Det är nu den interna striden skall avgöras. Det är 2-2 i inbördes möten mellan Rögle och Luleå den här säsongen. En av de absolut bästa matcherna den här säsongen gjorde Rögle mot just Luleå. Den 1 oktober 2009 krossade nämligen Rögle Luleå inför en fanatisk hemmapublik. Tänk om vi kan få en repris på den matchen. Sannolikheten är förvisso oerhört liten beaktat att Rögle sedan en tid tillbaka är inristat i tabellens bottenbetong, men hoppet om en bra ishockeymatch med enastående inramning är ju det sista som överger en. Även om tabelläget är högst ointressant för Rögle är det desto mer intressant för Luleå. Låt oss i dubbel bemärkelse jävlas lite med tvillingarna Abbott. Genom att vinna matchen kan Rögle förstöra kvällen för Chris och Cam. Genom en grönvit seger äventyras även Luleås chanser att nå slutspel, vilket skulle vara ytterligare ett par fingrar i ögonen på varje tvillingbror. Även om den rådande situationen när Abbotts beslutade sig för att lämna Rögle bör anses vara en förmildrande omständighet skall man inte förneka att det hade känts riktigt gott om Rögle skulle kunna bidra till att Chris och Cam Abbott inte får spela slutspel i elitserien den här säsongen och således inte får vinna något SM-guld. Nog hade det varit roligare att spela kvalserien med Rögle än att med fulladdade batterier sitta och se på när andra lag gör upp i nervkittlade matcher av oerhört stor betydelse. Kom igen nu Rögle, mot seger i morgon och därigenom en värdig hemmaavslutning när det gäller innevarande upplaga av elitserien.
Det blev en reaktionsbildning efter lördagens förkrossande seger mot Frölunda. Rögle agnade med för tungt bete och det blev ett rejält bottennapp uppe i Karlstad. Färjestad vann fullt rättvist och slutresultatet skrevs till 5-2. Det var trötta ben på de grönvita krigarna idag och truppernas mobilitet var långt ifrån tillräcklig. I stora delar av matchen saknades fart framåt och dessutom var spelet i egen zon undermåligt. Dock skall man inte glömma att Färjestads spelare var riktigt pigga i första och andra perioden, vilket givetvis fick Rögle att se än mer blekt ut. En kombination av ett bra Färjestad och ett dåligt Rögle medförde att det bara fanns ett möjligt utfall; torsk på menyn igen. En spelare som verkligen stack ut idag var Månsson som gjorde en av sina bästa matcher i den grönvita tröjan. Hatten av för hans prestation. Nämnvärt är också att Kempe och Hjalmarsson fortsätter att leverera på riktigt hög nivå. Kan den nivån bibehållas i kvalserien kan det nog bli lekstuga för Sjögrens lina mellan varven. Det gäller att försöka hålla sig positiv för att samla kraft och mod inför kvalserien. Därför lämnar RLO bandsågen avstängd och blickar framåt mot torsdagens hemmamatch mot Luleå. Ett kortfattat anförande inför matchen kommer i morgon om inget oförutsett inträffar. På återseende.
H: Månsson (10 poäng)
O: Kempe (8 poäng)
C: Hjalmarsson (6 poäng)
K: Tommy (4 poäng)
E: Jacke (2 poäng)
Y: Colliton (1 poäng)
Det har blivit två vinster varav en i sudden mot Färjestad hittills den här elitseriesäsongen. Kan Rögle bibehålla det fina spelet och den goda produktiviteten från matchen i lördags? Kan Rögle ta säsongens tredje seger mot Färjestad? I morgon är det dags för drabbning uppe i Karlstad. Det känns riktigt viktigt att Rögle kan förlänga den spelmässigt positiva trenden. Om det blir vinst eller förlust kan egentligen kvitta, även om en seger givetvis skulle kännas betydligt bättre än ett nederlag. Det är högsta prioritet att Rögle förbereder sig optimalt inför kvalserien, det är då segrarna måste komma, det är då prestationen skall maximeras. Det skall bli spännande att se hur laget hanterar storsegern från i lördags. Blir det en reaktionsbildning och således bottennapp eller kan Rögle stolt rida på vågen som rullar mot framgång? Låt oss hoppas på tydliga linjer i spelet och effektivitet framför kassen. Låt oss hoppas att självförtroendet hos spelarna kan få växa ytterligare. Det är synd att Scandella inte kan medverka. Man hade gärna sett honom hänga en kasse igen för att visa att målet senast inte var en engångsföreteelse. Nu kliver Everberg in på hans position och det kommer han säkerligen att hantera med bravur. Alltid uppåt, alltid framåt!
Såg precis det allsvenska mötet mellan Malmö och AIK där stockholmslaget drog det längsta strået. 2-1 till AIK efter att det avgörande målet föll i tom kasse. Utifrån de allsvenska matcher som man har sett den här säsongen är det bara att inse att det är ett annat spel som väntar i kvalserien. Lagen som kommer nerifrån allsvenskan spelar mindre strukturerat och disciplinerat än elitserielagen och saknar dessutom snipers av högsta kvalitet. Därför kommer det att vara mindre skoningslösa motståndare som väntar under säsongsavlutningen. Rent spelmässigt känns Rögle betydligt bättre än topplagen i allsvenskan, men det gäller att kunna ställa om och bemästra det mer kaotiska spelet som motståndarna kommer att bjuda på. Klarar Rögle den acklimatiseringen och håller den mentala biten i gott skick skall inte kvalserien behöva bli något problem. Det lär dock vara lättare sagt än gjort att förnya elitseriekontraktet. Man skall heller inte glömma att det är en kort serie där det inte är en självklarhet att de spelmässigt bästa lagen slutar högst upp i tabellen. Märkligt nog kommer det troligen att bli en nervkittlande kvalserie, även om den rent logiskt borde vara en munsbit för de grönvita krigarna. Det är bara att förbereda sig på det värsta. I kvalserien har vi allt att förlora. Tyvärr är det ett iskallt men sakligt konstaterande. Med tanke på att man redan börjar bli lite nervös kan man tänka sig hur svårt det måste vara för spelarna att hålla nerverna i skick. Just nu känns det förbannat synd att allting inte är logiskt, för då hade vi kunnat räkna hem elitseriekontraktet redan nu. Den ibland ologiska verkligheten kan dock bli en helt annan.
Att Rögle gör sju mål hör inte till vanligheterna, det har laget inte gjort sedan man återtog elitserieplatsen 2008. Innan gårdagens seger (7-3) låg den här säsongens toppnoteringar avseende målproduktion på fem kassar. Detta presterade Rögle mot Färjestad respektive Timrå. Tittar man tillbaka på förra säsongen gjorde Rögle sex mål i fyra matcher; mot Modo, Södertälje, HV och Frölunda. Det var highscore den säsongen och sju mål är således inte vardagsmat. Tyvärr räcker inte tiden till för att titta tillbaka på Rögles tidigare elitserieäventyr för att försöka hitta när det grönvita laget senast gjorde sju mål eller fler i elitseriesammanhang. Att det har hänt råder det dock ingen tveksamhet om. Det är kanske överflödigt att påminna om bortasegern med 10-1 mot Djurgården 1993, men det kan väl inte skada att suga lite på en karamell som aldrig verkar bli för gammal. I kvalserien 2008 vann Rögle med 7-4 och 8-4 mot Västerås respektive Leksand. Visst kan Rögle leverera målkalas, det är synd att det inte händer lite oftare, för det var riktigt roligt igår.
Det blev alltså seger med 7-3 mot Frölunda. Att sätta materialaren i kassen på träning dagen innan match verkar vara ett genidrag och borde kanske tillämpas även när målvakterna är friska. Spelarna verkade ju ha fått smak på mål och hittade nätet på sällan skådat vis. Det är många grönvita krigare som förtjänar beröm efter gårdagens match. Kempe och Hjalmarsson går från klarhet till klarhet. Det ser ut som om Granak börjar hitta tillbaka till sitt fina spel, vilket är riktigt viktigt inför kvalserien. Dessutom fick Scandella göra mål, vilket är minst lika angeläget på vägen mot fortsatt elitserieexistens. Låt oss hoppas att målskytten Scandella kliver ut ur sitt icke-produktiva skal på regelbunden basis. Resultatet 7-3 var en riktigt fin present till Stass när hans tröja avtäcktes. Att hylla en skyttekung när det är på förhand givet att Rögle skall locka begränsat med publik känns dock lite oslipat. Timingen kunde minst sagt varit bättre. Stass förtjänade en hyllning i en kokande gryta, en fullproppad Lindab Arena. Första hemmamatchen i kvalserien hade exempelvis känts som ett bättre tillfälle. Hursomhelst kan man nu beskåda tröja nummer 25 på väggen ovanför restaurangen. Avslutningsvis RLOHT från gårdagens seger.
H: Kempe (10 poäng)
O: Granak (8 poäng)
C: Hjalmarsson (6 poäng)
K: Abid (4 poäng)
E: Månsson (2 poäng)
Y: Beaudoin (1 poäng)
Satan. Jobbat sönder huvudet och i behov av hockeygodis som avslappning. Vad fick man? Dagens match kan dessvärre inte liknas vid någon festmåltid eller galamiddag, inte ens vid en sluggerlunch från en lunchvagn belägen på ett industriområde. Det var helt enkelt sönderkokt torsk på menyn uppe i Gävle. Brynäs slog Rögle med 5-2 och därmed är den teoretiska chansen gällande att slippa kvalserien bortblåst. Brynäs var bättre än Rögle idag och framförallt kunde man se tydliga skillnader i avslutsmomenten och när det gällde att förpassa puckuslingen ur egen zon. Det finns inte kraft till att peka ut några syndabockar idag, men det finns en sak som har besudlat betraktarens perspektiv en längre tid. Dagens fråga lyder därför: Hur många puckar har Porseland drällt ut vid offensiv blå den här säsongen? Det är märkligt att han klabbar och duttar vid blå hela tiden. Grabben har ju potential egentligen. Man ska kanske inte försöka förstå allting? Det blir bara jobbigt ibland. Sjöa var inte med och styrde skutan i afton, varpå Ted Brithén fick chansen. Det blev inte så mycket spel för Ted, men han gjorde absolut inte bort sig bland de stora grabbarna. RLOHT känns av någon konstig anledning riktigt svår att plocka ut men här kommer den. Guten nacht!
H: Kempe (10 poäng)
O: Kantor (8 poäng)
C: Hjalmarsson (6 poäng)
K: Beaudoin (4 poäng)
E: Brendheden (2 poäng)
Y: Everberg (1 poäng)
Varför plockade Gunnar inte ut målvakten i sudden för att främja ett avgörande och två poäng i den senaste matchen mot HV? Idag kom det ett e-mail från en lokalt välkänd sportjournalist som rätade ut aktuellt frågetecken. Det är tydligen inte tillåtet att ta ut målvakten i sudden. Det förklarar ju en del. Sorry för levererad negativ kritik Gunnar (se anförande 10A053). Hade man varit rättskipare hade man fått dela ut fem plus game till RLO. Det är bara att sätta sig i skamvrån, bryta ihop och sedan komma tillbaka med oförminskad intensitet. Man lär så länge man lever mina vänner. På återseende.
Rögle spelade under ordinarie matchtid 1-1 mot Södertälje. Även om Södertälje frälste sin hemmapublik med 2-1 i sudden tog Rögle de facto poäng för femte matchen i rad och är obesegrade över 60 minuter sedan transferfönstret stängde. Det är förbannat positivt. Dock kunde inte de grönvita krigarna upprätthålla den höga kvaliteten från matchen i lördags. Stundtals såg det bra ut, framförallt i andra perioden, men alltför ofta tenderade spelet att bli duttigt och slarvigt. Collitons negativa utveckling är ett orosmoment, medan Sjögren och hans lekkamrater fortsätter att leverera stabila insatser. Idag stack även Torpet ut, med flera riktigt kvalificerade räddningar. I boxplay gjorde Jacke och Beaudoin ett gediget arbete, även om den senare dessvärre var skadeskjuten vid Södertäljes första mål. Månsson och Rahimi hade tagit plats högt på dagens topp-6 om det inte vore för att de tog varsin riktigt puckad utvisning i slutakten. Det blir ett getingbo gällande de sista platserna idag – här kommer den – kvällens RLOHT – sorry Månsson – nära skjuter ingen hare. Nya tag på torsdag!
H: Torpet (10 poäng)
O: Sjögren (8 poäng)
C: Jacke (6 poäng)
K: Hjalmarsson (4 poäng)
E: Rahimi (2 poäng)
Y: Beaudoin (1 poäng)
OS-final mellan Kanada och USA med kanadensiska domare. Det kändes på förhand mycket märkligt. Intressekonflikt? Jäv? Ja, klart som nordvästskånskt sillspad. Domarna höll en hög nivå, men var oerhört professionella i sin bedömning. Det slog inte över på något håll, även om det som i alla matcher missades en del på båda hållen. Kanada borde bland annat ha åkt på en crosschecking precis innan de gjorde 2-0. Det lär nog diskuteras en del eftersom det blev 2-0 till Kanada i stället för fem mot tre för USA. Generellt sett måste man dock imponeras av domarna, som i ett högt speltempo var riktigt bra i en riktigt viktig match. Tempot var näsan omänskligt och tenderade vissa stunder att bli för högt även för de mycket kompetenta spelarna som agerade ute på isen. Den mellan varven vikande spelkvaliteten är helt klart en baksida med liten rink. Visst, det går mycket snabbare och smäller mer vid sargerna, men det tenderar att bli hafsigare rent spelmässigt. Det är för- och nackdelar som i så många andra sammanhang. Det blev som väntat en riktigt underhållande final. Närkamperna och trafiken framför kassarna var som plockat rakt ur instruktionsboken för hur ishockey skall spelas. Fantastiskt. För att nämna en spelare som stack ut idag faller valet på Jack Johnson, LA Kings och USA. Johnson var sjukt bra. Han bjöd på resolut backspel kryddat med hög fart och han bröt dessutom skoningslöst rakt in på mål flera gånger under matchen. Riktigt härligt att se tillika en mycket positiv överraskning. Hur slutade matchen då? 3-2 i sudden och OS-guld till Kanada efter ett avgörande mål av Crosby. En rättvis seger. Det är bara att tacka Kanada och USA för en magnifik avslutning på olympiaden. Vilken match, vilken jäkla match!
Eftersom Glimmenvall stannar hemma och kurerar sig från skada kommer Stefan Erkgärds att ta plats tillsammans med Amar i Rögles fjärde backpar. Helt klart ett riskmoment att spela detta backpar, i övrigt känns det ganska bra inför morgondagens match. Abid var riktigt bra senast, men han skulle nog kunna göra ännu mer nytta i en rappare omgivning. Det är klart att man gillar kultspelaren Gath, men snart måste det göras plats åt riktiga elitseriespelare på hans position. Tyvärr fyller han rent spelmässigt inte ut elitseriekostymen. Lik förbannat får han fortsatt förtroende. Jaja, generellt sett är känslan bra och det var en fröjd att se Rögles powerplay i lördags. Hoppas grabbarna kan fortsätta på den inslagna vägen. Den här säsongen har det blivit två segrar av två möjliga borta mot Södertälje, varav en bärgades i sudden i slutet av september då Beaudoin, lika oväntat som plötsligt, resolut vände på steken. Det var nästan för bra för att vara sant den gången. Beaudoin gjorde mål även vid bortasegern med 3-0 i november och det skulle smaka gott med en kasse eller två i morgon igen. Det finns så många positiva infallsvinklar att det nästan blir svårt att sy ihop säcken. Det är lika bra att lämna den vidöppen, likt morgondagens match. All right, släpp pucken, mot en bra match och nya poäng. Alltid uppåt, alltid framåt!
Elva medaljer i form av fem guld, två silver och fyra brons är ett riktigt bra facit för Sverige; en pyttenation som levererade vansinnigt bra beaktat befolkningsmängd. Hela åtta medaljer inkasserades på längdskidor, varav den ena krävde en bössa på ryggen. Kalla tog guld på 10 km fritt, Hellner vann dubbeljakten och de svenska herrarna var vassast i stafetten. Kalla tog dessutom silver med Haag i sprintstafetten, den senare blev därutöver tvåa i damernas dubbeljakt. Johan Olsson, som var med och vann guld i stafetten, lär väl riskera övervikt i resväskan beaktat att han, utöver sin guldmedalj, måste plocka med sig bronsmedaljer från dubbeljakten respektive femmilen. Tre medaljer i väskan är inte fy skam. Med skidor och gevär överraskade Björn Ferry genom att vinna jaktstarten i skidskytte. Där har vi åtta medaljer med längdskidor involverade. Det var skidornas mästerskap, med tanke på att Sverige kammade hem två medaljer i utförsåkning; Anjas imponerande brons i kombinationen och Mührers högst skrällbetonade brons i slalom. Således tio medaljer som är hänförliga till utövare med skidor på fötterna.
Den enda medaljen som Sverige vann i någon gren som inte involverar skidor kom i damernas curling, där Anette Norberg och hennes lagkamrater lyckades medbedriften att försvara sitt OS-guld från Turin 2006. Förbaskat imponerande att kunna stå upp och försvara sin position på toppen fyra år efter den förra OS-triumfen. De stora besvikelserna, där förväntningarna var skyhöga, men framgångarna uteblev, är tveklöst damernas skidskytte och herrarnas ishockey. På förhand två höjdpunkter, i efterhand något helt annat. Å andra sidan kunde man inte drömma om att längdlandslaget skulle vara så vansinnigt bra. OS har bjudit på många fina ögonblick och dessutom elva svenska medaljer. Det är bara att tacka för underhållningen och ta sig an olympiadens sista uppgörelse; Kanada mot USA i hockeyfinalen. Den avslutningen känns minst sagt helt OK. Tre minuter spelat, nu blir det fullt fokus på matchen.
4-3 efter sudden och samtliga grönvita kassar kom i numerärt överläge. Så jäkla gott att det fungerade i powerplay. Det var på tiden. Det som var mest glädjande var att det rent spelmässigt såg vettigt ut i powerplay, det har det inte gjort tidigare. Dessutom fyra PP-mål, ja jösses vad härligt. Sett över 60 minuter kändes 3-3 ganska rättvist. Rögle var bättre i första och andra perioden, men föll tillbaka alltför mycket i tredje, som dominerades kraftigt av HV. Dock kändes det tungt att HV kvitterade med 16 sekunder kvar, det är aldrig roligt att släppa in mål så sent. Från läktarplats kändes det fel att Kantor fick 2+2 men Ledin bara en tvåa. Det såg ut som att Ledin startade deras batalj och att Kantor lite överraskande manglade honom. OK med 2+2 på Kantor, men Ledin borde nog fått samma bestraffning av domarna. Det skall kosta att förorsaka sammandrabbningar. Det var faktiskt en riktigt skön syn att se Ledin lämna isen likt en primadonna med tårarna i ögonen. Inte så kaxig, inte så manlig. Dock blev det en negativ följdeffekt av väsentlig karaktär när Rögle tvingades spela boxplay och följaktligen släppte in kvitteringen.
Första perioden var den bästa som Rögle har gjort på väldigt länge. Kedjan med Sjöa, Kempe och Hjalmar var riktigt bra. Abid visade att han kan bli en riktigt fin tillgång. Hans direktskott i nättaket var som plockat ur en instruktionsvideo för hur man avslutar effektivt och hans spel längs sargerna var starkt, mycket starkt. Granak (mäktigt slagskott med mera) och Rahimi (resolut och lugnt spel) imponerade på backplats. Faktum är att det var många som presterade på en riktigt bra nivå idag. Då till förbättringsmöjligheterna. Vissa lär väl klaga på att man lyfter fram dessa efter en seger, men vågar man inte se vad som kan göras bättre avstannar lagets utveckling. Därför ignoreras personer som bara klappar medhårs i vått och torrt. RLO tar tjuren vid hornen.
Vi börjar med Gath. Han hade en fin skarv till Jacke i första perioden, men sedan var han miserabel. På hans position hade man betydligt hellre sett exempelvis Linus Molin, ja i stort sett vem som helst från J20 som kan ta sig ur offensiv zon på mindre än 30 sekunder när det nalkas spelvändning. Rögle avgjorde i sudden och det var naturligtvis förbannat bra. Dock kan man fråga sig varför Gunnar inte lyfte ut Torpet med tekning i offensiv zon, eller åtminstone när Rögle hade etablerat ett kontrollerat spel. Skit samma om HV hade gjort mål, Rögle tävlar inte mot topplagen när det gäller bonuspoäng, det gäller att gå framåt och våga vinna bonuspoängen. Smärtar det i baken är det inte hela världen beaktat tabellpositionen. Sammanfattningsvis finns det dock mycket positivt att bära med sig från dagens match. Riktigt härligt med en seger. Fortsatt trevlig helg!
H: Hjalmarsson (10 poäng)
O: Abid (8 poäng)
C: Sjögren (6 poäng)
K: Granak (4 poäng)
E: Kempe (2 poäng)
Y: Rahimi (1 poäng)
Efter fyra raka förluster mot HV är det hög tid för tre poäng. På lördag är det dags för hemmamatch mot HV. Skulle inte Rögle, på femte försöket, klara uppgiften på egen hand kan man ju alltid hoppas att Ante Andersson, som med största sannolikhet vaktar HV:s kasse, kan visa lite gammalt gott Rögle-hjärta och tappa in lite enkla puckar för gamla tiders skull. Skämt åsido, det kommer att bli en riktigt tuff match och det viktigaste är faktiskt inte resultatet utan att Rögle börjar hitta lite sköna linjer i spelet inför kvalserien. Det känns lite märkligt att placera Abid i fjärdekedjan. Hade gärna sett ett platsbyte mellan Abid och Brendheden samt mellan Colliton och Jacke utifrån de kedjor som har offentliggjorts på Rögles officiella hemsida. Nåväl, oavsett formationer skall det bli riktigt gott att det drar igång igen. Vi ses i Lindab Arena. Alltid uppåt, alltid framåt!
Den svenska OS-tjejen Emma Nordins mamma har DO-anmält Wikegård. Han har tydligen gått för hårt åt damkronorna och kritiken har tydligen levererats på låg nivå. Vad har detta med diskriminering att göra? Man får ju anta att Emmas mamma syftar på könsdiskriminering. Det är kanske dags att inse att negativ kritik inte nödvändigtvis är diskriminering. I det man har sett av damturneringen har Wikegård verkligen hållit igen och försökt att vara mild i sina uttalanden. Därför känns anmälningen mot Wikegård ännu sjukare. Det är bara att inse att det svenska laget har varit fullständigt uruselt och om de kniper ett OS-brons med det spelet är det ett hån mot hela olympiaden. Damkronorna och damhockeyn i stort borde skickas så långt från OS som möjligt. Det handlar inte om att det är damer som spelar, det handlar om att sporten damhockey är alldeles för dålig med ett minst sagt bristande underhållningsvärde. En herrsport av liknande karaktär borde gå samma öde tillmötes, ut med möget från OS-programmet. Det handlar alltså inte om könsdiskriminering, det handlar om att rensa ut det som inte håller måttet. Det är hög tid att lägga tunnelseendet åt sidan för Emmas mamma, hon får släppa sargen och komma in i matchen. Hon borde kanske börja med att kyla ner och låta sig inspireras av Rooth, som inser att han kan tolkas som jävig när det gäller damhockey. Förbannat synd om Emma Nordin som behöver förknippas med en riktigt pinsam DO-anmälning. Ett anförande om damhockey låg inte på agendan, men det här var riktigt upprörande och ventilerna behövde luftas. Det minsta man kan begära är en offentlig ursäkt till Wikegård.
Siktet var inställt på att uppleva en fantastisk hockeynatt. Det började riktigt bra, med en trevlig träningsmatch i Lindab Arena och en riktigt underhållande batalj mellan USA och Schweiz. Klockan ställdes sen på 01:30 och av respekt för sambon intogs nattens sömn på OS-soffan. Lika lätt som det var att ställa klockan var det att stänga av den när den ringde. Man kan fråga sig vad som hände, dock utan att få svar. I minnet finns inte en enda sekund av matchen mellan Kanada och Ryssland; en match man hade sett fram emot länge. Även om man lyfter blicken mot himlen och inte ser några gränser, kan man med facit i hand konstatera att det inte är så lätt att lura de egna sömnbehoven. Nästa larm som bröt löst klockan 06:00 svarade kroppen bättre på, även om ringsignalen registrerades av hjärnan i svinottan. Ja, just det, svinottan, ett riktigt skönt uttryck som lånas av en grönvit radiopratare. Det var dags för Tre Kronor mot Slovakien.
Dessvärre blev det en riktigt taskig start på dagen eftersom Sverige torskade med 3-4. Sverige dominerade spelet utan att skapa de riktigt feta målchanserna, Slovakien låg och lurade med uppsåt att kontra. Jäklar vilka spelvändningar. Det gick undan och avslutningarna var av, på gränsen till, utopisk karaktär. Det svenska spelet fanns det mer att önska av och det duger inte att vara lika långsamma i backcheckingen som yrvakna sniglar när man möter skickliga och extremt skridskostarka spelare. Foppa gjorde sin klart bästa match i turneringen och linan med Loui, Bäckis och Alfie var bra igen. Det räcker dessvärre inte att spela halvtaskigt i ett OS-slutspel om man ska avancera. Det känns förbannat tråkigt att resan fick ett slut redan i kvartsfinalrundan.
Sett över hela turneringen var Bäckströms kedja absolut bäst. Det är den enda linan som får godkänt. Sedinarna och Weinhandl körde fast från början i turneringen och det fanns mer att önska även av de andra formationerna. Varför stuvade inte Bengt-Åke om tidigare? Än en gång halkar vi in på ämnet proaktivitet kontra reaktivitet. Man trånade efter att Weinhandl skulle flyttas till fjärdelinan, att Hörnqvist skulle ta plats med tvillingarna och att Franzén skulle ackompanjera Foppa och Zetterberg. Först i tredje perioden i kvartsfinalen började Bengt-Åke laborera med kedjorna. Det blir underkänt även för honom i den här turneringen. Backarna var generellt sett helt OK. Det stora utropstecknet var Douglas Murray. Vi visste på förhand att Doug var grym i det tuffa spelet, men han gjorde i stort sett inte ett misstag på hela turneringen. Fina uppspel, bra spelförståelse och givetvis ett rovdjur i närkamperna. En riktigt bra hockeyspelare helt enkelt. Bäckström visade också hur bra han är – vilken utveckling den grabben har fått uppleva. Världsklass.
Det blev ett tråkigt slut för svensk del, men slovakerna vände spelet skickligt och hade förberett ett excellent recept för att besegra Sverige. Hoppas att Slovakien kan kontra sönder Kanada också, precis som de gjorde med Tre Kronor. Dock finns det all anledning att anta att Kanada kommer att mangla Slovakien i bitar med långa och räliga anfall som genererar att slovakerna kommer att vilja pusta ut i båset snarare än att anfalla när de väl får pucken. Vi får se hur det artar sig, men man kan ju alltid hoppas på en skräll. I den andra semifinalen blir det USA mot Finland. RLO säger fördel USA. Det kan faktiskt bli en riktigt häftig final om det skulle bli en transatlantisk uppgörelse. Det är fina matcher kvar att titta på, men helt klart känns det mindre intressant när den svenska medaljchansen är ett minne blott.
Efter att USA gjorde 2-0 i tom kasse med elva sekunder kvar av matchen släcktes Schweiz drömmar om en skräll och vidare avancemang i OS. Det var en riktigt underhållande period som avslutade matchen. USA gjorde tidigt 1-0. Inte helt oväntat var det ett skitmål som förpassade målprotokollets oskuld i soptunnan. Efter en loppa från blå, med trafik i stekpannan, trillade pucken retligt långsamt in bakom annars oerhört skicklige Hiller i den schweiziska kassen. Det är inte snyggt, men ack så effektivt, att slänga in puckar från blå och skymma keepern. Än en gång fick vi ett kvitto på det. USA vann skottstatistiken stort, men Schweiz hade ett skott i stolpens insida och hade med lite flyt kunnat kvittera. USA täckte skott lika skickligt som Lars Bengt Roland Johansson utför sina trolleritrick. Stort hjärta, uppoffring av klass och enastående förmåga att ligga rätt i skottlinjen karaktäriserade USA:s skottäckande. Absolut världsklass. Utifrån att ha beskådat andra halvan av matchen känns det rättvist att USA gick vidare till semifinal. Dock är det bara att lyfta på hatten för Schweiz, som i turneringen har bjudit på jäkligt rolig och fartfylld hockey, som dessutom har tagit dem riktigt nära de stora hockeynationerna. Imponerande. Nästa match på agendan är Kanada mot Ryssland, som kan bli en djävulsk drabbning. Nu gäller det att fånga några timmars sömn innan det är dags för nästa nedsläpp. Det är en, ur många perspektiv, vansinnig hockeynight som har inletts.
Det var förbannat trevligt med en excellent uppföljning på träningsmatchen. Sverige knep guldpengen i skidstafetten, efter en imponerande slutsträcka av Marcus Hellner. Helt perfekt att bänka sig framför teven med Södergren i ledning. Bra timing helt enkelt. RLO levererar härmed ett stort grattis till Hellner, Södergren, Olsson och Rickardsson. Dessutom känns det häftigt att Schweiz efter två perioder har skrälläge mot USA. Precis efter målgången i stafetten kom man in i den första kvartsfinalen med ungefär halva matchen kvar, räknat på 60 minuter effektiv speltid. I den andra halvan av mittakten har USA pressat hårt och Schweiz har tvingats till ett antal utvisningar. Trots en brant uppförsbacke för Schweiz är det fortfarande mållöst och USA får akta sig för Schweiz snabba spelvändningar. Det hade smakat riktigt gott med en skräll, dels för att det vore ganska häftigt om lilla Schweiz hade kunnat välta stora USA och dels för att Schweiz spelar riktigt underhållande hockey. Spelmässigt betydande fördel för USA dock. Noterbart är att USA hade en puck som gick över mållinjen cirka en tiondel efter periodens slutsignal. Maximalt oflyt för favorittippade USA och det känns faktiskt riktigt bra. Det är bara att erkänna att det smög sig på lite klassisk skadeglädje. Ett konstigt fenomen förresten. Heja Schweiz, på återseende.
Det blev en sväng till Lindab Arena för att slå ett öga på kvällens träningsmatch. Slutresultatet skrevs till 3-3 och matchen sågs av närmare 1 100 åskådare. Amar inledde det grönvita målskyttet och Sjögren följde upp med två kassar. Ungtupparna såg bra ut. Everberg är jäkligt stabil och Molin får fullt godkänt. Som en liten bonus fick han dessutom assist på ett av Sjögrens mål. I dessa OS-tider passar RLO på att dela ut tre medaljer till framträdande spelare. Bronset går till Scandella, silvret kniper Sjögren och guldet går till Hjalmarsson som var ruggigt grym idag. Powerplayspelet såg tyvärr inte bättre ut än vad det har gjort tidigare, men låt oss hoppas att det lossnar i detta spelmoment på lördag. Nu blir det fokus på Södergrens fortsatta framfart på tredje sträckan i stafetten och sedan väntar så många kvartsfinaler man orkar med i OS-hockeyn. Det är en tuff natt som väntar, men samtidigt en osedvanligt trevlig natt för en hockeynörd.
Ho ho, det är dags att vakna. Det är match i Lindab Arena i morgon. Klockan 19:00 är det dags för träningsmatch mot Frölunda. Även om OS bjuder på otroligt högklassig ishockey ska det bli riktigt skoj med A-lagsmatch igen. Det var ju ett tag sedan. Även om Tre Kronor engagerar så är det på en helt annan nivå än Rögle BK. Det finns nämligen inte mycket som slår att se taggade grönvita krigare som vräker sig in på isen ackompanjerade av en fanatisk publik. Morgondagens match blir en liten aptitretare inför elitseriens återstart. Efter jobbet kan det dessutom vara ganska skönt att andas lite ishallsluft innan man sjunker ner i OS-soffan för att följa onsdagskvällens sändningar. Härligt att J20-spelaren Linus Molin verkar få chansen. Han såg riktigt bra ut i J20-matchen i lördags. Det ska bli spännande att se vad han kan uträtta tillsammans med Sjöa och Hjalmarsson. Molin är kapten i J20 och högerfattad; helt klart en av de mest intressanta spelarna i J20-truppen. En annan som man gärna skulle vilja se i A-laget är Jonas Elofsson, ett riktigt rivjärn som väger in på drygt 90 kilo. Han skulle nog kunna vara perfekt i en fjärdeline där han kan pumpa in lite feta tacklingar. Jaja, låt oss nöja oss med Molin i morgon. Vi ses i arenan.
Skitsnack! Vilken pajasrubrik! I morse tråkade Tre Kronor sönder de finska lejonen och tog en komfortabel seger. Slutresultatet skrevs till 3-0 och Sverige gjorde Finland riktigt dåliga. Tre Kronor bjöd på ett väldigt stabilt försvarsspel med en felfri burväktare som sista utpost. Framåt var framförallt Bäckis, Loui och Franzén riktigt bra. Zetterbergs lina har inte fått det att lossna framåt, men jäklar vilket arbete Z gör i defensiven. Trots att Tre Kronor har tre raka segrar skulle det nog inte skada att vaska om lite i linorna. Weinhandl kommer inte till sin rätt med Sedinarna och där skulle man kunna kasta in Hörnqvist (om han nu kan spela nästa match). Dessutom skulle det kunna vara en idé att lyfta in Franzén på Hörnqvists gamla position och därav peta ner Weinhandl i fjärdelinan. Denna rockad känns klockren, men eftersom man inte är förbundskapten, vilket kanske är en jäkla tur, lär det väl inte hända något. Bengt-Åke kommer säkerligen att propagera för att man inte ändrar på ett vinnande koncept, men det kan vara lite farligt. Motståndet som väntar är nämligen tuffare än vad det har varit hittills och det gäller att alla kedjor presterar.
I kvarten lär det bli Slovakien, som har spets så det räcker och blir över. Redan där har vi en mycket tuff nöt att knäcka. Tar sig Tre Kronor till semi väntar om möjligt ännu värre motstånd; troligtvis Ryssland eller Kanada. Vilka matcher vi har framför oss – fantastiskt. Igår kväll beskådades Ryssland mot Tjeckien. Ryssarna öser på som vanligt och är givetvis en farlig presumtiv motståndare. Tjeckien öser inte på lika mycket, men de kan nog vara riktigt räliga att möta. De ställer upp ett tight maskineri, kryddat med bland andra Jagr i toppform. I gårdagens match bjöd förresten ryssarna på en sekvens som var hockeygodis utöver det vanliga. Det började med att Ovechkin satte en klockren open ice hit på Jagr i mittzon, vilket föranledde en blixtsnabb spelvändning och kasse av Malkin. Det var sekunder som man skulle kunna betala riktigt mycket för att se live. Härligt att Tre Kronor är obesegrade och klara för kvarten, men det är först nu allvaret börjar. Vägen mot medaljerna är krokig, men inte omöjlig att vandra. Nu njuter vi och ser fram emot härliga kommande drabbningar.
Det har varit en vecka med såväl besvikelser som framgångar. Anjas krasch i störtloppet och Emil Jönssons misslyckande i sprinten samt Helena Jonssons oförskämt usla prestationer tillhör den förstnämnda kategorin. Vi lämnar det negativa där. Att Charlotte Kalla stod pall för pressen och stabilt åkte hem guldet på 10 km fritt var imponerande, men inte i närheten av så imponerande som när Björn Ferry, efter en skadefylld säsong, krossade skidskytteeliten i jaktstarten. Det var ett mäktigt lopp tillika en djävulsk skräll. Firma Hellner & Olsson ville inte vara sämre och bjöd på fantastisk underhållning igår kväll. Olsson tillsåg att det blev en dubbeljakt av sällan skådad karaktär när han slaktade fältet redan vid skidbytet. Trots att Hellner och i viss mån Södergren låg och bromsade i klungan blev Olsson uppåkt ett par kilometer innan mål. Vansinnigt att han hade krafter kvar för att kunna svara i det läget. Hellner disponerade loppet perfekt och utklassade allt motstånd på upploppet samtidigt som Olsson lyckades hålla en tillsynes livsfarlig ryss bakom sig. Guld till Marcus Hellner och brons till Johan Olsson. Det är inte ofta man gläds mer åt ett brons än ett guld, men så var det faktiskt igår. Det var Olsson som regisserade dramat, det var han som skulle få betalt. Visst, det handlar om att vinna, inte om att komma trea, men RLO lyfter främst på hatten för Johan Olsson, givetvis även för Marcus Hellner.
OS största fighter kan hittills inte vara någon annan än Anja Pärson eller Petra Majdic. Alla andra är bortspelade i den kampen. Att, som Pärson gjorde, ta brons i komben dagen efter en brutal krasch i över 100 knyck är förbannat kaxigt. Det handlar om ett psyke av stål, det handlar om att vinna över sin egen smärta, det handlar om att ge sig fan på att vända besvikelse till framgång. Det gjorde Anja Pärson med råge, hon använde till och med ett trauma som tändvätska i jakten på framgång. Otroligt imponerande, respekt! En tuff konkurrent i fighterkategorin är Petra Majdic, som med brutna revben och lungskada krigade sig till ett brons i sprinten. Är det inte så att man skall ha svårt att andas om man bara får en spricka i ett revben? Jösses. Pärson och Majdic utgör bra exempel på hur mycket man måste pressa sig för att överhuvudtaget kunna konkurrera på högsta elitnivå och vilken inställning man måste ha för att nå framgång i idrottens finrum. Vi skall förresten inte glömma Anna Haag, som spurtade sig till ett silver i dubbeljakten. Även detta en riktigt fin prestation. Förbannat trevliga skidor dessutom – gott jobbat av vallningsteamet. Tre guld, ett silver och två brons känns helt OK så här långt.
Vi skall absolut inte glömma att det pågår en fantastisk hockeyturnering, som är en av de absoluta höjdpunkterna i de olympiska spelen. Även om turneringen fortfarande är i sin inledningsfas har man redan kunnat njuta av en hel del högkvalitativ hockeyunderhållning. Ändå har de stora matchernas tid inte infunnit sig. Troligen går vi minnesvärda drabbningar tillmötes när de stora nationerna skall braka samman på isen. Det har man sett fram emot länge. Tre Kronor har, precis som Finland, inlett med att göra sitt jobb genom att besegra Tyskland och Vitryssland. I morgon bitti väntar den första riktigt tuffa utmaningen. Klockan 06:00 släpps pucken och då gäller det att bemästra de finska lejonen. Nu gäller det att visa att knäckebröd, sill och kryddad snaps är bättre än knivslagsmål, bastubad och ren vodka ur dricksglas. Finland nästa alltså, låt oss ladda med en god natts sömn inför en riktigt spännande hockeymatch. Framåt, rakt på mål tack!
Rögles J20 spelade seriefinal mot Tingsryd igår. Det bjöds på trevlig juniorhockey och gott kaffe därtill. Rögle lyckades vända underläge med 0-3 till seger med 7-3, det är kaxigt i en seriefinal. Vid ställningen 0-3 fick Johan Nielsen, som inte hade någon lyckad dag mellan stolparna, kliva av. In i kassen klev Kevin Lindskoug, som visade hur en målvakt skall agera. Exakt, det handlar om att hålla nollan. Målvaktsbytet kändes som början på vändningen, som kom att signeras Linus Molin. Tre raka kassar från hans klubba. De två första kom i powerplay när Molin vid båda tillfällena skar in från vänster och sprätte dit pucken. Fint med en högerskytt i den positionen. Målet som genererade 3-3 på resultattavlan kom efter en målvaktstavla av det grövre slaget. Ett skitmål är värt lika mycket som ett snyggt mål i powerplay, det skall vi inte glömma. Kvitterat! Härefter åt Rögle sakta men säkert upp Tingsryd och segern kändes fullt rättvis. Dennis Everberg såg generellt sett stabil ut, men föll vissa stunder bort från spelet. Den personlige favoriten Jonas Elofsson bjöd på sedvanligt manér på full satsning och trevliga tacklingar. Dock drog Elofsson på sig några onödiga utvisningar igår, därför minus i kanten. Kortväxte Rasmus Forslund visade än en gång prov på jäkligt fint backspel. Synd att han är så förbannat liten bara. Det är en riktigt intressant spelare. Det var en magnifik vändning av J20 och till bästa spelare utnämner RLO tremålsskytten Linus Molin. Nu i uppehållet var det jäkligt skönt att åka ut och andas lite ishallsluft, inte fel med en seger heller så klart.
Det har på sedvanligt manér varit enorm klasskillnad och stora siffror i damhockeyn. Man kan snabbt konstatera att Kanada och USA står i en klass för sig, även om Sverige och Finland vid enstaka tillfällen kan ha enormt flyt och då bjuda upp till kamp mot de två giganterna. Kvaliteten på lagen och spelarna i skiktet under ovanstående fyra lag kan man minst sagt ifrågasätta. Damhockeyn saknar internationell bredd och det är i högsta grad aktuellt att ifrågasätta huruvida damhockey skall vara en OS-sport. Slovakien är inte direkt några stjärnskott i OS-sammanhang, men slog lik förbannat Bulgarien med 82-0 i kvalet till OS. Att ett mediokert gäng kan snitta mer än ett mål i minuten i en OS-kvalmatch visar på total frånvaro avseende bredd och konkurrens. Man skall inte kasta skit på utövarna, men däremot kan man ifrågasätta de beslut som låg till grund för att damhockey valdes in som OS-sport. Det är nog inte fel att backa bandet, ställa om tankesättet och ersätta damhockeyn med en annan vintersport i OS-programmet. Kan damhockeyn uppvisa kraftig internationell tillväxt och konkurrens får man givetvis ta upp frågan om damhockeyns vara eller icke vara i OS igen. Som det ser ut i dagsläget känns det däremot mycket tveksamt om damhockeyn förtjänar sin OS-status.
Ett anförande om Tre Kronors matchtröjor låg inte på agendan. Flera läsare har, för RLO något oväntat, kommenterat hur snygga matchtröjorna som Tre Kronor använder i OS är. En person förmedlade att han anser att det handlar om det snyggaste matchstället någonsin. Intressant att bedöma hela stället, själv brukar man nöja sig med att bedöma överdelen och glömma bort resten. Vad tycks om tröjorna då? Det känns faktiskt inte som att det är någon större skillnad mot tidigare upplagor av Tre Kronors tröjor. Att se spelare med Tre Kronor på bröstet är alltid en vacker och engagerande syn, men att just OS-tröjorna skulle vara snyggare än andra svenska landslagströjor kan man faktiskt förhålla sig ganska skeptisk till. RLO anser att tröjorna är snygga, men inte snyggare än tidigare upplagor. Skulle man dela ut medaljer avseende vem som har snyggast tröjor skulle RLO ge guld till Slovakien, silver till Tyskland och brons till Tre Kronor. Det är väl okej med brons i tröjkampen så länge Tre Kronor vinner OS-hockeyn?
4-2 låter kanske hyfsat säkert, men faktum är att Vitryssland hade ett ribbskott vid ställningen 3-2 till Tre Kronor. Sverige var som väntat bättre än Vitryssland, men spiken förpassades inte i kistan förrän det återstod cirka tio sekunder av matchen. Doug, Kronwall, Franzén och Alfredsson var riktigt bra idag. Det absolut viktigaste var tre poäng och dessa inkasserades planenligt. Dock var Tre Kronor onödigt duttiga i många situationer. Man måste inte passa sig ända in i målgården. Skall det bära hela vägen krävs ett rakare och mer resolut spel. Våga skjuta gossar, det är ju tufft att göra mål. Gällande hur laget formeras skulle det nog vara bra att byta plats på Franzén och Hörnqvist. Franzén är helt enkelt för bra för att gnugga i fjärdelinan. Således är RLO inne på samma linje som Wikegård. Monstret, som ersatte Lundqvist i kassen, var mänsklig idag. Dessvärre studsade det ut en hel del riktigt farliga returer. Det duger inte mot mer kvalificerat motstånd, som skoningslöst kapitaliserar när den typen av gratischanser uppstår. In med Lundqvist i kassen och rakare spel så ska det här kunna bli riktigt bra. Härligt med tre pinnar och full pott hittills. Fortsatt trevlig kväll!
OS-premiären avklarades tidigt i torsdags morse. Tre Kronor gjorde sitt jobb och besegrade Tyskland. Beaktat att en segdragen förkylning kulminerade under sen onsdagskväll stämplade kroppen ut långt innan pucken släpptes. Retligt nog var man ur spel även när reprisen gick av stapeln under torsdagen. Det är bedrövligt att man ska vika ner sig lika illa som damkronorna gjorde mot Kanada och som många av de svenska sprintåkarna gjorde under onsdagskvällen. Efter oändliga timmars sömn börjar kroppen nu kännas betydligt bättre och det finns extremt goda förhoppningar om att kunna beskåda kvällens match. Vitryssland är nästa utmaning på agendan. Pucken släpps 21:00 svensk tid och Tre Kronor måste anses vara favoriter på vansinnig nivå. Dock känns match mot Vitryssland i OS-sammanhang inte säkert. Salos dundertabbe och den högst oväntade förlusten mot Vitryssland i OS 2002 kan fortfarande få en att må dåligt, men i afton finns det all anledning att anta att välmående och positiva känslor skall få förgylla tillvaron. Monstret i kassen, mot den andra raka segern i OS.
OS har sparkats igång och i natt börjar det i särklass mest intressanta, Tre Kronor gör entré i herrarnas ishockeyturnering. I premiärmatchen står Tyskland för motståndet. Det handlar om en match som Sverige skall vinna även om tyskarna har en del hyggliga lirare såsom Marcel Goc och Marco Sturm. OS-premiären närmar sig alltså med stormsteg och pucken släpps 01:30 i natt. Det är en avskyvärd tid för oss som arbetar någorlunda klassisk kontorstid, men det kommer mer anständiga tider längre fram i turneringen. Vilka svenska spelare kommer att bli tongivande? Johan Franzén kan bli en nyckelspelare och även Foppa kan nog överraska om han bara får vara hel. Det skall även bli spännande att se om tvillingarna Sedin och Bäckis kan leva upp till de mycket högt ställda förväntningarna. Mina vänner, vi går en oerhört spännande och högkvalitativ turnering tillmötes. En rejäl seger mot Tyskland skulle vara en riktigt bra start på OS-äventyret.
Att nyförvärv skulle ansluta innan fönstret stängde kändes nästan självklart. Att Hansson landade Kantor och Abid kändes mer oväntat. RLO fick tidigt en stark indikation på att Pavel Rosa var på gång (se anförande 10A011). Kan passa på att gratulera den läsare som var ensam om att knäcka hinten om Rosa och rapportera sin framgång till RLO. Pink släppte 2001 låten ”Get the Party Started” på plattan ”Missundaztood”. Dessutom erhölls en indikation om att det var en back på gång, som Kenny skulle ha spelat med i NHL. Dmitri Yushkevich spelade tillsammans med Kenny 1995/1996 i Toronto. Därav kändes det som att en affär med Kärpät (se anförande 10A012) låg nära tillhands. I det fall Rögle hade kommit överens med Kärpät hade man vissa förhoppningar om att även Lukas Kaspar skulle kunna komplettera Rosa och Yushkevich. Vissa hävdar ju att finska klubbar ofta bunkrar rejäla trupper tidigt för att sedan sälja av när fönstrets stängning närmar sig om det inte går riktigt som man har tänkt sig, vilket är raka motsatsen till hur Rögle agerar. Huruvida det finns någon statistik att underbygga detta med får vi låta vara osagt, men det måste ju finns någon form av variationer för att det både skall finnas säljare och köpare på marknaden vid en viss tidpunkt. Verkligheten blev en helt annan än vad man trodde när Hansson landade Kantor och Abid. Det var två oväntade nyförvärv. Det är för tidigt för att hissa eller dissa de nya spelarna, men man kan konstatera att Rögle har tagit sju av nio möjliga poäng sedan nyförvärven kom på plats. Inte illa. Hade Rögle hållit det poängsnittet från start hade vi kunnat konstatera cirka 112 poäng i nuläget. Det hade smakat mumma. Visst, jämförelsen är givetvis naiv, men ibland kan man inte låta bli att spekulera. Låt oss hoppas att Hansson har tagit bra beslut avseende förstärkningarna. När säsongen är färdigspelad lär vi ha ett fullgott underlag för att bedöma detta.
Det har tagit lite längre tid än planerat på grund av att andra uppdrag har kallat på uppmärksamheten, men nu är RLO tillbaka i ny tappning. Vad har förändrats? Förutom ny grafisk form har siten delats upp i undersidor för att minska datamassan i samband med de löpande uppdateringarna. Under aktuellt återfinns de senaste anförandena och i arkivet kan ni, vid intresse, hitta äldre texter. Den nya formgivningen lär väl inte vara lika upphetsande för hockeyintresserade som en vit skinande elfenbenspenis från tidigt 1200-tal skulle kunna vara för de entusiaster som har perversa dragningskrafter till antikviteter, men med de gjorda förändringarna finns åtminstone förhoppningar om att siten mindre frekvent skall se rumphuggen och vingklippt ut. Feedback välkomnas och kan komma att beaktas vid en eventuell sommarputsning av RLO. All right, då kör vi igen. Alltid uppåt, alltid framåt!
Beaktat de ständigt återkommande problemen med uppdateringen av siten kommer RLO med omedelbar verkan att stänga för renovering. Använder man Telenors mobila bredband går det helt enkelt inte att driva en site som den ser ut idag utan ständiga uppdateringshaverier. Därutöver känns det passande att stänga för renovering nu när man ändå har så svårt att hitta något positivt att skriva om. Det känns bara tjatigt att ständigt behöva se sanningen i vitögat och dessutom förmedla negativ information om Rögle. Det är ju betydligt roligare att skriva om det som är positivt när man bevakar hockeylaget i sitt hjärta. Tyvärr vore man en hycklare om man gjorde det i dagsläget. Det finns inget positivt att förmedla. Raka puckar blir betydligt trevligare när de varierar mellan positiv och negativ karaktär. Det svider som det gör och det blir inte bättre av att älta samma negativa information hela tiden.
Hoppas förbättring uppnås på RLO, men det blir helt enkelt upp till var och en att bedöma när den nya versionen kommer. Oavsett hur den nya versionen av RLO kommer att formas och vad ni kommer att tycka om den är det absolut viktigaste att Rögle når förbättring; dels spelmässigt och dels resultatmässigt. Den skrockfulle kan hoppas på att stängningen och renoveringen av RLO kan vända den negativa trenden för Rögle BK. Dock rekommenderas att söka andra förklaringar om det grönvita skeppet skulle komma på rätt köl igen. Vänligen notera att RLO är ett icke-kommersiellt hobbyprojekt. Därför finns förhoppningar om att ni ska kunna ha överseende med att någon tidsaspekt för renoveringen inte delges. Så snart den nya siten är klar avser RLO att fortsätta att leverera funderingar och tankar om Rögle BK i hyfsat täta intervaller. Tiden är nu kommen för renovering, det skulle minsann inte skada om det ägnades lite tid åt problemlösning och förbättring även på andra fronter. På återseende!
Torpet har varit riktigt bra på sistone och det vore oerhört fel att beskylla honom för förlusterna. Han har släppt mindre returer än tidigare på sistone och dessutom stått för ett antal riktigt kvalificerade räddningar. Han har tveklöst utvecklats i rätt riktning. Problemet är att Rögle inte vinner med Torpet i kassen. I nästa match kan det minsann inte skada att ställa Penker mellan stolparna. Gör en förändring, ge Penker chansen att visa vad han går för. Den chansen har han inte fått på länge. Penker känns faktiskt snäppet bättre än Torpet beaktat att han verkar skapa en större trygghet i laget när han står. I denna fråga är det tydligt att det råder delade meningar, men nu känns det lägligt att göra en förändring. Visst, Torpet är i bra form, men något måste ske. In med Penker, ge honom chansen att vinna en match till Rögle. Det räcker inte att spela bra, det gäller att vinna matcher.
När man trodde att krisen var som jävligast väljer Rögle att gå skilda vägar med Demén. Utlåningen av Liljewall kändes märklig. Att Demén stämplar ut känns ännu märkligare. Även om han har varit missnöjd med speltiden sedan en tid tillbaka kunde man inte ana att det skulle gå så långt som att Rögle släpper honom. Visst, med facit i hand är det kanske ingen skräll, men borde inte tränare och/eller sportchef kunna hantera de spelare som är under kontrakt och som inte är nöjda med tillvaron? Är det den bästa lösningen att bara släppa spelarna? Något måste vara riktigt sjukt och äckligt infekterat i Rögle BK. Det som sker känns inte Rögle. Det andas inte frisk luft längre. Nåväl, nu är det som det är. Demén stämplar ut. Har vi ens fullt lag till på torsdag? Det spelar väl ingen roll, man kan ju spara lite pengar med en billigare och mindre trupp. Det spelar ju ingen roll hur laget presterar rent sportsligt… Man blir bara så förbannat trött på det här.
Dagen efter supporteraktionen trodde man att det skulle finnas gnista och passion hos Rögle. Det såg lovande ut de första fem minuterna, men sedan svalnade gnistan och övergick ganska snabbt till kollektiv handlingsförlamning. Sett över 60 minuter var det ännu ett uddlöst framträdande. Nu är rullgardinen definitivt nere och vi befinner oss i totalt mörker. Det kanske kan vara lämpligt att nämna att Rögle förlorade med 1-2 mot Södertälje idag. De få gånger en enskild spelare stod för något bra och öppnade ytor åkte medspelarna och gömde sig likt fega körgossar bland rovdjur. Rögle har drabbats av en kollektiv kollaps som nu har rotat sig obehagligt djupt i föreningen. Något måste hända, spelarna måste få upp modet innan det är dags för kvalseriespel, annars finns det stor risk för en obeskrivligt smärtsam och oerhört kostsam degradering i seriesystemet.
Innan vi går in på enskilda spelare kan man konstatera att vi än en gång fick se baksidan med fyrdomarsystemet. Domarnas nivå skiftade så kraftigt att man blev fullständigt vansinnig. Det känns som att man måste arbeta med synkade domarpar om fyrdomarsystemet skall fungera. Domarnas insats idag var under all kritik. Dock bör det poängteras att förlusten inte i grund i botten beror på domarna, den har sin förklaring i att Rögle underpresterade å det grövsta. Svårare än så är det inte. Då till individuella bedömningar. Bandsågen lämnas avslagen och fogsvansen får ligga kvar på hyllan, men något negativt och anmärkningsvärt måste beaktas. Efter OS-uttagningen har Granaks spel fullständigt rasat samman. Har den uteblivna OS-platsen knäckt honom totalt? Är det så att en OS-plats var det enda han kämpade för när allt annat i klubblaget gick fullständigt åt helvete? Kanske är det så. Eller är han kanske i en formsvacka. Oavsett anledning är i alla fall en av Rögles nyckelspelare förbannat dålig för tillfället.
Vi får försöka oss på något positivt i misärens tider som någon form av bearbetning. Hjalmarsson gjorde vad han kunde idag och var solklart bäst i det grönvita laget. Rahimi gick utanför ramen och försökte åtminstone använda sig av fysiskt spel. I övrigt ekade det tomt på den fronten. Kempe, Månsson och Alcén stod för bra arbetsinsatser och tar därför plats på dagens RLOHT. Dock måste Månsson sluta att ta för långa byten. Han stämplar ut totalt när han blir för trött. Det sker på en nivå som inte har skådats tidigare. Dock är han riktigt nyttig när han håller bytena lagom långa. Scandella skapade chanser och tillhörde topp-6 idag. Att en spelare som är matchotränad efter ett långt skadeuppehåll gör det säger en hel del om övriga.
Avslutningsvis kan man inte låta bli att bli förbannad när hemmaspelarna umgås och skrattar tillsammans med motståndarna i samband med lunch på matchdagen, vilket de facto hände idag. Inga namn nämns, det är en principfråga. Sköt eventuellt umgänge snyggt på icke-offentlig plats. När man själv laddar för match och gör sig redo för strid känns det som att spelarna kissar på en när de glatt och lättsamt myser med fienden rakt framför ögonen på oss engagerade supportrar. Åtminstone när det är matchdag kan man begära att spelarna håller sig i sin egen skyttegrav och i detalj förbereder sig för att besegra motståndaren tillika fienden för dagen. Elitseriehockey kan inte likställas med breddidrott som utövas av sociala skäl. RLO manar till skärpning. Spelarna kan åtminstone visa lite respekt. Prioriterar man inte den egna klubben och att vinna varje match kan man syssla med något annat än elitidrott.
H: Hjalmarsson (10 poäng)
O: Rahimi (8 poäng)
C: Kempe (6 poäng)
K: Månsson (4 poäng)
E: Scandella (2 poäng)
Y: Alcén (1 poäng)
Efter dagens träning går vi över i skarpt läge redan i morgon då Södertälje gästar Ängelholm. Det är dags för bottenmöte i Lindab Arena. Rögle har en suddenvinst, en förlust och en trepoängare mot SSK hittills den här säsongen. I morgon är det dags att ta säsongens andra trepoängare mot Södertälje. Är det några matcher som Rögle skall vinna i elitserien så är det just hemmamatcher mot Södertälje som är seriens sämsta bortalag. Visst, RBK är seriens sämsta hemmalag, men i morgon, efter ynka en trepoängare på de senaste 19 matcherna, är det hög tid för vinst. Kom igen Rögle, det hade varit så vansinnigt gott att få smaka på segerns sötma, när bittra och sura smaker efter upprepade förluster nästan har förstört smaklökarna. En trepoängare vore helt enkelt förbannat trevligt.
Vissa kunde, av olika anledningar, inte ta sig till Lindab Arena för att stötta Rögle vid dagens supporteraktion. Vissa fick inte tiden att räcka till, andra drog på sig för mycket syra efter en hård lördagskväll och för andra studsade det helt enkelt inte riktigt rätt under förmiddagen. Själv lyckades man med möda och besvär rodda om schemat, vilket möjliggjorde deltagande. Det är absolut inget man ångrar. Uppslutningen var riktigt bra och hela aktionen gick i mycket positiv anda. RLO lyfter lite extra på hatten för supportrarna som åkte längre än många av oss andra för att visa hjärta; exempelvis KBIF, Salo och lampförsäljaren från Åled. Säkerligen finns det fler man borde lyfta fram, men det får andra göra. RLO lyfter ännu högre på hatten för personerna inom AIA som tog initiativ till dagens lyckade supporteraktion. Det verkade som att både spelare och tränare uppskattade stödet från läktaren på dagens träning. Alcéns förvånade ansiktsuttryck när han som förste spelare åkte in på isen var en riktig höjdare. Hoppas att stödet på träningen ger extra energi inför morgondagens match mot SSK. Vi har gjort vad vi kan, nu är det upp till spelarna att ta med sig den positiva energin till isen i morgon. Ett stort tack till alla som var på plats idag – en lyckad supporteraktion i motgångens och mörkrets tider.
Rögle gjorde en av sina bästa perioder på riktigt länge och var på väg att hämta upp ett underläge på bortais mot HV. Vid ställningen 2-1 till hemmalaget pressade Rögle på rejält och var på väg att kvittera. Som så många gånger förut förpassades dock inte puckuslingen i mål. Rögle inledde även den tredje perioden positivt och det kändes som att det verkligen var kamp om poängen. Dock släcktes hoppet på ett vidrigt plötsligt sätt när Rahimi blev ytterst tveksamt utvisad och HV kapitaliserade i det efterföljande powerplayspelet. Strax därefter sänkte HV:s Kris Beech Tommy Enström med en riktigt ful armbåge som borde ha resulterat i en femma. Dock ingen åtgärd från domaren. Det har generellt sett varit för mycket gnäll på domarna, men igår kan man faktiskt med all rätt konstatera att domarens beslut fick en väsentlig påverkan på matchens utgång. När HV hade gjort 3-1 var kiosken stängd och det syntes att de grönvita krigarna tappade mycket energi därefter. Slutresultatet 5-1 speglar inte riktigt matchen, även om HV var det bättre laget sett över 60 minuter. Rögle var dock uppe och nosade på HV och med lite flyt kunde Rögle ha bjudit på en skräll. I stället blev det ännu en poänglös match. Beaktat hur matchen utvecklade sig var det ett trist sätt att förlora på, men det är väl bara att ta nya tag.
H: Månsson (10 poäng)
O: Beaudoin (8 poäng)
C: Scandella (6 poäng)
K: Torpet (4 poäng)
E: Högardh (2 poäng)
Y: Kempe (1 poäng)
Tre raka förluster. Det speglar de tre senaste matcherna i elitserien, men är också Rögles facit mot HV den här säsongen. Tveklöst är det en otroligt tuff utmaning som väntar uppe i Jönköping, men ingenting är omöjligt trots att HV får betraktas som stora favoriter i morgon. Ju större de är, desto tyngre faller dem. Glöm inte det. Men visst, Rögle har ingen David Petrasek, ingen Johan Davidsson, ingen Chris Beech, ingen Per Ledin, ingen Jukka Voutilainen och inte heller någon Teemu Laine. Man får dessvärre gång på gång konstatera att Rögle har ett brett lag utan spets.
Arbetsveckan är slut och nu gäller det att samla kraft inför morgondagens drabbning. Sett över en hel säsong är det absolut inte den här matchen som Rögle skall vinna, men beaktat tabelläget måste dessvärre nästintill alla återstående matcher vinnas. Oavsett resultat skulle det kännas positivt om man för första gången på oerhört länge skulle få se ett fartfyllt, enkelt och resolut spel av Rögle. Det handlar om att skapa ljusglimt efter ljusglimt för att samla ihop till ett starkt ljussken som kan lysa upp det mörker vi just nu fumlar runt i. Det är högsta prioritet att få Rögle på rätt köl igen.
RLO fick under kvällen en text tillhanda, skickad av en styrelsemedlem i AIA. Självklart läggs texten upp, då RLO till fullo står bakom den aktion som AIA har initierat. Den stora utmaningen blir att rodda i helgens pressade schema för att frigöra tid för deltagande. Med god vilja och flexibla medmänniskor som recept finns stora förhoppningar om att deltagande skall möjliggöras. AIA bjuder på ett utmärkt tillfälle att visa hjärta och stöd – hoppas att alla som har möjlighet ansluter. Nedan bifogas den text som erhölls från AIA i oredigerat format.
Angel Island Army kallar till samling. Säsongen har än sålänge inte motsvarat alla förväntningar. Men tillsammans, supportrar och laget, kan vi vända trenden! Låt oss samlas, ALLA röglesupportrar, och visa laget att vi kommer stötta dem hela vägen! Låt detta vara ett avstamp för oss alla mot en rafflande avslutning på säsongen! På söndag kl 10.50 möts vi på ståplats! Vi kommer vara där, kommer du?
”Rögle, det kvittar vad som sker, vi ska alltid följa er”
AIAs styrelse
Inför kvällens match hoppades man på tre poäng och såg fram emot Scandellas elitseriedebut. För andra gången i rad lyckades Canal Digital inte leverera ljud och bild, trots att en god vän har köpt denna tjänst på legalt manér och dessutom vid upprepade tillfällen poängterat dess brister för representanter för ansvarig leverantör. Således blev man bestulen på Scandellas första elitseriematch i den grönvita tröjan. Det känns inte bra att bli blåst på konfekten. Att det blev en uddamålsförlust mot Luleå känns dock ännu sämre. Noll poäng igen och Rögle cementeras än tydligare under ytan, i tabellens nattsvarta botten. Av förklarliga skäl kan inte någon RLOHT levereras i afton. Det kanske verkar som att man i panik griper efter halmstrån när man försöker vara positiv i rådande tider, men det kan väl inte skada. Efter två raka matcher utan mål framåt är det åtminstone positivt att Rögle gjorde två mål idag. Det är ju ett steg i rätt riktning. Dessutom gjorde Scandella poäng i sin elitseriedebut, även det är positivt. I övrigt hänvisas till andra aktörer på den grönvita scenen om ni vill läsa mer detaljerade analyser av kvällens match. Nästa utmaning på agendan är riktigt tuff, HV borta på lördag.
Den 1 juni 2010 tackar Bengt-Åke Gustafsson för sig och lämnar över stafettpinnen till Pär Mårts. Visst vore det en snygg avslutning för Bengt-Åke att leda Sverige till OS-guld och sedan dra sig tillbaka. Det hade smakat. Det känns klockrent att Mårts tar över landslagsrodret efter OS. Det är hög tid för lite nytt blod i Tre Kronor och Mårts är sannolikt en väldigt bra efterträdare till Bengt-Åke. Det är inte orimligt att Tre Kronor kan skapa en skön känsla i gruppen i form av att man skall prestera för att ge Bengt-Åke bästa möjliga avslutning på sitt uppdrag. Det kan vara en möjlig trigger att utgå från när det krävs den där lilla extra tändningen. Givetvis finns det även andra triggers att bygga upp gruppen kring. RLO välkomnar förändringen, hoppas på en magnifik avslutning för nuvarande förbundskapten och önskar Mårts lycka till med sitt nya uppdrag.
RLO fick mycket intressant information från en läsare idag och därtill accept på att publicera delar av läsarens tankar. Läsaren i fråga belyste, precis som RLO tidigare gjorde, den stora vikten av att ha ett slagkraftigt nätverk kring Rögle. Dessutom bidrog läsaren med kompletterande information avseende Malmö FF:s nätverk. Ett försök att återge det så korrekt som möjligt görs härmed. Läsarens tankar följer:
När MFF byggde upp sitt nätverk gjordes detta med nyckelparametern att skapa en ”marknadsplats” med fotbollen som gemensam nämnare och dragkraft. Dessutom prioriterades det sportsliga nätverket på en helt ny nivå inom svensk elitidrott. Genom att skicka ut truppen och träna hos olika föreningar på olika lokala anläggningar i Malmö med omnejd fick föreningen en lokal förankring som sträckte sig utanför Malmö City. Knattarna i föreningarna där Malmö var och ”gästtränade” fick autografer och fribiljetter. Småkillarna och småtjejerna tog sedan med sig sina föräldrar till Malmös hemmamatcher. På detta sätt fick klubben nya supportrar, såväl i nuet som i framtiden.
På detta sätt spred MFF det sportsliga intresset och ökade således intresset på det ekonomiska planet. Malmö FF hade plötsligt blivit intressant även för företag som inte var belägna centralt i regionen. Det ekonomiska nätverkets upptagningsområde hade utökats väsentligt. Rögle skulle kunna arbeta efter samma modell. De grönvita krigarna skulle kunna dyka upp i exempelvis Helsingborg, Landskrona, Osby och Kristianstad för att visa upp sig, skriva lite autografer och dela ut några friplåtar.
Malmö utvecklade sitt nätverk med klara ekonomiska motiv rakt igenom och gjorde det jäkligt proffsigt genom att kombinera det sportsliga och ekonomiska perspektivet. I detta hänseende kan alltså Malmö FF utgöra en bra förebild. Visst vill vi alla se att Rögle profilerar sig som regionens lag, att den grönvita dressen blir det självklara valet för alla talangfulla spelare i regionen och att det runt om i stugorna är en självklarhet att åka till Lindab Arena och stötta laget när det är dags för match. Bygger man nätverket på rätt sätt finns det bara vinnare i slutändan. Framåt Rögle, cirka 80 minuter till nedsläpp uppe i Luleå!
I morgon är det dags för Luleå på bortais. Hittills den här säsongen har det blivit två vinster och en förlust mot Abbotts och deras kamrater uppe i norr. Behovet av att få igång spelet och ta poäng är extraordinärt stort beaktat den senaste tidens miserabla prestationer. Hoppas det blir en nytändning att Kenny har blivit mer delaktig i klubben och att Scandella har bibehållit farten under skadeuppehållet. Precis som Demén måste man dock ha tålamod med Scandella. Han har varit borta länge och har faktiskt knappt spelat med laget ännu. Det skall bli riktigt spännande att se honom i aktion i elitseriesammanhang. Knappt tio minuter i en träningsmatch mot mediokert danskt motstånd säger inte mycket, men jäklar vilken speed han hade. Ett trendbrott för Rögle BK vore förbannat välkommet. Kom igen nu Rögle. Alltid uppåt, alltid framåt!
Det känns som att Rögle är på helt rätt väg avseende strävandet efter att bygga ett nätverk av företag kring klubben och att profilera Lindab Arena som den naturliga mötesplatsen i regionen. Idag offentliggjordes att Nolato är ett nytt tillskott i nätverket. Kanon. Kan man bara inleda samarbete med de stora hajarna lär småfisken komma efter. Strategin att agna med stort bete snarare än många små uppskattas. Någon som var tidigt ute med nätverkstänkandet var Hans Cavalli-Björkman. Även om han är mest känd från sin tid inom banksfären var han även delaktig i Malmö FF:s uppbyggnad av ett företagsnätverk kring föreningen. I detta hänseende skall Malmö FF ses som en förebild. Ett slagkraftigt nätverk kring Rögle BK är inte bara bra för att det ökar intresset för klubben och den nordvästskånska ishockeyn, det underlättar också arbetet med att attrahera kapital till Rögle och främjar i förlängningen en förhöjd spelarkvalitet. RLO levererar härmed att stort plus till marknadsavdelningen.
Äntligen kom det lite realistisk kommunikation från styrelsen och ledningen i Rögle. Att målsättningen har reviderats till att handla om fortsatt elitserieexistens känns sunt. Dock borde detta kanske ha kommunicerats tidigare. Att Gunnar får fortsatt förtroende känns oerhört logiskt beaktat hans kontraktssituation. Dessutom är det nog så att det i grund och botten inte är Gunnar som är problemet, det är snarare att laget saknar spets. Det är inte så lätt att tillreda en festmåltid om man inte har rätt ingredienser, ingen tvekan om det. Det känns skönt att jakten på spetsvärvningar fortsätter för det hade nog varit ett högt spel att medvetet välja att spela vidare utan spets. Sen är det en annan fråga om Rögle kan knyta lämpliga nyförvärv till klubben, men det är i alla fall bra att siktet fortfarande är inställt på det. Det är minst lika viktigt att förlänga med befintliga nyckelspelare, definitivt med Sjöa, för Rögle kommer att ligga steget efter de klubbar som redan har säkrat nytt elitseriespel när kvalserien pågår. Det är helt naturligt att man inte skriver på för ett lag när man inte vet på vilken nivå man får spela; allsvenskan eller elitserien.
Att spelarbudgeten skall ökas inför nästa säsong säger faktiskt inte särskilt mycket. Två kronor? En miljon kronor? Tio miljoner kronor? Det positiva är att budgeten inte lär bli mindre. Oavsett hur stor budgeten blir är det tveklöst en ond cirkel att år efter år behöva kriga i kvalserien. Många godbitar / presumtiva nyförvärv går tidigt förlorade utan att man ens kan vara med och jaga med plånboken i högsta hugg. Detta grundantagande gäller oavsett hur fett lädret är. Avslutningsvis några tankar kring att Kenny intensifierar sitt arbete i klubben. Givetvis välkomnas hans rutin och hans enorma kunnande, men det gäller att ta det för vad det är. Kenny kommer inte att vara någon frälsare, snarare en extra resurs. Generellt sett var det riktigt bra att ledningen och styrelsen levererade en nulägesrapport, men de stora utmaningarna kvarstår lik förbannat. Gunnar måste få ordning på laget, varje spelare måste ta sig samman och Hansson måste jobba dag och natt för att få klart med lämplig spetsförstärkning.
Behöver Rögle göra några nyförvärv den här säsongen eller är det bättre att spara pengarna till nästa säsong? Det känns som att det blir spel i kvalserien och hur skall man då förhålla sig till att öppna plånboken. Det kanske är smartare att spara pengar till nästa säsong, eller är det så att Rögle behöver förstärka för att kunna besegra lag som Leksand, Växjö, AIK, Mora och Malmö med flera? Håller spelarmaterialet i en kvalserie? Med tanke på hur det har sett ut den senaste tiden borde man nog inte ta några risker. Även om det kan kännas lite märkligt att spekulera i dessa banor kan det vara så illa att Rögle behöver spetsförstärkning för att nå framgång i kvalserien. Om vi utgår från hypotesen att nyförvärv krävs kommer vi till nästa fråga. Är det någon spelare med spetskvalitet som är intresserad att skriva på för ett Rögle som fullständigt har rasat samman och är på väg ner för ruinens brant? Utgå från er själva, tänk er att ni är just den här typen av spelare utan tidigare anknytning till Rögle. Skulle ni välja spel i det grönvita laget? Nog fan är det tveksamt. Det finns en liten hint ute som fortfarande skall vara i högsta grad aktuell (se anförande 10A011), men denna spelare, precis som övriga, borde med hänsyn till lagets prestationer vara tveksam till att styra kosan ner mot Ängelholm. Frågorna är många och svåra att besvara. Det är i dessa tider det gäller för de anställda inom Rögle att visa vad de går för. Än så länge finns det mer att önska, såväl från styrelse och sportchef som tränare. Eftersom Gunnar har kontrakt även nästa säsong är den bästa lösningen nog inte att plocka bort honom. Det skulle nog bli för dyrt, men det är nog ändå bara en tidsfråga om inte förändring sker på isen.
Det var små marginaler i en tight match som stod och vägde länge. Rögle skapade en hel del farliga chanser men pucken ville dessvärre inte in i mål. I stället studsade pucken Brynäs väg och de lyckades kapitalisera på sina chanser. Samtliga i Rögle jobbade hårt och laget var betydligt närmare segern än vad resultatet 0-4 indikerar. Rögle känns tveklöst som ett slutspelslag. Hade laget bara haft lite mer tur den här säsongen kunde tabellpositionen ha varit en helt annan. Nu gäller det att köra vidare på den inslagna vägen så kommer säkert framgångarna snart. Det vill till att bygga från försvaret, så får målchanserna komma som en bonus. Trots de svikande resultaten känns det faktiskt riktigt bra. Det såg nämligen spelmässigt bra ut idag. Fortsätt så Rögle, så är slutspelsplatsen snart säkrad.
Eftersom ironi dessvärre inte lämpar sig särskilt väl i skrift är det väl säkrast att leverera den rubrik som egentligen borde ha levererats; Pinsamt Rögle förnedrat av Brynäs. Idag var det nämligen riktigt pinsamt. Rögle var fruktansvärt uddlöst och det kokar av förklarliga skäl över på alltfler håll på läktarplats. Gränsen är helt enkelt nådd. För första gången sedan 1990-talet börjar man nästan skämmas över att hålla på Rögle och då har det minsann gått alltför långt. Det finns obeskrivligt många frågor som kommer att förbli obesvarade av den naivt positiva klubbledningen och därför kan vi lika gärna kasta oss på dagens RLOHT i stället för att spy den galla över Rögle som samtliga inblandade parter förtjänar. Dagens topp-6 baseras på hjärta och vilja, fundament som är nödvändiga för framgång, men som dessvärre verkar saknas på alltför många positioner. Avslutningsvis kan man, å Rögle BK:s vägnar, be alla tillresta supportrar från Gävle om ursäkt för att det inte blev någon kamp om poängen idag. Det måste vara bittert att åka så långt för att bara få se skit. Det enda de kan ta med sig hem är poängen, som å andra sidan kan vara ytterst betydelsefulla för Brynäs efter 55 omgångar.
H: Månsson (10 poäng)
O: Sjögren (8 poäng)
C: Mads (6 poäng)
K: Kempe (4 poäng)
E: Rahimi (2 poäng)
Y: Beaudoin (1 poäng)
I morgon är det dags för en ny hemmamatch i Lindab Arena. Brynäs, med fenomenale Markström i kassen, gästar Ängelholm. Mot Timrå bröts i torsdags en positiv svit om tre tidigare på varandra följande segrar. I morgon är det förhoppningsvis dags att bryta en negativ svit; Rögle har nämligen inte slagit Brynäs någon gång den här säsongen; torsk med 2-3 efter sudden borta, 0-0 hemma samt förlust med förkrossande 1-6 på bortais. Ett facit med väsentliga förbättringsmöjligheter. Hur ser laget ut i morgon då? Brendheden skall tydligen spela med Jacke och Månsson i morgon. Beaktat förra säsongens plusminusstatistik känns det inte särskilt slipat att para ihop Andrée och Jacke. Det känns absolut inte bra. För övrigt rapporteras det på Rögles hemsida om att Glimmenvall troligtvis är indisponibel. Att skriva om viktiga poäng känns ganska uttjatat efter att ödesmatch efter ödesmatch har gått förlorad. Den emotionella avtrubbningen har dessutom kontinuerligt mer och mer besudlat sinnet, varpå det blir en mer nyanserad avslutning på anförandet inför match än vad det brukar bli. Vi får helt enkelt se hur det går i morgon, men det vore ju trevligt med några mål och kanske till och med poäng. Fortsatt trevlig kväll ute i stugorna.
Idag gick ödesmatchen av stapeln uppe i de norra delarna av vårt avlånga land. Timrå var blekt, dessvärre var Rögle blekare. Det var en tillknäppt tillställning och den nödvändiga grönvita gnistan saknades märkligt nog denna kväll. Hur kan det bli så i en ofattbart viktig match? Man fick se många felpass och märkliga beslut på isen. Skitmatch är ett begrepp som passar utmärkt i sammanhanget. I målet var Torpet riktigt bra, men tyvärr lyckades inte Rögle kapitalisera på den möjlighet som den grönvita burväktaren gav sitt lag. En bit in i tredje, vid ställningen 0-0, fick Brendheden en otroligt bra chans att ge Rögle ledningen. Ett blekt avslut och en snabb sidledsförflyttning av Timrås målvakt renderade i uteblivet mål. Det är bara att konstatera att morsan hade satt den chansen med bägge fötterna i gips. Missar Rögle den typen av chanser vinner laget inga matcher. Så enkelt är det. Kort och gott under all kritik.
Sett över hela matchen var Timrå mindre dåliga än Rögle och därför är det inte så mycket att säga om resultatet. Om man skall lyfta fram någon lina så får det bli Kempes. Mario och hans kamrater, Hjalmarsson och Alcén, försökte åtminstone ta sig in framför kassen och ta avslut. Övriga spelare får låga betyg idag, givetvis exkluderat Torpet. Nu återstår 16 omgångar av elitserien och Rögle har 15 poäng upp till slutspelsplats. Det är, om ni ursäktar språket, jävligt mycket. Om man är tokoptimist kan man ju leva kvar med målsättningen att Rögle skall till slutspel, men om man är realist handlar det nu om att undvika kvalserien. Rögle har fyra poäng upp till både Modo och Timrå samt endast två till Södertälje. Det är denna kvartett som nu skall göra upp om plats nio och tio. Avslutningsvis RLOHT.
H: Torpet (10 poäng)
O: Kempe (8 poäng)
C: Hjalmarsson (6 poäng)
K: Alcén (4 poäng)
E: Gath (2 poäng)
Y: Mads (1 poäng)
I morgon väntar en oerhört viktig bortamatch. Om Rögle tar tre pinnar mot Timrå kommer Rögle att kliva förbi morgondagens motståndare med två poängs marginal. Om det grönvita laget från Ängelholm å andra sidan kammar noll, är det helt plötsligt fyra poäng upp till Timrå. Det är ingen överdrift att hävda att det är en ödesmatch som Rögle skall spela mot Timrå. Hittills den här säsongen har det gått riktigt bra mot Timrå. Med tur och skicklighet har Rögle tagit nio av nio möjliga poäng i de tre matcherna mot Timrå; segrar med 3-2 hemma, 5-4 borta respektive 4-1 hemma. Det vore extremt skönt om Rögle kan bibehålla full pott i inbördes möten. Det skulle betyda oerhört mycket; utöver viktiga poäng till samlingen skulle hoppet säkerligen kunna tändas igen. Med ny gnista i den nordvästskånska bygden skulle Rögle kunna skaffa sig själva förmånen att spela i en kokande gryta, Lindab Arena, på lördag. Come on Rögle. Alltid uppåt, alltid framåt!
Avnjöt i morse Backstage med Femman där Roger Hansson bekräftar att han är på jakt efter spets och att tillräcklig bredd finns med befintligt spelarmaterial. Således är vi helt överens om truppens beskaffenhet. Förstärkning välkomnas, men det känns så förbannat sent. Själv ville man ha in minst en back och två forwards av spetskaraktär redan innan säsongen började. Så blev inte fallet och nu får vi helt enkelt hoppas på att det blir förstärkningar som är sylvassa och som snabbt kan acklimatisera sig. Det är inte alltid det lättaste att kastas in bland nya lagkamrater i en helt ny miljö, vilket också är en aspekt att beakta i jakten på spets. Vi går en spännande vecka tillmötes.
Två riktigt viktiga poäng idag. Härligt. Publiksiffran var över förväntan, även engagemanget på läktarplats, men framförallt blev det suddenseger. Vad skönt att få smaka lite på segerns sötma, även om det inte blev full pott. Hjalmarsson får dagens H i RLOHT för den vilja han visade vid målet. Det är den inställningen man vill se från samtliga spelare i varje situation. Då blir Rögle förbannat obekväma att möta. Nu får man jäkta till födelsedagskalas, därav kastar vi oss på dagens RLOHT.
H: Hjalmarsson (10 poäng)
O: Månsson (8 poäng)
C: Sjögren (6 poäng)
K: Tommy (4 poäng)
E: Brendheden (2 poäng)
Y: Mads (1 poäng)
Idag är det dags för Modo i hemmaborgen. Den här säsongen har Rögle spelat en hemmamatch mot Modo. Den gången blev det förlust med 1-2 efter sudden. Granak hade gett Rögle ledningen i andra perioden och Rögle såg ut att kunna gå mot en trepoängare. Detta förstörde dock Modos Peter Forsberg som trampade runt det grönvita försvaret, bröt in framför kassen och elegant sprätte upp pucken i nättaket. Ett snyggt mål som man dessvärre inte kan minnas med positiva känslor. Tvärt om. Matchen lockade den gången storpublik. Visst är det skoj när det kommer mycket folk, men det hade varit ännu roligare om de hade kommit för att se Rögle snarare än Peter Forsberg. Nu verkar det (enligt Modos hemsida) inte som att Foppa kommer till spel idag, men varför inte passa på att se när Tommy Enström spelar back i stället? Det har han tidigare gjort med bravur. Noterbart att Modo tidigare har svängt kraftigt i informationsflödet och att vi därför ännu inte helt kan räkna bort Forsberg. För övrigt anges det att Näslund och Pikkarainen har haft feber och att frågetecken föreligger för dessa två spelares deltagande i dagens match.
Tyvärr kommer man troligtvis något avtrubbad att anlända till arenan idag. Efter de ständiga motgångarna har glädje, besvikelse och engagemang alltmer börjat ersättas av likgiltighet och apati. Det känns förbannat tråkigt att konstatera det, men det är den dystra sanningen. Oavsett hur taggad man är kan man åtminstone på något sätt visa sitt stöd för klubben, exempelvis genom att närvara vid matcherna. Man vet aldrig när glädjen infinner sig igen och då vill det till att vara på plats. Hoppas verkligen att vi ses i arenan. Om audiensen består av över 4 000 personer skall Rögle nog vara tacksamma beaktat att det endast var strax över 3 700 på plats vid förra hemmamatchen och att ytterligare två förluster har inkasserats därefter. Dessutom har nog hanteringen av Ström, Erkgärds, Panelin-Borg och framförallt Liljewall stuckit i ögonen på en hel del supportrar. Agerandet känns dessvärre inte grönvitt. Tiderna förändras även i Rögle, oavsett om man gillar det eller inte. Kom igen nu gott folk, ställ upp för grönvita Rögle, ta er till Lindab Arena och visa ert stöd. Spelare och ledare kommer och går, men glöm inte att Rögle består.
Först Ström till Malmö sen Liljewall, Erkgärds och Panelin-Borg till Växjö. Utlåningarna kan inte annat än vara en indikation på att förstärkning är på ingående. Sannolikheten är stor för att det finns substans i att någon eller några spelare är på väg att förstärka Rögle. Den stora frågan är vem eller vilka det blir. Genom ett försök att lägga ihop olika informationsfragment och göra rimlighetsbedömningar skulle det inte förvåna om två spelare, en back och en forward, från samma klubb, kommer att ansluta till Rögle. Det skulle heller inte förvåna om klubben i fråga grundades strax efter andra världskrigets slut. Det är alltid spännande när det är spelare på gång. Man får helt enkelt vänta och se vad som händer. Trevlig helg!
Desperationen och törsten efter nyförvärv tilltar, ryktena flödar och det är många som tenderar att skjuta vilt med hagelvapen av kaliber 20. En gammal källa som faktiskt aldrig har haft fel drog dock för första gången på länge fram sitt kulvapen idag och avlossade ett skott med bedömd pricksäkerhet om 70 procent. Träffar det skottet lär det handla om en värvning som, om inte annat, kan bidra till en hel del diskussion. Även om det känns alltför sent att börja värva nu vore det välkommet med en nytändning, vilket ett eller flera nyförvärv skulle kunna generera. Kom igen Roger, let´s get the party started.
När man ligger halvdäckad av illamående straffas man på många plan. Förvärvsarbetet blir lidande och kommer sedan att flåsa en i nacken likt ett hungrigt rovdjur. Dessutom kan man inte följa Rögle på det sätt man vill (sporadiska blickar på text-tv är långt ifrån optimalt) och det tar osedvanligt lång tid att slänga ihop ett litet anförande. Givetvis finns det ytterligare parametrar som påverkas negativt. Illamåendet blir dessutom inte bättre av att man kan konstatera att Rögle än en gång förlorar en viktig match. Idag blev det torsk med 2-3 borta mot Skellefteå, efter underläge med hela 0-3. Tåget går och Rögle verkar stå kvar på perrongen. Det enda positiva är att varken Timrå eller Södertälje tog chansen idag. Dock kan man inte över tid förlita sig på misslyckande från extern part. Det gäller helt enkelt att prestera och det behövs tveklöst en nytändning i Rögle. Något måste hända.
JVM är alltid roligt att följa. Även om Sverige inte gick hela vägen kan man bara tacka för underhållningen. Det har varit riktigt underhållande matcher att se och för er som inte har passat på att se Rögles J20 kan man bara rekommendera att ge det en chans. Spelmässigt påminner det en hel del om det ni har kunnat se i JVM. Lite mindre system och struktur än A-lagshockey, men desto mer fart och fläkt. Finalen i JVM blev en dramatisk tillställning där USA drog det längsta strået. Härligt att USA bröt Kanadas dominans. RLO gratulerar USA till guldet och får väl också pliktskyldigt leverera en gratulation till silvermedaljörerna. Framförallt blir det till att lyfta på hatten och tacka samtliga involverade för ett trevligt JVM.
Krutröken har skingrats, kindernas röda färg har sakta men säkert nyanserats och det är dags att försöka ladda om inför den kommande bortamatchen mot Skellefteå. Rögle har mött SAIK tre gånger den här säsongen och det har blivit två förluster på hemmais och en vinst med 2-0 uppe i Skellefteå. Den gången gjorde Beaudoin två mål. Skellefteå är alltså nästa utmaning på den grönvita agendan. Pressen ökar kontinuerligt, poängbehovet blir alltmer tydligt och kvalserien kommer allt närmare. Det är en jobbig tid för oss på läktarna, tänk då hur det är för spelarna. Usch! I rådande tider är det extra viktigt att ledargestalterna i Rögle kliver fram och stöttar de andra spelarna. Även om det är tufft kan man ju inte lägga sig ner och dö. Professionella ishockeyspelare skall göra sitt jobb, precis som vi med vanliga förvärvsarbeten. Motvinden är stark, uppförsbacken är brant. Kan Rögle ta sig samman och kriga sig till en topp-10-placering i elitserien? Det definitiva svaret kommer vi att ha senast efter att 55 omgångar är spelade.
Småkronorna skänkte lite tröst i mörkret efter Rögles förlust mot Linköping. Småkronorna krossade faktiskt Schweiz i bronsmatchen och tog en planenlig seger. Det ska egentligen inte kunna bli tvåsiffrigt i en bronsmatch i ett JVM, men Sverige gick segrande ur matchen och slutresultatet skrevs till anmärkningsvärda 11-4. När man är van vid målfattiga Rögle känns det ganska skönt att bryta av vardagen med en match som bjuder på 15 mål. Det hör inte till vanligheterna. Även om slutresultatet indikerar dominans var det ändå i underkant. Sverige stod för en hel del slarv även idag och det var det som låg till grund för att Schweiz fick hänga några kassar. I en match som denna spelar det ingen roll, men i semifinalen fick vi se vad konsekvenserna av ett lättsamt spel kan bli.
Det var tre lag som var i särklass i årets JVM, men Sverige var snäppet sämre än Kanada och USA på grund av det i jämförelse med dessa två lag slarviga spelet och de individuella misstagen. Därav känns bronspengen välförtjänt och rättvis. Den var verkligen välförtjänt, men det svenska laget förtjänade faktiskt inte någon ädlare valör i år. Sett över hela turneringen var Markström stabil i kassen, trots ett par oväntade misstag, varav det mot USA var ödesdigert. Bästa back var Leksands Oliver Ekman-Larsson och till bästa forward utnämner RLO Timrås Anton Lander, som presterade på en hög nivå i samtliga matcher. Han imponerade riktigt mycket. Pääjärvi var dessvärre alltför ojämn och tog bland annat många märkliga skott ur vansinnig vinkel. Lite synd beaktat att man trodde att han skulle kliva fram och vara dominant i turneringen. Notera att matchen mot Finland inte inkluderas i denna bedömning, eftersom den inte beskådades på grund av nyårsfirande. RLO passar på att gratulera de svenska spelarna och ledarna till bronspengen. I natt får Kanada och USA göra upp om guldet, själv unnar man sig välbehövlig sömn efter två på varandra följande matcher. Guten nacht!
Tomhet. Vad ska man skriva efter den här tillställningen? Det kändes som att gästerna gick på 75-80 procent och lik förbannat kissade på Rögle, dessutom i dess egen hemmaborg. Det är inte särskilt roligt längre, inte alls roligt. Gränsen är nådd. Det kanske låter pessimistiskt, men det är sant. Dagens publiksiffra, drygt 3 700 personer, indikerar att allt fler börjar ge vika i motvinden. Det börjar bli mer och mer förståeligt. Trots motgång efter motgång kommer man trots allt att vara på plats på lördag, men utan tvekan kommer man stukad att anlända till borgen. En befogad fråga är vad som egentligen händer med Rögle. Svaret är nog så enkelt som att vi börjar se effekterna av vad som händer när man ställer upp i en tävling med en trupp som är totalt befriad från spets. Nu ryktas det om att Hansson är på spelarjakt. Jodå så att, nu är det tydligen dags att agera. Reaktivitet är dessvärre förknippat med misslyckande. Proaktivitet är för vinnare. Än en gång har vi fått konstatera att Rögle inte räcker till, att det vi har befarat, men har försökt att förtränga, kommer allt närmare bekräftelse. Det är sjukt jobbigt och olustigt att konstatera att reaktivitet är det enda återstående alternativet. Varför har inget hänt tidigare?
Är det dags att värva en ny Pavel Rosa, som inte ens hinner lära sig att hitta till ICA eller vad lagkamraterna heter innan det är dags att åka vidare för nya utmaningar i karriären? Tyvärr luktar det panik att förstärka nu. Är det så att Rögle förstärker när man känner att man kan finansiera spets med den likvid som genereras via kvalseriespel? Tyvärr känns det så. Om det är fallet är det rena vansinnet. Nu är man förbannat besviken; på spelare, på ledare och på den del av högra sittplats som hjärtlöst lämnar arenan med ett leende efter en miserabel prestation och uteblivna poäng. Det är inte fult att vara förbannad, det är inte fel att visa sitt missnöje. Kanske skulle det till och med lyfta laget om någon spelare hade markerat tydligt att det inte är acceptabelt att vika ner sig. Dagens spel var nämligen inte acceptabelt. Pucken måste i mål för att man skall kunna vinna matcher och ta poäng. Det går inte att gång på gång leverera avslut av damkaraktär i herrarnas elitserie. Tyvärr är det så. Tyvärr är det sanningen. Kvalserien, here we come. Hoppas innerligen att man har fel, men nu känns det som det enda realistiska slutet man kan gå tillmötes. Fy fan. RLOHT nästa. Det är bara att låta den svinkalla motvinden piska ansiktet rött av ilska. Fan!
H: Månsson (10 poäng)
O: Penker (8 poäng)
C: Brendheden (6 poäng)
K: Alcén (4 poäng)
E: Granak (2 poäng)
Y: Sjögren (1 poäng)
I kväll klockan 19:00 är det dags för drabbning mellan Rögle och Linköping. Tillbaka i Rögles mål är Jürgen Penker, som skall stoppa Jan Hlavac och hans kamrater. Det är upp till bevis för Jürgen idag. Gör han inte en kanonmatch kan vi nog räkna med att Torpet står där med spaden på torsdag igen. När pressen är som störst presterar riktiga vinnare som bäst. Det är upp till Jürgen att visa att han är en vinnare. Givetvis skulle det inte skada om backar och forwards spelar ett vettigt försvarsspel för att skapa goda förutsättningar för Jürgen och indirekt goda förutsättningar för seger och tre livsviktiga poäng. Det kan kanske kännas som en överdrift att benämna det som livsviktiga poäng, men sanningen är den att det gäller att plocka poäng om det skall bli fortsatt elitseriespel utan kvalseriespel dessförinnan. Lärdomar som man kan dra från Rögles tidigare matcher samt från JVM-semifinalen är följande: Dutta inte, slarva inte och ta vara på de chanser som ges. Så enkelt är segerreceptet. Att Jacke och Andrée skall spela tillsammans känns märkligt tillika något oroande beaktat deras plusminusstatistik förra säsongen då de spelade mycket tillsammans. Vi får se hur det går. Det kanske är någon form av genidrag från Gunnar. Tanken har dock slagit en att det skulle vara bättre att spela Demén i förstalinan med Jacke och Måssa och således spela Brendheden tillsammans med Colliton och Alcén. Det var några tankar inför matchen. I afton vore det förbannat trevligt att se noggranna, resoluta och skoningslösa Rögle. Det var alldeles för länge sedan. Är tiden kommen för ett grönvitt lyft, såväl spel- som poängmässigt? Vid halv tio i afton lär vi ha fått svar på den frågan. Alltid uppåt, alltid framåt!
I JVM-semifinalen vann USA rättvist mot Sverige. Småkronorna kom inte upp i tillräckligt hög standard för att kunna rubba en för dagen mer robust och disciplinerad motståndare. Sverige duttade, det gjorde inte USA. Sverige slarvade, det gjorde inte USA. Sverige missade sina chanser, det gjorde inte USA. Det är de tre huvudsakliga anledningarna till att småkronorna inte lyckades ta sig till final. Visst var domarna mindre bra, visst favoriserade dessa rättskipare USA en del, men det går inte att skylla förlusten på domarna. De svenska spelarna och ledarna får helt enkelt gå tillbaka till sig själva och hitta förbättringsmöjligheter. I afton ges ett ypperligt tillfälle för att avsluta turneringen i dur. Det gäller att besegra Schweiz i bronsmatchen. Sverige är bättre än Schweiz och idag blir det brons. Om ledarna skall markera finns det två givna saker att göra inför kvällens match. Sätt David Rundblad på bänken och splittra de så kallade stjärnorna i förstalinan. Det här är JVM, inte kindergarten. Låt oss hoppas på att småkronorna spelar till sig bronsmedaljerna i afton. SVT24 sänder med start klockan 22:00. Helt perfekt tid, då är man förhoppningsvis precis hemkommen från en grönvit seger i Lindab Arena.
Kaffet var gott, sällskapet var trevligt och drinkarna smakade formidabelt. Där var de positiva aspekterna avklarade. Rögle mötte Frölunda uppe i Göteborg idag. Stora delar av första perioden gick förlorad i TV-soffan på grund av felaktigt kort. Nej, det var inget piratkort, eller fuskkort som terminologin löd för dagen. Det var ett fullt legalt TV-kort, som fungerade ungefär lika dåligt som Rögle spelade. På grund av teknikstrul och utebliven helhetsbild kommer någon RLOHT inte att kunna levereras idag. Av de knappa 50 minuter som man fick ta del av kunde man konstatera att Granak inte hade någon av sina bättre dagar. Han föll i kvalitet på samma sätt som Beaudoin gjorde mot Djurgården. Alla kan ha en dålig dag ibland, men Rögle är så förbannat känsliga när de tongivande spelarna inte spelar på sedvanligt slagkraftigt manér. Truppen är tunn och uddlös. Det tar på krafterna och energin när förlusterna hopas. Faktum är att Rögle inte var i närheten av poäng idag. Det var en solklar nollpoängare som gick av stapeln. Även om ränderna inte går ur, så kan man kallt konstatera att det ibland kan vara ganska tråkigt att hålla på Rögle, till exempel idag. Man måste försöka att hålla sig positiv. Desto tyngre det går, desto roligare blir det när väl framgångarna kommer. Det är med det perspektivet vi får försöka ta oss vidare från dagens bottennapp. Fan! Trevlig kväll!
I morgon är det dags för Rögles första elitseriematch 2010. Bortamatch mot Frölunda känns som en svår utmaning, men inget är omöjligt. Efter att ha beskådat matchen mot Djurgården var det skönt att läsa att Gunnar skall justera i powerplayspelet. Enkelt, rakt och resolut borde vara tre ledord, som i kombination med kraftig trafik i stekpannan skall kunna generera mål. Det hade varit skönt att få en bra start på det nya året och en bättre start än en trepoängare på bortais får man leta länge efter. Kom igen nu Rögle – mot seger ska vi gå!
Igår fortsatte Sveriges framgångssaga i JVM när Finland besegrades. Eftersom en trevlig nyårsfest prioriterades sågs inte gårdagens match. Nu väntar tuffa tider i JVM. Dels blir det tuffare motstånd och dels är det riktigt vidriga TV-tider som väntar. Vad sägs om klockan 02:55 på måndag morgon? Ingen höjdare direkt. Att man skall jobba på måndag gör inte saken bättre. Det skall dock bli riktigt roligt med semifinaler. Sverige får möta vinnaren mellan USA och Finland medan Kanada får möta vinnaren mellan Ryssland och Schweiz. Det skulle vara en skräll om Kanada missar finalen. Sveriges chanser att ta sig till final är goda även om en tuff semifinal väntar, troligtvis mot USA. Hoppas att den kan bli en final mellan Sverige och Kanada – ett ypperligt tillfälle att trycka dit kanadensarna som en liten försmak för vad som komma skall i OS. Spelarna kommer att möta tufft motstånd på isen och vi svenska hockeynördar kommer att möta ett minst lika tufft motstånd i form av ett sömnbehov som skall bemästras och tunga ögonlock som skall hållas öppna. Det är tuffa tider som väntar!