckar blir betydligt trevligare när de varierar mellan positiv och negativ karaktär. Det svider som det gör och det blir inte bättre av att älta samma negativa information hela tiden.
Hoppas förbättring uppnås på RLO, men det blir helt enkelt upp till var och en att bedöma när den nya versionen kommer. Oavsett hur den nya versionen av RLO kommer att formas och vad ni kommer att tycka om den är det absolut viktigaste att Rögle når förbättring; dels spelmässigt och dels resultatmässigt. Den skrockfulle kan hoppas på att stängningen och renoveringen av RLO kan vända den negativa trenden för Rögle BK. Dock rekommenderas att söka andra förklaringar om det grönvita skeppet skulle komma på rätt köl igen. Vänligen notera att RLO är ett icke-kommersiellt hobbyprojekt. Därför finns förhoppningar om att ni ska kunna ha överseende med att någon tidsaspekt för renoveringen inte delges. Så snart den nya siten är klar avser RLO att fortsätta att leverera funderingar och tankar om Rögle BK i hyfsat täta intervaller. Tiden är nu kommen för renovering, det skulle minsann inte skada om det ägnades lite tid åt problemlösning och förbättring även på andra fronter. På återseende!
Torpet har varit riktigt bra på sistone och det vore oerhört fel att beskylla honom för förlusterna. Han har släppt mindre returer än tidigare på sistone och dessutom stått för ett antal riktigt kvalificerade räddningar. Han har tveklöst utvecklats i rätt riktning. Problemet är att Rögle inte vinner med Torpet i kassen. I nästa match kan det minsann inte skada att ställa Penker mellan stolparna. Gör en förändring, ge Penker chansen att visa vad han går för. Den chansen har han inte fått på länge. Penker känns faktiskt snäppet bättre än Torpet beaktat att han verkar skapa en större trygghet i laget när han står. I denna fråga är det tydligt att det råder delade meningar, men nu känns det lägligt att göra en förändring. Visst, Torpet är i bra form, men något måste ske. In med Penker, ge honom chansen att vinna en match till Rögle. Det räcker inte att spela bra, det gäller att vinna matcher.
När man trodde att krisen var som jävligast väljer Rögle att gå skilda vägar med Demén. Utlåningen av Liljewall kändes märklig. Att Demén stämplar ut känns ännu märkligare. Även om han har varit missnöjd med speltiden sedan en tid tillbaka kunde man inte ana att det skulle gå så långt som att Rögle släpper honom. Visst, med facit i hand är det kanske ingen skräll, men borde inte tränare och/eller sportchef kunna hantera de spelare som är under kontrakt och som inte är nöjda med tillvaron? Är det den bästa lösningen att bara släppa spelarna? Något måste vara riktigt sjukt och äckligt infekterat i Rögle BK. Det som sker känns inte Rögle. Det andas inte frisk luft längre. Nåväl, nu är det som det är. Demén stämplar ut. Har vi ens fullt lag till på torsdag? Det spelar väl ingen roll, man kan ju spara lite pengar med en billigare och mindre trupp. Det spelar ju ingen roll hur laget presterar rent sportsligt… Man blir bara så förbannat trött på det här.
Dagen efter supporteraktionen trodde man att det skulle finnas gnista och passion hos Rögle. Det såg lovande ut de första fem minuterna, men sedan svalnade gnistan och övergick ganska snabbt till kollektiv handlingsförlamning. Sett över 60 minuter var det ännu ett uddlöst framträdande. Nu är rullgardinen definitivt nere och vi befinner oss i totalt mörker. Det kanske kan vara lämpligt att nämna att Rögle förlorade med 1-2 mot Södertälje idag. De få gånger en enskild spelare stod för något bra och öppnade ytor åkte medspelarna och gömde sig likt fega körgossar bland rovdjur. Rögle har drabbats av en kollektiv kollaps som nu har rotat sig obehagligt djupt i föreningen. Något måste hända, spelarna måste få upp modet innan det är dags för kvalseriespel, annars finns det stor risk för en obeskrivligt smärtsam och oerhört kostsam degradering i seriesystemet.
Innan vi går in på enskilda spelare kan man konstatera att vi än en gång fick se baksidan med fyrdomarsystemet. Domarnas nivå skiftade så kraftigt att man blev fullständigt vansinnig. Det känns som att man måste arbeta med synkade domarpar om fyrdomarsystemet skall fungera. Domarnas insats idag var under all kritik. Dock bör det poängteras att förlusten inte i grund i botten beror på domarna, den har sin förklaring i att Rögle underpresterade å det grövsta. Svårare än så är det inte. Då till individuella bedömningar. Bandsågen lämnas avslagen och fogsvansen får ligga kvar på hyllan, men något negativt och anmärkningsvärt måste beaktas. Efter OS-uttagningen har Granaks spel fullständigt rasat samman. Har den uteblivna OS-platsen knäckt honom totalt? Är det så att en OS-plats var det enda han kämpade för när allt annat i klubblaget gick fullständigt åt helvete? Kanske är det så. Eller är han kanske i en formsvacka. Oavsett anledning är i alla fall en av Rögles nyckelspelare förbannat dålig för tillfället.
Vi får försöka oss på något positivt i misärens tider som någon form av bearbetning. Hjalmarsson gjorde vad han kunde idag och var solklart bäst i det grönvita laget. Rahimi gick utanför ramen och försökte åtminstone använda sig av fysiskt spel. I övrigt ekade det tomt på den fronten. Kempe, Månsson och Alcén stod för bra arbetsinsatser och tar därför plats på dagens RLOHT. Dock måste Månsson sluta att ta för långa byten. Han stämplar ut totalt när han blir för trött. Det sker på en nivå som inte har skådats tidigare. Dock är han riktigt nyttig när han håller bytena lagom långa. Scandella skapade chanser och tillhörde topp-6 idag. Att en spelare som är matchotränad efter ett långt skadeuppehåll gör det säger en hel del om övriga.
Avslutningsvis kan man inte låta bli att bli förbannad när hemmaspelarna umgås och skrattar tillsammans med motståndarna i samband med lunch på matchdagen, vilket de facto hände idag. Inga namn nämns, det är en principfråga. Sköt eventuellt umgänge snyggt på icke-offentlig plats. När man själv laddar för match och gör sig redo för strid känns det som att spelarna kissar på en när de glatt och lättsamt myser med fienden rakt framför ögonen på oss engagerade supportrar. Åtminstone när det är matchdag kan man begära att spelarna håller sig i sin egen skyttegrav och i detalj förbereder sig för att besegra motståndaren tillika fienden för dagen. Elitseriehockey kan inte likställas med breddidrott som utövas av sociala skäl. RLO manar till skärpning. Spelarna kan åtminstone visa lite respekt. Prioriterar man inte den egna klubben och att vinna varje match kan man syssla med något annat än elitidrott.
H: Hjalmarsson (10 poäng)
O: Rahimi (8 poäng)
C: Kempe (6 poäng)
K: Månsson (4 poäng)
E: Scandella (2 poäng)
Y: Alcén (1 poäng)
Efter dagens träning går vi över i skarpt läge redan i morgon då Södertälje gästar Ängelholm. Det är dags för bottenmöte i Lindab Arena. Rögle har en suddenvinst, en förlust och en trepoängare mot SSK hittills den här säsongen. I morgon är det dags att ta säsongens andra trepoängare mot Södertälje. Är det några matcher som Rögle skall vinna i elitserien så är det just hemmamatcher mot Södertälje som är seriens sämsta bortalag. Visst, RBK är seriens sämsta hemmalag, men i morgon, efter ynka en trepoängare på de senaste 19 matcherna, är det hög tid för vinst. Kom igen Rögle, det hade varit så vansinnigt gott att få smaka på segerns sötma, när bittra och sura smaker efter upprepade förluster nästan har förstört smaklökarna. En trepoängare vore helt enkelt förbannat trevligt.
Vissa kunde, av olika anledningar, inte ta sig till Lindab Arena för att stötta Rögle vid dagens supporteraktion. Vissa fick inte tiden att räcka till, andra drog på sig för mycket syra efter en hård lördagskväll och för andra studsade det helt enkelt inte riktigt rätt under förmiddagen. Själv lyckades man med möda och besvär rodda om schemat, vilket möjliggjorde deltagande. Det är absolut inget man ångrar. Uppslutningen var riktigt bra och hela aktionen gick i mycket positiv anda. RLO lyfter lite extra på hatten för supportrarna som åkte längre än många av oss andra för att visa hjärta; exempelvis KBIF, Salo och lampförsäljaren från Åled. Säkerligen finns det fler man borde lyfta fram, men det får andra göra. RLO lyfter ännu högre på hatten för personerna inom AIA som tog initiativ till dagens lyckade supporteraktion. Det verkade som att både spelare och tränare uppskattade stödet från läktaren på dagens träning. Alcéns förvånade ansiktsuttryck när han som förste spelare åkte in på isen var en riktig höjdare. Hoppas att stödet på träningen ger extra energi inför morgondagens match mot SSK. Vi har gjort vad vi kan, nu är det upp till spelarna att ta med sig den positiva energin till isen i morgon. Ett stort tack till alla som var på plats idag – en lyckad supporteraktion i motgångens och mörkrets tider.
Rögle gjorde en av sina bästa perioder på riktigt länge och var på väg att hämta upp ett underläge på bortais mot HV. Vid ställningen 2-1 till hemmalaget pressade Rögle på rejält och var på väg att kvittera. Som så många gånger förut förpassades dock inte puckuslingen i mål. Rögle inledde även den tredje perioden positivt och det kändes som att det verkligen var kamp om poängen. Dock släcktes hoppet på ett vidrigt plötsligt sätt när Rahimi blev ytterst tveksamt utvisad och HV kapitaliserade i det efterföljande powerplayspelet. Strax därefter sänkte HV:s Kris Beech Tommy Enström med en riktigt ful armbåge som borde ha resulterat i en femma. Dock ingen åtgärd från domaren. Det har generellt sett varit för mycket gnäll på domarna, men igår kan man faktiskt med all rätt konstatera att domarens beslut fick en väsentlig påverkan på matchens utgång. När HV hade gjort 3-1 var kiosken stängd och det syntes att de grönvita krigarna tappade mycket energi därefter. Slutresultatet 5-1 speglar inte riktigt matchen, även om HV var det bättre laget sett över 60 minuter. Rögle var dock uppe och nosade på HV och med lite flyt kunde Rögle ha bjudit på en skräll. I stället blev det ännu en poänglös match. Beaktat hur matchen utvecklade sig var det ett trist sätt att förlora på, men det är väl bara att ta nya tag.
H: Månsson (10 poäng)
O: Beaudoin (8 poäng)
C: Scandella (6 poäng)
K: Torpet (4 poäng)
E: Högardh (2 poäng)
Y: Kempe (1 poäng)
Tre raka förluster. Det speglar de tre senaste matcherna i elitserien, men är också Rögles facit mot HV den här säsongen. Tveklöst är det en otroligt tuff utmaning som väntar uppe i Jönköping, men ingenting är omöjligt trots att HV får betraktas som stora favoriter i morgon. Ju större de är, desto tyngre faller dem. Glöm inte det. Men visst, Rögle har ingen David Petrasek, ingen Johan Davidsson, ingen Chris Beech, ingen Per Ledin, ingen Jukka Voutilainen och inte heller någon Teemu Laine. Man får dessvärre gång på gång konstatera att Rögle har ett brett lag utan spets.
Arbetsveckan är slut och nu gäller det att samla kraft inför morgondagens drabbning. Sett över en hel säsong är det absolut inte den här matchen som Rögle skall vinna, men beaktat tabelläget måste dessvärre nästintill alla återstående matcher vinnas. Oavsett resultat skulle det kännas positivt om man för första gången på oerhört länge skulle få se ett fartfyllt, enkelt och resolut spel av Rögle. Det handlar om att skapa ljusglimt efter ljusglimt för att samla ihop till ett starkt ljussken som kan lysa upp det mörker vi just nu fumlar runt i. Det är högsta prioritet att få Rögle på rätt köl igen.
RLO fick under kvällen en text tillhanda, skickad av en styrelsemedlem i AIA. Självklart läggs texten upp, då RLO till fullo står bakom den aktion som AIA har initierat. Den stora utmaningen blir att rodda i helgens pressade schema för att frigöra tid för deltagande. Med god vilja och flexibla medmänniskor som recept finns stora förhoppningar om att deltagande skall möjliggöras. AIA bjuder på ett utmärkt tillfälle att visa hjärta och stöd – hoppas att alla som har möjlighet ansluter. Nedan bifogas den text som erhölls från AIA i oredigerat format.
Angel Island Army kallar till samling. Säsongen har än sålänge inte motsvarat alla förväntningar. Men tillsammans, supportrar och laget, kan vi vända trenden! Låt oss samlas, ALLA röglesupportrar, och visa laget att vi kommer stötta dem hela vägen! Låt detta vara ett avstamp för oss alla mot en rafflande avslutning på säsongen! På söndag kl 10.50 möts vi på ståplats! Vi kommer vara där, kommer du?
”Rögle, det kvittar vad som sker, vi ska alltid följa er”
AIAs styrelse
Inför kvällens match hoppades man på tre poäng och såg fram emot Scandellas elitseriedebut. För andra gången i rad lyckades Canal Digital inte leverera ljud och bild, trots att en god vän har köpt denna tjänst på legalt manér och dessutom vid upprepade tillfällen poängterat dess brister för representanter för ansvarig leverantör. Således blev man bestulen på Scandellas första elitseriematch i den grönvita tröjan. Det känns inte bra att bli blåst på konfekten. Att det blev en uddamålsförlust mot Luleå känns dock ännu sämre. Noll poäng igen och Rögle cementeras än tydligare under ytan, i tabellens nattsvarta botten. Av förklarliga skäl kan inte någon RLOHT levereras i afton. Det kanske verkar som att man i panik griper efter halmstrån när man försöker vara positiv i rådande tider, men det kan väl inte skada. Efter två raka matcher utan mål framåt är det åtminstone positivt att Rögle gjorde två mål idag. Det är ju ett steg i rätt riktning. Dessutom gjorde Scandella poäng i sin elitseriedebut, även det är positivt. I övrigt hänvisas till andra aktörer på den grönvita scenen om ni vill läsa mer detaljerade analyser av kvällens match. Nästa utmaning på agendan är riktigt tuff, HV borta på lördag.
Den 1 juni 2010 tackar Bengt-Åke Gustafsson för sig och lämnar över stafettpinnen till Pär Mårts. Visst vore det en snygg avslutning för Bengt-Åke att leda Sverige till OS-guld och sedan dra sig tillbaka. Det hade smakat. Det känns klockrent att Mårts tar över landslagsrodret efter OS. Det är hög tid för lite nytt blod i Tre Kronor och Mårts är sannolikt en väldigt bra efterträdare till Bengt-Åke. Det är inte orimligt att Tre Kronor kan skapa en skön känsla i gruppen i form av att man skall prestera för att ge Bengt-Åke bästa möjliga avslutning på sitt uppdrag. Det kan vara en möjlig trigger att utgå från när det krävs den där lilla extra tändningen. Givetvis finns det även andra triggers att bygga upp gruppen kring. RLO välkomnar förändringen, hoppas på en magnifik avslutning för nuvarande förbundskapten och önskar Mårts lycka till med sitt nya uppdrag.
RLO fick mycket intressant information från en läsare idag och därtill accept på att publicera delar av läsarens tankar. Läsaren i fråga belyste, precis som RLO tidigare gjorde, den stora vikten av att ha ett slagkraftigt nätverk kring Rögle. Dessutom bidrog läsaren med kompletterande information avseende Malmö FF:s nätverk. Ett försök att återge det så korrekt som möjligt görs härmed. Läsarens tankar följer:
När MFF byggde upp sitt nätverk gjordes detta med nyckelparametern att skapa en ”marknadsplats” med fotbollen som gemensam nämnare och dragkraft. Dessutom prioriterades det sportsliga nätverket på en helt ny nivå inom svensk elitidrott. Genom att skicka ut truppen och träna hos olika föreningar på olika lokala anläggningar i Malmö med omnejd fick föreningen en lokal förankring som sträckte sig utanför Malmö City. Knattarna i föreningarna där Malmö var och ”gästtränade” fick autografer och fribiljetter. Småkillarna och småtjejerna tog sedan med sig sina föräldrar till Malmös hemmamatcher. På detta sätt fick klubben nya supportrar, såväl i nuet som i framtiden.
På detta sätt spred MFF det sportsliga intresset och ökade således intresset på det ekonomiska planet. Malmö FF hade plötsligt blivit intressant även för företag som inte var belägna centralt i regionen. Det ekonomiska nätverkets upptagningsområde hade utökats väsentligt. Rögle skulle kunna arbeta efter samma modell. De grönvita krigarna skulle kunna dyka upp i exempelvis Helsingborg, Landskrona, Osby och Kristianstad för att visa upp sig, skriva lite autografer och dela ut några friplåtar.
Malmö utvecklade sitt nätverk med klara ekonomiska motiv rakt igenom och gjorde det jäkligt proffsigt genom att kombinera det sportsliga och ekonomiska perspektivet. I detta hänseende kan alltså Malmö FF utgöra en bra förebild. Visst vill vi alla se att Rögle profilerar sig som regionens lag, att den grönvita dressen blir det självklara valet för alla talangfulla spelare i regionen och att det runt om i stugorna är en självklarhet att åka till Lindab Arena och stötta laget när det är dags för match. Bygger man nätverket på rätt sätt finns det bara vinnare i slutändan. Framåt Rögle, cirka 80 minuter till nedsläpp uppe i Luleå!
I morgon är det dags för Luleå på bortais. Hittills den här säsongen har det blivit två vinster och en förlust mot Abbotts och deras kamrater uppe i norr. Behovet av att få igång spelet och ta poäng är extraordinärt stort beaktat den senaste tidens miserabla prestationer. Hoppas det blir en nytändning att Kenny har blivit mer delaktig i klubben och att Scandella har bibehållit farten under skadeuppehållet. Precis som Demén måste man dock ha tålamod med Scandella. Han har varit borta länge och har faktiskt knappt spelat med laget ännu. Det skall bli riktigt spännande att se honom i aktion i elitseriesammanhang. Knappt tio minuter i en träningsmatch mot mediokert danskt motstånd säger inte mycket, men jäklar vilken speed han hade. Ett trendbrott för Rögle BK vore förbannat välkommet. Kom igen nu Rögle. Alltid uppåt, alltid framåt!
Det känns som att Rögle är på helt rätt väg avseende strävandet efter att bygga ett nätverk av företag kring klubben och att profilera Lindab Arena som den naturliga mötesplatsen i regionen. Idag offentliggjordes att Nolato är ett nytt tillskott i nätverket. Kanon. Kan man bara inleda samarbete med de stora hajarna lär småfisken komma efter. Strategin att agna med stort bete snarare än många små uppskattas. Någon som var tidigt ute med nätverkstänkandet var Hans Cavalli-Björkman. Även om han är mest känd från sin tid inom banksfären var han även delaktig i Malmö FF:s uppbyggnad av ett företagsnätverk kring föreningen. I detta hänseende skall Malmö FF ses som en förebild. Ett slagkraftigt nätverk kring Rögle BK är inte bara bra för att det ökar intresset för klubben och den nordvästskånska ishockeyn, det underlättar också arbetet med att attrahera kapital till Rögle och främjar i förlängningen en förhöjd spelarkvalitet. RLO levererar härmed att stort plus till marknadsavdelningen.
Äntligen kom det lite realistisk kommunikation från styrelsen och ledningen i Rögle. Att målsättningen har reviderats till att handla om fortsatt elitserieexistens känns sunt. Dock borde detta kanske ha kommunicerats tidigare. Att Gunnar får fortsatt förtroende känns oerhört logiskt beaktat hans kontraktssituation. Dessutom är det nog så att det i grund och botten inte är Gunnar som är problemet, det är snarare att laget saknar spets. Det är inte så lätt att tillreda en festmåltid om man inte har rätt ingredienser, ingen tvekan om det. Det känns skönt att jakten på spetsvärvningar fortsätter för det hade nog varit ett högt spel att medvetet välja att spela vidare utan spets. Sen är det en annan fråga om Rögle kan knyta lämpliga nyförvärv till klubben, men det är i alla fall bra att siktet fortfarande är inställt på det. Det är minst lika viktigt att förlänga med befintliga nyckelspelare, definitivt med Sjöa, för Rögle kommer att ligga steget efter de klubbar som redan har säkrat nytt elitseriespel när kvalserien pågår. Det är helt naturligt att man inte skriver på för ett lag när man inte vet på vilken nivå man får spela; allsvenskan eller elitserien.
Att spelarbudgeten skall ökas inför nästa säsong säger faktiskt inte särskilt mycket. Två kronor? En miljon kronor? Tio miljoner kronor? Det positiva är att budgeten inte lär bli mindre. Oavsett hur stor budgeten blir är det tveklöst en ond cirkel att år efter år behöva kriga i kvalserien. Många godbitar / presumtiva nyförvärv går tidigt förlorade utan att man ens kan vara med och jaga med plånboken i högsta hugg. Detta grundantagande gäller oavsett hur fett lädret är. Avslutningsvis några tankar kring att Kenny intensifierar sitt arbete i klubben. Givetvis välkomnas hans rutin och hans enorma kunnande, men det gäller att ta det för vad det är. Kenny kommer inte att vara någon frälsare, snarare en extra resurs. Generellt sett var det riktigt bra att ledningen och styrelsen levererade en nulägesrapport, men de stora utmaningarna kvarstår lik förbannat. Gunnar måste få ordning på laget, varje spelare måste ta sig samman och Hansson måste jobba dag och natt för att få klart med lämplig spetsförstärkning.
Behöver Rögle göra några nyförvärv den här säsongen eller är det bättre att spara pengarna till nästa säsong? Det känns som att det blir spel i kvalserien och hur skall man då förhålla sig till att öppna plånboken. Det kanske är smartare att spara pengar till nästa säsong, eller är det så att Rögle behöver förstärka för att kunna besegra lag som Leksand, Växjö, AIK, Mora och Malmö med flera? Håller spelarmaterialet i en kvalserie? Med tanke på hur det har sett ut den senaste tiden borde man nog inte ta några risker. Även om det kan kännas lite märkligt att spekulera i dessa banor kan det vara så illa att Rögle behöver spetsförstärkning för att nå framgång i kvalserien. Om vi utgår från hypotesen att nyförvärv krävs kommer vi till nästa fråga. Är det någon spelare med spetskvalitet som är intresserad att skriva på för ett Rögle som fullständigt har rasat samman och är på väg ner för ruinens brant? Utgå från er själva, tänk er att ni är just den här typen av spelare utan tidigare anknytning till Rögle. Skulle ni välja spel i det grönvita laget? Nog fan är det tveksamt. Det finns en liten hint ute som fortfarande skall vara i högsta grad aktuell (se anförande 10A011), men denna spelare, precis som övriga, borde med hänsyn till lagets prestationer vara tveksam till att styra kosan ner mot Ängelholm. Frågorna är många och svåra att besvara. Det är i dessa tider det gäller för de anställda inom Rögle att visa vad de går för. Än så länge finns det mer att önska, såväl från styrelse och sportchef som tränare. Eftersom Gunnar har kontrakt även nästa säsong är den bästa lösningen nog inte att plocka bort honom. Det skulle nog bli för dyrt, men det är nog ändå bara en tidsfråga om inte förändring sker på isen.
Det var små marginaler i en tight match som stod och vägde länge. Rögle skapade en hel del farliga chanser men pucken ville dessvärre inte in i mål. I stället studsade pucken Brynäs väg och de lyckades kapitalisera på sina chanser. Samtliga i Rögle jobbade hårt och laget var betydligt närmare segern än vad resultatet 0-4 indikerar. Rögle känns tveklöst som ett slutspelslag. Hade laget bara haft lite mer tur den här säsongen kunde tabellpositionen ha varit en helt annan. Nu gäller det att köra vidare på den inslagna vägen så kommer säkert framgångarna snart. Det vill till att bygga från försvaret, så får målchanserna komma som en bonus. Trots de svikande resultaten känns det faktiskt riktigt bra. Det såg nämligen spelmässigt bra ut idag. Fortsätt så Rögle, så är slutspelsplatsen snart säkrad.
Eftersom ironi dessvärre inte lämpar sig särskilt väl i skrift är det väl säkrast att leverera den rubrik som egentligen borde ha levererats; Pinsamt Rögle förnedrat av Brynäs. Idag var det nämligen riktigt pinsamt. Rögle var fruktansvärt uddlöst och det kokar av förklarliga skäl över på alltfler håll på läktarplats. Gränsen är helt enkelt nådd. För första gången sedan 1990-talet börjar man nästan skämmas över att hålla på Rögle och då har det minsann gått alltför långt. Det finns obeskrivligt många frågor som kommer att förbli obesvarade av den naivt positiva klubbledningen och därför kan vi lika gärna kasta oss på dagens RLOHT i stället för att spy den galla över Rögle som samtliga inblandade parter förtjänar. Dagens topp-6 baseras på hjärta och vilja, fundament som är nödvändiga för framgång, men som dessvärre verkar saknas på alltför många positioner. Avslutningsvis kan man, å Rögle BK:s vägnar, be alla tillresta supportrar från Gävle om ursäkt för att det inte blev någon kamp om poängen idag. Det måste vara bittert att åka så långt för att bara få se skit. Det enda de kan ta med sig hem är poängen, som å andra sidan kan vara ytterst betydelsefulla för Brynäs efter 55 omgångar.
H: Månsson (10 poäng)
O: Sjögren (8 poäng)
C: Mads (6 poäng)
K: Kempe (4 poäng)
E: Rahimi (2 poäng)
Y: Beaudoin (1 poäng)
I morgon är det dags för en ny hemmamatch i Lindab Arena. Brynäs, med fenomenale Markström i kassen, gästar Ängelholm. Mot Timrå bröts i torsdags en positiv svit om tre tidigare på varandra följande segrar. I morgon är det förhoppningsvis dags att bryta en negativ svit; Rögle har nämligen inte slagit Brynäs någon gång den här säsongen; torsk med 2-3 efter sudden borta, 0-0 hemma samt förlust med förkrossande 1-6 på bortais. Ett facit med väsentliga förbättringsmöjligheter. Hur ser laget ut i morgon då? Brendheden skall tydligen spela med Jacke och Månsson i morgon. Beaktat förra säsongens plusminusstatistik känns det inte särskilt slipat att para ihop Andrée och Jacke. Det känns absolut inte bra. För övrigt rapporteras det på Rögles hemsida om att Glimmenvall troligtvis är indisponibel. Att skriva om viktiga poäng känns ganska uttjatat efter att ödesmatch efter ödesmatch har gått förlorad. Den emotionella avtrubbningen har dessutom kontinuerligt mer och mer besudlat sinnet, varpå det blir en mer nyanserad avslutning på anförandet inför match än vad det brukar bli. Vi får helt enkelt se hur det går i morgon, men det vore ju trevligt med några mål och kanske till och med poäng. Fortsatt trevlig kväll ute i stugorna.
Idag gick ödesmatchen av stapeln uppe i de norra delarna av vårt avlånga land. Timrå var blekt, dessvärre var Rögle blekare. Det var en tillknäppt tillställning och den nödvändiga grönvita gnistan saknades märkligt nog denna kväll. Hur kan det bli så i en ofattbart viktig match? Man fick se många felpass och märkliga beslut på isen. Skitmatch är ett begrepp som passar utmärkt i sammanhanget. I målet var Torpet riktigt bra, men tyvärr lyckades inte Rögle kapitalisera på den möjlighet som den grönvita burväktaren gav sitt lag. En bit in i tredje, vid ställningen 0-0, fick Brendheden en otroligt bra chans att ge Rögle ledningen. Ett blekt avslut och en snabb sidledsförflyttning av Timrås målvakt renderade i uteblivet mål. Det är bara att konstatera att morsan hade satt den chansen med bägge fötterna i gips. Missar Rögle den typen av chanser vinner laget inga matcher. Så enkelt är det. Kort och gott under all kritik.
Sett över hela matchen var Timrå mindre dåliga än Rögle och därför är det inte så mycket att säga om resultatet. Om man skall lyfta fram någon lina så får det bli Kempes. Mario och hans kamrater, Hjalmarsson och Alcén, försökte åtminstone ta sig in framför kassen och ta avslut. Övriga spelare får låga betyg idag, givetvis exkluderat Torpet. Nu återstår 16 omgångar av elitserien och Rögle har 15 poäng upp till slutspelsplats. Det är, om ni ursäktar språket, jävligt mycket. Om man är tokoptimist kan man ju leva kvar med målsättningen att Rögle skall till slutspel, men om man är realist handlar det nu om att undvika kvalserien. Rögle har fyra poäng upp till både Modo och Timrå samt endast två till Södertälje. Det är denna kvartett som nu skall göra upp om plats nio och tio. Avslutningsvis RLOHT.
H: Torpet (10 poäng)
O: Kempe (8 poäng)
C: Hjalmarsson (6 poäng)
K: Alcén (4 poäng)
E: Gath (2 poäng)
Y: Mads (1 poäng)
I morgon väntar en oerhört viktig bortamatch. Om Rögle tar tre pinnar mot Timrå kommer Rögle att kliva förbi morgondagens motståndare med två poängs marginal. Om det grönvita laget från Ängelholm å andra sidan kammar noll, är det helt plötsligt fyra poäng upp till Timrå. Det är ingen överdrift att hävda att det är en ödesmatch som Rögle skall spela mot Timrå. Hittills den här säsongen har det gått riktigt bra mot Timrå. Med tur och skicklighet har Rögle tagit nio av nio möjliga poäng i de tre matcherna mot Timrå; segrar med 3-2 hemma, 5-4 borta respektive 4-1 hemma. Det vore extremt skönt om Rögle kan bibehålla full pott i inbördes möten. Det skulle betyda oerhört mycket; utöver viktiga poäng till samlingen skulle hoppet säkerligen kunna tändas igen. Med ny gnista i den nordvästskånska bygden skulle Rögle kunna skaffa sig själva förmånen att spela i en kokande gryta, Lindab Arena, på lördag. Come on Rögle. Alltid uppåt, alltid framåt!
Avnjöt i morse Backstage med Femman där Roger Hansson bekräftar att han är på jakt efter spets och att tillräcklig bredd finns med befintligt spelarmaterial. Således är vi helt överens om truppens beskaffenhet. Förstärkning välkomnas, men det känns så förbannat sent. Själv ville man ha in minst en back och två forwards av spetskaraktär redan innan säsongen började. Så blev inte fallet och nu får vi helt enkelt hoppas på att det blir förstärkningar som är sylvassa och som snabbt kan acklimatisera sig. Det är inte alltid det lättaste att kastas in bland nya lagkamrater i en helt ny miljö, vilket också är en aspekt att beakta i jakten på spets. Vi går en spännande vecka tillmötes.
Två riktigt viktiga poäng idag. Härligt. Publiksiffran var över förväntan, även engagemanget på läktarplats, men framförallt blev det suddenseger. Vad skönt att få smaka lite på segerns sötma, även om det inte blev full pott. Hjalmarsson får dagens H i RLOHT för den vilja han visade vid målet. Det är den inställningen man vill se från samtliga spelare i varje situation. Då blir Rögle förbannat obekväma att möta. Nu får man jäkta till födelsedagskalas, därav kastar vi oss på dagens RLOHT.
H: Hjalmarsson (10 poäng)
O: Månsson (8 poäng)
C: Sjögren (6 poäng)
K: Tommy (4 poäng)
E: Brendheden (2 poäng)
Y: Mads (1 poäng)
Idag är det dags för Modo i hemmaborgen. Den här säsongen har Rögle spelat en hemmamatch mot Modo. Den gången blev det förlust med 1-2 efter sudden. Granak hade gett Rögle ledningen i andra perioden och Rögle såg ut att kunna gå mot en trepoängare. Detta förstörde dock Modos Peter Forsberg som trampade runt det grönvita försvaret, bröt in framför kassen och elegant sprätte upp pucken i nättaket. Ett snyggt mål som man dessvärre inte kan minnas med positiva känslor. Tvärt om. Matchen lockade den gången storpublik. Visst är det skoj när det kommer mycket folk, men det hade varit ännu roligare om de hade kommit för att se Rögle snarare än Peter Forsberg. Nu verkar det (enligt Modos hemsida) inte som att Foppa kommer till spel idag, men varför inte passa på att se när Tommy Enström spelar back i stället? Det har han tidigare gjort med bravur. Noterbart att Modo tidigare har svängt kraftigt i informationsflödet och att vi därför ännu inte helt kan räkna bort Forsberg. För övrigt anges det att Näslund och Pikkarainen har haft feber och att frågetecken föreligger för dessa två spelares deltagande i dagens match.
Tyvärr kommer man troligtvis något avtrubbad att anlända till arenan idag. Efter de ständiga motgångarna har glädje, besvikelse och engagemang alltmer börjat ersättas av likgiltighet och apati. Det känns förbannat tråkigt att konstatera det, men det är den dystra sanningen. Oavsett hur taggad man är kan man åtminstone på något sätt visa sitt stöd för klubben, exempelvis genom att närvara vid matcherna. Man vet aldrig när glädjen infinner sig igen och då vill det till att vara på plats. Hoppas verkligen att vi ses i arenan. Om audiensen består av över 4 000 personer skall Rögle nog vara tacksamma beaktat att det endast var strax över 3 700 på plats vid förra hemmamatchen och att ytterligare två förluster har inkasserats därefter. Dessutom har nog hanteringen av Ström, Erkgärds, Panelin-Borg och framförallt Liljewall stuckit i ögonen på en hel del supportrar. Agerandet känns dessvärre inte grönvitt. Tiderna förändras även i Rögle, oavsett om man gillar det eller inte. Kom igen nu gott folk, ställ upp för grönvita Rögle, ta er till Lindab Arena och visa ert stöd. Spelare och ledare kommer och går, men glöm inte att Rögle består.
Först Ström till Malmö sen Liljewall, Erkgärds och Panelin-Borg till Växjö. Utlåningarna kan inte annat än vara en indikation på att förstärkning är på ingående. Sannolikheten är stor för att det finns substans i att någon eller några spelare är på väg att förstärka Rögle. Den stora frågan är vem eller vilka det blir. Genom ett försök att lägga ihop olika informationsfragment och göra rimlighetsbedömningar skulle det inte förvåna om två spelare, en back och en forward, från samma klubb, kommer att ansluta till Rögle. Det skulle heller inte förvåna om klubben i fråga grundades strax efter andra världskrigets slut. Det är alltid spännande när det är spelare på gång. Man får helt enkelt vänta och se vad som händer. Trevlig helg!
Desperationen och törsten efter nyförvärv tilltar, ryktena flödar och det är många som tenderar att skjuta vilt med hagelvapen av kaliber 20. En gammal källa som faktiskt aldrig har haft fel drog dock för första gången på länge fram sitt kulvapen idag och avlossade ett skott med bedömd pricksäkerhet om 70 procent. Träffar det skottet lär det handla om en värvning som, om inte annat, kan bidra till en hel del diskussion. Även om det känns alltför sent att börja värva nu vore det välkommet med en nytändning, vilket ett eller flera nyförvärv skulle kunna generera. Kom igen Roger, let´s get the party started.
När man ligger halvdäckad av illamående straffas man på många plan. Förvärvsarbetet blir lidande och kommer sedan att flåsa en i nacken likt ett hungrigt rovdjur. Dessutom kan man inte följa Rögle på det sätt man vill (sporadiska blickar på text-tv är långt ifrån optimalt) och det tar osedvanligt lång tid att slänga ihop ett litet anförande. Givetvis finns det ytterligare parametrar som påverkas negativt. Illamåendet blir dessutom inte bättre av att man kan konstatera att Rögle än en gång förlorar en viktig match. Idag blev det torsk med 2-3 borta mot Skellefteå, efter underläge med hela 0-3. Tåget går och Rögle verkar stå kvar på perrongen. Det enda positiva är att varken Timrå eller Södertälje tog chansen idag. Dock kan man inte över tid förlita sig på misslyckande från extern part. Det gäller helt enkelt att prestera och det behövs tveklöst en nytändning i Rögle. Något måste hända.
JVM är alltid roligt att följa. Även om Sverige inte gick hela vägen kan man bara tacka för underhållningen. Det har varit riktigt underhållande matcher att se och för er som inte har passat på att se Rögles J20 kan man bara rekommendera att ge det en chans. Spelmässigt påminner det en hel del om det ni har kunnat se i JVM. Lite mindre system och struktur än A-lagshockey, men desto mer fart och fläkt. Finalen i JVM blev en dramatisk tillställning där USA drog det längsta strået. Härligt att USA bröt Kanadas dominans. RLO gratulerar USA till guldet och får väl också pliktskyldigt leverera en gratulation till silvermedaljörerna. Framförallt blir det till att lyfta på hatten och tacka samtliga involverade för ett trevligt JVM.
Krutröken har skingrats, kindernas röda färg har sakta men säkert nyanserats och det är dags att försöka ladda om inför den kommande bortamatchen mot Skellefteå. Rögle har mött SAIK tre gånger den här säsongen och det har blivit två förluster på hemmais och en vinst med 2-0 uppe i Skellefteå. Den gången gjorde Beaudoin två mål. Skellefteå är alltså nästa utmaning på den grönvita agendan. Pressen ökar kontinuerligt, poängbehovet blir alltmer tydligt och kvalserien kommer allt närmare. Det är en jobbig tid för oss på läktarna, tänk då hur det är för spelarna. Usch! I rådande tider är det extra viktigt att ledargestalterna i Rögle kliver fram och stöttar de andra spelarna. Även om det är tufft kan man ju inte lägga sig ner och dö. Professionella ishockeyspelare skall göra sitt jobb, precis som vi med vanliga förvärvsarbeten. Motvinden är stark, uppförsbacken är brant. Kan Rögle ta sig samman och kriga sig till en topp-10-placering i elitserien? Det definitiva svaret kommer vi att ha senast efter att 55 omgångar är spelade.
Småkronorna skänkte lite tröst i mörkret efter Rögles förlust mot Linköping. Småkronorna krossade faktiskt Schweiz i bronsmatchen och tog en planenlig seger. Det ska egentligen inte kunna bli tvåsiffrigt i en bronsmatch i ett JVM, men Sverige gick segrande ur matchen och slutresultatet skrevs till anmärkningsvärda 11-4. När man är van vid målfattiga Rögle känns det ganska skönt att bryta av vardagen med en match som bjuder på 15 mål. Det hör inte till vanligheterna. Även om slutresultatet indikerar dominans var det ändå i underkant. Sverige stod för en hel del slarv även idag och det var det som låg till grund för att Schweiz fick hänga några kassar. I en match som denna spelar det ingen roll, men i semifinalen fick vi se vad konsekvenserna av ett lättsamt spel kan bli.
Det var tre lag som var i särklass i årets JVM, men Sverige var snäppet sämre än Kanada och USA på grund av det i jämförelse med dessa två lag slarviga spelet och de individuella misstagen. Därav känns bronspengen välförtjänt och rättvis. Den var verkligen välförtjänt, men det svenska laget förtjänade faktiskt inte någon ädlare valör i år. Sett över hela turneringen var Markström stabil i kassen, trots ett par oväntade misstag, varav det mot USA var ödesdigert. Bästa back var Leksands Oliver Ekman-Larsson och till bästa forward utnämner RLO Timrås Anton Lander, som presterade på en hög nivå i samtliga matcher. Han imponerade riktigt mycket. Pääjärvi var dessvärre alltför ojämn och tog bland annat många märkliga skott ur vansinnig vinkel. Lite synd beaktat att man trodde att han skulle kliva fram och vara dominant i turneringen. Notera att matchen mot Finland inte inkluderas i denna bedömning, eftersom den inte beskådades på grund av nyårsfirande. RLO passar på att gratulera de svenska spelarna och ledarna till bronspengen. I natt får Kanada och USA göra upp om guldet, själv unnar man sig välbehövlig sömn efter två på varandra följande matcher. Guten nacht!
Tomhet. Vad ska man skriva efter den här tillställningen? Det kändes som att gästerna gick på 75-80 procent och lik förbannat kissade på Rögle, dessutom i dess egen hemmaborg. Det är inte särskilt roligt längre, inte alls roligt. Gränsen är nådd. Det kanske låter pessimistiskt, men det är sant. Dagens publiksiffra, drygt 3 700 personer, indikerar att allt fler börjar ge vika i motvinden. Det börjar bli mer och mer förståeligt. Trots motgång efter motgång kommer man trots allt att vara på plats på lördag, men utan tvekan kommer man stukad att anlända till borgen. En befogad fråga är vad som egentligen händer med Rögle. Svaret är nog så enkelt som att vi börjar se effekterna av vad som händer när man ställer upp i en tävling med en trupp som är totalt befriad från spets. Nu ryktas det om att Hansson är på spelarjakt. Jodå så att, nu är det tydligen dags att agera. Reaktivitet är dessvärre förknippat med misslyckande. Proaktivitet är för vinnare. Än en gång har vi fått konstatera att Rögle inte räcker till, att det vi har befarat, men har försökt att förtränga, kommer allt närmare bekräftelse. Det är sjukt jobbigt och olustigt att konstatera att reaktivitet är det enda återstående alternativet. Varför har inget hänt tidigare?
Är det dags att värva en ny Pavel Rosa, som inte ens hinner lära sig att hitta till ICA eller vad lagkamraterna heter innan det är dags att åka vidare för nya utmaningar i karriären? Tyvärr luktar det panik att förstärka nu. Är det så att Rögle förstärker när man känner att man kan finansiera spets med den likvid som genereras via kvalseriespel? Tyvärr känns det så. Om det är fallet är det rena vansinnet. Nu är man förbannat besviken; på spelare, på ledare och på den del av högra sittplats som hjärtlöst lämnar arenan med ett leende efter en miserabel prestation och uteblivna poäng. Det är inte fult att vara förbannad, det är inte fel att visa sitt missnöje. Kanske skulle det till och med lyfta laget om någon spelare hade markerat tydligt att det inte är acceptabelt att vika ner sig. Dagens spel var nämligen inte acceptabelt. Pucken måste i mål för att man skall kunna vinna matcher och ta poäng. Det går inte att gång på gång leverera avslut av damkaraktär i herrarnas elitserie. Tyvärr är det så. Tyvärr är det sanningen. Kvalserien, here we come. Hoppas innerligen att man har fel, men nu känns det som det enda realistiska slutet man kan gå tillmötes. Fy fan. RLOHT nästa. Det är bara att låta den svinkalla motvinden piska ansiktet rött av ilska. Fan!
H: Månsson (10 poäng)
O: Penker (8 poäng)
C: Brendheden (6 poäng)
K: Alcén (4 poäng)
E: Granak (2 poäng)
Y: Sjögren (1 poäng)
I kväll klockan 19:00 är det dags för drabbning mellan Rögle och Linköping. Tillbaka i Rögles mål är Jürgen Penker, som skall stoppa Jan Hlavac och hans kamrater. Det är upp till bevis för Jürgen idag. Gör han inte en kanonmatch kan vi nog räkna med att Torpet står där med spaden på torsdag igen. När pressen är som störst presterar riktiga vinnare som bäst. Det är upp till Jürgen att visa att han är en vinnare. Givetvis skulle det inte skada om backar och forwards spelar ett vettigt försvarsspel för att skapa goda förutsättningar för Jürgen och indirekt goda förutsättningar för seger och tre livsviktiga poäng. Det kan kanske kännas som en överdrift att benämna det som livsviktiga poäng, men sanningen är den att det gäller att plocka poäng om det skall bli fortsatt elitseriespel utan kvalseriespel dessförinnan. Lärdomar som man kan dra från Rögles tidigare matcher samt från JVM-semifinalen är följande: Dutta inte, slarva inte och ta vara på de chanser som ges. Så enkelt är segerreceptet. Att Jacke och Andrée skall spela tillsammans känns märkligt tillika något oroande beaktat deras plusminusstatistik förra säsongen då de spelade mycket tillsammans. Vi får se hur det går. Det kanske är någon form av genidrag från Gunnar. Tanken har dock slagit en att det skulle vara bättre att spela Demén i förstalinan med Jacke och Måssa och således spela Brendheden tillsammans med Colliton och Alcén. Det var några tankar inför matchen. I afton vore det förbannat trevligt att se noggranna, resoluta och skoningslösa Rögle. Det var alldeles för länge sedan. Är tiden kommen för ett grönvitt lyft, såväl spel- som poängmässigt? Vid halv tio i afton lär vi ha fått svar på den frågan. Alltid uppåt, alltid framåt!
I JVM-semifinalen vann USA rättvist mot Sverige. Småkronorna kom inte upp i tillräckligt hög standard för att kunna rubba en för dagen mer robust och disciplinerad motståndare. Sverige duttade, det gjorde inte USA. Sverige slarvade, det gjorde inte USA. Sverige missade sina chanser, det gjorde inte USA. Det är de tre huvudsakliga anledningarna till att småkronorna inte lyckades ta sig till final. Visst var domarna mindre bra, visst favoriserade dessa rättskipare USA en del, men det går inte att skylla förlusten på domarna. De svenska spelarna och ledarna får helt enkelt gå tillbaka till sig själva och hitta förbättringsmöjligheter. I afton ges ett ypperligt tillfälle för att avsluta turneringen i dur. Det gäller att besegra Schweiz i bronsmatchen. Sverige är bättre än Schweiz och idag blir det brons. Om ledarna skall markera finns det två givna saker att göra inför kvällens match. Sätt David Rundblad på bänken och splittra de så kallade stjärnorna i förstalinan. Det här är JVM, inte kindergarten. Låt oss hoppas på att småkronorna spelar till sig bronsmedaljerna i afton. SVT24 sänder med start klockan 22:00. Helt perfekt tid, då är man förhoppningsvis precis hemkommen från en grönvit seger i Lindab Arena.
Kaffet var gott, sällskapet var trevligt och drinkarna smakade formidabelt. Där var de positiva aspekterna avklarade. Rögle mötte Frölunda uppe i Göteborg idag. Stora delar av första perioden gick förlorad i TV-soffan på grund av felaktigt kort. Nej, det var inget piratkort, eller fuskkort som terminologin löd för dagen. Det var ett fullt legalt TV-kort, som fungerade ungefär lika dåligt som Rögle spelade. På grund av teknikstrul och utebliven helhetsbild kommer någon RLOHT inte att kunna levereras idag. Av de knappa 50 minuter som man fick ta del av kunde man konstatera att Granak inte hade någon av sina bättre dagar. Han föll i kvalitet på samma sätt som Beaudoin gjorde mot Djurgården. Alla kan ha en dålig dag ibland, men Rögle är så förbannat känsliga när de tongivande spelarna inte spelar på sedvanligt slagkraftigt manér. Truppen är tunn och uddlös. Det tar på krafterna och energin när förlusterna hopas. Faktum är att Rögle inte var i närheten av poäng idag. Det var en solklar nollpoängare som gick av stapeln. Även om ränderna inte går ur, så kan man kallt konstatera att det ibland kan vara ganska tråkigt att hålla på Rögle, till exempel idag. Man måste försöka att hålla sig positiv. Desto tyngre det går, desto roligare blir det när väl framgångarna kommer. Det är med det perspektivet vi får försöka ta oss vidare från dagens bottennapp. Fan! Trevlig kväll!
I morgon är det dags för Rögles första elitseriematch 2010. Bortamatch mot Frölunda känns som en svår utmaning, men inget är omöjligt. Efter att ha beskådat matchen mot Djurgården var det skönt att läsa att Gunnar skall justera i powerplayspelet. Enkelt, rakt och resolut borde vara tre ledord, som i kombination med kraftig trafik i stekpannan skall kunna generera mål. Det hade varit skönt att få en bra start på det nya året och en bättre start än en trepoängare på bortais får man leta länge efter. Kom igen nu Rögle – mot seger ska vi gå!
Igår fortsatte Sveriges framgångssaga i JVM när Finland besegrades. Eftersom en trevlig nyårsfest prioriterades sågs inte gårdagens match. Nu väntar tuffa tider i JVM. Dels blir det tuffare motstånd och dels är det riktigt vidriga TV-tider som väntar. Vad sägs om klockan 02:55 på måndag morgon? Ingen höjdare direkt. Att man skall jobba på måndag gör inte saken bättre. Det skall dock bli riktigt roligt med semifinaler. Sverige får möta vinnaren mellan USA och Finland medan Kanada får möta vinnaren mellan Ryssland och Schweiz. Det skulle vara en skräll om Kanada missar finalen. Sveriges chanser att ta sig till final är goda även om en tuff semifinal väntar, troligtvis mot USA. Hoppas att den kan bli en final mellan Sverige och Kanada – ett ypperligt tillfälle att trycka dit kanadensarna som en liten försmak för vad som komma skall i OS. Spelarna kommer att möta tufft motstånd på isen och vi svenska hockeynördar kommer att möta ett minst lika tufft motstånd i form av ett sömnbehov som skall bemästras och tunga ögonlock som skall hållas öppna. Det är tuffa tider som väntar!