Redan på 1920-talet spelades bandy på dammarna i Rögle. Åren gick och Rögle BK bildades den 18 december 1932, då den första styrelsen valdes på Café Solvik. 1948 blev Rögle skånska bandymästare. Detta till trots togs det redan 1950 beslut om att Rögle skulle börja spela ishockey i stället för bandy. Inget dåligt beslut – sju år senare blev Rögle skånska ishockeymästare. Vilka besegrades i finalen? Jodå så att, just det, Malmö. Efter utomhusspel i många år invigdes den första ishallen i oktober 1963. I knappt 20 år kunde Rögle spela i denna ishall, som förstördes i en brand 1982. Redan året därpå, 1983, var en ny ishall färdigställd. Den vid tiden för uppförandet moderna ishallen blev allt mer omodern och sliten med åren, men bjöd också på många fina minnen. Bland annat när Håkan Persson 1992 sköt Rögle till elitserien efter en rafflande matchserie mot Leksand och när Mattias Sjögren i april 2008 gjorde 2-1 mot Mora; ett mål som blev avgörande för Rögles återtåg till elitserien. År för år har passerat och tiden som har varit har bjudit på många trevliga minnen. Idag spelar Rögle i Lindab Arena, en arena som är högklassig och anpassad för att uppfylla den rådande tidens elitseriebehov. Vi är mitt i säsongen 2009/2010 och många viktiga matcher återstår av innevarande serie. RLO önskar ett gott nytt år och hoppas på många sköna segrar och minnesvärda stunder under 2010.
34 av 55 omgångar är spelade av innevarande upplaga av elitserien. Det är tid för en ackumulerad RLOHT inför årsskiftet. Fyra utespelare, varav en back, har gjort ett rejält ryck avseende ackumulerad RLOHT. Efter dessa följer de grönvita målvakterna; Penker tätt följd av Torpet. Beaktat Torpets form på sistone är det ingen skräll om Torpet kliver förbi Penker vid nästa sammanställning. I det fall Penker inte får spela skall han även känna flåset från ett getingbo av spelare som jagar tätt bakom de båda burväktarna. Nedan följer topp-6.
H: Beaudoin (124 poäng)
O: Granak (110 poäng)
C: Sjögren (96 poäng)
K: Colliton (90 poäng)
E: Penker (68 poäng)
Y: Torpet (59 poäng)
Det var idag Rögle skulle ta klivet upp ovanför kvalseriestrecket. Inför drygt 4 800 åskådare hade man förväntat sig ett heltaggat Rögle. Så blev inte fallet. Rögle körde fast gång på gång och lyckades inte komma till många klara målchanser. Helt rätt att börja kasta in lite puckar på mål när det inte klaffar. Tyvärr fick man inte utdelning med detta spel heller. Det var ett uddlöst Rögle som föll med 1-2 mot Djurgården. Stockholmarna var täta och räliga att möta och bortalaget tog en helt rättvis seger även om Rögle skall ha stor eloge för forceringen på slutet. I det skedet var det faktiskt en hel del oflyt att inte pucken trillade in. Sammanfattningsvis var det en ganska trist tillställning idag. Dessvärre blev det inte bättre av Vinnerborgs oerhört skiftande bedömningsnivå. Han hade en lika dålig dag som Rögle. Taskig timing att Brynäs tog tre poäng idag, nu är det ett ganska rejält avstånd upp till slutspelsplatserna. Dock är det bara två poäng upp till ingenmansland och där ser man gärna att Rögle positionerar sig. All right, det är bara att ta nya tag mot Frölunda på lördag. Avslutningsvis kvällens RLOHT.
H: Alcén (10 poäng)
O: Torpet (8 poäng)
C: Gath (6 poäng)
K: Colliton (4 poäng)
E: Granak (2 poäng)
Y: Rahimi (1 poäng)
Idag är det dags för mellandagshockey i Ängelholm; Rögle tar emot Djurgården. Efter en uppesittarkväll med JVM-fokus kan man börja med att konstatera att dagens motståndare saknar tre spelare som är upptagna med JVM-spel; Marcus Krüger, Jacob Josefson och Daniel Brodin. I Rögle ser det ljusare ut än på länge eftersom Hjalmarsson nu har avtjänat sitt två matcher långa straff för bentackling. Det skall bli riktigt spännande att se hur Gunnar disponerar laget i kväll – konkurrensen i laget har ökat.
Porseland är inte tillgänglig på grund av sin fingerskada, men enligt Rögles hemsida hävdar Gunnar att en annan högerfattad back kan finnas närmare än vad vi tror. Vad menas med det egentligen? Troligtvis att Brendheden kommer att spela back i powerplay. Det är nog inte mer anmärkningsvärt än så även om Erkgärds inte hängde med i svängarna senast. Det skulle faktiskt vara en praktskräll om Gunnar kastar in högerfattade Sjödin i handlingen.
Hittills den här säsongen har Rögle mött Djurgården tre gånger. Tre av nio poäng har inkasserats via en bortaseger med 3-1. Granak, Alcén och Tommy hängde kassarna den gången. Nu är det tid för att jämna ut statistiken lagen emellan och knipa säsongens första hemmaseger mot Djurgården. Vem som gör mål spelar ingen roll, men det hade varit grymt om Demén får sätta dit en puck eller två. Vi ses i arenan i afton. Efter lite sömn är det alltid uppåt och alltid framåt som gäller.
Wikegård skulle nog ha lämnat bisonburgarna på tallriken beaktat dess effekt på hans redan på gränsen till obehagligt intensiva uttryckssätt. Oavsett vad man tycker om honom fyllde han en uppiggande funktion i pausen inför tredje perioden, som annars utgör en vansklig fälla för tungt insomnande. Då till matchen. Sveriges uppdrag var att försvara en ledning med 3-1 och bärga lagets tredje raka seger i turneringen. Efter cirka fem minuter av tredje perioden satte Djurgårdaren Daniel Brodin 4-1 till Sverige. Strålande i dubbel bemärkelse, dels för att det var bra för småkronorna och dels för att det var bakom just en rysk målvakt och inte bakom en grönvit burväktare i Ängelholm. Efter Brodins mål verkade ryssarna tappa intresset för matchen och slutresultatet skrevs till 4-1. Sveriges tredje raka seger blev ett faktum.
Rödin var tillbaka i spel i andra perioden, således ingen fara med honom efter kollisionen i första perioden. Det relativt svängiga spelet fortsatte i andra perioden. Dock inledde de ryska spelarna betydligt vassare än de svenska, som såg fasansfullt yrvakna ut. Markström var emellertid omutbar trots den ryska dominansen i inledningen av perioden. Trots att Sverige successivt utjämnade matchbilden kontrade ryssarna in en reducering efter drygt halva matchen. 2-1 till Sverige vid denna tidpunkt. Den tillsynes trygga ledningen förvandlades plötsligt till en fragil uddamålsledning. Med knappt två minuter kvar av mittakten sprätte André Pettersson in sin andra kasse för dagen och utökade den blågula ledningen till 3-1. Ett riktigt viktigt mål i ett kritiskt skede av matchen. Sammanfattningsvis var den andra perioden, ur ett svenskt perspektiv, sämre än första och Markström stod för några riktigt kvalificerade räddningar. Nu gäller det att småkronorna knyter säcken i tredje. Mineralvattnet har börjat sina och tröttheten har tilltagit. Målsättningen är en ny uppdatering efter matchen. I det fall den uteblir kommer det att bero på att tröttheten har besegrat viljan att se hockey. Den som är vaken lär märka hur det blir.
JVM och uppesittarkväll. Sverige – Ryssland. Första perioden är nyligen avslutad och Sverige leder matchen med 2-0. Det har varit en svängig period med vidöppna försvar. Sverige har känts betydligt hetare och Markström har varit riktigt stabil mellan stolparna. Pääjärvi var bedrövlig mot Österrike, men har i första perioden visat vad han går för; än så länge isens gigant. Det har också varit roligt att se Tedenby, som efter magsjuka har kommit tillbaka med besked. Sveriges första mål gjordes av Pettersson och det andra av Pääjärvi, som dessutom assisterade till det första. De ryska backarna ser tämligen tröga ut på rören och därför finns det all anledning att tro att Sverige skall kunna vinna dagens match. För övrigt bjöd första perioden på en otäck kollision som föranledde att Rödin fick kliva av med en befarad knäskada. Vi får helt enkelt avvakta och se hur allvarligt det är. Nu får tangentbordet vila till andra pausen. Det är tid för lite Ramlösa med smak av skogshallon i väntan på mittakten. På återseende om cirka en halvtimme.
Rögle följde upp suddensegern mot Färjestad med en poäng uppe i Linköping; riktigt bra. Oavgjort efter 60 minuter kändes rättvist och Rögle gjorde ännu en stabil match. Det var kollektivet som spelade hem poäng idag. Colliton stack dock ut med ett uppoffrande spel över hela isen. Han var oerhört nyttig. Det kändes ganska oväntat att Högardh, som skjuten ur en kanon, åkte sig fri och snyggt hängde en kasse. Ännu mer oväntat var det när Gath slet sig fri och väldigt vackert satte dit Rögles ledningsmål i slutet av mittakten. Två snygga mål av de gamla uvarna. Det är bara att lyfta på hatten. Minnesvärd var även Rahimis mangling av Håkansson, som tämligen groggy fick stämpla ut tidigt i första perioden. Efter två perioder kändes det riktigt bra, men Linköping inledde riktigt starkt i tredje perioden. Just när Rögle, med tur och skicklighet, hade fått stopp på den värsta anstormningen, fick Linköping straff. Normalt sett känns det givetvis farligt med straffslag, men absolut inte hopplöst. Annat är det när Jan Hlavac åker fram mot pucken i aktuellt spelmoment. Det är bara att tacka för kaffet och inse att det blir ett mål i baken, vilket det också blev. Stensäker straff. Efter 60 spelade minuter stod det 3-3 och det var dags för sudden. Ingen mindre än Hlavac klev då fram och avgjorde till Linköpings fördel. Han är en snuskigt dyr spelare att ha i laget, men man får vad man betalar för. Spana in hans poängskörd per match i Linköping den här säsongen. Ett kaxigt facit. Sammanfattningsvis gjorde Rögle ännu en bra bortamatch och dessutom skördades ytterligare en poäng. Strålande tider. Det är bara att knäcka Djurgården på onsdag så finns det goda möjligheter att ta klivet upp över kvalseriestrecket. Hoppas vi ses i arenan på onsdag. Man kan ju inte missa chansen att få se lite mellandagshockey. På återseende.
H: Colliton (10 poäng)
O: Granak (8 poäng)
C: Alcén (6 poäng)
K: Beaudoin (4 poäng)
E: Högardh (2 poäng)
Y: Rahimi (1 poäng)
Efter Rögles imponerande suddenseger mot Färjestad står nu ännu en bortamatch på agendan. Det är dags för Linköping i chokladasken; Cloetta Center. Med tanke på Porselands fingerskada kliver Erkgärds in i tredje backpar; en utmärkt chans för Stefan att slå kritikerna på fingrarna. Linköping inledde säsongen knackigt, men har efter att Hlavac och Hlinka anlände stått för en rejäl uppryckning och en stadig resa uppåt i tabellen. Inför dagens match ligger Linköping tvåa. Således möter elvan Rögle tvåan Linköping i deras borg. Det är en match som känns extremt tuff, men den lille mannen kan ibland fälla den store. Ju större de är, desto tyngre faller dem. Kunde Österrike oroa Sverige i JVM kan tveklöst Rögle skaka Linköping i elitserien. Det vore strålande om de grönvita krigarna kan följa upp segern i Karlstad med ytterligare poäng i Linköping.
I afton gick Sveriges andra match i JVM av stapeln. Österrike stod för motståndet och på förhand skulle det bara vara att spela hem en enkel seger. Efter 3-0 kändes det som att det skulle bli precis så. Dock stod österrikarna upp bra och hämtade upp till 3-3. I det skedet såg småkronorna lite skakiga ut. Med ynka 13 sekunder kvar av mittakten hängde Rödin dit 4-3, som var ruggigt viktigt i det skedet av matchen. I tredje perioden rann Sverige sedan i väg till 7-3. Magnus Pääjärvi-Svensson skjuter i allmänhet ofta från taskiga lägen och i synnerhet i dagens match, då Pääjärvi verkade ha fått storhetsvansinne. Visst är det bra att skjuta, men Pääjärvi är inte Ovechkin. Det var många i det svenska laget som var oskärpta och duttiga idag, men Pääjärvis personliga jakt på poäng var det som störde mest. Hoppas att han får en rejäl skrapa av lagledningen för det ödesdigra misstaget att sätta jaget framför laget. Slutresultatet 7-3 tyder på en promenadseger men så var inte fallet. Med lite flyt kunde Österrike ha vänt på steken på grund av att småkronorna absolut inte var på tårna. Det var en skitmatch, men dock en seger. Skall man vara positiv kom skitmatchen i helt rätt läge av turneringen. Resultatmässigt kan vi konstatera en riktigt bra start på turneringen. På sen tisdagkväll väntar ryssarna i vad som har goda förutsättningar för att kunna bli en riktigt underhållande och spännande match.
Efter att ha sett Rögle spela hem två poäng under eftermiddagen väntade Sveriges första match i årets upplaga av JVM. Om Rögle bjöd på disciplin och struktur, så bjöd småkronorna på full fart framåt och riktigt underhållande spel; två olika vägar att nå framgång. Sverige lekte med Tjeckien och vann med 10-1. Att krossa ett lag som har slagit USA och spelat jämnt med Kanada är riktigt bra. Man kan konstatera att Sverige har fått en vansinnigt bra start i JVM. Redan i morgon är det dags för en ny drabbning. Matchen startar 20:00 och SVT bjuder på underhållningen. Julstöket är förbi och hockeyn har dragit igång med full kraft trots att köttbullar och prinskorvar ännu inte har lämnat tarmsystemet. Det är så jäkla gott att det är igång igen och det blir ju inte sämre av att JVM ackompanjerar elitseriespelet.
Det var en riktigt tuff uppgift som väntade Rögle idag; bortamatch mot Färjestad. Ängelholmslaget stod dock för en gedigen insats och det blev suddenseger och två friska pinnar i Karlstad. Rögle var grymt bra i boxplay. En extra eloge till Glimmenvall, Jacke och Sjöa som var ruggigt bra i tre-mot-fem-spelet. Intressant tillika lyckosamt med två forwards och en back i detta spelmoment. I målvaktsfrågan kan man inte förneka att man tillhör Penker-falangen, men det vore idioti att byta ut Torpet nu beaktat den form han visar. Än en gång stod han för en riktigt bra match som kryddades med några riktigt svettiga räddningar. Generellt sett gjorde Rögle en förbannat bra match idag, inte den mest underhållande, men det såg riktigt stabilt ut. Två viktiga poäng och en riktigt skön start efter juluppehållet. Härligt Rögle! Mot nästa utmaning – Linköping borta.
H: Torpet (10 poäng)
O: Glimmenvall (8 poäng)
C: Beaudoin (6 poäng)
K: Sjögren (4 poäng)
E: Jacke (2 poäng)
Y: Granak (1 poäng)
Det är måndag och tre dagar kvar till julafton. Vädrets makter kan sätta stopp för en vit jul även om man för dagen kan konstatera ett vackert vinterlandskap. Det skulle absolut inte vara förvånande om man får traska runt med blöta skor i ett grått och bittert snöslask dagen då tomten i olika skepnader skall smyga runt i stugorna. Vad vädrets makter dock inte kan spoliera är den grönvita julen. Håller man på Rögle kan man alltid fira en grönvit jul, det finns det i stort sett inget som kan stoppa. Beaktat ett riktigt hektiskt schema de kommande dagarna blir det troligtvis stiltje här på RLO några dagar framöver; åtminstone till och med juldagen. RLO önskar härmed alla Er läsare en riktigt god grönvit jul.
Inför säsongen kändes slutspel som en högt satt målsättning. Helt rätt att lägga ribban högt i det läget. Den som lyfter blicken mot himlen ser som bekant inga gränser. 31 omgångar är nu spelade och Rögle och Södertälje ligger inte helt oväntat i botten av tabellen, även om man hade hoppats att det grönvita laget skulle ha positionerat sig bättre inför juluppehållet. Frågan är om slutspel är en rimlig målsättning i nuläget? Det är kanske dags att revidera målsättningen? Det känns som om att det handlar om överlevnad nu och att slutspel snarare får ses som en bonus. Om Rögle blir nia eller tia och slipper spel i kvalserien är det bra beaktat denna säsongens grönvita upplaga. Att säkra nytt elitseriekontrakt, utan ett nervpirrande kvalspel med risker som är alltför höga för att vara hälsosamma, måste vara den huvudsakliga målsättningen. Visst kan kvalserien bidra till extra klirr i kassan. Tack, men nej tack, riskerna är helt enkelt för höga. Slutspel hade varit otroligt roligt att få uppleva i Lindab Arena under våren 2010, men så länge Rögle säkrar nytt elitseriekontrakt utan kvalseriespel ger RLO med marginal godkänt den här säsongen. Mot nya segrar!
Förra säsongen bjöd Jacke Johansson på alltför mycket duttande och andra primadonnafasoner. Ibland undrade man till och med om han spelade iförd balettkjol. Något som var oerhört frustrerande var bland annat det eviga fruktlösa tillika fasansfulla dribblandet ute vid sargen i väntan på hans ständiga diagonalpassning i powerplay. Den här säsongen har något hänt, något positivt. Jacke är absolut inte och skall heller inte vara den tuffaste spelaren i den grönvita truppen, men han har gjort stora framsteg den här säsongen. Det är en mer resolut spelare vi nu ser i tröja 26. Man börjar nästan misstänka att han har sålt balettkjolen, som han tycktes bära alltför ofta förra säsongen. Har Jacke sålt sin balettkjol? Eller har han rent av slagit in den redan innan säsongen började för att ge en passande julklapp till Malmös Carl Söderberg, Modos Marco Tuokko eller kanske till balettakademien i Stockholm? Oavsett vilket har det varit riktigt trevligt att följa Jackes utveckling från föregående till innevarande säsong. Hoppas Jacke fortsätter med sitt relativt raka och resoluta spel. Ineffektivt duttande kan vi låta spelare i andra lag stå för.
För första gången på länge tittar RLO närmare på den grönvita plusminusstatistiken. Jämfört med förra säsongen har det skett en hel del förändringar. Den mest anmärkningsvärda förbättringen har Jacke stått för. Förra säsongen landade Jacke på -26, hittills under innevarande elitseriesäsong har det blivit 31 matcher och ett facit om -3. Att hävda att det rör sig om en väsentlig förbättring är väl inte alltför vågat? I särklass bäst plusminusstatistik den här säsongen har Granak, som ackumulerat ligger +6. Närmast bakom jagar Sjögren på plusminus noll. På vilka fronter ringer då varningsklockorna? Gath (-15), Colliton (-14) och Glimmenvall (-13) är förpassade i det grönvita bottenträsket avseende plusminusstatistik. Dessa tre herrar får helt enkelt ta sig samman. Plusminusstatistik är inte allt, men det säger en del. Mest förvånad blir man gällande Colliton som har varit riktigt bra i många matcher, med gedigen tekningsstatistik och oerhört nyttig backchecking. Gällande Gath och Glimmenvall känns inte statistiken särskilt överraskande. Säsongens hittills mest positiva överraskning är Jacke och den mest negativa är Gath. Än återstår det dock många matcher och det finns utrymme för såväl förbättring som försämring. Låt oss se hur den ackumulerade plusminusstatistiken ser ut när serien är färdigspelad.
Då sitter man här framför datorn i juluppehållet. Det är onekligen lite tomt utan elitseriematcher, men samtidigt ganska skönt med ett break. Landskamper som inte är VM- eller OS-relaterade engagerar inte särskilt mycket och därför känns det som viloperiod trots att det just har spelats landskamp mellan Ryssland och Sverige. Det blev för övrigt torsk med 3-4, men Tre Kronor gjorde en fullt godkänd match. Dock förbannat passivt av Bengt-Åke att inte plocka målvakten tidigare. Det uteblivna agerandet är riktigt svårt att förstå och alltför vanligt bland personerna som tar beslut i båsen.
Med julstök och andra åtaganden lär tiden säkerligen gå vansinnigt fort fram till jul och då är det minsann riktigt nära förestående med elitseriehockey. Lördagen den 26 december drar det igång igen och då skall Rögle åka till Karlstad för match mot Färjestad. Lördagsmatchen följs upp av ännu en bortamatch. Måndagen den 28 december är det dags för Linköping borta. Årets sista match blir något så oväntat som en onsdagsmatch. En onsdagsmatch, smaka på det. Känns lite klassiskt a la allsvenskan i ladan. Nostalgivarning! Djurgården gästar Ängelholm och visst hade det varit härligt att avsluta året med en seger mot ett storstadslag.
Tveklöst är det en tuff återstart för Rögle, men det skall bli spännande att få se Demén, Brendheden och Liljewall igen. Vi får verkligen hoppas att de är spelklara direkt efter jul. Dock kan vi rimligtvis inte ha några som helst förväntningar på Demén de första månaderna. Grabben har ju inte spelat matcher regelbundet på hur länge som helst. Även Brendheden och Liljewall behöver nog åtminstone ett par matcher för att komma igång. Således är det inga frälsare som (förhoppningsvis) är spelbara till matchen mot Färjestad.
Det skall framförallt bli riktigt roligt att se Demén i matchspel. Han har sett ganska het ut på träningarna en längre tid med avseende på de delar han har kunnat delta i. Gör man två mäktiga slagskottsmål mot Malmö i en och samma match kan man inte annat än att bli omtyckt i Ängelholm. Det blev en liten utsvävning. På annandag jul drar det alltså igång. Det är faktiskt skönt med uppehåll nu, men det kommer att vara ofantligt mycket skönare när serien drar igång igen. På återseende.
Innan RLO lämnar dokumentärträsket för den här gången måste det lämnas plats för att skriva ner några tankar efter att ha sett dokumentärfilmen Plötsligt igen. I eftermiddags bar det på vintervägar av från Ängelholm till Fleninge, som för övrigt betyder trädlös slätt. Förberedelserna inför beskådandet av Plötsligt igen var på gränsen till optimala. Efter glögg, tacos och kaffe i gott sällskap var det enda man saknade en korv i lugn och ro. Klockan slog lagom till kaffet 20:00 och det var dags. Efter att ha sett den cirka 50 minuter långa uppföljaren till Plötsligt i Vinslöv var man inte besviken, det är ett gott betyg i sig. Som enskild film är dock inte Plötsligt igen att rekommendera, men den känns som en klockren uppföljare för oss som är mer eller mindre insnöade Vinlövsfantaster. Det var härligt att se hur Holgers bror åkte från Australien till Vinslöv för att besöka sin sjuke bror. Man har länge undrat hur Holgers bror ser ut. Idag kom svaret. Huruvida det finns beröringspunkter mellan konst och bangolf kan man uppenbarligen diskutera, men något som känns glasklart, tillika genialiskt förmedlat av Malin Skjöld, är att det finns fler än en beröringspunkt mellan Holger Nilsson och reportern Bertil Nilsson. Har du sett Plötsligt i Vinslöv måste Plötsligt igen ses. Har du å andra sidan inte sett den första filmen finns det ingen anledning att ge sig på uppföljaren. Då är det bara att börja med Plötsligt i Vinslöv och sedan njuta av Plötsligt igen. RLO tackar Malin Skjöld för ännu en slipad och nyansrik dokumentär.
Det dröjde i sammanhanget länge, men nu står det klart att Simon Hjalmarsson stängs av två matcher för bentacklingen på Petri Kokko. Straffet ligger i linje med det Bertilsson fick för bentacklingen på Brendheden. Det var en både väntad och helt korrekt avstängning. Således missar Brendheden bortamatcherna mot Färjestad och Linköping. Det är klart att det hade varit bättre att ha Hjalmarsson med i dessa två matcher, men det finns inte så mycket att säga om avstängningen mer än att den var korrekt.
Det är dags för succé igen. Det kan man i alla fall hoppas på. I morgon klockan 20:00 visar nämligen SVT2 uppföljaren till Plötsligt i Vinslöv; Plötsligt igen. Det är med stor spänning man ser fram emot detta ögonblick, som i tiden ligger helt rätt, under hockeyns juluppehåll. Har Malin Skjöld gjort det igen? Har Malin Skjöld än en gång lyckats göra en fantastisk dokumentär? Är det dags för succé igen? Det lär vi få veta i morgon då det är dags för Plötsligt igen. Årets dokumentärtips är nu ett faktum. Det är bara att bänka sig framför TV:n. I filmens presentation kan man läsa att Jacko har blivit bortrövad, Kjell ska ut på en resa och Anders ”Jag kan, jag vill och jag ska klara det” söker kärleken nu när Annelie är ett avslutat kapitel. Det låter oerhört lovande, men att göra en uppföljare känns som en riktigt tuff utmaning. Är det någon som klarar det så är det Malin Skjöld. Således, på med SVT2 klockan 20:00 i morgon.
Det bubblade upp ett rykte i helgen om att Niklas Anger var på väg till Rögle. Det känns riktigt skönt att konstatera att det just var ett rykte och att det inte låg någon sanning i det. Det var som man misstänkte och hoppades på; en höna av en fjäder. Nu står det nämligen klart att Anger är klar för EHC Basel Sharks i NLB; den schweiziska andraligan. Det skulle inte förvåna om han börjar ösa in kassar i den nya miljön eftersom man var kritisk avseende att Rögle skulle signa honom. Det är i så fall en smäll man får ta och om han skulle hitta formen i Basel finns det faktiskt ingenting som säger att han hade gjort det i Rögle också. Olika miljöer, olika presumtiva utfall. Generellt sett känns det riktigt skönt att kunna falsifiera Anger-ryktet. Om det skall adderas något till den grönvita truppen skall det nämligen vara spetskompetens av rang, annars kan det kvitta.
När man beaktar helgens hjälte är det lätt att man utifrån sin egen lilla grönvita bubbla, vid första tanken skulle säga tvåmålsskytten Peter Högardh. Visst var det viktiga mål som Högardh gjorde och visst var det tre oerhört viktiga poäng som Rögle spelade in i helgens match mot Timrå, men om man lyfter resonemanget till en mer övergripande och heltäckande nivå finns det ingen annan än en domare som kan utses till helgens hjälte. I matchen mellan Bofors och Örebro föll Örebrospelaren Niklas Lihagen till isen utan puls. Blixtsnabbt var domare Wolmer Edqvist framme och konstaterade att läget var kritiskt, varpå han inledde hjärt- och lungräddning tillsammans med Bofors sjukvårdare. RLO utser utan minsta tvekan Wolmer Edqvist till helgens hjälte. Ibland är det nyttigt att få lite perspektiv på tillvaron. Hur stor roll spelar det egentligen när en domare gör en dålig match? När man väl sitter på läktaren och på nära håll beskådar stridens hetta spelar det jäkligt stor roll – ingen tvekan om det – men i ett större perspektiv spelar det egentligen inte någon större roll. Det är klart att man skall vara engagerad och bli förbannad när rättsskiparen underpresterar, men det gäller att ha lite perspektiv på saker och ting i stort. Det är nyttigt med en väckarklocka mellan varven, för ibland är det lätt att tappa perspektiv. Strålande agerande av Wolmer och låt oss hoppas på att Lihagen kryar på sig.
Igår gjorde Rögle det som vi alla hoppades på. Laget kämpade och slet, vilket resulterade i tre poäng. Således en bra dag på jobbet. Även på läktarplats var det bättre än på länge. Trots att klacken inte var stor gjorde entusiasterna som stod där ett väldigt gediget sångarbete, som i allmänhet smittade av sig på övrig publik och i synnerhet stundtals tände högra sittplats. Det är klacken som är och skall vara motorn publikmässigt och idag gick motorn bättre än på länge. Härlig stämning och tre poäng – det är ju så det skall vara i Lindab Arena. Både laget och publiken får godkänt även om publiksiffran gärna hade fått vara betydligt högre än knappt fyratusen. Som man har längtat efter en framgång som den igår. Härligt Rögle! Nu blir julfirandet betydligt trevligare än vad det hade blivit vid ännu ett nederlag. Alltid uppåt, alltid framåt!
Det har varit tyst på ryktesfronten länge, men under gårdagskvällen surrade det till avseende ett grönvitt nyförvärv. Ryktena som har nått RLO är att Niklas Anger skall vara nära spel i Rögle. Det känns ganska klart att Anger inte kommer att spela i Timrå efter juluppehållet, men att han skulle hamna i Rögle känns som en högoddsare. Roger Hansson var ju, i en intervju i HD för en tid sedan, ganska tydlig med att det är den befintliga truppen som skall göra jobbet. RLO har hela säsongen förordat spetsförstärkning, men Anger faller faktiskt inte inom denna kategori för tillfället. Han är iskall och dessutom beroende av riktigt duktiga framspelare för att komma till sin rätt. 2002-2004 hade Anger två hyfsade säsonger i Brynäs och förra säsongen toppade han sin karriär med 23 mål i djurgårdströjan. Den här säsongen har han gjort ynka två mål och tre målgivande passningar. Just nu känns det som att Anger gärna får gå till någon annan klubb än Rögle. Hoppas det grönvita Anger-ryktet är en höna av en fjäder, som rykten de facto i många fall tenderar att vara.
En riktigt bra första period, en riktigt dålig mittakt och en fullt godkänd tredje period. Generellt sett var det en jämn match som varierade i kvalitet och det kunde ha slutat precis hur som helst. I eftermiddag fanns det bara en sak som räknades, tre poäng. Lyckligtvis blev det äntligen seger. Daniel Rahimi gjorde sin klart bästa match för säsongen och noterbart var också att Högardh gjorde två mål. Det senare kändes på något sätt väldigt ironiskt beaktat att Högardh lindrigt uttryckt inte var särskilt bra om man bortser från de kassar han hängde. Dock var det tveklöst två riktigt viktiga mål av Högardh och framförallt var det tre ofantligt viktiga poäng inför juluppehållet. Härligt Rögle, det var ytterst tillfredsställande med en framgång i dessa tider. Fortsatt trevlig helg!
H: Rahimi (10 poäng)
O: Sjögren (8 poäng)
C: Beaudoin (6 poäng)
K: Torpet (4 poäng)
E: Granak (2 poäng)
Y: Högardh (1 poäng)
Det är dags för sista matchen innan juluppehållet. Rögle tar emot Timrå hemma i Lindab Arena. Hittills har Rögle vunnit tre av 15 hemmamatcher. Endast 20 procent vinster i hemmaborgen är odiskutabelt underkänt. Det är hög tid att förbättra hemmastatistiken och framförallt är det dags att skänka oss återkommande åskådare lite glädje inför juluppehållet. Vi kan och ska begära att de grönvita krigarna tömmer batterierna fullkomligt i eftermiddag. Vi kan och ska begära uppryckning och ett bättre spel än på sistone. Vi kan och ska begära framgång efter alltför många motgångar. Ett långt uppehåll väntar och idag är det bara en sak som räknas – seger!
Det är inte bara för spelarna som ett välbehövligt uppehåll väntar, det gäller även oss på läktarplats. Man ger och man tar. Därför är det av yttersta vikt att vi visar att vi inte viker ner oss bara för att spelarna har gjort det på sistone. Det krävs en rejäl kollektiv kraftansamling, framförallt i klacken, men även på högra sittplats och övriga sektioner. Även om det är förbannat tungt just nu och det hockeyrelaterade självförtroendet är sargat gäller det att stå upp i motvinden. Låt oss föregå med gott exempel och göra vårt jobb på bästa sätt. Det vore väl fan om betalande åskådare gör ett bättre jobb än spelarna som är anställda av klubben. Om någon spelare läser detta kan ni se det som en utmaning. Kom igen nu Rögle. Mot seger.
Parallellt med kvällens match mot Djurgården pågick middagsbjudning hos svärmor med anledning av födelsedagsfirande. Således blir det ingen RLOHT från kvällens match. Med resultatet, förlust med 1-5, färskt i minnet kan man konstatera att fem skivor fläskfilé är betydligt bättre än 17 torskar… Torsk, torsk, gädda, gös, torsk, abborre, torsk, sill, makrill, torsk, torsk, torsk, torsk, torsk, gädda, tonfisk, mört, torsk, torsk, gös, abborre, torsk, gädda, torsk, torsk, torsk, mört, torsk, torsk, torsk… Man börjar bli jäkligt trött på torsk nu. På lördag vill man se att det grönvita laget bjuder audiensen på gedigen gösfilé. Trots idel negativa nyheter i mobilen tackas särskilt Pettersson och JRJ för utförlig resultatservice som man diskret kunde ta del av under middagen.
För någon vecka sedan hade Rögle häng på Djurgården i tabellen. I nuläget kan man konstatera att Rögle efter en mycket skral poängskörd ligger elva poäng efter Djurgården. Det är ett formstarkt stockholmslag som tar emot ett formsvagt och labilt bortalag från Ängelholm. Poängbehovet är enormt och även om ingenting talar för det, måste Rögle ta tre poäng. Nu handlar det om att försöka hålla näsan ovanför vattenytan. Det är ett krig som väntar, ett krig med existens i den åtråvärda potten. Det är nu det gäller att spotta i nävarna, ta på blåställen och visa vilket virke man är gjord av. Även om det kommer solsken efter regn, tar det vansinnigt lång tid att torka när man har blivit riktigt blöt och kall. För att uttrycka det milt har spelet inte värmt på sistone, så låt oss hoppas på ett trendbrott. Kom igen Rögle, nu gäller det att med beslutsamhet i blicken gå ut i krig.
På isen har Rögle sviktat rejält på sistone, men i restaurangen i Lindab Arena fortsätter de positiva upplevelserna att avlösa varandra. Man kan inte annat än lyfta på hatten med tanke på att restaurangen går från klarhet till klarhet. Idag serverades grönpeppar- och baconfärsbiff med champinjonsås och brynt potatis. En fantastisk smakupplevelse levererades och tveklöst blir det högsta betyg för dagens rätt. Magnifika biffar, högklassig potatis och en övernaturligt god sås därtill. För att spinna vidare på gårdagens spår med gastronom Jean Anthelme Brillat-Savarin i fokus, avslutar RLO detta anförande med att konstatera att även Jean Anthelme med största sannolikhet verkligen hade uppskattat ett besök i Lindab Arena idag.
Vad var det som hände igår? De grönvita spelarna befann sig så långt ifrån beundrande blickar och högstämda tillrop som man kan komma. För att inspireras av 1700- och 1800-talets Jean Anthelme Brillat-Savarin, fransk politiker, advokat och gastronom, kan det vara intressant att beakta följande. Brillant-Savarin, med ett brinnande intresse för mat, konstaterade nämligen att uppfinningen av en ny rätt gagnar människosläktet mer än upptäckten av en ny planet. Brillant-Savarin var alltså gastronom, vi är hockeyfanatiker. Som Rögleit kan man således, i någon form av subkulturellt absurd och skruvad tappning, anamma följande tolkning av Brillat-Savarins påstående. Uppfinningen av en metod för att få fart på Rögles målskytte gagnar den grönvita populationen mer än upptäckten av hur man skapar 400 målchanser som inte resulterar.
Oavsett om det krävs kopplingar till 1700-talets frankrike eller andra innovativa infallsvinklar för att få igång det grönvita laget igen måste något göras. Det går bara inte att förstå vad som hände igår? Det var en märklig och obehaglig dimma som tycktes vila över varje enskild grönvit spelare. Kollektiv kollaps kan utan större tvivel betraktas som en underdrift. På torsdag krävs det en rejäl nytändning och det är upp till Gunnar och Sjödin att skapa förutsättningar för detta. Byt musik i omklädningsrummet, läs poesi, tänd ljus, spring arslena av er i skogen eller ta en bläcka på krogen och rensa luften. Troligtvis är alla dessa förslag urusla, men något måste göras. Ledarna måste agera; prova nya angreppssätt för att få fart på spelarna; få dem att våga vinna. Vad hände igår? Vad händer med Rögle? Frågorna är många, svaren lyser dessvärre med sin frånvaro.
Gevalia smakar som bekant riktigt illa och beskt jämfört med Zoegas. Efter att ha sett Rögle uppe i Gävle kan man inte säga annat än tack för kaffet. Tveklöst kan man konstatera att dagens förlust var fruktansvärt mycket mer besk än en rälig kopp Gevalia. Utklassning. Förnedring. Förlust med 6-1. Det hade kvittat vilken gävleson som hade vaktat Brynäs kasse, Rögle hade nog förlorat ändå, till och med om Tomas Di Leva hade stått med en lila vattenkanna som stöt och en hopvikt blommig klänning som plock.
Som grönvit supporter kan man med gott samvete påstå att Brynäs som lag inte är särskilt märkvärdigt sett ur ett elitserieperspektiv. Frågan är om man då ens skall börja fundera på hur de andra lagen och dess anhängare ser på Rögle? Det är nog bättre att släppa den pucken. Usch! Ett för dagen osedvanligt blekt Rögle gjorde att Brynäs såg riktigt heta ut. Kan inte annat än att hålla med Gunnar avseende att hemmalaget inte behövde jobba särskilt hårt för dagens tre poäng. Det var ett skandalöst agerande från Rögles sida.
För att lyfta fram något positivt var boxplayspelet bra idag. Dock är det något som är allvarligt fel när man känner sig som mest trygg när det grönvita laget spelar boxplay. RLO delar härutöver ut ett litet plus till Ulf Rönnmark, som stod för en stabil domarinsats. I övrigt vilar mörkret tungt och stilla över tangentbord och själ. Dagens RLOHT var oerhört svår att plocka ut och det är säkert många av er läsare som kommer att ha rejäla synpunkter på densamma. Såga den gärna totalt, gå lös med den kraftfulla motorsågen. Det spelar ingen roll, det enda som spelar roll i nuläget är att Rögle tar tre poäng borta mot Djurgården.
H: Tommy (10 poäng)
O: Sjögren (8 poäng)
C: Högardh (6 poäng)
K: Rahimi (4 poäng)
E: Mads (2 poäng)
Y: Beaudoin (1 poäng)
Tre matcher återstår innan juluppehållet. I kväll gäller det – Brynäs borta. Därefter skall Rögle, på torsdag, ta sig an Djurgården borta. Den sista uppgiften innan juluppehållet blir lördagsmatchen mot Timrå på hemmais. Beaktat förra veckans undermåliga poängskörd har betydelsen av ordet måste fått en helt ny dimension. För att haka på tåget måste Rögle ta rikligt med poäng den här veckan. Laget Brynäs är faktiskt inget som skrämmer, men det är däremot deras burväktare Jacob Markström. Tvåa i målvaktsligan, men enligt RLO:s bedömning elitseriens i särklass bästa målvakt. Markström täcker osedvanligt mycket av målet och är för motståndarna obehagligt följsam. Rögles hittills bristfälliga effektivitet i kombination med Markströms kompetens kan bli en riktigt tråkig ekvation att lösa. Dock är Brynäs ett av de lag som Rögle måste kriga sig förbi om drömmen om slutspel skall kunna förverkligas. Kom igen nu Rögle, förpassa puckuslingen i mål och lämna Gävle med tre poäng, som i slutändan de facto kan vara helt avgörande för om Rögle även framöver skall få spela i den svenska ishockeyns finrum. Det är inte bara slutspelsplatser på spel, det finns dessvärre också en olustig tillika obesvarad fråga gällande fortsatt grönvit elitseriemässig existens.
Mer än hälften av matcherna, närmare bestämt 28 stycken, av innevarande elitseriesäsong är nu spelade. Rögle ligger tia, strax över kvalserieplats. Tiden är kommen för en ackumulerad RLOHT. I toppen finner vi Beaudoin, som kontinuerligt har tuggat in poäng och har visat sig vara en stabil spelare som ständigt tillför Rögle viktig styrka såväl offensivt som defensivt. Av backarna har Granak samlat flest poäng efter många matcher med imponerande spel. Som tidigare har förmedlats har vi en riktig klassback i truppen. Colliton som kniper tredjeplatsen för tillfället hade en topp i omgång 10-16 och har därutöver gjort sig förtjänt av tunga poängplaceringar i strömatcher. Hans kapacitet som tekare har bidragit till den genuina poängsamlingen. Sjögren, för närvarande med Colliton delad trea i ackumulerad RLOHT, har gjort ett rejält ryck de senaste tio matcherna. Det har varit en fröjd för ögat att se hur Sjöa har tagit för sig på sistone. Penkers tidigare matchvinnande insatser håller honom för tillfället på femteplats, men Torpets fina spel på sistone främjar naturligtvis inte Penkers möjligheter till att utöka poängskörden. Mads kniper för stunden den sista topp-6-placeringen, främst med anledning av hans fina spel i inledningen av serien. Dessvärre har han tappat något på sistone. Vänder inte trenden för den lille dansken kommer han inte att behålla sin plats när nästa summering görs. Den som känns hetast för tillfället är Sjögren. Om han fortsätter på samma fina sätt finns det all anledning att tro att han kommer att klättra i ackumulerad RLOHT framöver. Nedan följer topp-6. På återseende mina grönvita vänner.
H: Beaudoin (107 poäng)
O: Granak (97 poäng)
C: Colliton (76 poäng)
K: Sjögren (76 poäng)
E: Penker (68 poäng)
Y: Mads (52 poäng)
Om man har mobilt bredband från Telenor kan man tydligen inte förvänta sig att man skall kunna tanka upp en textfil utan att haverier uppstår. Det verkar vara en ren bonus om man lyckas tanka upp header, samtliga anföranden och vidhängande boilerplate. Det är alltså på grund av Telenors vansinnigt usla mobila bredband som RLO ser inkomplett ut ibland. Ja, kundtjänst har kontaktats, men föga förvånande fick man inte någon vettig respons där. Det är faran med stora leverantörer, de skiter fullständigt i den enskilde kunden. Således kan ni säga ”Tack Telenor” när sidan ser inkomplett ut, eller om man får uttrycka det i klarspråk, när den ser för jävlig ut. Veckans bajsmacka delas härmed ut till Telenor.
Spelmässigt bjöd Rögle upp till kamp mot serieledande HV71. De grönvita krigarna var minst lika skickliga som de blåklädda motståndarna i alla moment utom ett, avslutsmomentet. Än en gång faller Rögle på urusel effektivitet; 2-4 efter spiken i kistan i tom kasse. Utan att gräva ner sig djupare i detta faktum är det kort och gott den uteblivna effektiviteten som fäller Rögle. Det känns så satans naivt att tro att man skall kunna nå slutspel utan spetsspelare. Det är faktiskt ingen slump att det är dessa spelare som kostar. Man kan fråga sig hur mycket det långsiktiga bygget a la Hedlund och Hansson är värt om Rögle trillar ner i allsvenskan igen. Dessvärre är risken för degradering överhängande om inte effektiviteten förbättras. Detta är de facto sanningen i vitögat, allt annat är beklagansvärt nog purt skitsnack.
Trots den generella negativa känslan finns det positiva aspekter att lyfta fram. Jeremy Colliton låg inför dagens match tvåa i elitseriens tekningsliga med 59,3 procent vunna tekningar. Utan att ha sett någon statistik från dagens match måste han ha förbättrat den gedigna statistiken ytterligare. Colliton var utöver tekningarna riktigt bra i eftermiddag och fick som en liten bonus hänga dit en kasse. Måste också lyfta på hatten för Glimmenvall som än en gång gjorde en riktigt bra match. Kan det vara så att kaptenen har vaknat till liv? Även Tommy levererade minst sagt vad man kan förvänta sig. Det känns som att Tommy är inne i en positiv trend för tillfället. Granak, Beaudoin och Sjöa stod på sedvanligt manér för stabila insatser. Granak är en riktig klassback. Beaudoin och Sjöa är belgisk blå gånger två bland de övriga små korna och tjurarna på grönbete. En pinne av nio möjliga på hemmais den här veckan är tveklöst underkänt. Trots det får man väl pliktskyldigt leverera en RLOHT innan man börjar slicka såren efter denna miserabla hockeyvecka.
H: Colliton (10 poäng)
O: Glimmenvall (8 poäng)
C: Tommy (6 poäng)
K: Granak (4 poäng)
E: Beaudoin (2 poäng)
Y: Sjögren (1 poäng)
I eftermiddag ställs Rögle mot serieledarna HV71 hemma i Ängelholm. Hittills den här säsongen har det blivit två förluster mot HV71, hemma med 2-4 och borta med 3-5. Dagens motståndare är ruggigt bra och har den spets som Rögle saknar. Det bör betraktas som en riktig skräll om Rögle tar poäng idag. Eftersom Rögles poängbehov är väsentligt och avsaknaden av hemmasegrar skär i själen hade man tveklöst hellre sett en annan motståndare i den aktuella omgången; omgång 28 för att vara exakt. Tre segrar på 14 försök i hemmaborgen har fått negativ effekt på såväl tabellplacering och publiktillströmning som de ständigt återkommande åskådarnas välmåendegrad.
Det är dock inte omöjligt att besegra serieledarna. Kommer ni ihåg den magiska matchen den 5 januari 2009? Inte? Det var i den matchen Chris Abbott gjorde fyra kassar mot HV71 och det sista målet var omdiskuterat i rikstäckande press, gällande om det var spark eller inte. Rögle tilldömdes den gången mål och vann med 6-5. Låt oss hoppas på samma flyt igen. Det lär nämligen krävas både tur och skicklighet om Rögle skall kunna ta poäng mot serieledarna. Även om det blir svårare och svårare för varje förlust måste vi försöka att förhålla oss positiva och stå upp för klubben även när den kalla och fasansfulla motvinden piskar oss i ansiktet med allt större kraft. Hoppas vi ses i arenan i eftermiddag. Det är nu det gäller att visa hjärta!
Detta anförande är en uppföljning på anförande 09A328. Vad skall det kosta att kasta sig in och markera som tredjeman? Frågan väcktes beaktat Rahimis fem minuter plus game borta mot Modo kontra Kudrocs två minuter i hemmamatchen mot Frölunda. Tommy Töpel kontaktades och han skickade blixtsnabbt frågan vidare till domarbas Peter Andersson, som gav följande svar på hur situationer där tredjeman lägger sig i skall tolkas.
”Om två spelare bråkar med varandra som ex. i Övik och en tredje man ger sig in i bråket kan han om domaren bedömer det så ådömas game miscoduct (20 min). Om domaren samtidigt bedömer det som att tredje man in ska ådömas ytterligare straff för att han ex. slår motståndaren eller liknande kan han ådömas ytterligare 2 eller 5 min. Denna regel gäller alltså bara när en tredje spelare går in mellan två spelare som bråkar, slåss!”
Således kokar Rahimis utvisning för game misconduct tillbaka till att han gick in mellan två spelare som bråkade, vilket faktiskt inte Kudroc gjorde. Att Rahimi sedan fick stora straffet kan man alltid diskutera, men de facto är det upp till domaren att bedöma om stora (5 min) eller lilla (2 min) straffet skall utdömas. Nog har vi sett oräkneliga värre roughingutvisningar som endast har genererat lilla straffet. Slutsatsen blir att Thomas Andersson gjorde helt rätt som gav Kudroc en tvåa och inget mer och att Thomas Forsström enligt domarnas riktlinjer gjorde helt rätt som gav Rahimi game misconduct.
Om domarbasens svar tolkas rätt skulle Forsström kunna ha valt att ge Rahimi två plus game, vilket vore rimligare, i stället valde han att gå på stora straffet. Trodde faktiskt inte att man kunde få två plus game, men onekligen verkar det så. Skall man markera som tredjeman är det oavsett vilket betydligt smartare att per definition starta ett eget bråk med den motståndare man vill tillrättavisa för då går man ju inte in mellan två spelare som bråkar och därav blir game misconduct inte tillämpligt på samma sätt som när man går in mellan två spelare som redan bråkar. Ur ett regelperspektiv var Kudroc smart och Rahimi mindre smart. Intressant! Avslutar med att tacka Töpel och Andersson för snabb respons och god service.
Idag åkte Rögles Beaudoin på fem plus game för en spearing. Sent in i den efterföljande situationen, som tredjeman, kom Kudroc och vevade för fullt maskineri. Domare Thomas Andersson dömde ut Kudroc två minuter för crosschecking. I Rögles bortamatch mot Modo kom Rahimi betydligt mildare in som tredjeman i en situation och försvarade Granak, som då hade utsatts för en skallning. Den gången dömde Thomas Forsström ut Rahimi fem plus game för roughing. Idag satt vi på läktaren och undrade vad skillnaden är ur ett domarperspektiv. Två eller fem minuter? Det blir en fråga till representanter för hockeyligan och ishockeyförbundet i detta ärende. Vanligtvis ger de väldigt sakliga och bra svar. Den enda gången svar inte har levererats är i samband med domarnas inkonsekvens gällande tacklingar i ryggen nära sarg. Detta var inte oväntat beroende på att det inte fanns något vettigt svar att lämna beaktat extrema skillnader i bedömningen och pinsamt genomskinliga motiveringar från disciplinnämnden. Således, svaret kommer att presenteras om svar lämnas. Om fallet inte blir så, beror det med största sannolikhet på att frågan är alltför känslig att besvara. Då kan det vara relevant att spekulera kring olika bedömning av förseelser beroende på vilket lag spelarna tillhör. Lilla lantliga Rögle eller anrika Frölunda från storstaden Göteborg? Oavsett vilket är det värt att notera att huvudförseelserna spearing och skallning skall straffas hårt, inget snack om den saken. Återkommer i frågan om svar erhålles. Vad skall det kosta att kasta sig in och markera som tredjeman? Två eller fem minuter?
En poäng efter 2-2 mot Frölunda. Samma visa än en gång. Hade Rögle tagit vara på chanserna hade det kunnat bli full pott. Ineffektivitet tycks dessvärre vara ett mycket allvarligt problem i nuvarande upplaga av Rögle. Det blir bara tjatigt att skriva mer om det. Man förstår om spelarnas självförtroende är stukat. Till och med på läktarplats känns det på något sätt mer eller mindre hopplöst. Det har smittat av sig. Tyvärr var det bara tre poäng som gällde i afton, det blev en. Inte tillräckligt trots att oavgjort mot Frölunda som enskild händelse inte är fy skam. För att lyfta fram det positiva kan man tveklöst börja med att skriva Sjögren. Ännu en otroligt gedigen insats från hans sida. Två utropstecken i afton var även Hjalmarsson och Tommy, som bidrog med ett helgjutet arbete i offensiv zon respektive ett magiskt defensivt arbete. Beaktat tabelläget känns oavgjort som en förlust. Avslutningsvis dagens RLOHT.
H: Sjögren (10 poäng)
O: Hjalmarsson (8 poäng)
C: Tommy (6 poäng)
K: Granak (4 poäng)
E: Jacke (2 poäng)
Y: Rahimi (1 poäng)
Nu vill det till att ta nya tag på alla plan; på isen, på läktaren och framför TV-apparaterna. Det känns som att det är en måstematch i morgon. Allt annat än tre poäng bör betraktas som ett misslyckande eftersom flåset i nacken från lag 9-12 i elitserien tilltar allt mer. Säsongens tidigare matcher mot Frölunda är ingen rolig historia, två förluster, hemma med 3-5 och borta med 4-5. Man får blicka tillbaka till förra säsongen för att hitta positiva infallsvinklar. Då gästade Frölunda Ängelholm vid två tillfällen och båda gångerna drog Rögle det längsta strået. Slutresultaten skrevs till 6-3 respektive 5-0. Förra säsongens resultat mot Frölunda uppe i Göteborg känns onödiga att nämna, dels för att det är hemmamatch på gång och dels för att det inte är särskilt trevligt att beakta dessa. Det är ingen lätt match i morgon, men det är en förbannat viktig match. Det skall bli spännande att se Glimhed med Sjöa och Beaudoin, de bör kunna röja friskt och skapa utrymme för ungtuppen i fråga. Tänk om Rögle vinner och Glimhed blir matchhjälte. Det hade bygden behövt efter många motgångar i hemmaborgen. Kom igen nu Rögle, mobilisera kraft och sätt full gas mot tre poäng. Alltid uppåt, alltid framåt!
Tredje raka segern mot Luleå? Nej, så blev det inte. Rögle förlorade dagens viktiga match och nu ökar pressen på det grönvita laget. Seger på torsdag är ett måste. Det räcker inte med inställningen vi kan, vi vill och vi ska klara det. Vi måste klara det. På torsdag vill det till att visa karaktär. Innan vi går vidare kommer några reflektioner från dagens match, som tyvärr till stor del förstördes av en urusel och fruktansvärt pinsam domarinsats. Kanske var det fyrdomarsystemets baksida vi fick se idag. Inkonsekvens och vanvettiga utvisningar på båda håll präglade matchen. Det värsta var de osedvanligt genomskinliga kompensationsutvisningarna. Det är inte ofta man skriker att en domare är pinsam när han plockar ut en motståndare, men så långt gick det idag. Dessvärre förtog domarinsatsen mycket av nöjet. Om det är så att man förtjänar de domare som man får dras med beroende på vilken nivå man spelar på, så kan man inte förvänta sig att någon spelare skall vara bättre än vad Porseland var idag. Han var lindrigt uttryckt inte bra.
Dagens humorinslag var när Micke Gath gjorde Rögles första mål respektive när han röstades fram som publikens lirare. Gath var nämligen fruktansvärd exkluderat målet han satte dit och det var vansinnigt ologiskt att just han gjorde målet. Att han sedan blev publikens lirare kan endast ha två förklaringar. Antingen finns Sveriges mest okunniga publik i Ängelholm eller den mest humoristiska. I provokativt syfte valdes det förstnämnda att inkluderas i rubriken, även om man innerligen får hoppas på det senare. Då till dagens bomb! Daniel Glimmenvall! Idag såg vi en riktig kapten på isen. Glimmenvall som i många matcher har underpresterat var riktigt bra, tveklöst bäst i Rögle. Förbannat imponerande spel från hans sida. Det är bara att lyfta på hatten. Granak och Sjögren imponerade igen och utgör viktiga kuggar i det grönvita maskineriet.
Än en gång fick vi se ett ineffektivt Rögle och än en gång tvingades vi konstatera sumpade målchanser och sedermera en svidande förlust. Det duger inte att skylla på domarna även om de var riktigt dåliga. Luleå tog helt enkelt vara på sina chanser och gjorde sina fyra första mål i powerplay. Rögle tog inte vara på sina chanser. Det är lika trist som enkel matematik. Rögle saknade dessutom en storspelande målvakt; Jürgen var inte bra idag. Det har varit en mycket märklig matchning av målvakterna den här säsongen och avsaknaden av spets framåt ökar dessutom pressen på målvakterna. Det hade nog varit stor skillnad om Rögles trupp hade kryddats med tre spetsspelare, vilket sedan länge har efterlysts. Tänk bara hur powerplayspelet hade kunnat se ut med en riktigt vass och tydligt uttalad förstauppställning. Det stora problemet är att spetsvärvningarna uteblev i det tidiga lagbygget, nu är det nog för sent att agera. Nu handlar det helt enkelt om att maximera prestationen hos befintliga spelare. Frågan är om det räcker? På torsdag krävs det sannolikt tre poäng om Rögle skall ha häng på slutspelsplatserna efter denna veckas slut. Det känns inte bra det här, det känns inte alls bra. En RLOHT och en god natts sömn kan förhoppningsvis lyfta humöret något. På återseende.
H: Glimmenvall (10 poäng)
O: Granak (8 poäng)
C: Sjögren (6 poäng)
K: Rahimi (4 poäng)
E: Colliton (2 poäng)
Y: Månsson (1 poäng)
Efter gårdagens förlust tuggade lagen som ligger under Rögle i tabellen sig allt närmare laget från Ängelholm. Nu står tre hemmamatcher på agendan; Luleå, Frölunda och HV skall i kronologisk ordning besöka den skånska myllan. För att behålla slutspelsplatsen krävs det troligen sex poäng på de tre kommande hemmamatcherna. Rimligtvis bör dessa inkasseras i morgon och på torsdag, med tanke på att HV är ruggigt bra. Lördagsmatchen mot HV får på förhand betraktas som alltför svår för poäng och allt annat än en förlust får ses som ren bonus. Således är det en oerhört viktig match i morgon. Den här säsongen har Rögle mött Luleå två gånger. På hemmais blev det seger med 3-0 efter en riktigt bra match och på bortais blev det också tre poäng; slutresultatet skrevs den gången till 4-3 i grönvit favör. Är det dags för tredje raka segern mot Luleå? Låt oss hoppas på det, låt oss sjunga fram de grönvita krigarna mot viktoria. Vi ses i Lindab Arena, för ni vågar väl inte missa en så pass viktig match som den mot Luleå?
Slutresultatet skrevs till 4-1 uppe i Örnsköldsvik; ett resultat som inte riktigt speglade matchbilden. Generellt sett var Modo lite bättre än Rögle spelmässigt, men skillnaden var marginell. På ett annat plan, effektivitetsmässigt, var skillnaden dock påfallande. Effektiva Modo besegrade ineffektiva Rögle. Det ligger nära till hands att åberopa otur, men dessvärre känns det alltför naivt. Det är inte något jättevågat påstående att hävda att spetsspelare bidrar till hög effektivitet respektive att avsaknaden av desamma är en väsentlig orsak till låg effektivitet. Forsberg och hans lekkamrater gjorde skillnad idag. Det har varit många tveksamma domarinsatser på sistone, men domare Thomas Forsström gjorde överlag en riktigt bra insats idag. Det enda som man verkligen reagerade över var när Rahimi fick game för en liten knuff när han gled in som tredjeman i ett gruff. Skulle alla liknande incidenter resultera i game hade utvisningsminuterna skenat totalt i elitserien. Bortsett från detta dock väl godkänt för Forsström. Dessutom bara att lyfta på hatten för Marco Tuokkos hollywoodkunskaper, dessvärre passar de sig inte i ishockeysammanhang.
Positivt var att Granak var tillbaka i gammalt gott slag. Han bjöd på många fina uppspel och agerade överlag tryggt och harmoniskt. Colliton var riktigt bra och arbetade på sedvanligt manér stenhårt i varje byte. Dessutom fick han som en bonus trycka dit en kasse. Den lille dansken visade härutöver än en gång att han är riktigt bra. Imponerande beaktat hans begränsade fysiska storlek. Sett över 60 minuter gjorde Rögle en fullt godkänd bortamatch, men det är frustrerande att de grönvita krigarna inte tar tillvara på de chanser som ges. Tyvärr är det ett mönster som redan har kostat alltför många uteblivna poäng. Det har diskuterats sedan serien inleddes, men faktum kvarstår. Avsaknaden av spetsspelare gynnar givetvis en låg lönebudget, men kostar å andra sidan värdefulla segrar och poäng. Vi skall komma ihåg att Rögle fortfarande har ett bra läge i tabellen och att spelarna hittills har presterat i linje med vad man kan begära. Lagen under Rögle närmar sig dock sakta men säkert och det är ohyggligt viktigt att ta poäng i de tre hemmamatcherna som väntar nästa vecka. Nu väntar skön och välbehövlig sömn för att regenerera energi inför nästa vecka. Trots förlusten önskar RLO er läsare en fortsatt trevlig kväll. Avslutningsvis dagens RLOHT.
H: Colliton (10 poäng)
O: Granak (8 poäng)
C: Mads (6 poäng)
K: Sjögren (4 poäng)
E: Månsson (2 poäng)
Y: Amar (1 poäng)
Det är tvära kast i Modos informationsgivning. Nu verkar det vara klart att både Foppa och Näslund skall spela i kvällens match. Frågan är huruvida de tvära kasten bottnar i en medveten strategi (att förvirra motståndaren) eller helt enkelt beror på att kartan har ritats om väldigt snabbt? Oavsett vilket verkar det inte som att vi slipper ovan nämnda gamla rävar. Varför måste de stressa i den åldern, det hade ju varit bättre om de båda herrarna tog det lite lugnt i helgen och började matcha först nästa vecka. Taskig timing ur ett grönvitt perspektiv.
I veckan stod det klart att talangfulle Mathias Sjöberg, endast 21 år gammal, slutar med hockey på elitnivå. Förbaskat synd med tanke på att han enligt RLO har potential att bli en riktigt bra back. Friluftsmänniskan Sjöberg prioriterar det civila livet och sitt jaktintresse. Således väljer Sjöberg att förfölja, fånga och döda vilda däggdjur och fåglar för att skaffa föda, päls och troféer med mera framför att spela hockey på elitnivå. Vem kan klandra honom för det? Skämt åsido, det är bara att önska Sjöberg lycka till i jaktmarkerna. Fokus skall ligga på Modo-matchen idag, men Sjöberg förtjänade ett anförande och RLO tackar honom härmed för tiden i Rögle. Dags att gå vidare, i afton startar en ny kamp om tre poäng uppe i Örnsköldsvik. Sjöberg kanske laddar upp med att knäppa en ringduva eller ett rådjur, själv blir det nog en kopp kaffe och kanske en liten avec därtill.
För knappt en vecka sedan förlorade Rögle mot Modo efter sudden; en förlust som kändes minst sagt snöplig. Redan i morgon har Rögle chans till revansch mot Modo, då lagen än en gång skall göra upp, den här gången uppe i Örnsköldsvik. Gunnar är tillbaka i båset, vilket känns bra, med tanke på att firma Hansson och Sjödin inte har något lyckosamt facit hittills. Dessutom ser morgondagens Modo lite annorlunda ut jämfört med i lördags om man skall lita på vad som kommunicerats på klubbens hemsida. Både Peter Forsberg och Dan Hinote är indisponibla, däremot spelar Niklas Sundström. För er som oroar er för Näslunds medverkan indikeras det på Modos hemsida att han fortfarande håller sig till träning och således inte kommer att spela i morgon. Som vanligt kan det gå precis hursomhelst och det kommer med stor sannolikhet att vara små marginaler som avgör. Därav gäller det att Rögle spelar noggrant, disciplinerat och resolut. Släpp handbromsen Gath, släpp handbromsen Högardh, tryck gasen i botten Rögle. Kom igen Rögle, det är ruggigt viktiga poäng på spel. Alltid uppåt, alltid framåt!
Det var idag som Rögle skulle slå Skellefteå för första gången i Lindab Arena. Tyvärr började matchen väldigt olyckligt när Månsson drog på sig en tillsynes riktigt billig utvisning. I det efterföljande powerplayspelet, med endast ett par sekunder kvar till dess att Rögle skulle bli fulltaliga, tryckte SAIK dit ledningspucken. I samma spelform, fem mot fyra, kvitterade Rögle i mitten av första perioden. Målet gjordes av Månsson, otroligt snyggt framspelad av Jacke. Det förarbete som Jacke stod för höll världsklass och det är absolut ingen överdrift. Tveklöst matchens höjdpunkt. Efter 20 minuter stod det 1-1, vilket Rögle i det läget skulle vara riktigt tacksamma för. Skellefteå vann nästan varje närkamp och var klart bättre än Rögle. I andra perioden fortsatte bortalagets dominans och 1-2 efter två perioder kändes i underkant. Känslan var inte bättre beaktat att Skellefteås ledningsmål gjordes i för bortalaget numerärt underläge efter duttande på offensiv blå. Tror det var Porseland som strulade med pucken. Vansinnigt svagt. Oacceptabelt på elitnivå.
I tredje perioden tändes hoppet när Rögle under en kortare period plötsligt vaknade till liv och sedermera kvitterade. Sjögren turlig målskytt, men Rögle hade samlat ihop till den kassen efter intensiv press och total dominans i offensiv zon. Det var en märklig tillika radikal förändring av matchbilden. Strax efter kvittringen prickade Alcén undersidan av ribban och marginalerna var vid det tillfället inte på Rögles sida. När matchen helt oväntat såg ut att vända till Rögles favör drog Glimmenvall på sig en osedvanligt korkad utvisning. Det var dags för boxplay igen. I denna spelsekvens kontrollerade Rahimi pucken och hade ganska gott om tid på sig att förpassa fanskapet ur zon. Vad hände? Den reslige backen duttade likt en förtryckt körgosse och Skellefteå tryckte in 2-3. Torpet var riktigt bra idag och han bäddade för att Rögle oförtjänt fick möjligheten att knipa tre poäng. Tyvärr tillsåg firma Glimmenvall och Rahimi att den möjligheten inte tillvaratogs. Det duger inte att bete sig på det viset om man skall vinna matcher i elitserien.
För att fortsätta med positiv och negativ kritik på individnivå var alla backar utom en riktigt slarviga och tämligen dåliga i afton. Den av backarna som var bra var en riktig praktskräll. Stefan Erkgärds var faktiskt riktigt stabil när han var ute på isen. Roligt för Erkgärds som inte har rosat marknaden tidigare under säsongen. Vi är nog alla överens om att Jacke har tagit ett rejält kliv den här säsongen och idag var han bäst i det grönvita laget. Sjögren och Beaudoin var på sedvanligt manér riktigt nyttiga med sin kraftfulla spelstil. Beträffande ungtupparna var Kempe och Hjalmarsson heta när de fick chansen. De borde få mer istid. Gärna på bekostnad av Gath och Högardh, som börjar tära på nerverna ordentligt. Det har kommunicerats tidigare, men gubbarna hinner helt enkelt inte med i elitserietempot. Varför envisas man med att spela dem? Hade första halvan av matchen utgjort ett fullständigt beslutsunderlag hade Månsson fått RLO:s utmärkelse som bäste spelare i Rögle. Hade det gällt andra halvan hade Colliton definitivt tagit sig in på topp-6. Beaktat en riktigt svag avslutning respektive inledning hålls dessa båda herrar dock utanför dagens RLOHT. Sammanfattningsvis var Skellefteå bättre och vann rättvist, men med en rejäl nypa tur och en riktigt bra målvakt hade Rögle kunnat ta hem full pott om det inte vore för de fatala individuella misstagen som begicks.
H: Jacke (10 poäng)
O: Torpet (8 poäng)
C: Sjögren (6 poäng)
K: Beaudoin (4 poäng)
E: Erkgärds (2 poäng)
Y: Kempe (1 poäng)
I morgon gäller det. I morgon står tre nya poäng på spel. I morgon är det dags för hemmamatch. Rögle tar emot Skellefteå AIK, som de grönvita krigarna inte har lyckats besegra i hemmaborgen ännu. Det är ett Skellefteå i topptrim som kommer ner till Ängelholm. SAIK har sex raka matcher utan förlust och tre raka segrar. Rögle har också skördat rejält med poäng på sistone; Skånes stolthet har tagit tio av tolv möjliga poäng de senaste fyra matcherna. Således är det två formstarka lag som skall mäta krafterna i morgon. Något som bör tala för Rögle är bortasegern mot SAIK i början av november. Den segern kom strax efter att Månssons övergång från Skellefteå till Rögle blev klar. Det är dags för Månsson att än en gång visa att han valde rätt klubb när han gick till Rögle. Tiden är kommen för seger.
Det verkar råda tveksamhet kring Gunnars närvaro i båset i morgon, vilket känns lite oroande beaktat hur det gick förra gången han var indisponibel; förlust mot Södertälje i hemmaborgen. Nåväl, det var kanske en tillfällighet. Om Gunnar inte medverkar blir det helt enkelt till att lita på Sjödin och Roger Hansson. I morgon gäller det bland annat att hålla koll på Skellefteås poängkung; Brad Moran. Han har snittat 0,87 poäng per match den här säsongen efter närmare 440 minuters istid och ligger +11 i plusminusstatistiken. Således – se upp för Moran! Visste ni förresten att Morans idol är legendariske Joe Sakic? Visste ni att Moran har spelat i både Columbus och Vancouver? Visste ni att Moran är född i Abbotsford, Kanada? Trots en mindre avvikelse rent stavningsmässigt förs tankarna tveklöst till tvillingarna Abbott. Låt oss hoppas att Rögle kan neutralisera Moran på samma sätt som Cam och Chris har neutraliserats i säsongens matcher mot Luleå. Låt oss hoppas att en beröringspunkt blir två. Kom igen nu Rögle – tiden är kommen för att besegra SAIK i hemmaborgen – mot seger!
…men tre friska poäng och en riktigt bra start på veckan. Rubriken känns klockren och är faktiskt ett citat av Gunnar Perssons summering av den första perioden. Hoppas Gunnar har överseende med att hans ord får utgöra dagens rubriksättning. Det kan han gott bjuda på när Rögle har vunnit med 3-0 och plockat med sig samtliga poäng från Södertälje till Ängelholm. En komisk sekvens fick man skåda när Gath satte spiken i kistan, som för dagen utgjordes av en öppen kasse. När Gath hade förpassat pucken mellan stolparna skrattade till och med Gunnar. Skönt att det inte bara är vi på läktarna som börjar garva när Gath agerar. Trots att han inte håller i elitserien är det något visst med honom, det är svårt att inte gilla honom trots all skit han ställer till med på isen. Därför kändes det på något sjukt sätt jäkligt roligt när han fick punktera matchen. Det är svårt att förklara känslan, det blir mest en massa ord. Nog om det, nu till de som gick i bräschen i afton.
Det känns fantastiskt att kunna konstatera att Sjöa än en gång stod för en otroligt fin insats. Mål idag igen, men det är ändå i det defensiva arbetet som han glänser som mest. Att han därutöver har börjat ta för sig ordentligt i det offensiva spelet har lyft honom till en riktig nyckelspelare i den grönvita truppen. Hoppas han kan fortsätta på den inslagna vägen, för det är oerhört genuina prestationer Sjöa har stått för på sistone. Granak och Beaudoin visade än en gång hur nyttiga de är för laget och de motsvarar minst sagt förväntningarna. Collitons backchecking var magnifik idag och på sedvanligt manér vann han en hel del viktiga tekningar. Även Mads gjorde en stabil insats och förtjänar beröm. Det är dansk dynamit mina vänner. Sist men inte minst är det bara att lyfta på hatten för Torpet som var riktigt vass. Spelar han som han gjorde idag får nog Jürgen kämpa rejält för att återta spaden. Låt oss hoppas att det inte sker på grund av att Torpet börjar svikta, för om Torpet kan hålla den höga nivån uppe har vi två riktigt bra målvakter att tillgå, vilket kan vara till stor nytta framöver. Tre poäng är tre poäng och därför kan man inte annat än att somna riktigt gott. Avslutningsvis kvällens RLOHT.
H: Torpet (10 poäng)
O: Sjögren (8 poäng)
C: Granak (6 poäng)
K: Beaudoin (4 poäng)
E: Colliton (2 poäng)
Y: Mads (1 poäng)
Det var riktigt skönt att åka ut till Lindab Arena och regenerera kraft efter gårdagens minst sagt engagerande match mot Modo. Idag blev det 65 minuter J20 med efterföljande straffdrama. Rögles J20 tog emot HV:s motsvarighet och hemmalaget lyckades något oväntat knipa poäng. Matchen slutade 4-5 efter straffar. Matchens bästa spelare var Jonas Elofsson som bland annat stod för två mål och fartfyllt spel över hela isen. Även Dennis Everberg var riktigt pigg idag. Som flera gånger tidigare har nämnts finns det anledning att tro att Elofsson skulle passa bättre än Åström i A-lagets fjärdekedja. Elofssons riviga och fartfyllda spel föredras framför Åströms lite mer långsamma och betydligt mer nonchalanta. En fjärdekedja skall snarare vara riktigt jobbig för motståndarna än bjuda på finesser framåt. Det senare finns det andra som skall ta hand om på A-lagsnivå. Enligt RLO är det tveklöst Elofsson som står först i kön och knackar på dörren till A-laget. Enligt Gunnar står tydligen åtminstone både Åström och Glimhed före, vilket faktiskt är ganska svårt att förstå.
Nog om helgens matcher, nu är det dags att blicka framåt mot kommande vecka. Redan i morgon är det dags för Södertälje på bortais. Därefter är det återigen dags för hemmamatch mot Skellefteå och redan på lördag kommer första chansen till revansch mot Modo. Det är alltså nio poäng på spel. Sex poäng den här veckan skulle vara riktigt bra oavsett hur de fördelas på de tre matcherna. Självklart skulle full pott, det vill säga nio poäng, vara optimalt. Det är inte omöjligt, men vi ska nog vara riktigt nöjda om det blir sex nya pinnar till samlingen. Det gäller att ta ett byte och en match i taget. Det gäller att de grönvita krigarna noggrant och beslutsamt gör sitt jobb på bästa sätt i varje situation. Då får man hoppas att vi skall kunna konstatera att Rögle även fortsättningsvis är på slutspelsplats när nästa vecka tar slut. Södertälje nästa. Vid tre poäng skapas en lucka om sex poäng ner till SSK, vid noll poäng kan SSK gå om Rögle i tabellen beroende på resultat och vidhängande målskillnad. Det är en riktigt viktig match i morgon mina vänner. Alltid uppåt, alltid framåt!
Rögle bjöd upp till kamp idag. Rögle gjorde en fullt godkänd match. Rögle var minst lika bra som Modo. Många spelare kämpade riktigt tappert, exempelvis Granak och Sjögren som var riktigt bra. Dock måste man fråga sig vad som egentligen försiggår med Gath? Det är så jäkla tydligt att han inte hinner med och dessutom tar han så förbannat korkade utvisningar. Den han tog i första perioden idag var en av de dummaste jag någonsin har sett på en is. Hatten av för många grönvita krigare, men fan inte för Micke och fan inte för Gunnar som låter honom fortsätta förstöra för laget. Är man förbannad? Ja, på grund av Micke och Gunnar i viss utsträckning.
Det sjukaste är ändå att Gaths prestation var ohyggligt bra jämfört med Ulf Rådbjers. Tjänstefel är en underdrift! Hur fan kan en så pass rutinerad domare tappa greppet i den utsträckning som han gjorde? Hur fan kan Foppa, som inte var kapten, upprepade gånger få åka fram och skrika på domaren utan påföljd? Totalt borde han ha suttit minst 40 minuter i utvisningsbåset (personliga straff), även om han hade varit kapten. Men Rådbjer vågade inte agera när Foppa gick över alla gränser, han är ju en av tidernas bästa spelare och då vågar man tydligen inte riskera att trampa på några ömma tår. Skrämmande! Man kan bara hoppas att det pinsamma domararbetet inte bottnar i instruktioner om särbehandling från hockeyligan. Det går ju inte att undgå att en glödhet Foppa drar upp i intresset och skapar intäkter för alla berörda parter inom hockeyligan, vilket gör att frågeställningen faktiskt är befogad. Hur jävla svårt är det att vara bra när man särbehandlas i varje jävla byte? Det blir bara så satans löjligt!
Om fallet är så att hockeyligan har smugit ut instruktioner om särbehandling är det ett osedvanligt vidrigt svineri från högsta instans som vi åskådare har fått bevittna. Om fallet inte är så är det ”bara” en riktigt pinsam Ulf Rådbjer vi har tvingats följa. Oavsett vilket har Rådbjer fullständigt förstört kvällen för många som i eftermiddag ville se ishockey på lika villkor och under rättvisa förutsättningar. Inte på grund av att Rådbjer missade minst två solklara tvåor på Modo-spelare i samma byte som Foppa sedan kvitterade. Det kan dessvärre hända alla så kallade människor iförda domartröja. Däremot på grund av att Rådbjer systematiskt daltade med Foppa likt en liten mobbad pojke på villospår. Är man förbannad? Ja, så in i helvete, för Rådbjer var fruktansvärt pinsam. Tack ska du ha ditt fä! Nu gäller det att försöka glömma och ta nya tag. Det blev i alla fall en poäng, det skall inte förglömmas, men musiken som ringer i öronen går tveklöst i moll just nu.
H: Granak (10 poäng)
O: Sjögren (8 poäng)
C: Beaudoin (6 poäng)
K: Torpet (4 poäng)
E: Månsson (2 poäng)
Y: Hjalmarsson (1 poäng)
I eftermiddag är det dags för hemmamatch mot Modo, vilket medför att Foppa kommer på besök i Ängelholm. Modo har nämligen kryddat truppen rejält den senaste veckan; Peter Forsberg, Markus Näslund och Dan Hinote är inga dåliga nyförvärv. Tillsammans har de samlat ihop respektingivande 2 325 NHL-matcher. Näslund lär med största sannolikhet vara alltför rostig för spel redan i eftermiddag, men Forsberg har ju levererat obehagligt bra de senaste två matcherna. Sex poäng på två matcher kan ur ett grönvitt perspektiv enbart innebära en sak; förhöjd risk. Det var för övrigt taskig timing att Hinote blev spelklar igår, det hade ju varit betydligt bättre om alla papper blev klara på måndag i stället. Då hade vi sluppit oroa oss för honom i eftermiddag. Nu är läget som det är och om man skall vinkla det positivt så är det ju roligare att slå en riktigt bra motståndare än en medioker. För att vinna mot en kompetent motpart vill det till att ställa en riktigt bra målvakt mellan stolparna. Inget ont om Torpet, men Penker känns väsentligt mer stabil och därför får man innerligen hoppas att han vaktar kassen i eftermiddag.
I media är det extremt fokus på Foppa, men vi skall inte glömma bort Magnus Häggström, som tidigare var relativt okänd, men som nu verkar ha konverterats till en målspruta. Häggström måste tro att han drömmer beaktat att han inför den här säsongen hela sin seniorkarriär har hoppat mellan division ett, två och tre. Bara kontraktet med Modo måste ha varit ett ruggigt lyft för Häggström och nu har han dessutom börjar producera vid Peter Forsbergs sida. Häggströms resa är i sig nästan mer fascinerande än Foppas comeback. Oavsett vilket är det dags att ta ner de båda för stunden hypade spelarna på jorden. Det bästa sättet att göra detta på är inte konstigare än att ta tre poäng i hemmaborgen. En nyckelparameter är att inte ha alltför stor respekt för Foppa och Hinote. Givetvis vill det till att de grönvita krigarna håller fullständig kontroll på dessa båda herrar, men det får inte övergå i överdriven försiktighet eller rädsla. Det är lik förbannat fortfarande bara människor vi har att göra med. Come on Rögle. Alltid uppåt, alltid framåt!
I torsdags släpptes den oerhört förvånande nyheten om att Mathias Sjöberg skall lånas ut till Troja. Det hela känns jäkligt märkligt med tanke på att Sjöberg verkligen har tagit chansen när han har fått den. Tveklöst borde han rankas före Erkgärds. Att unga spelare behöver istid för att utvecklas är givetvis en självklarhet, vilket för tankarna till en teori som snappades upp i samband med att torsdagens match mot Timrå beskådades. Utlåningen av Sjöberg kan utgöra en långsiktig satsning där Sjöberg initialt samlar rejält med speltid i Troja för att sedan ta över Erkgärds plats. Detta eftersom det är bättre att behålla Erkgärds i nuläget eftersom sjundebacken endast får begränsat med speltid. Då det finns en större potential i Sjöberg är det bättre att optimera honom inför framtiden, så att han sedan åter kan gå in i den grönvita backbesättningen, kanske redan lite senare under den här säsongen. Om denna teori är totalt felaktig kan man inte annat än att ställa sig frågande till vad stora delar av publiken missar, alternativt vad tränarna missar. Av naturliga skäl kommer teorin varken att bekräftas eller falsifieras. Hur skulle det se ut om Rögle sågade en av sina egna spelare? Hursomhelst känns det faktiskt riktigt sjukt att skicka Sjöberg till Troja. Han har ju varit på hugget när han väl har fått chansen. Det kan man dessvärre inte säga om Erkgärds. Man får innerligen hoppas att det finns något långsiktigt strategiskt drag bakom den här utlåningen, annars är det en präktig skandal.
Idag kändes det som att den grönvita motorn var i otakt, ändå blev det rent resultatmässigt en lyckad resa uppe i norr. Seger med 5-4 borta mot Timrå och tre fräscha poäng till samlingen är ett riktigt bra facit. Det måste stärka laget något oerhört att vinna matcher trots att spelet inte klaffar. I andra perioden hackade motorn kopiöst mycket och det kom inte som en överraskning när Timrå både kvitterade och tog ledningen i mittakten. Det var väldigt märkligt att Gunnar inte tog timeout direkt efter kvitteringsmålet. Agerandet var alltför passivt i det skedet av matchen. Alla som såg matchen måste ha förstått vad som komma skulle. Idag blev man riktigt besviken på gubbarna; Gath och Högardh. Frågan om de klarar av att hantera elitserietempot är ytterst befogad.
Vinst och tre poäng, då är det klart att vi framförallt skall vara positiva. Granak gjorde inte direkt någon blyg comeback i den grönvita dressen efter tillfrisknandet från svininfluensan. Generellt stabilt spel, två tunga slagskott som resulterade och ett magiskt förarbete till Sjögrens kasse säger det mesta. Högsta betyg till Granak idag. Även Hjalmarsson gjorde en riktigt fin match. Han jobbade stenhårt och grävde fram puckar på löpande band. Han gjorde helt enkelt ett riktigt gott jobb för laget. Någon som inte brukar hamna i stycket med positiv kritik är Glimmenvall, men idag agerade han generellt sett som en kapten och förgick med gott exempel ute på isen. Strålande Daniel! Torpet var trots fyra insläppta mål bra idag. Som vanligt såg det farligt ut med returer rakt ut i banan, men han motade de facto en hel del ganska svåra puckar. Härligt med seger, så jäkla gott. Då till dagens RLOHT.
H: Granak (10 poäng)
O: Hjalmarsson (8 poäng)
C: Amar (6 poäng)
K: Beaudoin (4 poäng)
E: Glimmenvall (2 poäng)
Y: Torpet (1 poäng)
Efter en bra genomförd hemmamatch var det ett faktum, i afton skrällde Rögle mot Färjestad. Segersiffrorna skrevs till 5-3, efter två onödigt insläppta mål i slutet av tredje perioden. På reduceringen till 5-2 kunde man konstatera varför Torpet inte skall ha förstaspaden; det duger inte att släppa in tillsynes ofarliga skott från mittzon, oavsett hur bra man är för övrigt. Förutom dundertavlan var Torpet stabil, han knep 37 av 40 skott. Det var för jävligt att se hur Färjestad enkelt tilläts trycka in en puck bakom Torpet med bara sekunder kvar av matchen. Denna slapphet och disrespekt mot den egna målvakten måste elimineras. Det var dock många grönvita krigare som var riktigt bra idag. I bräschen gick Sjöa som var mytomspunnen i det defensiva arbetet och dessutom saltade sin prestation med två kassar. Det var länge sedan man såg Sjöa utnyttja sin storlek och kraft på det fina sätt som han gjorde idag. När han håller den nivån håller han tveklöst riktigt hög landslagsklass. Låt oss hoppas att vi får se honom lika het framöver. Kempe visade än en gång prov på hur nyttig han kan vara med sin fart och sin glöd och Hjalmarsson känns som ett bra komplement. Riktigt roligt att ungtupparna börjar ta för sig ordentligt.
Nämnvärt från matchen är även Rahimis tacklingsförsök i första perioden; hade han träffat kunde de fiskat upp motståndaren ute i Vegeholm. Gaths soloåkning i slutakten skall inte heller förglömmas. Hade det inte varit för det ofattbart långsamma agerandet skulle man kunna tro att Starck var tillbaka i den grönvita dressen, med tanke på det eviga cirklandet ut mot sarghörnorna. Undrar om Gath menade allvar med det han sysslade med eller om det var ett skämt. Oavsett vilket var det ett ganska trevligt inslag. Dessvärre har helvetiska arbetsdagar tydligen börjat sätta sina spår på känslolivet, för den där genuina glädjen infann sig aldrig, trots en bra match och tre poäng. Trodde man skulle vara betydligt gladare. Hoppas att många av er andra kan njuta av segerns sötma på ett sätt som ni verkligen förtjänar. Efter den första hemmasegern på länge skall man nämligen vara riktigt taggad och förbannat lycklig. Man blir helt enkelt riktigt besviken på sig själv, när man inte når den känslan. Hursomhelst, även idag skall RLOHT presenteras. Håll till godo och passa på att gotta er ordentligt ute i stugorna.
H: Sjögren (10 poäng)
O: Kempe (8 poäng)
C: Jacke (6 poäng)
K: Amar (4 poäng)
E: Hjalmarsson (2 poäng)
Y: Colliton (1 poäng)
Spelmässigt såg det bra ut igår uppe i Göteborg. Nu gäller det att Rögle kan konservera det fina spelet till i morgon, då Färjestad gästar Ängelholm. Man skulle absolut inte bli besviken om Rögle kan agera lika resolut och skoningslöst som Alexander Gustafsson gjorde i sin UFC-debut i Manchester igår. Vilken fighter! Riktigt roligt att en svensk med stor potential ger sig in i UFC-cirkusen. Kan inte heller låta bli att nämna gamle gode Randy (Couture), som trots sina 46 år tog ytterligare en seger i oktagonen igår. Det blev ett litet sidospår, åter till morgondagens match. Glädjande att Colliton är tillbaka i spel, en viktig kugge i det defensiva arbetet och en duktig tekare. Just tekningarna är oerhört viktiga, inte minst i power- och boxplay. Gårdagens uppkomna skavanker lämnar fortfarande två frågetecken efter sig; Jacke och Högardh. Dessvärre ser det riktigt mörkt ut avseende Liljewalls möjligheter till spel. Det är hög tid för tre nya poäng och det skulle kännas förbannat skönt om de kan inkasseras redan i morgon. Låt oss hoppas att resoluta, fartfyllda och skoningslösa Rögle åker in på isen och verkställer. Alltid uppåt, alltid framåt!
Idag klev ett helt annat Rögle ut på isen i jämförelse med i torsdags. Många av spelarna stod för en tapper insats och visade prov på genuin kämpaanda. En förlust känns aldrig bra, men i afton skall samtliga grönvita krigare kunna somna gott med ett rent samvete, som bekant är den bästa huvudkudden. Idag bjöd spelarna nämligen upp till kamp, de slet och de krigade. Förlorar man då mot bra motståndare på deras hemmais finns det inget att anmärka på. Vid Frölundas tredje mål gick Rögle bort sig rejält, men bortsett från detta misstag gjorde Rögle en riktigt bra match. Härligt att se hur laget lyfte sig jämfört med för två dagar sedan, en fantastisk förbättring. Trots att Jürgen släppte in fem puckar blir betyget med råge godkänt. Något som var riktigt roligt var den energi som Kempe pumpade in i laget. Vilken fart, vilken glöd, vilket slit. Något som också är trevligt att konstatera är att Sjöberg börjar ta för sig ordentligt på backplats. De två första perioderna var bra ur ett grönvitt perspektiv, men det var ändå ingenting mot vad som komma skulle. Tredje perioden var utomjordiskt bra från Rögles sida. Att vinna skottstatistiken med 20-5 i en slutakt i Scandinavium är förbannat starkt. Det var helt klart en av lagets bästa perioder den här säsongen. Något oroande att skadelistan fylldes på ytterligare; Liljewall utgick i första perioden och Högardh samt Jacke i tredje. Domarens insats var dessvärre för eländig för att ens kommentera. För Scandinavium som hockeyarena gäller samma princip. Vi är förbannat bortskämda som till vardags kan se ishockey i Lindab Arena. Sammanfattningsvis finns dock en hel del ljuspunkter i förlustens mörker; ljuspunkter som förhoppningsvis kan omvandlas till poäng mot Färjestad.
H: Kempe (10 poäng)
O: Hjalmarsson (8 poäng)
C: Sjöberg (6 poäng)
K: Sjögren (4 poäng)
E: Alcén (2 poäng)
Y: Jacke (1 poäng)
Nu har det gått några timmar sedan de stora ventilerna öppnades på RLO och klockan har just passerat midnatt. Det är dags att försöka ta sig samman och kyla ner. Man får helt enkelt göra så gott man kan. I morgon är tiden kommen för lite vilda västern och då syftas inte till 1800- och 1900-talets Amerika eller traditionella konflikter mellan invandrade boskapsskötare och indianer. Det syftas till en ishockeymatch mellan Frölunda och Rögle. Frölunda Indians, undrar vem som kom på det? Begreppet i sig är ju inte särskilt smickrande beaktat att det bottnar i en missuppfattning från den gamle Columbus. Han var ju tämligen snett på det när han trodde att han var i Indien, när han i själva verket hade seglat till Karibien. Finns det några beröringspunkter mellan Frölunda och indianer eller är Frölunda Indians ett enda stort missförstånd i likhet med det ursprungliga indianbegreppet? Oavsett vilket vill det till att vi på våra fiktiva hästar rider in i Göteborg iförda fiktiva grönvita snusnäsdukar eller, om man väljer det mer realistiska perspektivet, att vi med bussar och bilar fraktar våra grönvita hjärtan till slagfältet; Scandinavium.
I morgon gäller det att vi, som för dagen får agera cowboys, tar över göteborgarnas mark genom att röstmässigt överglänsa indianernas ljudkuliss. När vi ändå är ute på rövarstråt kan vi lika gärna passa på att därutöver stjäla de tre poäng som står på spel. Då kommer det i och för sig krävas förbättring av fullständigt vansinniga dimensioner jämfört med igår. Det går inte att förneka, men det gäller att gå vidare. Upp på hästarna, sporrarna i sidorna och full fart framåt. Det är väsentligt mycket stiligare att erövra med sång och resolut ishockey än att erövra med våld, så låt oss ta mark genom att lufta våra strupar och sjunga fram våra grönvita krigare till framgång i fiendeland. Även om det känns orimligt just nu, så får man innerligen hoppas att det känns betydligt bättre i morgon. Låt oss i alla fall tillsammans göra vad vi kan för att hjälpa Rögle även om motvinden blåser hård och kall just nu. Come on Rögle!
Rubriken säger egentligen allt som behöver sägas. Fy fan vad pinsamt! Ber om ursäkt för det ovårdade språket som kommer att slinka igenom alla ventiler i afton, dock inte all censur, eftersom uttrycken ofattbart nog är nyanserade i jämförelse med de fruktansvärda känslor som kokar i kroppen för tillfället. Det säger också en hel del. Fy fan upphöjt till hundra. Fy fan upphöjt till tusen. Besvikelsens övre gräns går inte ens att definiera. För det första kan man inte annat än att tycka otroligt synd om Jürgen. Han står och tar skit i 60 minuter, han står och blir våldtagen av fruktansvärda motståndare i byte efter byte, det pågår i 60 minuter, effektiv tid. Hur fan kan de grönvita spelarna agera så respektlöst mot den egna målvakten? Det är ofattbart, skrämmande och förbannat pinsamt.
För det andra var domare Thomas Andersson riktigt usel idag. Dock håller det inte att hålla honom ansvarig för matchens utfall. Rögle var så in i helvetes usla att domarens prestation inte spelade någon som helst roll. Även om Södertälje var det sämsta laget som har skådats i årets elitserie (dagens Rögle exkluderat), var Rögle inte ens i närheten av att ens känna doften av poäng. Det är helt ofattbart hur ett lag, inför sin hemmapublik, kan agera som tamkatter totalt befriade från passion och kämpaglöd. Det spelar ingen roll hur många som är skadade och sjuka, oavsett vilka som representerar klubben skall det bjudas upp till kamp.
Dagens prestation var inte bara respektlös mot Jürgen, den var även respektlös mot publiken och till och med mot Ängelholms kommun. Matchens genomförande var så fruktansvärt att det till och med finns risk att kommunen tappar turister kommande sommar. De som såg matchen lär dra sig för att besöka Ängelholm framöver. Herre jävlar vad pinsamt det var att sitta på läktaren. När man hör kommentarer som ”Slå han på halsen, åtminstone” och ”Blod Rögle, vi vill se blod” från annars verbalt nyanserade åskådare kan man konstatera en osedvanligt utpräglad hopplöshet och besvikelse i supporterleden. Visst fan skall man försöka vara positiv, men dessvärre är det fullkomligt omöjligt efter dagens match.
För en gångs skull kan man ha full förståelse för de supportrar som lämnade arenan långt innan matchen var slut. Man kan tåla en hel del, men idag blev det bara för mycket. Således, för det tredje, fy fan vad Rögle var dåliga. För det fjärde, dagens RLOHT, som blir ett rent helvete att försöka sy ihop. För det femte, en god natts sömn kan man bara ta och glömma. För det sjätte, ursäkta språket än en gång, men ventilerna måste luftas för att den fortsätta tillvaron skall bli åtminstone någorlunda hanterbar. Efter lite andrum kommer några korta tankar inför matchen i Göteborg.
H: Sjöberg (10 poäng)
O: Hjalmarsson (8 poäng)
C: Jürgen (6 poäng)
K: Alcén (4 poäng)
E: Beaudoin (2 poäng)
Y: Gath (1 poäng)
Efter fyra raka förluster hemma blev det oavgjort mot Brynäs igår. Således kan man se en positiv trend som indikerar tre poäng i morgon, då Södertälje står för motståndet. Det finns inga lätta matcher, men morgondagens match bör vara en av de minst svåra den här säsongen. Den här säsongen har Rögle mött SSK en gång på bortais och då blev det seger efter sudden tack vare Beaudoins sena kvittering och efterföljande avgörande mål. Nu är det alltså dags för säsongens första match mot Södertälje i vår egen hemmaborg den här säsongen. I förra upplagan av elitserien mötte Rögle Södertälje tre gånger på hemmais och tog sju av nio möjliga poäng. I den efterföljande kvalserien blev det seger; 3-2 efter straffar. Således har Rögle ett förhållandevis bra facit mot SSK om man tittar tillbaka på förra säsongen. Låt oss hoppas att detta håller i sig och att Rögle tar tre poäng i morgon.
En nyckelfaktor för att Rögle skall lyckas besegra SSK är ett förbättrat powerplayspel, där det finns en hel del att jobba med för Gunnar och Sjödin. Det var oroväckande många sjuka igår. Man kan bara hålla tummarna för att svinet inte har bitit sig fast i den grönvita truppen, för självklart är en annan framgångsfaktor att så många spelare som möjligt är friska och krya. Att exempelvis spela utan en klippa som Granak är absolut inte optimalt. När det gäller publiksiffran igår var den en rejäl besvikelse. Det vore väl fan om det inte kan komma åtminstone 4 500 personer till arenan i morgon för att stötta de grönvita krigarna. Dessvärre är väl risken för att det landar närmare 4 000 överhängande.
RLO passar också på att avlämna en reflektion avseende när bortalagen plockar med sig fel tröjor, vilket var fallet igår. Detta bör väl i all rimlighet inte drabba hemmalaget. En idé är att trycka upp en uppsättning skamtröjor för ändamålet. Varför inte låna ut lysande kycklinggula tröjor med texten ”Vi glömde våra tröjor hemma” på bröstet? Klarar motståndarna inte ens av att packa ner rätt grejor förtjänar de att spela i skamdressen. Oavsett om den är rosa, turkos eller kycklinggul skall inte andras nonchalans eller slarv påverka Rögles val av matchställ. Det gäller att markera även när det gäller sådant som av vissa kan uppfattas som detaljer. Detaljer spelar nämligen roll i elitidrott, att förneka detta är skitsnack. Spelar man hemma så spelar man hemma och då väljer man matchställ. Överdriven gästvänlighet inom elitidrott är det ingen som tackar en för i slutändan.
Detta anförande inför morgondagens match blev något längre än vad som var tänkt från början. Det är kanske helt naturligt att man har mycket att ventilera efter uppehållet. För enkelhetens skull utgår vi från det och anammar den förklaringen. Nya tag i morgon, både på isen och på läktarplats. Markström blev absolut inte någon idol i de grönvita stugorna igår. Tvärtom. Oddsen är på förhand faktiskt betydligt bättre för att Björn Bjurling tar den rollen i morgon. Kom igen nu Rögle, få fart på offensiven och leverera en fet ketchupeffekt. Låt Bjurling få vara vår idol i morgon. Då skulle man tveklöst kunna trivas likt fisken i vattnet. Alltid uppåt, alltid framåt!
Det är ganska komiskt att man får beskåda elitseriens första mållösa match den här säsongen någon timme efter att man har skrivit om underhållande ishockey. Det var en mycket konstig match idag, som på något märkligt sätt aldrig riktigt kom igång. Med tanke på att backbesättningen var allt annat än intakt denna afton och att både Sjöberg och Enström fick starta på backplats känns oavgjort mot Brynäs helt OK, dessutom relativt rättvist sett över hela matchen. Både Sjöberg och Enström var fullt godkända. Extra plus till Tommy som klarade av omplaceringen med bravur. Annars var det målvakternas match. Både Jürgen och Markström var riktigt bra i afton. Dock var Penker inte riktigt vaken i början av sudden, då han höll på att schabbla in en tillsynes ofarlig puck. En bra målvakt förtjänar att ha tur. I övrigt var Jürgen prickfri och det känns som att Torpet kommer att få jobba hårt för att knipa spaden. Beträffande underhållning, så var det nog en otroligt härlig match för eventuella målvaktsfanatiker.
Att Gath fick pris som matchens lirare var mycket svårt att förstå. Han var seg i skäret och dessutom hade han tur vid flera tillfällen, då han inte blev utvisad för ganska fula tillika mindre begåvade tjuvsmällar. Man kan tycka att det är så han ska spela, men idag var det faktiskt inte särskilt slipat. För övrigt blev det bil i stället för cykel till arenan idag och man blev direkt påmind om de logistikproblem som finns på parkeringen. Jaja, det är väl bra att man uppmuntras till att välja det miljövänliga alternativet framöver. Mer surt för supportrar som inte har denna valmöjlighet. Idag snappades det upp en hel del besvikna kommentarer gällande Rögles ineffektivitet. Visst saknar man en sniper, men idag var det faktiskt en riktigt bra och obehagligt följsam motståndarmålvakt som var den huvudsakliga orsaken till den uteblivna produktionen. Entusiasterna från Gävle borde inte heller klaga; Penker var helt enkelt förbannat bra. Det är bara att lyfta på hatten för de båda målvakternas prestation. Med Penker i kassen, mot nya poäng på torsdag. Då är det dags att inkassera full pott.
H: Penker (10 poäng)
O: Mads (8 poäng)
C: Månsson (6 poäng)
K: Amar (4 poäng)
E: Tommy (2 poäng)
Y: Beaudoin (1 poäng)
Trots ett fullt respektabelt tabelläge har spekulationer tagit fart avseende hur underhållande det är att besöka Lindab Arena. Med största sannolikhet kokar det tillbaka till uteblivna framgångar på hemmais. Vi är nog alla överens om att det handlar om att leverera underhållning i hemmaborgen. Frågan är bara vad som avses med underhållande ishockey? Visst kan underhållning vara hawaiihockey och vidöppna ytor, men det är dessvärre en underhållningsform som inte är långsiktigt hållbar. Utan segrar blir nämligen den så kallade underhållningen inget värd. Underhållning kan å andra sidan också vara ett med perfektion utfört grundspel som präglas av kontroll, disciplin och ett resolut agerande, som är långsiktigt hållbart och som kontinuerligt skördar poäng. Så länge tryggheten finns i grundspelet och segrar uppnås är det svårt att inte njuta av prestationen. Om spelet ser bra ut i afton och Rögle dessutom tar full pott finns det all anledning att betrakta vistelsen i Lindab Arena som underhållning. Hellre folk framför kassen och fyra loppor från blå som resulterar samt genererar seger än tre vrålsnygga propagandamål som bidrar till ett oavgjort resultat. Mindre än en och en halv timme till nedsläpp. Med hopp om underhållande ishockey!
Det finns inte något heligare än den grönvita hemmaborgen. Vissa kanske opponerar sig mot detta konstaterande och självklart är det upp till var och en att bedöma. Oavsett om det finns vissa tvivlare, vilket vi får utgå ifrån, är det ett ypperligt tillfälle att vallfärda till arenan i morgon. Lämna stugornas värme, res er ur den tillsynes sköna soffan och ta chansen att förhöja tisdagens upplevelser. Lindab Arena erbjuder nämligen en skönare värme än stugan och dessutom skönare känslor än soffan som ger ro alltför många kvällar i veckan. Efter ett alldeles för långt uppehåll sedan den senaste hemmamatchen är tiden kommen för att vallfärda till Lindab Arena. Se så, upp på tårna, vässa strupen, på med skorna. I morgon är det dags att inleda vandringen, det är dags att ta de första stegen mot tre poäng. Låt oss alla bära fram laget mot ännu en viktoria. Vi ses i Lindab Arena.
I morgon är det ny vecka och nya tag som gäller. Det är riktigt skönt att landslagsuppehållet närmar sig sitt slut. På tisdag drar det igång igen; Brynäs hemma. Om det är till slutspel Rögle skall är detta en av matcherna som skall vinnas. Det känns som att man genom tisdagens match stakar ut kursen avseende rörelse upp eller ner i tabellen. Vid närmare eftertanke har man förvisso haft den känslan flera gånger tidigare. Nåväl, matchen mot Brynäs är ruggigt viktig, inget snack om saken. Det gäller att få en positiv start efter uppehållet, framförallt för grabbarna i laget, men också för att snabbt på bred front dra upp intresset i bygden efter landslagsuppehållet.
Det man bär med sig från den senaste matchen mot Brynäs är bland annat Bertilssons bentackling på Andrée. Dels för att Rögle var så förbannat ineffektiva i powerplay därefter, men framförallt på grund av de fysiska följderna som drabbade Andrée. Tiden är kommen för revansch efter suddenförlusten uppe i Gävle. Det bästa sättet att ta revansch är tveklöst att ta tre fiska poäng på tisdag. Hur underhållande spelet är kan kvitta så länge man kan lämna arenan med full pott poängmässigt. Förutsättningar för att detta skall uppnås är ett disciplinerat och resolut spel med ett effektivt och skoningslöst agerande framför motståndarkassen. Kom igen nu Rögle, mot tre poäng!
RLO har i uppehållet passat på att leverera kortare anföranden om Jürgens moderklubb EHC Lustenau och Granaks moderklubb HC Dukla Trencin. För att avsluta detta spår kommer lite gott och blandat inom samma tema; moderklubbar. Amar har Gap Hockey Club som moderklubb och med lite kreativitet kan man försöka sig på en förklaring till varför han hamnade i Sverige. Givetvis på grund av att Gap lirar i blått och gult. Vidare kan man spekulera kring om man kan ha så pass mycket otur att man får käka puck två gånger på extremt kort tid. Heter moderklubben Gap, så heter den det och det verkar dessvärre kunna medföra vissa mindre trevliga konsekvenser. Slump och otur är ju begrepp som inte är lika intressanta som mer eller mindre reella orsak-verkan-förhållanden.
Den ständigt hårt arbetande dansken Mads Bødker inledde en gång i tiden sin karriär i Rødovre. Klubben bjuder på en hemsida som andas mer 90-tal än vad man har kunnat skåda på länge. En animerad dansk flagga utgör grädden på moset. Det är endast tillåtet att röka i hemmaarenans foajé, i övrigt har klubben tagit i med hårdhandskarna. På läktarplats och i omklädningsrummen får man nämligen inte röka. Tuffa tider för de danskar som gärna tar ett bloss eller två. Tanken var att rota lite i Beaudoins Glosters Rangers, Collitons Blackie Hubcaps och Scandellas NDG Panthers också, men efter en djävulsk arbetsvecka får det helt enkelt räcka här. Det är dags att börja ladda batterierna inför nästa veckas tuffa matchschema. Trevlig grönvit helg!
Dominik Granak kom till Rögle inför den här säsongen och var i Sverige dessförinnan mest känd från det slovakiska landslaget, Slavia Praha och Färjestad. Dock skall vi gräva tillbaka till rötterna för att inse att Granak bör känna sig så gott som hemma i Skåne, beaktat landskapsfanan. Granaks moderklubb HC Dukla Trencin, har nämligen färgerna rött och gult. Granaks moderklubb har därutöver spännande meriter, i form av att klubben både är tjeckoslovakiska mästare (1992) och slovakiska mästare (1994, 1997 och 2004). Man skulle kanske kunna jämföra det med att Rögle skulle bli svenska mästare 2012 och sedan efter omdragning av gränser bli danska mästare 2014. Tänk att kunna få avnjuta en kall Carlsberg på läktaren när guldet säkras. Jösses vad grant, ja jösses. För att, utöver Granak, lyfta fram några framgångsrika spelare från HC Dukla Trencin kan Pavol Demitra, Marian Hossa och Zigge Palffy nämnas. Även om det är mer än ganska långsökt kanske det är dags för Roger Hansson att åka ner och vifta lite med den rödgula skånska fanan för att plocka ”hem” fler kvalitetsspelare från HC Dukla Trencin till den bördiga skånska åkermarken och den förtjusande arenan sidan om gården med det grönvita staketet som omger dess vidhängande hage.
RLO presenterar härmed i kortfattat format EHC Lustenau; åttafaldiga ligamästare i Österrike, med den första titeln säsongen 1973/1974 och den senaste så sent som förra säsongen. Den här säsongen slåss Patrick Machreich och Matthias Fritz om förstaspaden i EHC, men 1999-2003 var en skäggig österrikare involverad i den kampen, närmare bestämt Jürgen Penker, som då representerade sin moderklubb i A-lagssammanhang efter att inför säsongen 1999/2000 ha tagit klivet från J20 till seniornivå. Var Jürgen skäggig på den tiden förresten? Vi utgår helt enkelt från det för att öka kontrasten till vad som komma skall. I de yngre leden bjuder EHC på riktigt skön terminologi. Vad sägs om Bambini U9, Supermini U11, Miniknaben U13, Knaben U15, Schüler U17 och Jugend U20? De tre förstnämnda håller världsklass och man kan bara hoppas att spelarna i Bambini, Supermini och Miniknaben är befriade från skäggväxt motsvarande Penkers. Är inte fallet så har vi nog kommit en abnormitet på spåren.
Om man vill köpa ett säsongskort som, utöver 18 seriematcher på hemmais, inkluderar träningsmatcher och slutspel med EHC går det på 270 Euro för sittplats och 170 Euro för ståplats. Truppen den innevarande säsongen har tydlig inhemsk österrikisk prägel, men bjuder på två för EHC exotiska inslag i form av finnarna Juha-Matti Vanhanen och Toni Saarinen. EHC har utöver ungdoms- och seniorverksamhet ett damlag med namnet ”Wildcats”. Vem vet, här kanske Rögles damlag kan hitta förstärkningar? Skulle de motsvara Penker i kvalitet är det någon entusiast som åtminstone förtjänar en klapp på axeln. Sugen på ett besök i Lustenau? Styr då kosan mot Bodensee och kör cirka en mil söderut från sjöns sydöstra del. Det var några rader om Jürgens moderklubb, hoppas det kan vara lagom avkopplande nu under uppehållet.
16 omgångar spelade och landslagsuppehåll. Då är det lika bra att passa på att leverera ackumulerad RLOHT. Big E har fortsatt att imponera, vilket har resulterat i ett rejält försprång till övriga spelare. Colliton har växt på sistone och har tagit topp-6-placeringar de senaste sju matcherna, vilket naturligtvis har fått honom att spurta ordentligt i den ackumulerade sammanställningen. Även om både Mads och Colliton faktiskt ligger -7 i plusminusstatistiken förtjänar de genom sitt oerhört hårda arbete sina positioner på listan, men givetvis måste ett varningens finger lyftas för i negativ riktning skenande plusminusstatistik. En utomordentligt trevlig förändring i just plusminusstatistik kan konstateras för Jacke, som förra säsongen drog på sig -26 och efter 16 omgångar nu har +2. Ingen överdrift att benämna det som en väsentlig skillnad, vilken är en bidragande orsak till att han har tagit en plats i dagens sextett. Tänk vilken humor och självdistans det hade varit om Jacke hade kört med ett minustecken framför tvåan på sin tröja i någon match för att kontra på alla oss som tyckte att han underpresterade förra säsongen och således sågade honom relativt hårt. Det hade varit riktigt kaxigt och ett förbannat trevligt tilltag av Jacke. Man ger och man tar. Ackumulerad RLOHT – här kommer den.
H: Beaudoin (84 poäng)
O: Penker (52 poäng)
C: Colliton (51 poäng)
K: Granak (47 poäng)
E: Mads (37 poäng)
Y: Jacke (20 poäng)
Mathias Månsson kändes inte som en Hansson-värvning och många var skeptiska gällande att signa honom, däribland Niklas Wikegård som inte höll igen i sin analys. Dock kan man med glädje konstatera att Månsson har inlett riktigt bra i Rögle, till och med ofattbart bra för att inte vara bra på någonting. Jodå så att Wikegård. Gott snack! Fyra kassar på sex matcher är ett fint facit produktionsmässigt, men Månsson har bidragit med betydligt mer än så. I det defensiva spelet har han gjort stor nytta och dessutom har han med sitt kraftfulla slit längs sargerna skapat utrymme för sina lagkamrater. Det är bara att lyfta på hatten för vad Månsson har presterat hittills och hoppas att han kan bibehålla den höga nivån. Som hockeyspelare råder ingen tvekan om vad Månsson går för, men det är nog av central vikt för Rögle att tillse att han får rätt förutsättningar rent socialt om vi ska kunna få ta del av en långvarig framgångssaga. I detta hänseende är det nog svårt att hitta någon bättre person än Hansson för uppdraget. Sportdryck till helgen, nya kassar mot Brynäs!
Strålande tider! Vilken avslutning på veckan! Nu blir det riktigt rogivande med drygt en veckas uppehåll. Nyligen ljöd slutsignalen uppe i Skellefteå och Rögle stod som segrare efter 2-0 i en perfekt genomförd bortamatch. Det var inte den vackraste ishockeyn, men den var oerhört disciplinerad och effektiv. Även om hemmalaget ägde mycket puck kändes det generellt sett väldigt kontrollerat. Vi ska dock komma ihåg att det är riktigt små marginaler och bibehålla en ödmjuk inställning framöver. Exempelvis missade Skellefteås Petr Tenkrat på något märkligt vis helt öppet mål i andra perioden. Hade han satt dit den pucken kunde matchbilden blivit en annan. Idag missade han och de grönvita krigarna skall absolut inte be om ursäkt för dagens seger. De skall helt enkelt rakryggat vara förbannat stolta över prestationen och njuta av segerns sötma för att sedan med största ödmjukhet förbereda sig för den första matchen efter uppehållet; Brynäs hemma. Det är många som förtjänar beröm efter dagens match, men RLOHT ger bara plats för sex spelare. Följande sextett kvalificerade sig idag. Härligt Rögle, vilken fantastisk helg!
H: Penker (10 poäng)
O: Granak (8 poäng)
C: Beaudoin (6 poäng)
K: Månsson (4 poäng)
E: Sjögren (2 poäng)
Y: Colliton (1 poäng)
Efter gårdagens trepoängare vill det till att de grönvita krigarna snabbt och effektivt kan ladda om batterierna, både fysiskt och mentalt. Det gäller att inte slå sig till ro och vara nöjd. Utgår ifrån att det inte blev någon vildare segerfest igår, beaktat att en ny fight står på agendan redan i eftermiddag; Skellefteå borta. Högardh har tidigare varit en besvikelse och det har hårt och kallt konstaterats bland annat här på RLO. Oerhört trevligt att samstämmiga rapporter indikerar att Högardh var riktigt bra igår. Kom den gamle gubben igång efter 14 omgångar för att kontinuerligt prestera eller var gårdagen bara en tillfällighet? Låt oss hoppas på det förstnämnda. Dagens uppgift är på sedvanligt manér en tuff sådan. Det finns inga lätta matcher. Förra säsongen blev det fem förluster mot Skellefteå, varav två efter förlängning. I sjunde omgången av innevarande elitseriesäsong blev det torsk med 2-4 på hemmais. Således ett dystert facit om två av 18 möjliga poäng räknat från föregående säsongs inledning. Precis som mot Luleå är tiden kommen för att bryta trenden och plocka med sig tre friska pinnar till Ängelholm. Kom igen nu Rögle. Alltid uppåt, alltid framåt!
Igår vände Rögle underläge med 1-3 till seger med 4-3 mot Luleå och tre riktigt sköna poäng inkasserades. Mitt under pågående drama satt man på middag som inte gick att förhandla bort och vred sig i oro och nervositet. Stort tack till Pettersson och Max för den mycket uppskattade rapporteringen via sms. För att undvika att göra en Albert Svanberg lämnas det inga kommentarer kring något man inte har sett eller kunnat bedöma på ett vettigt sätt. Däremot kan man med glädje konstatera att det blev tre poäng igår. Otroligt viktigt tillika förbannat skönt. Extern hjälp erhölls avseende att sätta ihop RLOHT; Pettersson och Pettersson levererade följande grönvita topp-6 från matchen mot Luleå.
H: Högardh (10 poäng)
O: Granak (8 poäng)
C: Penker (6 poäng)
K: Månsson (4 poäng)
E: Porseland (2 poäng)
Y: Colliton (1 poäng)
Beaktat att veckan hittills inte har bjudit på en enda poäng är helgens matcher av avgörande betydelse för att Rögle inte skall tappa alltför mycket mark i tabellen. Idag står Luleå för motståndet, i morgon Skellefteå. Dagens match blir den första man missar den här säsongen, på grund av annat icke förhandlingsbart uppdrag. Det svider, men det är bara att bita ihop. Tänk om Rögle kan komma upp i samma nivå som de gjorde i hemmamatchen mot Luleå; säsongens hittills bästa match. Då vågar man nästan garantera tre poäng. Utmaningen är att nå den nivån, eller att åtminstone komma i närheten av densamma. Förra säsongen blev det en vinst i sudden och två förluster efter 60 minuter borta mot Luleå; två av nio möjliga poäng. Det är hög tid att stjäla tre poäng och visa familjen Abbott vad de grönvita krigarna går för. Mot seger ska vi gå!
Eftersom det inte blir något förvärvsarbete idag på grund av lite andra göromål kan man för en gångs skull unna sig att sätta samman ett morgonanförande en vardag. Det händer minsann inte ofta. Igår var sinnesstämningen lindrigt uttryckt inte optimal för att formulera nyanserade budskap. Därför levereras gårdagens tankar härmed i någorlunda tillrättalagt och censurerat format. Tyvärr fick vi igår ännu ett kvitto på den enkla matematikens skoningslösa logik. Det var inget fel på kämpainsatsen, men avsaknaden av spets fick ödesdigra konsekvenser. Tyvärr slår inte kämpaanda kvalitet i längden även om det kan göra det i enstaka matcher.
Det kommer med största sannolikhet att krävas spetsförstärkningar för att Rögle skall ha en rimlig chans att nå slutspel, det är nog naivt att tro något annat. Rögle har stora och kapitalstarka sponsorer och för alla parters bästa är dags att de öppnar plånboken för att säkerställa Rögles fortsatta existens i ishockeyns finrum. En back och två forwards som går rakt in i en förstafemma tillsammans med Granak och Beaudoin skulle troligen utgöra en enorm skillnad i matcherna och framförallt i den oerhört viktiga spelformen powerplay.
Rögle är ett genuint varumärke och det är bara att välja för sponsorerna. Vill man riskera sämre exponering i lägre divisioner framöver eller vill man även kommande säsonger kunna exponera sitt företagsnamn tillsammans med Rögles i ishockeyns finrum? Svaret borde vara enkelt. Om de stora sponsordrakarna tillsammans trycker in omkring 1,5 MSEK extra per månad, vilket är en piss i Nilen för dessa inom sina respektive marknader välrenommerade aktörer, för att finansiera spets, kan de förmodligen efter säsongen räkna hem satsad likvid ganska snabbt. Slå två flugor i en smäll, kombinera business och hjärta. Tillfört kapital i ovanstående omfattning borde kunna finansiera två eller tre riktiga klasspelare.
Tyvärr blir det väl ändå inga spetsförstärkningar i slutändan. Då måste något annat göras. Det finns nämligen ett antal spelare som inte verkar kunna bära upp elitseriekostymen längre. Gath, Högardh och Glimmenvall borde vara de som ställs åt sidan, trots att Gath på många vis är en legend i de grönvita leden. Det är nog bara att inse att gubbarna inte har tillräckligt med tempo i kroppen för elitserien. I allsvenskan hade de säkert fått den tid de behöver i många situationer, men nu är det ju faktiskt så att vi åtminstone än så länge fortfarande spelar i den högsta ligan. Om inte Hansson tillför spets är nog tiden kommen för att ge den moderna tidens ishockeyspelare chansen.
Exempelvis såg Hjalmarsson och Kempe inledningsvis riktigt heta ut igår, ändå fick de förbannat lite istid längre fram i matchen. Märkligt med tanke på hur Gath och Högardh agerade. Ersätt gubbarna med friskt blod som har den nödvändiga farten för att hänga med i elitserietempot. Mer istid till Kempe och Hjalmarsson tack. Dessutom skall man inte vara rädd för att ge ynglingar som exempelvis Åström, Elofsson och Molin chansen när det finns tydliga luckor att fylla. Kan alla andra lag göra det borde även Rögle kunna göra det. Det finns dessutom ett annat problem med att de unga spelarna aldrig får chansen. Vem vill gå till Rögles J18 och J20 när man vet att chansen för att få prova vingarna i A-laget är minimal? Det finns en risk att man underminerar hela organisationen.
Det kommer troligen att krävas spets eller förändring för att ro den grönvita båten i hamn. En annan aspekt är att risken är stor att marginalåskådare kontinuerligt faller bort i motgångens tider. Vi ska inte glömma att marginalarna fyller en viktig funktion intäktsmässigt, inte bara genom biljettköp. Vilka är det som köper fasadflaggor och annat tingeltangel? Det är främst marginalåskådarna som gärna vill flagga upp sitt sin grönvita position när medvinden ömt slickar Lindab Arena. När kraftig motvind å andra sidan piskar fasaden är det nog inte lika intressant att engagera sig längre. Motvinden tilltar mina vänner, vi är många som står kvar, men många faller dessvärre bort. Spetsförstärkning främjar framgång, som i sin tur främjar ett ökat antal marginalare, som i sin tur främjar ökade intäkter för Rögle och större värden för sponsorerna.
Man behöver inte vara raketforskare för att förstå ovan förmedlad besvikelse och oro. Detta anförande kokar inte tillbaka till att man gnäller för gnällandets skull. Snarare är det uttryck för genuin oro för något man bryr sig om. Det är de facto inte särskilt roligt att behöva beakta ämnet för dagen när man för en gångs skull kan ta sig tid att formulera några rader på morgonen en vardag. Det hade varit fan så mycket trevligare att kunna skriva om varför Rögle är i serieledning eller varför Rögle har elitseriens bästa powerplay. Nu är tyvärr fallet inte så.
Det känns fruktansvärt bittert. För att inte riskera att affekten tar detta anförande till vansinnigt absurda nivåer kommer kvällens rapport från matchen att bli kortfattad. Rögle gjorde det spelmässigt riktigt bra i första perioden och var det klart bästa laget. Ändå var det bara 1-1 i paus. Rögle inledde även den andra perioden på ett piggt sätt men fick inte dit puckarna. För varje missad chans tilltog den obehagliga känslan om vad som komma skulle och mycket riktigt kontrade Linköping in 1-2, trots att Penker först räddade friläget. Uppenbarligen är det en djävulsk skillnad mellan att ha genuina spetsspelare och att inte ha det. Sakta men säkert gick luften ur de grönvita krigarna och 1-3 kom efter slarv från Colliton, som för övrigt var riktigt bra. Penker borde ha tagit den pucken och idag kändes han mindre stabil än tidigare, vilket kan vara ett resultat av den märkliga målvaktsmatchningen. I slutakten tog Linköping över totalt och matchen slutade 1-5. En hel del folk lämnade med tomma blickar läktarna innan matchen var slut. Andra stannade kvar och lämnade sedan med glada skratt arenan. Det sistnämnda känns faktiskt värre än det förstnämnda. Hur fan kan man gå runt och skratta efter en förlust? Själv satt man kvar långt efter slutsignalen och funderade kring vad som gick snett för att sedan obeskrivligt besviken masa sig hemåt. Tankarna går inte direkt i dur, därför får redogörelsen av desamma vänta tills i morgon. Det är knappt man orkar samla nödvändig kraft för att sätta samman dagens RLOHT, men här kommer den.
H: Beaudoin (10 poäng)
O: Månsson (8 poäng)
C: Colliton (6 poäng)
K: Mads (4 poäng)
E: Jacke (2 poäng)
Y: Rahimi (1 poäng)
Jösses, det är snart dags för match igen. Det är knappt man hinner ladda om mellan matcherna. Spelmässigt var det ett stort steg framåt mot HV, vilket skapar goda förhoppningar inför morgondagen, då Linköping kommer på besök. En ny kamp om tre poäng står på agendan. Linköping hade redan sedan tidigare en stark trupp, som nu har kryddats med Hlavac och Hlinka. Det är vad man med all rätt kan kalla spetsförstärkning. Det är alltid kontroversiellt när spelare går ut och kritiserar lagets insats, men Jürgens kritik i HD efter matchen mot HV var faktiskt befogad. Individuella misstag duger helt enkelt inte, de straffar sig direkt och måste i största möjliga mån undvikas. Beaktat Torpets skadekänning råder det inget tvivel om att Penker tar spaden i morgon. Om Rögle skall kunna besegra Linköping krävs ett stabilt målvaktsspel, inga eller få individuella misstag, effektivitet framför motståndarkassen och fartfyllt spel med högt pucktempo. Än en gång står ett förbannat kompetent lag för motståndet, men med publikens stöd är det absolut inte omöjligt att kamma hem full pott i morgon. Blir det inte seger finns det risk för en riktig fiaskovecka beaktat att två tuffa bortamatcher väntar i helgen. Usch, du hemska tanke. En sak i taget, i morgon vill det till att vi gör allt vi kan för att bära fram Rögle mot tre poäng. Mot seger ska vi gå. Alltid uppåt, alltid framåt!
Slashing – två minuter. Hooking – två minuter. Crosschecking – två minuter. Tappad puck på offensiva blå – straff – baklängesmål. Friläge – miss. Sedan hände det – ett skott – en styrning – plötsligt ett mål. Det är ingen överdrift att kapten Glimmenvall hamnade i händelsernas centrum idag. Inledningen på detta anförande säger det mesta om kaptenens insats. Idag skall dock fokus, från och med nu, uteslutande ligga på positiva saker, trots att HV besegrade Rögle med 5-3 uppe i Jönköping. Det var mycket som såg betydligt bättre ut än tidigare i Rögle idag. Det var framförallt en helt annan fart på många grönvita ben och då kom även målchanserna. Dessutom visade laget stundtals upp ett trevligt spel i powerplay, även om det fortfarande finns mer att önska i detta spelmoment. Sammanfattningsvis föll Rögle mot en riktigt vass motståndare, men den spelmässiga utvecklingen var oerhört positiv. Det tar vi med oss till torsdagens hemmamatch mot Linköping.
Då till de individuella positiva omdömena. Colliton gjorde en gedigen insats igen och Månsson började visa hur nyttigt hans grisande längs sargerna och framför kassen kan bli. Generellt sett såg förstalinan riktigt spännande ut. Jacke och Månsson känns inte helt fel heller, här kanske Gunnar är på rätt spår. Mads Bødker måste också lyftas fram, man kan inte annat än att bli oerhört imponerad av hur den lille dansken levererar i match efter match. Vilket jobb han gör, det är bara att lyfta på hatten. För att knyta an till rubriken kan RLO härmed meddela att ”Plötsligt igen”, uppföljaren till legendariska ”Plötsligt i Vinslöv”, enligt indikation från tittarservice kommer att visas onsdagen den 16/12 klockan 20:00 på SVT2. Missa inte detta. Låt oss hoppas att Rögle möjliggör ett anförande med titeln ”Plötsligt en seger” på torsdag. Då får gärna exempelvis Mario Kempe och Baptiste Amar ersätta Malin Skjöld och Jenny Bergman som regissörer. Avslutningsvis levereras dagens RLOHT.
H: Colliton (10 poäng)
O: Beaudoin (8 poäng)
C: Liljewall (6 poäng)
K: Jacke (4 poäng)
E: Mads (2 poäng)
Y: Månsson (1 poäng)
Vi har nu gått in i en riktigt tuff vecka. På agendan står fyra matcher och 12 möjliga poäng att inkassera. I morgon är det HV borta som gäller. På torsdag väntar Linköping på hemmais och därefter är tiden kommen för att försöka stjäla poäng från konkurrenterna i norr; Luleå på lördag och Skellefteå på söndag. Även om Rögle rycker upp sig väsentligt jämfört med i lördags kommer det att bli en saftig utmaning att besegra HV i deras hemmaborg. Poäng uppe i Jönköping är att betrakta som en ren bonus, för det är ett fruktansvärt starkt lag som står för motståndet. Om vi inte skall förlita oss på tur, kommer det att krävas riktigt bra spel från alla i laget och en riktigt bra målvakt för att knipa poäng. Det verkar som att Torpet skall stå igen, vilket känns väldigt märkligt beaktat att Penker finns att tillgå. Är det något som vi inte känner till med Penker? Är han småskadad? Har han kommit på kant med Gunnar? Rent spekulativt känns det som att vi inte har hela bilden framför oss.
Att ändra i formationerna efter matchen mot Djurgården känns helt rätt. Något måste göras när det inte klaffar. Det är bättre att agera än att bara titta på när misären tilltar. Gunnars utbrott senast kan man inte heller annat än att förhålla sig positiv till. Han visade att han var missnöjd och det med besked. Att media sedan blåser upp feta rubriker på grund av att det råkade slinka ut ett könsord blir bara löjligt. Det kanske vore mer intressant att skriva något om det ofta mindre lämpliga språkbruket som förekommer inom barn- och ungdomsidrott. Redan som 10-åring exponerades man exempelvis för könsord på fotbollsplanen. Det är betydligt värre än när Gunnar häver ur sig något till vuxna heltidsarbetande män. Det är nog tur att spelarna inte är försedda med mikrofoner när de spelar för då hade nog världen rasat samman för vissa journalister. Det blev en lång utsvävning. Hursomhelst, i morgon gäller det. Tänk om Rögle kan skrälla uppe i Jönköping. Tänk om. Det hade varit den finaste sortens sötma för smaklökarna. Come on Rögle!
Gårdagens grönvita miserabla prestation har nu kunnat läggas till handlingarna. Efter önskemål från samordningsansvarig för fredagens eventhockey skall det nu lite lättsamt levereras RLOHT från den rafflande eventhockeyn. Efter full tid var ställningen 3-3 och det nalkades straffdramatik. En av straffarna blev extra minnesvärd, när en transatlant med efternamn Bradley åkte fram och avlossade ett slagskott i bröstplattan på målvakten för att sedan följa upp med att hoppa in en crosschecking på densamme. Minst sagt transatlantisk hockey. Nämnvärt är därutöver Lundbladhs dominans på isen, som protokollfördes genom tre kassar och det avgörande straffmålet. In på eventhockeyns RLOHT tar sig också Lindvall för en riktigt smaskig tackling på undertecknad, Erlandsson för utomordentligt väl genomförd samordning och två högst oväntade mål, sekretariatet för mycket gott arbete och tidtagning med högsta precision samt Lions för ett från start till mål välarrangerat evenemang.
H: S. Bradley
O: P. Lundbladh
C: H. Lindvall
K: J. Erlandsson
E: Sekretariatet
Y: Lions
Väl mött! /RLO
Det klokaste vore kanske att hålla sig borta från tangentbordet i afton, men ventilerna behöver öppnas för att undvika ohälsosamma reaktioner. Därav kör RLO ocensurerat rakt från hjärtat i afton. Ha gärna överseende med utebliven nyans. Idag blev det förlust och det var dessutom helt rättvist. Förlusten i sig svider givetvis, men det är ingenting mot hur Rögle förlorade matchen. Säsongens absolut sämsta match beskådades idag. Det finns dessvärre inte mycket positivt att rapportera från Lindab Arena. Dock skall det positiva lyftas fram innan vi kommer till dagens för hälsans skull nödvändiga ventilering. Gunnar tog en tidig timeout och såg uppriktigt förbannad ut. Bra att han inte väntade med denna, även om polletten inte trillade ner innanför spelarnas hjälmar. Ett fåtal spelare gjorde ett gediget arbete, dessvärre är de så få att samtliga kan namnges. Colliton, Kempe, Beaudoin, Enström och Mads får plus i kanten för att de åtminstone försökte driva laget. Tyvärr pissade de rakt in i en osedvanligt stark motvind.
Dagens prestation var generellt sett skamlig. Det är inte ofta hoppet överger en, men idag var fallet så på grund av Rögles uddlöshet. Tiden är nu kommen för att se sanningen i vitögat. Sedan första omgången har kapten Glimmenvall skonats från hård kritik på RLO, men nu är måttet mer än rågat. Det enda rätta vore att slita bort kaptensindikationen från hans tröja och sätta den på Beaudoin. Det går inte att ha en kapten som match efter match agerar som en tamkatt bland rovdjuren. Glimmenvall måste placeras på bänken eller till och med utanför de som tas ut för att spela match om Rögle skall kunna undvika kvalseriespel den här säsongen. Prestationen är gång på gång oduglig. En sådan kapten är en skam för klubben. Dessutom kan man starkt ifrågasätta varför Torpet fick vakta målet. Idag var returmaskinen tillbaka, vilket dessvärre resulterade i baklängesmål. Varför står inte Penker? Varför står inte den bästa målvakten? Visst är det trevligt att alla får vara med, men det är en väsentlig skillnad mellan bredd- och elitidrott. Det är dags att vakna. Det är dags att inse att det handlar om att vinna. Den stora bandsågen står redo för fler spelare, men Glimmenvall och målvaktsvalet var det som irriterade mest och därför sätter vi punkt för sågningarna här.
Säkerligen är det några av er läsare som kommer att irritera sig på att enskilda spelare hängs ut som syndabockar i detta anförande, men någon måste dessvärre agera budbärare av sanningen. Bortsett från själva matchen är det värt att notera att det bjöds på en förträfflig uppvärmning hos Pettersson och Pettersson idag. Med tanke på att Pettersson den yngre på sedvanligt manér försvarade Glimmenvall gång på gång kommer dagens specialutmärkelse att tillfalla Pettersson den äldre i form av en plats på dagens RLOHT. Detta med anledning av att endast fem spelare förtjänar en plats på listan idag. Man önskar att man inte hade engagerat sig så mycket, för i afton blir man nog inget trevligare umgänge. För att vara helt ärlig så är man fruktansvärt besviken och förbannad just nu. Hoppas att lite sömn kan få en i närheten av balans igen. Fy fan!
H: Colliton (10 poäng)
O: Mads (8 poäng)
C: Beaudoin (6 poäng)
K: Kempe (4 poäng)
E: Enström (2 poäng)
Y: Pettersson den äldre (specialutmärkelse)
Tiden skall definitivt komma, hallen skall definitivt vara välfylld, publiken skall definitivt vara fanatisk. Det är dags att ladda upp inför Rögle – Djurgården. Härmed presenterar RLO ett anförande med titeln Tjärnas eventuella återkomst, eftersom det fortfarande inte är säkert om han kommer till spel i morgon. Frågetecknet stavas eventuell skada. Lek med tanken att Tjärna spelar i morgon. Undrar hur det känns att åka in i Lindab Arena iförd en tröja som inte hör hemma på den bördiga skånska myllan och som absolut inte passar sig i gemytliga Lindab Arena? Även om Tjärna verkar vara ultrakapitalist och totalt befriad från klubbkänsla, borde det väl ändå kännas lite konstigt att glida in i sin gamla hemmaarena i en annan tröja än Rögles. Annars är det riktigt sjukt. Det skall bli spännande att se vilket mottagande han får vid sin återkomst i Ängelholm. Är det verkligen en skada som kan komma att föranleda att han inte glider in i Djurgårdens tröja i Lindab Arena?
Inför matchen ligger Rögle åtta och Djurgården femma i elitserietabellen. Dock skiljer det bara två poäng mellan de båda lagen och vid seger kan de grönvita krigarna avancera rejält i tabellen. För framgång och sedermera viktoria krävs det att Rögle lyfter sig flera nivåer jämfört med vad laget presterade uppe i Gävle, bland annat i powerplay. Det krävs en genuin insats i 60 minuter om poängskörden skall kunna utökas. Kom igen nu Rögle, visa var skåpet skall stå och tillse att Tjärna får ta sig tillbaka till Stockholm med svansen mellan benen och blicken tungt vilandes i marken. Inte på grund av skadekänning, utan för att den stora huvudstadens ”vinnande lag” har fått däng av lilla Ängelholms nederlagstippade Rögle. Alltid uppåt, alltid framåt. I morgon tar vi tre friska pinnar!
Nyligen hemkommen från eventhockey i Landskrona. Man kan lugnt konstatera att det är en lättnad att man som utestående betraktare slipper beskåda sig själv på isen. Det hade nog kunnat bli en och annan synpunkt på agerandet. Trots ett mindre kraftfullt skär sitter man nu i soffan med blytunga ben och avnjuter en välbehövlig tillika otroligt god bira. Vilken fruktansvärt jobbig sport hockey är, även om man bara gör sporadiska försök att utöva densamma. Det borde man försöka ha i åtanke när man sitter på läktaren, men dessvärre är konstaterandet ovan som bortblåst i stridens hetta. Några funderingar som väcktes med lite distans till gårdagens förlust är den klassiska frågan när man skall ta timeout. Det måste vara bättre att vara proaktiv än reaktiv. Ser gärna att Gunnar blir mer aggressiv i sitt agerande på den fronten framöver. Dessutom skulle det nog inte skada att spela Kempe i powerplay. Med bra fart på rören borde han relativt enkelt kunna transportera in pucken i zon, för det är tveklöst en förutsättning för att få utdelning. Oavsett vilka metoder eller förändringar som vidtas krävs det i alla fall ett vassare powerplay i morgon. Avslutningsvis är det ett gyllene läge att ge Åström en ärlig chans när truppen är hårt drabbad av skador. Kan Brynäs och Skellefteå med flera ge de unga killarna förtroende borde även Rögle kunna göra det. Hur ska man kunna blomma ut om man inte får chansen? Ett kort anförande inför morgondagens match publiceras inom kort.
I afton tog sig Rögle an Brynäs på bortais. Efter en fullt godkänd förstaperiod stod det 1-0 i grönvit favör. Målet gjordes av Granak efter fint förarbete av Beaudoin. I andra perioden rasade Rögle samman fullständigt, till stor del på grund av sura utvisningar. Det spelmässiga förfallet var en starkt bidragande orsak till Brynäs, vid den aktuella tidpunkten, logiska kvittering. Brynäs fortsatte att dominera i slutakten och efter deras tidiga ledningsmål kändes det som att tre poäng var på väg att gå förlorade. Då klev den på sedvanligt manér hårt arbetande dansken Mads Bødker in i handlingen och satte dit kvitteringen; 2-2. Då stod matchuret på 55.46. Endast 16 sekunder senare satte Simon Bertilsson in en ruggigt ful bentackling på Andrée, som lämnade isen i plågor. Det såg tyvärr inte alls bra ut. Eftersom Bertilsson åkte på en femma för förseelsen fick Rögle en fantastisk möjlighet att knipa tre ganska oförtjänta pinnar. Dessvärre agerade laget skrämmande uddlöst. Nästan fyra minuter i fem mot fyra spelades utan att en enda het chans skapades. Det var ett pinsamt bristfälligt powerplay, som kan liknas vid någon form av välgörenhet i vansinnigt format. Att skänka bort en trepoängare som Rögle gjorde idag kan vara djävulskt dyrbart när tabellen summeras efter 55 omgångar. För att strö en ansenlig mängd salt i det vidöppna såret tog Brynäs vara på sitt powerplay i förlängningen och knep två poäng. Således blev det minus en pinne i stället för plus tre i förhållande till laget från Gävle. Extraordinärt frustrerande, beaktat de sista fyra minuterna av ordinarie speltid. Noterbart är att Månsson gjorde sin första match i den grönvita dressen den här säsongen. Han utmärkte sig varken positivt eller negativt. Det finns mer att önska av honom. Hoppas för övrigt att det gick någotsånär bra med Andrée, trots att TV-bilderna indikerade något annat. En poäng borta är egentligen inte helt fel, det skall inte förglömmas, trots att man givetvis fortfarande är bitter efter dagens avslutning. Det är bara att ta nya tag på lördag.
H: Granak (10 poäng)
O: Beaudoin (8 poäng)
C: Torpet (6 poäng)
K: Colliton (4 poäng)
E: Rahimi (2 poäng)
Y: Mads (1 poäng)
Då är tio omgångar avklarade och det är dags för säsongens första ackumulerade RLOHT. Generellt sett är det betydligt tightare än förra säsongen, bortsett från Beaudoin och Penker, som har gjort ett litet ryck. Bødker, Granak, Colliton och Brendheden bör notera att en mängd spelare flåsar dem i nacken. Vill man vara kvar topp-6 när nästa ackumulerade RLOHT publiceras, vill det till att leverera framöver. För att vara självkritisk kan man konstatera att Amar (14) kanske skulle ha förtjänat fler poäng, men det är väl ganska typiskt för stabila spelare som vanligtvis inte gör misstag, men inte heller sticker ut så mycket. Nedan finner ni en förteckning över topp-6. Det var allt för den här gången.
H: Beaudoin (46 poäng)
O: Penker (36 poäng)
C: Bødker (22 poäng)
K: Granak (21 poäng)
E: Colliton (19 poäng)
Y: Brendheden (19 poäng)
Idag tog den grönvita audiensen ett rejält kliv framåt. Både högra sittplats och klacken visade var skåpet ska stå. Den gamla goda stämningen välkomnades med öppen famn av många i hallen. Det är inget inom svensk ishockey som kan mäta sig med Rögles publik när det är som det var idag. Hatten av för alla som luftade struparna i den mån att stämbanden lär vara utsatta för kraftfullt slitage i morgon bitti. Hoppas innerligen att vi kan nå samma tryck mot Djurgården nästa lördag. Det måste vara en fröjd att spela inför en sådan publik.
Rögle gjorde två bra perioder idag, det räckte inte. Efter 40 minuter stod det 2-2 i en jämn drabbning. Dessvärre skänkte Rögle bort tre poäng genom att prestera betydligt sämre i slutakten. Skottstatistiken 5-17 säger en hel del. Trots fyra insläppta kassar var Penker godkänd idag, dock inte mer. Därav är det troligt att Torpet får chansen på torsdag. Big E var riktigt bra och det är ingen tvekan om att han kommer att vara grymt viktig för Rögle även framöver. Han är en best, ett riktigt rovdjur på isen. Det kan man inte annat än uppskatta. Tyvärr kändes det som att matchen slarvades bort, men i en serie om 55 omgångar går det inte att undvika den här typen av förluster. Nya tag mot Brynäs på torsdag som gäller.
Idag dömde Thomas Forsström. Dessvärre kunde den sämsta domarinsatsen i årets elitserie konstateras. Detta var dock absolut inte anledningen till förlusten. Forsström var nämligen genomrutten matchen igenom och båda lagen var nog frustrerade på grund av hans inkompetens. En annan negativ sak som måste lyftas fram är logistikproblemet på högra, som tidigare har beaktats på RLO. Idag kom man, med en kopp kaffe i näven, för att inta sin plats två minuter innan andra perioden skulle starta. Efter tre och en halv minut spelat av mittakten lyckades man pressa sig nerför trappan. Det fungerar helt enkelt inte bra rent logistikmässigt på högra och klubben måste agera kraftfullt för att lösa detta. Det är inte acceptabelt att man inte kan få access till den plats man betalar för.
Bättring på isen i 60 minuter på torsdag, förbättrad logistik vid högra vid nästa hemmamatch och lika bra tryck på läktarna som idag framöver så går vi en riktigt rolig fortsättning på hösten tillmötes. Generellt sett har Rögle inlett serien bra, glöm inte det. Det finns ingen anledning att gräva ner sig, det gäller att vi alla tar nya tag och kämpar vidare. Avslutningsvis dagens RLOHT, där publiken skulle ha fått 10 poäng om densamma hade inkluderats i verktyget. Fortsatt trevlig helg mina vänner, vi ses i arenan nästa lördag.
H: Beaudoin (10 poäng)
O: Granak (8 poäng)
C: Jacke (6 poäng)
K: Rahimi (4 poäng)
E: Kempe (2 poäng)
Y: Colliton (1 poäng)
Det är en riktigt härlig och spännande lördag som nyligen har inletts med en stabil frukost. Det är först dags för en årlig kickoff med pågarna på högra. Absolut inget illa menat om övriga samlingar vi brukar ha innan lördagsmatcherna, men det är något visst med kickoff ute på Bjäre som avslutas med stortaxi in till arenan. Idag är det alltså dags. Även om viss försening föreligger är tändningen redan nu på förmiddagen optimal. Frölunda på hemmais brukar dessutom kunna bli riktigt roliga matcher.
Det är alltså göteborgslaget som står för motståndet idag. I torsdags krossade Frölunda Färjestad, i en match där talangfulle, blott 18-årige Carl Klingberg, stod för ett sjukt snyggt mål. Det är lindigt uttryckt ett namnkunnigt lag som Rögle skall mäta krafterna mot. Vad sägs om Pebben Axelsson, Joel Lundqvist, Johan Holmqvist och Christian Bäckman? Det är faktiskt bara början på alla de meriterade spelare man skulle kunna nämna. Nyckeln till framgång är att tillse att maskinen Frölunda inte börjar rulla igång. Ingen lätt uppgift beaktat indiantruppens höga kvalitet.
Gunnar konstaterade, vilket återgavs på Rögles officiella hemsida, att det är omöjligt att coacha bort en av Frölundas enheter. Så sant, vilket tveklöst medför en begränsning avseende hemmafavör. Således gäller det att kompensera begränsningen med ett massivt publikstöd. Låt oss definiera det senare som möjligheten. Det finns nämligen betydligt mycket mer att pressa ut av de grönvita supportrarna än vad som hittills har gjorts den här säsongen. Idag har vi ett ypperligt tillfälle att visa hur man bär fram ett lag till seger. Låt oss lufta struparna mina vänner. Glöm inte att Rögle bortaslog Frölunda med 3-1 den 19 september. Träningsmatch är träningsmatch, men de är absolut inte omöjliga att rubba. Come on Rögle!
Mathias Månsson är en riktigt bra hockeyspelare, men beträffande hans kontroversiella personlighet måste värvningen av Månsson betraktas som oväntad. Får klubben och Mathias bara det att fungera socialt kan Månsson bli en riktigt bra förstärkning. Det kan vara gott med en kall öl eller en riktigt välblandad drink ibland, men är man anställd av Rögle gäller det att prioritera prestationen när man stolt bär den grönvita dressen. RLO fick igår eftermiddag informationen om Månsson under NDA och därför fick man snällt hålla sig borta från tangentbordet i väntan på offentliggörandet. Nu är han dock officiellt klar och då passar RLO givetvis på att välkomna Månsson till Rögle. Han verkar vara spelklar till torsdagens bortamatch mot Brynäs. Oväntad, tillika intressant och spännande värvning.
Dagens rubriksättning kan tyckas något märklig, men förhoppningsvis känns den mer logisk när detta anförande har lästs i sin helhet. Klicka här för att höra Rahimi göra något så oväntat som att skicka en bajsmacka till alla experter. Minst sagt en annorlunda passning till diverse journalister och förståsigpåare. Klockrent. Eftersom det är fredag gäller det att njuta lite extra och därför garnerar RLO Rahimis bajsmacka med en nioåring och en hyllning på tyska. Om ni inte redan har sett den magiska straffen som Portland Junior Pirates blott nioårige Oliver Wahlstrom lägger bör ni klicka här. Det är en fullkomligt vansinnig prestation. Det kanske är läge för Hansson att kontraktera grabben per omgående. Hursomhelst, ett fantastiskt nummer av en så pass ung lirare. För att slänga på ännu mer grädde på moset är tiden kommen för en reflektion. Har det någonsin sjungits några hyllningssånger på tyska i de grönvita leden? Om inte minnet sviker fatalt har denna språknyans inte nyttjats tidigare, bortsett från den gamla ”luftwaffe” som förr i tiden skanderades vid på tok för höga avslut av motståndare. Den enda tyska som mannen vid tangentbordet därutöver har hört i hallen var när några enstaka nynazister någon gång på 90-talet skanderade några mindre genomtänkta slagord. Det kan vi tveklöst vara utan. Dock skulle det tyska språket lämpa sig väl för att hylla österrikiske Jürgen Penker. Den mindre nyskapande, men å andra sidan oerhört enkla ”Es gibt nur ein Jürgen Penker” skulle nog de flesta reda ut att hänga med på. Det är väl bara fantasin som sätter gränserna, men någon form av tyskinspirerad hyllning till Jürgen hade varit förbannat trevligt. Det var lite gott och blandat, återkommer med lite tankar inför matchen mot Frölunda i morgon förmiddag. Fortsatt trevlig eftermiddag och kväll.
Det var ingen överraskning att inledningen av kvällens match skulle vara otroligt viktig. Därför kändes det extra skönt att se Rögle leverera en förstaperiod av högsta klass. 2-0 efter 20 minuter var rättvist och visade sig vara en väsentlig framgångsparameter för dagens tre poäng. I andra och tredje perioden jämnade Djurgården ut spelet, men Rögle höll med stor skicklighet och en gnutta hederlig tur undan. I början av tredje hade, på sedvanligt manér duktige, Jürgen Penker lite flyt med ett par puckar, men en bra målvakt förtjänar att ha tur. Vid denna tidpunkt i matchen satt nerverna utanpå kläderna på en sjukligt nervös man i en vit fåtölj framför TV:n. Det kändes faktiskt lite osäkert en stund, i en annars solid bortamatch.
Noterbart var att Rögle drabbades av två riktigt hårt dömda utvisningar i slutskedet, men de grönvita krigarna lyckades ändå rida ut stormen i boxplay, som innefattade spel tre mot fem. Riktigt starkt jobbat och det var en otroligt härlig seger mot Djurgården idag. Tjärna kämpade på i sin djurgårdströja och gjorde sitt bästa. Det räckte dock inte långt mot ett generellt sett mycket stabilt Rögle. Det finns många spelare som förtjänar beröm idag, varav två kommenteras nedan. Liljewall gjorde en gigantisk match och var extremt nyttig. Insatsen kryddades med en fin macka som öppnade för Alcéns mål som innebar 1-0 till Rögle. Daniel Rahimi, som tidigare prestationsmässigt har blandat friskt, visade hur backspel skall gå till. Idag var det resolut och skoningslöst försvarsspel. Det är precis så han skall spela. Nu blir det inte särskilt svårt att somna. Harmoni och glädje är passande ord i nuläget. Att ligga femma i elitserien är inte fy skam direkt. Ursäkta språket, men fy fan vad gott. Vi ses i Lindab Arena på lördag!
H: Liljewall (10 poäng)
O: Rahimi (8 poäng)
C: Penker (6 poäng)
K: Granak (4 poäng)
E: Tommy (2 poäng)
Y: Alcén (1 poäng)
Sex presumtiva poäng att knipa denna vecka. Första utmaningen utgörs av morgondagens bortamatch mot Djurgården. Efter en ruggigt vass inledning av innevarande elitseriesäsong har stockholmslaget sviktat något på sistone, vilket både kan ses som positivt och negativt. Hängande huvuden eller extra tändvätska? Det är nog ingen överdrivet vild gissning att inledningen av matchen kommer att vara grymt viktig. Kan Rögle inleda starkt och hänga första kassen kan det komma att generera osäkerhet och hängande huvuden hos djurgårdarna. Om de å andra sidan tar kommandot, kan de med hemmapublik i ryggen och mental tändvätska innanför pannbenen bli riktigt jävliga att tämja. Upp på tårna direkt som gäller alltså.
Siktet är inställt på att se matchen på TV. Stora förhoppningar finns gällande att kunna avnjuta matchen i en vit fåtölj, varifrån segern mot Modo beskådades. Det känns ju helt fel att ändra ett framgångskoncept. Om den vita fåtöljen inte är åtkomlig, får det helt enkelt bli en alternativ lösning, men det är något visst med när man samlas ett gäng framför TV:n vid bortamatcherna. Rutinerna infinner sig snabbt och det är en fröjd att avnjuta hur utvalda sittplatser intas slentrianmässigt och hur möbler positioneras om för att inte ett nästintill mytomspunnet knä skall skymma sikten för en av de mer rutinerade herrarna i sällskapet. Kommunikationen präglas dessutom tydligt av aktuell kontext och många sköna mer eller mindre återkommande kommentarer är definitivt minnesvärda. Gedigen subkultur i sin vackraste dräkt.
Vem får förtroendet i kassen då? Svaret känns givet när en valmöjlighet är elitseriens för närvarande bästa målvakt. Om inte Jürgen tar hand om spaden är det oerhört märkligt. Det skall därutöver bli riktigt spännande att se vad Mario Kempe kan uträtta med nyvunnet självförtroende. För det var väl ingen tillfällighet att han briljerade uppe i Örnsköldsvik? Låt oss för övrigt hoppas att vi slipper se influensan i den grönvita truppen för då skulle vi nog snabbt och lätt få ett kvitto på hur sårbar truppen är. Om truppen å andra sidan är intakt (sedan tidigare indisponibla spelare exkluderade) i morgon finns det goda möjligheter för att ge Tjärna en fingervisning om att han var duktigt snett på det när han valde Djurgården för att vinna något. Det skulle vara förbannat skönt, men det skulle vara ännu skönare med tre nya poäng. Kom igen Rögle!
Det var rysligt vad det på alla håll och kanter har surrats om nyförvärv på sistone. Mika Hannula hade som ishockeyspelare varit en klockren värvning, men hur han som människa hade passat in i det grönvita kollektivet är en helt annan fråga. Det är väl därför Hansson, om man ska lita på Rooth, har avskrivit honom. Utan att hävda att Mathias Månsson är lika bra som Hannula, är troligtvis resonemanget ungefär detsamma angående honom. Gällande att Rögle skulle värva Andreas Johansson kändes det väl aldrig rimligt. Man får mellan varven reda på ett och annat från olika håll, men i jämförelse med det generella surret på sistone har det varit riktig torka här på RLO. Det enda som ligger på bordet här är ett par indikationer, med många frågetecken utan svar. När lunchen inmundigades på arenan i slutet av förra veckan noterades att en hittills för RLO okänd norrman befann sig i arenan. Såg ut som en hockeyspelare till kroppsbyggnad, men det kan i och för sig lika gärna ha varit en helt vanlig besökare. Att man ens tänker så är ett kvitto på hur sugen man är på en riktigt saftig spetsförstärkning. Gällande tyskkanadensaren Ahren Spylo-Nittel, som det spekuleras en del kring, överlåts kommentarer till andra som har bättre kännedom om spelaren i fråga. Det tyder på intresse när det surrar, tveklöst är det så. Dessvärre blir det dock ofta en höna av en fjäder. Hoppas på något substantiellt inom kort, väntar med spänning.
Med en god natts sömn har nu gårdagens seger fått sjunka in. Innan den här veckan började tänkte man att det är bra om Rögle kan knipa sex av nio poäng, med segrar på hemmais. Det blev inte som det var tänkt men ändå sex poäng, om än inkasserade på ett annat sätt. Nu väntar några välbehövliga vilodagar, både för spelarna och för oss betraktare. Poängmässigt måste veckan betraktas som riktigt lyckad. Spelmässigt började den dock, lindrigt uttryckt, vacklande. Igår kunde dock en vändning konstateras på flera plan. Den horribla bortasviten bröts, vilket lär vara grymt viktigt för framtida prestationer på bortais. Rögle stod dessutom för en väl genomförd match. Roligt att både spel och poängskörd trillade in på pluskontot. I veckan hade vi också förmånen att få se en vändning för en enskild spelare; Mario Kempe. Kan det vara så att den lilla knoppen håller på att ändra skepnad till en färgstark blomma? Kempe inledde säsongen riktigt svagt och osäkert, men den här veckan var det han som stod för fart och tacklingar när många av de andra spelarna stundtals såg ut som om de körde runt med blytyngder i brallornas baksida. Hans mål igår bör väl kunna betraktas som ett kvitto på förbättrat självförtroende, annars gör man nog inte ett sådant mål. Snyggt, riktigt snyggt! En sista reflektion i detta anförande utgörs av Granaks istid igår; 28 minuter och 38 sekunder, osedvanligt mycket istid som förtjänar en extra stjärna i protokollet. Härlig vecka vi har bakom oss, låt oss hoppas på nya framgångar uppe i Stockholm på torsdag och hemma i Lindab Arena på lördag. Glöm inte att lördagsmatchen mot Frölunda är flyttad till 18:30. Fortsatt trevlig helg!
Det är ingen överdrift att hävda att det var ett tag sedan Rögle lyckades ta full pott på bortais. Därför känns det så jäkla gott att de grönvita krigarna lyckades knipa samtliga tre poäng borta mot Modo idag. Äntligen! Härligt! Nyligen hemkommen efter att ha sett matchen hos en bekant och gäster som anländer inom kort. Därav blir dagens anförande av begränsad omfattning. Penker var tillbaka i kassen och gjorde en bra insats. Dock skall han hålla sig i målet, för han är definitivt inget kreativt ess med spaden. Kempe visade framfötterna idag igen, först låg han bakom Rögles första kasse och sedan stänkte han själv dit den andra. En riktig delikatess efter fint förarbete av Jacke. Det var generellt sett en bra genomförd bortmatch idag, som i och för sig kunde ha slutat precis hur som helst. Tack och lov fick Rögle valuta för slitet och tre sköna poäng med sig hem till Ängelholm. Avslutningsvis dagens RLOHT.
H: Kempe (10 poäng)
O: Jacke (8 poäng)
C: Penker (6 poäng)
K: Granak (4 poäng)
E: Amar (2 poäng)
Y: Beaudoin (1 poäng)
Idag föll Rögle tungt mot Skellefteå. Slutresultatet skrev till 2-4, vilket måste anses vara fullt rättvist. Skellefteå var starkare, rappare på rören och mer resoluta när det nalkades målchanser. Eftersom Rögle saknade såväl en matchvinnare mellan stolparna som en skoningslös sniper talade logiken sitt tydliga språk. Tre poäng till Skellefteå. Idag är det dock bara att lyfta på hatten för Baptiste Amar. Han gjorde en storartad insats. På pluskontot kan också noteras att Tommy gjorde ett bra jobb idag och att Kempe såg betydligt hetare ut än tidigare. En djävulskt fin uppåkning och inbrytning i andra perioden var ett kvitto på den potential grabben har. Sjöa, Beaudoin och Mads var återigen stabila. Dessvärre var det många som såg ut att sakna bett i både åkning och agerande. Högardh såg om möjligt långsammare ut än vanligt och Rahimi använde absolut inte sin tyngd på ett optimalt sätt. Att se Rahimi stå och dutta medför faktiskt genuin besvikelse. Dessvärre såg Torpet inte särskilt stabil ut. Det är dags att köra Penker som uttalad etta. Han känns betydligt mer stabil är sin konkurrent när det gäller striden om förstaspaden.
Gaths avstängning medförde som bekant att Erkgärds fick spela forward idag. Avstängningen i sig är en egen historia och man kan inte annat än förhålla sig oerhört kritisk till disciplinnämndens tillsynes icke botbara inkonsekvens. Se anförande 09A090, 09A091 och 09A095 för att ta del av den gamla soppan som fortfarande besudlar ishockeyns i övrigt delikatessfyllda smörgåsbord med bitter smak. Idag kunde man beskåda ännu en situation som om man är nitisk och konsekvent skulle föranleda avstängning i två matcher. Efter 11.36 i första perioden tacklades en Rögle-spelare i ryggen nära sarg, men låg inte kvar och åmade sig för det. Dessvärre sviker minnet när det gäller vilka spelare som var inblandade, men förseelsen skulle kunna generera avstängning. Problemet är att det delas ut tacklingar i ryggen i varje match, men bara vissa enstaka fall bestraffas. Det verkar vara skitsnack att förseelsen bedöms, det är i realiteten konsekvensen som avgör. Erkgärds gjorde förresten inte bort sig i sin nya roll, men var inte heller något utropstecken.
Rögles styrspel ser generellt sett bra ut. Dock är det svårt att förstå hur man bara kan nöta på när klockan, i underläge med två kassar, går mot 20 minuter i slutakten. Med tio minuter kvar hade det känts bra med en timeout och spelförändring. Varför inte prova hög press för att stressa fram chanser i det läget? Vad finns det att förlora? Spelmässigt finns det för övrigt ett allvarligt problem. När Rögle vinner puck lämnas den i många fall tillbaka till motståndaren på ett sätt som gör att en ny anfallsvåg kommer innan byten hinner genomföras. Detta medför långa byten och en uddlös offensiv när chanserna till spelvändningar kommer. Spelarna måste våga hålla i pucken för att skapa kortare byten för att på så vis få in fräscha ben som kan snurra i offensiv zon. Med dagens spel förpassar sig Rögle gång efter gång i brygga på egen hand. Det är ohållbart i längden. Baptiste var en av få som inte skall ta till sig av denna kritik. Där har övriga spelare något att inspireras av. Avslutningsvis dagens RLOHT.
H: Amar (10 poäng)
O: Sjögren (8 poäng)
C: Beaudoin (6 poäng)
K: Tommy (4 poäng)
E: Mads (2 poäng)
Y: Kempe (1 poäng)
Man måste få vara kritisk när spelet inte ens är i närheten av att klaffa. Det var de facto ett spelmässigt bottennapp i måndags, trots det inkasserades tre friska pinnar. Starkt att vinna när man spelar dåligt brukar man säga, även om rikligt med tur nog var närmare sanningen i förra matchen. I morgon gästar Skellefteå Ängelholm och det är det uppryckning som gäller. Att hävda något annat vore purt skitsnack. Forwards kan inte köra och gömma sig, backarna kan inte dutta i egen zon och samtliga måste lyfta sig ett eller ett par snäpp.
Vi skall dock inte glömma att Rögle resultatmässigt har inlett innevarande upplaga av elitserien på ett riktigt bra sätt. Bortaförlusten mot Färjestad och hemmaförlusten mot HV är det inget att säga om, detta inkluderar även den senaste bortaförlusten uppe i Linköping. Två poäng borta mot Södertälje är fullt godkänt och därutöver har det ju blivit tre poäng både mot Luleå och Timrå på hemmais. Således har Rögle tagit åtta av nio poäng i de matcher där man kan förvänta sig att laget skall kunna ta poäng. Det är minsann inte dåligt. Om det blir seger i morgon måste inledningen resultatmässigt betraktas som riktigt bra. Dock är det inte någon enkel uppgift som väntar de grönvita krigarna.
Förra säsongen blev det dessvärre idel förluster mot SAIK, närmare bestämt fem stycken, varav två enpoängare. En av ovanstående nollpoängare var riktigt vidrig och oförglömligt smärtsam. Utgår faktiskt från att de flesta kommer ihåg när Dimitrakos förstörde vår lördagskväll i januari. Humöret var den dagen på topp efter att Rögle tog ledningen med 1-0 i mitten av slutakten. Dessvärre hann den gamle greken både kvittera och sedan avgöra till Skellefteås fördel med tre sekunder kvar av matchen. Tre sura sekunder mina vänner. Skönt att vi slipper honom den här gången. Riktigt skönt. Nu gäller det i stället att hålla ögonen på Söderberg, Månsson och Moran med flera.
Det är alltså Skellefteå som står för motståndet i morgon. Hoppas på bättre uppslutning än senast. Det är hög tid att sätta ner foten och visa att man inte kommer till vår hemmaborg och snor åt sig poäng gång efter annan. I morgon tar vi nya tag. I morgon visar vi stolt, både på isen och på läktaren, att Lindab Arena är vår hemmaborg. Trots att Torpet gjorde många kvalificerade räddningar senast skulle det uppskattas om Penker vaktar kassen i morgon. Han känns generellt sett tryggare än Torpet för tillfället och vet dessutom vad det innebär att med stolthet försvara sin egen borg. Alltid uppåt, alltid framåt!
Från första nedsläpp kändes det att något inte stod rätt till. Rögle var som en dåligt oljad maskin som gick i någon form av svårdefinierad otakt. Det kändes som att Rögle var pojkar och Timrå var män. Rögle agerade i många situationer juniormässigt och naivt, ett talande exempel var Kempes positionering vid Timrås första kvitteringsmål. Total katastrof. Undrar om han verkligen håller för elitseriespel? Frågan är faktiskt relevant att ställa. Det är dessvärre ingen överdrift eller lögn, men spelet var stundtals så dåligt att man blev fysiskt illamående. På något märkligt sätt lyckades Rögle dock lik förbannat krångla sig till tre poäng idag. Slutresultatet 3-2 var mycket oförtjänt, men ack så viktigt. Tre poäng är tre poäng, trots att skottstatistiken slutade 21-39. I ett långsiktigt perspektiv är det nog bara poängen vi kommer att minnas. Spelet hoppas man kunna glömma snarast möjligt. Ovan låter kanske fruktansvärt bittert, men Rögle var för att vara konkret riktigt jävla urusla idag. Ska det finnas en rimlig chans till poäng på torsdag krävs det väsentlig förbättring inom samtliga områden. Dagens kassar signerades för övrigt Colliton, Brendheden och Porseland. Tre mål och tre poäng i hamn, tyvärr det enda positiva att ta med sig från dagens match. På torsdag önskas beslutsamt och resolut spel med stenhårda passningar till spelare med fart. Åström fick förresten ingen ärlig chans att visa sig idag beaktat lagets agerande. Hoppas han får en ny chans. Nu får det vara färdigduttat för den här veckan. Avslutningsvis RLOHT, god natt!
H: Andrée (10 poäng)
O: Alcén (8 poäng)
C: Högardh (6 poäng)
K: Colliton (4 poäng)
E: Rahimi (2 poäng)
Y: Sjögren (1 poäng)
Gårdagens förlust är nu bearbetad, bland annat genom dagens J20-match mellan Rögle och Linköping i Lindab Arena. Idag blev det grönvit seger med 2-1 efter ett välregisserat straffdrama. Dessvärre såg Emanuel Åström under långa stunder väldigt oengagerad ut. Å andra sidan såg kedjekamraten Jonas Elofsson riktigt het ut. Ett riktigt rivjärn. Man kan bara hoppas att Åström mentalt redan förberedde sig inför morgondagens uppgift, då han skall ersätta Gath som är indisponibel på grund av avstängning. Upp till bevis för Åström i morgon. Så länge han jobbar hårt och inte gör några ödesdigra misstag blir det godkänt. Hänger han en kasse eller två kan betyget bli bättre än så. Det ska bli riktigt spännande att se hur han hanterar elitseriespel med de stora grabbarna. Det är Timrå som står för motståndet i morgon och beaktat tabelläget är det en viktig match, nian mot tian i elitserien. På försäsongen blev det torsk med 0-3 mot Timrå uppe i Västerås. Dock är det skillnad på tävlings- och träningsmatcher. Förra säsongen spelade Rögle två elitseriematcher mot Timrå på hemmais. Det blev två segrar av två möjliga; 5-1 respektive 3-2. I morgon gäller det att få fart på rören igen om det skall kunna bli seger. Tiden är kommen för att än en gång, inför en fanatisk publik, tvinga Timrå på knä. Vi ses i Lindab Arena.
För lite mer än tre timmar sedan satte man sig bekvämt ner i soffan hos en bekant. Förhoppningar om att Rögle skulle kunna rubba Linköping infann sig strax innan matchen inleddes. Tyvärr blev hoppet svagare och svagare väldigt tidigt i matchen. Det var inte svårt att tidigt konstatera att Linköping var flera klasser bättre än Rögle idag. Generellt sett gjorde Rögle en riktig skitmatch, samtidigt som Linköping visade prov på sin potential. Skall man kunna vinna den här typen av matcher krävs det att man kan ta vara på numerära överlägen. Dessvärre fallerar Rögle i denna spelform. Förbättring i powerplay är nödvändigt om den här säsongen skall sluta i dur. Slutresultatet 4-2 var faktiskt i underkant, det kunde lika gärna ha slutat 7-0. Spelmässigt krossade Linköping Rögle.
Ett riktigt positivt besked levererades idag. Sjögren gjorde helt klart sin bästa match för säsongen efter att ha sett seg ut i tidigare matcher. Tror han kan bli riktigt nyttig framöver. Porseland tappade ut några puckar på blå idag, men än en gång var han aktiv i produktionen framåt. Ett mål och en assist uppe i Linköping tar honom in på dagens RLOHT. Mads ”Yxan” Bødker var sjukt stabil och gjorde en riktigt bra match igen. Härligt! Korkade utvisningar såsom Rahimis mindre begåvade jiddrande och Gaths vansinniga tackling undanbedes framöver. Dock kunde man inte låta bli att njuta av Rahimis tugg på Jämtin i utvisningsbåset. Trodde aldrig han skulle sluta nöta. Nu lägger vi dagens skitmatch bakom oss och börjar ladda inför måndagens hemmamatch.
H: Bødker (10 poäng)
O: Sjögren (8 poäng)
C: Penker (6 poäng)
K: Alcén (4 poäng)
E: Porseland (2 poäng)
Y: Liljewall (1 poäng)
Om cirka tre timmar är det nedsläpp uppe i Linköping. Hemmalaget är i poängbehov och de grönvita krigarna kommer efter två raka segrar att beträda isen med positiva vibbar innanför rustningarna. All press ligger på Linköping och det är ett perfekt läge för att stjäla poäng. Erkgärds ersätter kapten Glimmenvall idag, ett bra läge för Stefan att slå RLO och andra kritiska betraktare på fingrarna. Kempe är tillbaka vilket innebär fyra kompletta kedjor idag. Beaudoin har idag ett ypperligt tillfälle att visa sin gamla klubb vad de har gått miste om. Det hade varit riktigt härligt om han efter 60 minuter står som matchvinnare. Bara för att Rögle har två raka vinster skall vi inte få hybris. Linköping är de facto ett ruggigt bra lag och dagens uppgift är väldigt svår. Tillfället är dock bra, låt oss stjäla en poäng eller två. Eller varför inte alla tre?
3-0 hemma mot Luleå efter en generellt sett riktigt bra insats. I andra perioden levererades propagandahockey och Rögle vann skotten med 15-2. Tack för uppvisningen Rögle. Beaudoin var än en gång en härförare av klass. Oavsett bokstav på bröstet är det i realiteten han som med pondus leder de övriga. Som i alla andra organisationer finns det formella och informella ledare, båda kategorierna kan fylla en funktion. Penker var en vägg i afton och visade än en gång sin klass. Gath måste också nämnas. Kan man spela sin roll bättre än vad han gjorde idag? Tveksamt. Gath drog på sig blåstället och skyfflade dynga i varje byte samtidigt som matintaget i det skäggiga ansiktet glappade konstant. Förbannat härligt att se. Luleå måste berömmas för fultrixet i slutet av matchen. Luleås timeout var förbrukad, men spelarna behövde tala sig samman. Hur köper man sig då tid? Man byter målvakt och byter sedan tillbaka igen vid nästa avblåsning. Småfult men jäkligt kreativt. Man kan ställa sig frågan om domarna inte skulle kunna beivra detta fultrix när uppsåtet att kringgå regelverket är så tydligt. Var går gränsen? Hur många gånger kan man hålla på att byta målvakt fram och tillbaka för att köpa sig tid för taktisk diskussion? Intressant fråga att diskutera på förbundet samt inom hockeyligan och domarkåren. Hur som helst, idag blev det tre riktigt sköna pinnar efter mål av Colliton, Porseland och Granak. Än en gång, tack för uppvisningen Rögle. Det var inte lätt att plocka ut RLOHT idag med tanke på att många spelare var kanonbra. De tre översta platserna känns klockrena, medan nästan samtliga som var på isen idag på allvar konkurrerade om resterande platser. Hursomhelst, här kommer dagens RLOHT.
H: Beaudoin (10 poäng)
O: Penker (8 poäng)
C: Gath (6 poäng)
K: Granak (4 poäng)
E: Amar (2 poäng)
Y: Andrée (1 poäng)
Vändningen och segern i Södertälje har säkerligen stärkt spelarna och skapat lite arbetsro inför morgondagens match mot Luleå. Spelmässigt finns dock en hel del att förbättra, inte minst spelet i fem mot fyra. Låt oss hoppas att Amar är redo för spel, vilket skulle tillföra trygghet i försvarsspelet. I morgon kommer troligen Gath att spela en viktig roll gällande att få tvillingarna Abbott ur balans. En nyckelfaktor för att vinna matchen, även om den uppgiften naturligtvis inte får överskugga Rögles övergripande gameplan. Värt att notera är att det blir gula hjälmar på Beaudoin och Cam Abbott som ett resultat av Oddsets nya spelform; Powerplay. Man kan inte annat än att undvika denna spelform för att dra sitt strå till stacken. Det handlar om att minimera intresset och således bidra till att det tramset dör ut. Vad som inte skall förglömmas är att hjälmarna faktiskt kan påverka spelet. Hur kan det vara rimligt att med gul färg markera tongivande spelare i respektive lag? ”Den där killen ska vi hålla ett extra öga på, schysst av Oddset att bjuda på det.” Hade det bara varit utan de horribla gula hjälmarna kanske spelformen hade känts intressant. Dock inte i närheten av hur intressant matchen i sig är.
Kan Rögle stoppa Abbotts? Är Colliton och Beaudoin fullgoda ersättare för de förlorade tvillingarna? Kan Rögle komma upp i samma standard som i de två inledande matcherna? Kan Rögle få fart på målproduktionen? Framförallt, kan Rögle knipa en ny seger? Det finns många intressanta frågetecken att räta ut. Det ska bli grymt roligt med hemmamatch igen och det hade verkligen smakat mumma med en trepoängare. Ser fram emot välfyllda läktare och publik som gör allt för att lyfta fram laget mot ny framgång. Hoppas innerligen att vi ses i Lindab Arena i morgon kväll, en ond hals och en kraftlös kropp utgör dessvärre riskmoment för det egna deltagandet. Förresten, vem kommer att vakta kassen? Beaktat Torpets och Penkers starka inledning blir det en angenäm fråga att finna svar på för Gunnar. Alltid uppåt, alltid framåt. Come on Rögle!
Det är betydligt roligare att se en relativt dålig prestation som resulterar i poäng än kanonspel som inte genererar positivt utfall i tabellen. Efter två spelmässigt bra matcher gjorde Rögle idag en ganska dålig match. Ändå lyckades de grönvita krigarna lämna isen med två friska pinnar i bagaget efter seger med 3-2 i sudden. Södertälje var bättre sett över hela matchen och Rögles viktoria var lika härlig som oförtjänt. Varför känns det extra skönt att vinna när man inte förtjänar det? Det är egentligen lite sjukt, men många kan nog relatera till den känslan. Rögles första mål grisades in av Alcén efter en fin inbrytning av Tommy. Gott att Tommy klev in framför i stället för att köra runt kassen. Detta resulterade i ett grönvitt ledningsmål. Södertälje gnuggade dock på och såg ut att gå mot en uddamålsseger. Men icke. Med 41 sekunder kvar av tredje perioden tryckte Beaudoin in kvitteringspucken. Plus i kanten till Liljewall som visade prov på fin kampvilja innan pucken kunde forceras i mål. Ännu ett skitmål, vilket var värt precis lika mycket som alla andra mål. Det behöver inte alltid vara så förbannat snyggt, men det skadar ju inte med lite delikatesser emellanåt. Väntan på det senare blev inte lång. I sudden snurrade Tommy och Mads i offensiv zon, vilket resulterade i en utvisning på Södertäljes Jens Olsson. Powerplay i form av fyra mot tre verkar passa Rögle bättre än fem mot fyra, beaktat det segermål som laget bjöd på. Porseland stod på blå och passade Brendheden, som direkt spelade vidare en stenhård diagonalare till Beaudoin, som i sin tur nöp till med en distinkt onetimer. Ett riktigt propagandamål, som taget ur instruktionsboken. Nu går man, med två poäng i bagaget, en riktigt god natts sömn tillmötes och det finns all anledning för Luleå att se upp med ett taggat Rögle på torsdag. Vi ska dock inte glömma att Penker vid flera tillfällen höll Rögle kvar i matchen och att det finns en hel del att slipa på rent spelmässigt. Det släpper vi så länge, låt oss i afton njuta av vändningen i Södertälje och avsluta med individuella utmärkelser.
H: Penker (10 poäng)
O: Beaudoin (8 poäng)
C: Porseland (6 poäng)
K: Alcén (4 poäng)
E: Brendheden (2 poäng)
Y: Granak (1 poäng)
Efter hedersamma förluster mot meriterade lag som Färjestad och HV71 är nu tiden kommen för seger och tre poäng. I morgon väntar en oerhört viktig match mot Södertälje. Generellt sett har det defensiva spelet sett bra ut i de två första matcherna, men det finns mer att önska avseende effektivitet. Det verkar som att Gunnar kommer att köra vidare med samma manskap som vid förra matchen och det gör han säkerligen helt rätt i. Dock kan man inte undgå att fundera kring om det kanske är läge att kasta in Emanuel Åström, en hungrig spelare med näsa för mål. Ineffektiviteten oroar, men det är kanske fel att dra alltför stora växlar på två matcher. Det skulle nog bara skapa oordning och osäkerhet i leden att göra förändringar så här tidigt på säsongen. Om Åström skall in är en given följdfråga vem han i så fall skulle peta? Svårt att säga. Kempe har inte övertygat hittills, men å andra sidan har han ett djävulskt riv i åkningen och om det lossnar kan det nog göra det rejält. Därav vore det kanske fel att ställa honom åt sidan.
En annan het potatis är vilka backar som skall spela. När alla är disponibla är saken självklar; Granak, Amar, Rahimi, Glimmenvall, Mads och Porseland. Nu kommer Amar att vila i morgon vilket ställer till det något. Hoppas innerligen att Sjöberg tar den sjätte backplatsen, eftersom Erkgärds är en alltför stor risk att ha inne på isen. Dock verkar det inte bli så. Det finns många som har varit kritiska till Erkgärds en längre tid och följande konversation utgör ett bra exempel på detta. Bekant till RLO: ”Skall du till Bahnhof?” Erkgärds: ”Ja”. Bekant till RLO: ”Då skall inte jag dit”. En ganska tung sågning, men om man tar den på rätt sätt är den ändå lite humoristisk. Dock är den typen av uttalanden kanske inte den bästa metoden för att nå förbättring. Nog om det. Oavsett vilka som representerar vårt vackra klubbmärke i morgon är det oerhört viktigt att nå framgång, då syftas givetvis till resultatmässig sådan. Det känns nämligen som att vi står i en T-korsning, där vägvalet är av avgörande karaktär. Om segern uteblir i morgon finns det risk att Rögle, med stukat självförtroende, går in i en ond cirkel. Om det å andra sidan blir seger kan vi nog få se ett extremt taggat och positivt gäng i hemmamatchen på torsdag. Kom igen nu Rögle, mot seger ska vi gå!
Med nya regler avseende var i Lindab Arena audiens får vistas och röra sig kan man aldrig på förhand veta vilka effekter dessa förändringar skall komma att få. Med facit i hand kan man dock konstatera att det uppstod logistikproblem på högra sittplats. Om högra sittplats skall kunna fyllas effektivt inför andra och tredje perioden måste man släppa in även nerifrån. Det blev nämligen en vansinnig flaskhals vid trappans topp igår, både inför andra och tredje perioden. Härav missade många betalande åskådare de första minuterna i respektive period. Oacceptabelt. Dessutom fick logistikproblemet följder i form av att de som inte kunde sätta sig i tid sedermera kom att vara i vägen för de supportrar som redan var på plats när de av flaskhalsen sinkade individerna skulle inta sina positioner. Även denna följdeffekt är oacceptabel. Lösningen är enkel. Det är bara att söka dispens för att det skall vara grönt ljus gällande att vistas mellan läktare och sarg mellan perioderna, vilket skulle medföra betydligt bättre logistik och således att betalande åskådare kan följa spelet från första nedsläpp i samtliga perioder. Det är väl det man betalar för? Under perioderna kan det vara folktomt i berörd yta – det spelar ingen roll i logistikfrågan. Det borde väl vara rimligt att göra undantag för effektiv logistik, något som alla vinner på. Hoppas innerligen på förändring i detta ärende inom kort, gärna redan på torsdag när Luleå besöker vår hemmaborg.
Avsaknaden av en sniper var tydlig. Kanske var det Scandella vi saknade igår. Det ryktas att Scandella, efter sin olyckliga skada i träningsmatchen med U23, kommer att köra delar av sin rehab i Kanada. Detta rykte har florerat sedan en tid tillbaka, men en kommentar i denna fråga är på sin plats och nu har tiden kommit för RLO:s ståndpunkt. Scandella borde köra merparten av sin rehab i Ängelholm, för att optimera möjligheterna för att smälta in i gruppen och suga i sig den grönvita kulturen. Acklimatiseringsprocessen skall inte underskattas. Dessutom kan teori och taktik finslipas på ett annat sätt om man är på plats. Även om man befinner sig mitt i en rehabiliteringsperiod så kan man faktiskt uträtta något vettigt utöver själva rehabträningen. Man kan och bör göra allt i sin makt för att vara så väl förberedd som möjligt när man åter är redo för att bidra på isen. Låt oss hoppas att Scandellas visit i Kanada inte blir särskilt lång, han har jobb att göra utanför isen. Rögle som motpart har givetvis också ett ansvar i denna fråga avseende vilka riktlinjer spelarna delges. Scandella är anställd av Rögle och skall således vara klubben lojal under kontraktstiden. Hur och var rehabträning sker kan tyckas vara en petitess, men det kan faktiskt vara de små detaljerna som avgör om det blir slutspel, ingenmansland eller kvalserie när tabellen summeras.
Rakt på sak. Det känns för jävligt. Rögle gjorde en riktigt bra match mot HV och var spelmässigt minst lika bra som laget från Jönköping. Trots det blev det förlust med 4-2 efter spiken i kistan i tom kasse. Slutresultatet och förlusten berodde på obehagligt skoningslös logik. HV har spelare som tar vara på chanserna, Rögle saknar denna spets. Ingen överraskning, men det känns lik förbannat fruktansvärt surt att konstatera att det man misstänkte redan inför elitseriestarten bekräftades per omgående. Då till de individuella prestationerna; först ris och sedan ros. Erkgärds vek tyvärr ner sig än en gång, det känns som att det är dags att inse att han inte är en spelare för elitseriespel. Trots att Sjöberg är något oslipad fortfarande känns han som ett mycket bättre val än Erkgärds. Låt oss hoppas att Erkgärds kan falsifiera misstankarna om oduglighet; det skulle medföra karnevalsliknande känslor att ha fel i aktuellt ärende. Kempe underpresterade än en gång, han känns tyvärr alltför juniormässig och naiv.
Då till de mer positiva individuella omdömena. Colliton presterade på en riktigt hög nivå idag och Hjalmarsson visade prov på en härlig glöd. Något som är lika fascinerande varje gång det händer är när Gath går i bräschen. Hur är det möjligt? Vad är det han är bra på? Det är omöjligt att förklara. Härlig insats idag av Micke. Liljewall, Andrée och den lille dansken tog även de för sig på ett föredömligt vis idag. Beaudoin var än en gång stabil. I samband med matchen noterades för övrigt riktigt roliga spekulationer avseende skribenten på RLO. Bland annat nämndes teorier om en lesbisk kvinna med en extrem strävan efter anonymitet. Ja jösses, det är kanske dags att avyttra fallos och sälja den via internetannons. Mycket humoristisk spekulation. Strunt samma, det var en parentes. Sammanfattningsvis gjorde Rögle en riktigt bra insats idag, men det är väldigt frustrerande att puckarna inte kan förpassas i mål. Avslutningsvis RLOHT. Fortsatt trevlig kväll.
H: Colliton (10 poäng)
O: Hjalmarsson (8 poäng)
C: Andrée (6 poäng)
K: Mads (4 poäng)
E: Gath (2 poäng)
Y: Beaudoin (1 poäng)
I morgon är det dags. Det skall bli otroligt roligt tillika väldigt spännande med hemmapremiär mot HV. Pulsen lär nog skena ordentligt redan under förmiddagen för att sedan kulminera när de grönvita krigarna åker in på isen ackompanjerade av publikens jubel. HV har vi tvingat på knä i hemmaborgen förut och vi kan göra det igen. Förra säsongen, strax efter att nyårsruset lagt sig, drog Rögle det längsta strået i ett extremt sevärt drama. Självklart avses matchen där Chris Abbott hängde fyra kassar, varav det sista godkändes efter en omdiskuterad videogranskning. Nu har vi förvisso inga Abbotts längre, men vi har andra spelare som kan kliva fram. Spelare kommer och går, men klubben består.
RLO passar också på att tipsa om två nya grönvita tillskott på webben i form av Fjellséns blogg och högrasitt.se. Den senare har potential att bli en riktigt fin samlingsplats för RBK-relaterade nyheter. Nu är det dags att ladda batterierna och lämna premiärförlusten bakom oss. Rögle värmer enligt uppgift 09:30 på lördag (med reservation för att tiden kan komma att ändras) och klockan 16:00 släpps pucken i en förhoppningsvis fullsatt Lindab Arena. Kom igen nu allihop, det är dags att bekräfta vilken hockeypublik som är landets bästa. Gamla meriter är inget att komma med, det är i nuet vi måste bära fram laget mot nya segrar. Visst vore det skönt med tre poäng och lite arbetsro innan krafterna skall mätas med Södertälje på deras hemmais. I morgon gäller det, Rögle mot HV. Alltid uppåt, alltid framåt!
Då var seriens första match just avslutad och det blev tyvärr, trots en stark avslutning, förlust i bortapremiären mot Färjestad. Skottstatistiken slutade 23-23. Att Rögle sköt 19 skott i slutakten var ingen slump, laget spelade grymt bra. Beaktat motståndet och bortaplan förbannat jävla bra. Dessvärre blev det bara två skott på mål i första respektive andra perioden, 40 minuter där de grönvita krigarna var ganska uddlösa framåt men å andra sidan fullt godkända hemåt. Rögles mål gjordes av Andrée efter en tilltrasslad situation – slumpartat. Med lite flyt kunde kvitteringen trillat in i slutskedet, men en knapp förlust känns faktiskt ganska rättvist. Givetvis känns det ändå tungt med noll poäng och det fina spelet i tredje perioden kommer ju tyvärr inte att synas i tabellen.
Två spelare följdes med extra stor spänning idag; Kempe och Tommy. På träning har dessa båda herrar sett riktigt heta ut, de har verkligen utmärkt sig. Tyvärr vek Kempe ner sig idag, osynlig i det offensiva spelet och riktigt snett på det vid Färjestads andra kasse. Där finns det mer att önska i skarpt läge. Tommy visade dock att han har växt till sig rent spelmässigt och kan nog bli något av ett utropstecken den här säsongen. Synd att han inte hängde dit den när han fick sitt gyllene läge i andra perioden. Det kan komma att bli riktigt spännande att följa Tommys utveckling den här säsongen. Vidare riktigt trevligt med de tunga pjäserna i Rögle, bland andra Beaudoin och Rahimi kommer att bli grymt nyttiga. Den förstnämnde var ruggigt bra idag. För övrigt såg det ganska otäckt ut när Amar i tredje perioden fick en puck i ansiktet. Hoppas trots det ymniga blodvitet att det inte har skett alltför stora ommöbleringar i ansikte eller mun.
Trots dagens förlust är det gott att elitserien nu är igång. På lördag är det dags för hemmapremiär, något som stora delar av Ängelholm har gått och väntat på en längre tid. Råbocka och Klitterhus i all ära, men det är betydligt trevligare att åka till Lindab Arena. RLO har för avsikt att fortsätta med individuella utmärkelser den här säsongen. Är någon riktigt dålig kan det mycket väl bli så att detta uttryckligen anges, men framförallt skall de bästa spelarna hyllas. RLOHT kommer på sedvanligt manér att delas ut efter varje beskådad match och även presenteras i ackumulerad form vid ett antal tillfällen under säsongen. Det är väl lika bra att gå rakt på sak och avsluta detta anförande med dagens RLOHT.
H: Beaudoin (10 poäng)
O: Torpet (8 poäng)
C: Mads (6 poäng)
K: Colliton (4 poäng)
E: Rahimi (2 poäng)
Y: Tommy (1 poäng)
Färjestad, i morgon väntar Färjestad borta. Ingen lätt premiärmatch, snarare en av de svårast möjliga. Ingen har slagit Färjestad i Karlstad sedan lucia 2008, då HV lyckades med den bedriften. Således är det hög tid att bryta en trend som redan är alltför lång. Det är hög tid att tillse att invånarna i Karlstad för en gångs skull får gå hem med hängande huvuden och dystra miner. Låt oss göra dem en tjänst genom att bjuda på nederlagets smak, vilket skulle få de troligen extremt bortskämda FBK-supportrarna att uppskatta segerns sötma framöver, exempelvis när de tar viktiga poäng mot lag som Södertälje, Brynäs och Djurgården.
Laget då? Backparen som Gunnar har kommunicerat känns riktigt välbalanserade. Låt oss bara hoppas att Rahimi blir klar i tid, annars har vi per automatik fyra stabila backar och två mer oprövade kort. Kedjorna känns också intressanta och det är en lättnad att se att Jacke och Andrée inte spelar i samma lina. Idag är känslan ganska positiv och på längre sikt finns det dessutom sparkapital i Demén och Scandella. Något som inte skall förglömmas. I nuläget har vi dessutom tillgång till ett antal intressanta talanger i J20, som knackar på a-lagets port. Trots detta vill RLO se ytterligare en eller två spetsvärvningar för ökad konkurrenskraft sett över hela serien.
För att komma ut med positiv energi när pucken släpps i morgon skall vi skruva tillbaka tiden till den 20 september 2008. Den första matchen någonsin skulle gå av stapeln i nybyggda Lindab Arena. Favorittippade Färjestad skulle åka ner till lilla Ängelholm och hämta tre poäng mot nederlagstippade Rögle BK. Efter en otroligt bra match med härlig inramning stod dock de grönvita krigarna helt rättvist som segrare. Rögle hade slagit Färjestad med 4-1. Hallen kokade och Rögle hade visat att man faktiskt måste spela matcherna innan resultatet kan determineras.
Nu är det bortais, nu är uppgiften om möjligt ännu svårare än förra året, men låt oss hoppas på att Rögle än en gång kan överraska och ge de så kallade experterna en liten smäll på fingrarna. Noterbart är också att Rögle i oktober förra året besegrade Färjestad i deras hemmaborg. Segern grundlades den gången av Jürgen Penker, som i sin debut i den grönvita dressen dominerade totalt. Läge för favorit i repris? Vi får se vem Gunnar ger förtroendet. Nu kör vi, vi har gjort det förr och nu knäcker vi dem igen. Alltid framåt, alltid uppåt!
När man nyligen har kommit tillbaka till civilisationen, då ledighet byts ut mot förvärvsarbete, delikatesser ersätts med smörgåsar och vatten inmundigas i stället för vin, är det dags att släppa pucken. Klockan 19:00 i afton drar elitserien 2009/2010 igång med nedsläpp i Karlstad och Linköping. På agendan står Färjestad mot Skellefteå samt Linköping mot HV. SVT visar den förstnämnda matchen – tjusigt. Självklart måste premiären ses. Det är inte bara matcherna i sig som lockar utan det skall också bli spännande att se hur fyrdomarsystemet mottages. Många läsare har för övrigt efterfrågat att RLO skall tippa tabellen. Så blir inte fallet eftersom det är omöjligt att med tillräcklig precision sia över så lång tid som elitserien sträcker sig. Däremot känns det relevant att spekulera i blockposter. Nedre halvan är så pass svårtippad att tabellen fördelas i tre block, varav det första utgör tabelltoppen, det andra lag fyra till sex och det tredje resterande lag i serien. Mer fegt än att tippa samtliga positioner? Kanske det. Mer trovärdigt? Definitivt. Hursomhelst, nu drar det igång. Härligt!
Block 1: Frölunda, HV71, Linköping
Block 2: Färjestad, Luleå och Modo
Block 3: Brynäs, Djurgården, Rögle, Skellefteå, Södertälje och Timrå
Efter att i helgen ha varit i de mörka skogarna och inmundigat välsmakande viner, delikatesser såsom moules marinieres och fois gras samt väl tilltagna blodiga köttstycken med barndomskompisarna är stunden nu kommen för en nulägesrapport. Det är ganska typiskt att det händer en hel del när man tillfälligt befinner sig i trakter där internetanslutningarnas penetrationsgrad inte ens är i närheten av optimerad. När Ängelholm lämnades var förlusten mot Färjestad fortfarande en färskvara och hungern efter såväl viktoria som förstärkningar var påtaglig. En hunger som under helgen dämpades på båda planen. Först kom beskedet om att Rögle muntligen var överens med Daniel Rahimi och sedan piskade de grönvita krigarna skiten ur Frölunda i deras egen hemmaborg; en riktigt bra värvning och ett riktigt styrkebesked uppe i Göteborg. Nu vill det bara till att få Rahimis signatur på kontraktet. Tyvärr kan man inte betrakta något som definitivt innan avtalet är på plats och dessvärre är det i vissa fall mycket snack och betydligt mindre hockey. Nåväl, det kommer nog ett PM på Rögles hemsida om nyförvärvet under morgondagen och tänk om det då även kunde kommuniceras att en forward är klar. Det hade smakat, det hade smakat riktigt bra. Trevlig avslutning på helgen, nästa vecka smäller det!
RLO önskade innan Scandellas skada ytterligare en forward och en back av hög kvalitet för att öka den grönvita truppens konkurrenskraft. Med hjälp av enkel matematik är det inte svårt att förstå att kompletteringsbehovet nu har ökat. Det surras en hel del gällande presumtiva nyförvärv, men ännu har inte något av dessa konkretiserats. Givetvis är det inte optimalt att förstärka truppen så här nära seriepremiären, men å andra sidan är det bättre sent än aldrig. Utbudet är inte särskilt stort, men det finns faktiskt fortfarande fina förvärvsmöjligheter. RLO skulle gärna se någon eller allra helst samtliga av nedanstående pjäser i den grönvita truppen.
Avseende de främre leden vore det fint att knyta Mark Mancari och Mika Hannula till Rögle. Två spelare som säkerligen skulle tillföra en hel del. Gällande Hannula är väl enda frågetecknet hur stabil han är som person för tillfället. Om man i stället ser det positivt, som en möjlighet, så är nog Ängelholm en liten idyll som skulle kunna få Hannula i fullständig harmoni. Allt annat vore konstigt. Mancari är givetvis ett oprövat kort i elitseriesammanhang, men ser man till vad han har presterat i AHL är oddsen goda för att han skall kunna leverera i elitserien. Han har ju dessutom fått nosa lite på NHL-spel. Trevligt med dubbla medborgarskap, inte minst om Hansson lyckas få Mancari att skriva på för Rögle.
Även på backsidan skulle det smaka gott med två nyförvärv. Daniel Rahimi och jätten Kristian Kudroc hade varit stadiga backbjässar att kontraktera. Den förstnämnde verkar ha lite struligt med tillvaron på andra sidan Atlanten och hade enligt RLO:s bedömning varit en riktig klassvärvning. Lyckas Hansson med den är det bara att lyfta på hatten. Dryga två meter och 105 kilo Kudroc hade också känts bra. Misstänker att en hel del är tveksamma till den gamle SSK-spelaren, men det hade verkligen känts skönt med en stor och stark back som kan röja ordentligt framför kassen. Inget spelgeni, men de som gör skitjobbet på ett resolut och beslutsamt sätt skall inte underskattas. Vad säger ni? Är det inte lika bra att Hansson slår fyra flugor i en smäll? Med dessa fyra förstärkningar, eller förstärkningar av motsvarande kvalitet, känns slutspel som en rimlig målsättning. Händer det ingenting är det å andra sidan en förbannat tuff målsättning att nå. Ingenting är omöjligt, men förutsättningarna för att lyckas kan kraftigt variera.
RLO skruvar tillbaka tiden till juli 2007 när varningsklockorna för finanskris började ringa och citerar den amerikanska storbanken Citigroups VD; ”the music is playing and we gotta dance”. Igår blev Scandella skadad och han kommer att vara borta stora delar av innevarande säsong. Det är fakta. Således är en tilltänkt spetsspelare och speedkula indisponibel, vilket medför ett försvagat manskap att ställa på isen. Det är också fakta. Nu gäller det att ersätta Scandella, passivitet är inget alternativ. Det är ingen vacker omvärldsmusik, men nu vill det till att dansa och det vill till att göra det med ackuratess. Även det är fakta. Nu måste Roger Hansson helt enkelt agera. Rögle måste anpassa sig efter rådande situation, precis som RLO måste anpassa citatet ovan för att det skall passa in i detta element; ”the music is playing and Roger gotta dance”. Det är dock horribel musik som ljuder och en fasansfullt svår dans att utföra beaktat utbudet på marknaden i kombination med den grönvita budgeten. Låt oss hoppas att Roger hade ett par välputsade och skinande dansskor i garderoben som han snörade på redan igår kväll. Låt oss hoppas att han redan har beträtt dansgolvet och att han med största ansträngning arbetar stenhårt till dess att han är redo att kliva fram och dansa, redo att presentera Scandellas ersättare, redo att rapportera att han har gjort det som var nödvändigt att göra.
Nyligen hemkommen efter att ha sett Rögle besegra Nordsjälland Cobras med 6-2 i Lindab Arena. Resultat och individuella prestationer har dock fallit i skugga beaktat dagens befarade benbrott. Det var i samband med matchens första mål som Giulio Scandella efter en mäktig uppåkning serverade Johan Alcén som hängde dit pucken. Parallellt med att pucken förpassades i mål hände något med Scandella. Båren fick plockas in och Scandella rullas ut. De initiala rapporterna lyder benbrott och dyster prognos. Det var alltså ett ledningsmål med bitter eftersmak, förbannat bitter eftersmak. Dessvärre är det denna smak som fortfarande präglar gommen och följer med från arenan. Andra iakttagelser var att Tommy såg pigg ut, dessutom blev det två kassar från hans klubba idag. Även plus i kanten för Alcén, Colliton och Hjalmarsson. En liten trevlig detalj var att Mads, i Scandellas frånvaro, hoppade in som forward med Alcén och Colliton. Alltid roligt att se den lille dansken i frontlinjen. Bland ungtupparna var Åström hetast idag, hela den kedjan höll uppe spelet bra. Fjärdekedjan hade det lite tuffare, fullt förståeligt mot seniormotstånd. Samtidigt som man var i arenan spelades final i TV-pucken. Dessvärre blev det torsk med 0-1. Om man ska lita på diverse medier var Stockholms målvakt Oscar Dansk, efter storstilat målvaktsspel, en avgörande faktor i en välspelad final. Med det efternamnet borde han i all rimlighet ha läckt lite extra mot Skåne, så blev dock inte fallet. RLO tackar Skåne för trevlig underhållning i kvarts- och semifinal. Sammanfattningsvis slutade dagen dessvärre i moll. Vi får innerligen hoppas att Scandella kan tillfriskna fortast möjligt. Risken är tråkigt nog överhängande att Hansson måste agera snabbt och finna en lämplig ersättare. Det känns som att det inte kunde ha börjat sämre, fan också!
Klockan 15:00 i eftermiddag är det nedsläpp i träningsmatchen mot Nordsjälland Cobras i Lindab Arena. Hjalmarsson, Enström och Liljewall bildar förstakedja. Scandella, Colliton och Alcén i andra; Åström, Molin och Elofsson i tredje samt Everberg, Ericson och Glimhed i fjärde. Molin-kedjan ska bli riktigt spännande att se. Både Linus Molin och Jonas Elofsson var riktigt pigga förra helgen, dock får man innerligen hoppas att Åström är rappare än senast. Det räcker inte med ett bra skott, det var Löfberg ett lysande exempel på. Alexander Karlsson var en positiv överraskning förra helgen. Idag kommer han att spela i tredje backparet tillsammans med Rasmus Bengtsson. Tredjekedjan utgörs faktiskt av guldkornen i J20. Tillsammans med Scandella och Colliton är det just denna formation som skall bli mest intressant att studera i eftermiddag. Bødker och Porseland kör i första backparet; Ström och Sjöberg i andra. Det ska bli spännande att se hur backbesättningen presterar utan Granak, Amar och Glimmenvall. Hoppas kunna återkomma med en kortfattad rapport från matchen under seneftermiddagen eller kvällen.
Skåne fortsatte att övertyga i TV-pucken idag, när Göteborg besegrades med 5-3 i kvartsfinalen. Trots att skottstatistiken blev jämn, närmare bestämt 21-21, var Skåne det klart bättre laget även idag. Halvvägs in i första perioden tog Skåne ledningen med 1-0 genom Rögle-spelaren Anton Santesson. Bara 15 sekunder därefter kom även tvåan. Blixtsnabbt kom sedan Göteborgs replik, då Andreas Johnsson med ett fint handledsskott stänkte dit reduceringen. Malmös Elias Bäcklund lyckades något längre in i första perioden missa ett tillsynes omissbart läge. Det var svårt att förstå hur det gick till. Viktor Wahldén skrapade sedan bort lite skit från Malmös fana, när han från blå kastade in en liten loppa som resulterade. 3-1 till Skåne och ett kvitto på hur viktigt det är med trafik framför kassen. I början av andra reducerade Göteborg igen, den här gången med ett tungt slagskott från blå. Till Lexhags försvar var han skymd vid skottögonblicket. Efter en magnifik inbrytning och ett distinkt skott från slottet hängde Rögles Jesper Killberg 4-2. Siktet var oerhört väl kalibrerat när pucken förpassades i krysset. Den grönvita dominansen fortsatte sedan när Oscar Norlöv punkterade matchen med ett riktigt grismål. Det gäller att vara på kontoret, är man inte där sätter man helt enkelt inte dit den. Noterbart härefter är en högklassig trippelräddning av Lexhag, som dock sedan fick kapitulera i boxplay med en minut och 18 sekunder kvar av matchen. Sammanfattningsvis stod Skåne för ännu en stabil insats, vilket genererade en finalplats. I morgon väntar Stockholm. Det är hög tid att på isen bekräfta det som i och för sig redan är känt; att hufvudstaden är passé och att den skånska myllan är framtiden.
Norrköping står värd för årets upplaga av TV-pucken. RLO har precis, via svensk television, avnjutit en kvartsfinal med rödgul medverkan. Skåne fullkomligt utklassade Gästrikland. Slutresultatet skrevs till 4-1, men var i underkant. Skotten vanns med 34-23 och det spelmässiga övertaget var än mer övertygande. Skåne bjöd på rejält och tempofyllt spel, trevlig hockey. I morgon är det dags för semifinal. Trevlig helg!
Det är något visst med ishallsluft. Den är mycket enklare att andas än vanlig luft och det kan inte bara bero på att isen sänker luftens temperatur. Den genererar på något sätt harmoni, vilket medför att harmonin är nära förestående. Redan på söndag är det träningsmatch och dessutom närmar sig elitserien med stormsteg. När dagens lunch, i form av Flygande Jacob, inmundigades i arenan kom den härliga ishallsluften på tal – det är något speciellt med att gå in i en ishall, men det är osedvanligt svårt att sätta ord på det. En vinkling av detta fenomen kan lyftas fram genom att citera en kvinnlig bekant som deltog vid dagens lunch. ”En blandning av svettig karl och is, det är gött. Tar man sen en chokladboll och en ferraribil blir det ännu bättre”. Det var ett angreppssätt, personligen skulle formuleringens nyans bli en annan. I brist på en rättvisande ordalydelse konstateras kort och gott att ishallsluft för lungorna är som sötma för smaklökarna.
Fredagens förlust mot Fribourg-Gottéron följdes under lördagen upp med ännu en förlust, den här gången stod Langnau Tigers för motståndet och slutresultatet skrevs till 5-2. Två förluster på rad tillfredsställer inte smaklökarna. Det gör däremot rapporterna om att Jeremy Colliton såg pigg ut i dessa två matcher. Det känns skönt att läsa beaktat att han såg oroväckande staplig ut första träningen. Förhoppningsvis har man oroat sig i onödan. För övrigt var det Mads och Glimmenvall som hängde kassar mot Langnau. Igår tog Rögle ett resultatmässigt steg i rätt riktning; 2-2 mot Geneva-Servette. Högardh och Scandella stod för målproduktionen. Viktigare än resultatet är att rapporterna indikerar att spelet lyftes väsentligt jämfört med de två föregående matcherna nere i Schweiz. Nu vill det till att laget, via smart upplagd träning, börjar få fart på benen inför vad som komma skall. Låt oss hoppas att den hårda tillryggalagda träningen kommer att ge resultat under säsongen. Avslutningsvis ett slag på trumman för J20, som i helgen bjöd på njutbar underhållning och dessutom var framgångsrika resultatmässigt. Vi går mot en spännande säsong mina vänner. På återseende.
Idag blev det två besök i Lindab Arena. Först beskådades Rögle mot Helsingborg och senare på eftermiddagen Rögle mot Jonstorp. Idag var det J20 som mätte krafterna med de geografiskt nära belägna seniorlagen. Första matchen vann Rögle med 5-2 och i andra matchen vändes underläge med 1-2 till seger med 6-3. Då till några grönvita reflektioner. Emanuel Åström såg väldigt seg ut idag, men visade vid flera tillfällen prov på sitt mycket fina skott. Det finns dock mer att önska både skridsko- och inställningsmässigt. Idag delar RLO ut en guldstjärna till nummer 23 Linus Molin som var riktigt bra i båda matcherna. Även nummer 5 Jonas Elofsson gjorde bra ifrån sig. På backsidan var bland andra nummer 24 Alexander Karlsson duktig. En spelare som verkligen sticker ut är den kortväxte backen Rasmus Forslund, som enligt RLO är outstanding avseende spelförståelse och speluppbyggnad. Dessutom fick han hänga en kasse idag. Storleken utgör dessvärre en väsentlig begränsning för hans del. Noterbart var att Göran Hall i Jonstorp på sedvanligt manér absolut inte höll låg profil. Två kassar kombinerades med ett antal otroligt korkade utvisningar. Med några minuter kvar av matchen visade Hall prov på lördagsrutin a la lingonserie, då han tog ett matchstraff. Vad gör man inte för att komma åt biran lite innan polarna? Avslutningsvis en notering gällande föräldrar på läktarna. Det är alltid lika roligt att lyssna på kommentarerna. Man blir mer och mer övertygad om att det finns ett orsak-verkan-förhållande som lyder: Desto sämre sonen lyckas på isen, ju mer skylls motgången på externa faktorer, inte sällan domaren.
Igår kväll spelade Rögle den första av tre träningsmatcher nere i Schweiz. För motståndet stod Fribourg-Gottéron. Om man kan lita på europarankingen tog Fribourg helt enkelt en väntad seger mot betydligt sämre rankade Rögle. Slutresultatet skrevs till 4-2. Rögles mål gjordes av Mario Kempe och Peter Högardh. Härligt att Kempe verkar vara på hugget. Dock oroväckande att det verkar ha varit hafsigt i försvarsspelet. Rapporterna om tappade puckar och kontringar oroar också lite. På Rögles hemsida kommuniceras att det första insläppta målet föll efter en bjudning av en grönvit back. Är det farligt att namnge spelare som gör misstag? Det skulle faktiskt vara intressant att veta vem det var. Nu får man i stället spekulera. Är det bättre? Ström eller Erkgärds är väl inte alltför vilda gissningar. Det lutar åt att det är dessa båda herrar som skall vila i dagens match, när Mads och Sjöberg kliver in i handlingen. Vi ska inte glömma att Rögle har tränat hårt i veckan och att laget absolut inte är optimerat för matchspel. Huruvida motståndarna nere i Schweiz är lika nertränade som Rögle får vi låta vara osagt. Träningsmatcher skall man alltid ta med en nypa salt. I vilket fall som helst skulle det sitta fint med en seger mot SCL Langnau Tigers idag. RLO har goda förhoppningar om att det blir så efter att Jürgen har spikat igen kassen. RLO ser med spänning på framtiden an.
Nu när det drar ihop sig mer och mer inför säsongen kan det vara passande att ladda med lite sköna bilder. Nedan externa länkar till målkalas signerat The Abbotts, målrakan på väg mot elitserien 2008, ett riktigt härligt träningsklipp, en klassisk seger som man gärna ser en resultatmässig repris på den här säsongen, en sekvens när Rögle gör entré på isen och avslutningsvis Kennys otroliga mål borta mot Red Hawks, när han i stora drag leker med hela Malmö. Klippen har ni säkert sett tidigare, men de tål utan tvekan att ses igen. Håll tillgodo.
Efter en stressig dag på kontoret styrdes bilen direkt mot innebandyträning. Därefter raka vägen hem för att låta eftersvetten penetrera hudens porer. Parallellt med detta avlämnades ett anförande om träningsmatcherna i Schweiz. Sedan var det dags att duscha, inmundiga kvällsmat i lugn och ro samt slappa i soffan för att generera kraft inför morgondagens arbetsrelaterade utmaningar. Det var tanken, kvällens J20-match mot Malmö var faktiskt totalt avskriven från schemat. Förutsättningarna förändras dock blixtsnabbt. Under middagen trillade först ett MMS skickat från Lindab Arena in och strax därefter ringde min far och ifrågasatte mitt intresse och engagemang för klubben. Förvånande tillika riktigt trevligt, det tyder på hjärta. Efter det var det bara att kasta i sig det sista på tallriken och åka ut till arenan. Väl på plats blev det en alltid lika god ishallskaffe just innan tredje perioden blåstes igång. Två korta reflektioner kan levereras i form av att Johan Nielsen såg stabil ut i kassen och att Emanuel Åström stod för periodens uppåkning. Slutresultatet då? Rögle vann med 2-1, således en planenlig seger mot lillebror.
A-laget är på plats i Schweiz inför helgens trippelutmaning. På fredag blir det match mot Fribourg-Gottéron, rankat 34 i Europa. På lördag blir det dags att mäta krafterna med SCL Langnau Tigers och på söndag, när HC Geneva-Servette står för motståndet, avslutas helgens matchspel. Att på tre dagar möta tre lag, varav det sämsta är rankat på 73:e plats i Europa, kommer att vara nyttigt. Noterbart i sammanhanget är att Rögle är rankat som lag nummer 70 i Europa. Tveklöst är det så att man önskar att träningsmatcherna hade spelats lite närmare hemmaborgen, eller i densamma, men kvalificerat motstånd bör givetvis prioriteras före geografisk närhet. För att mätta hockeyabstinensen något i helgen rekommenderas ett besök i Lindab Arena och Gripenhallen, där J20 respektive J18 skall lira ett antal matcher. Spelprogram finns att tillgå på Rögles hemsida.
I morse, när de enskilda biljetterna till Rögles matcher släpptes, fanns det omkring 300 lediga stolar i Lindab Arena. Således låg försäljningen av seriekort (nuvarande seriebiljettpaket), trots prishöjning, på ungefär samma nivå som förra säsongen. Frågan är om det är samma genuina supportrar som sitter kvar på sina platser efter två rejäla prishöjningar, eller om det är kapitalstarka företag och diverse kvasisupportrar som stegvis tar över arenan? Hoppas innerligen på det förstnämnda, annars finns det risk för att den genuina grönvita hockeykulturen urholkas successivt, vilket givetvis skulle slå tillbaka mot klubben på längre sikt. Då till dagens försäljningsinledning av lösplåtar. RLO fick i morse rapporter om att bokningssystemet vid flera tillfällen brakade samman – en tidig indikation på ett stort intresse. Visst har det rasslat ordentligt i bokningssystemet under dagen. Hemmapremiären är slutsåld sett ur ett sittplatsperspektiv; ståplats indikerar fortfarande grönt ljus. Efter en snabb lekmannaanalys av beläggningen på högra sittplats kan man konstatera att det inte lär stå några tomma stolar på landets bästa och mest aktiva sittplatsläktare, länken mellan klack och den naturligt sittande audiensen. Lördagen den 26 september smäller det – vi ses i Lindab Arena.
Att känna smärta kan ha olika anledningar. International Association for the Study of Pain definierar smärta som "An unpleasant sensory and/or emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage”. Nedan tre ishockeyspelare som bör ha känt ett oerhört obehag efter sina respektive prestationer; tre nyanser av smärta. Låt oss hoppas att vi slipper sådana fadäser inom det grönvita laget den här säsongen. Klicka på de externa länkarna och tänk er själva i rollen som syndabock – smärta.
Igår kväll besegrade Rögle Borås med 3-2 på bortaplan. Inget att säga om resultatet, men noterbart att ungtuppen Emanuel Åström bröstade upp sig och med sina 100 kg levererade två kassar. Åström spelade igår med Colliton och Alcén. Ungtuppen verkade enligt Rögles hemsida trivas i den omgivningen. Åströms inhopp når inte riktigt samma klass som när Liljewall, den 4 oktober 2008, på egen hand gick in och fullständigt demolerade Timrå i deras hemmaborg (2+2). Dock är Åströms prestation väldigt glädjande och man kan bara hoppas att Gunnar ger honom chansen även när allvaret börjar. Vinnare står upp och levererar när chansen ges, tamkatter viker ner sig och åker skamset runt längs sargen. I Liljewall och Åström har vi två vinnare, två riktiga talanger som klubben bör förädla på bästa sätt. Med hopp om att få se både Liljewall och Åström i de stundande elitseriematcherna. RLO begrundar Åströms kassar och lyfter på hatten.
Alltid uppåt, alltid framåt. Det gäller att kontinuerligt söka utveckling och förbättringsmöjligheter. Dock skall man inte glömma sin historia och sina rötter. Klockrent att plocka in retrotröjorna vid säsongens lördagsmatcher på hemmais, även om de kanske inte är de snyggaste överkroppsbeklädnader man har skådat. Detta är ett perfekt sätt att hedra den legendariske pollenkungen. Efter den här säsongen bör det dock dröja innan retrotröjorna används igen. Lagom är bäst. Som en liten bonus skulle Rögle kunna se en kommersiell potential i sammanhanget, vilket man troligen också har gjort, avseende försäljning av diverse retrosouvenirer som är unika för den här säsongen och således bör ha en större efterfrågan än ständigt återkommande konfektionsartiklar. Visst kan man ha överseende med att den klassiska logotypen inte är särskilt snygg. 1963 hade ju inte Gösta Carlsson möjlighet att sitta och mixtra i diverse Adobe-program. Man brukar säga att det var bättre förr, men frågan är om det var det?
Racketsporten badminton härstammar från 1800-talets Indien och har sedan dess genomgått förändringar såväl avseende material och regler som geografisk spridning. Bland annat har räknesystemet förändrats och bollen blivit lättare. När klockan närmade sig tjugo minuter i ett idag, i samband med att förträffliga lammfärsbiffar arbetade sig nedåt i tarmsystemet, nydanades sporten badminton. Detta i samband med att Sjödin plockade fram badmintonrack som redskap vid dagens ispass. Det annars vanligt förekommande tillika skonsamma parkettunderlaget fick stå åt sidan för isytan i Lindab Arena. Om syftet med detta var att uppnå förbättrad rörlighet på rören eller om det bara var en riktigt bisarr utsvävning för nöjes skull låter RLO vara osagt. Hursomhelst var fjäderboll ett nytt inslag i isträningen, inget som har skådats förut. Dagens träning avslutades för övrigt med en annan övning där cirka tio spelare utmanade Torpet i en övning som genererade så mycket intern diskussion att man, beaktat övningens beskaffenhet, kunde misstänka att det satsades en del riksdaler spelarna emellan. Nämnvärt i sammanhanget är att en magnifik räddning av Torpet genererade ett öronbedövande jubel på isen i samband med denna övning. En komisk kommentar kom för övrigt från en bekant som lunchen inmundigades tillsammans med. RLO citerar: ”Han i röda byxor är ju klart sämst på isen”. Ja, vad fan ska vi med Lilja till? Han duger ju inte till något. Han kan stanna i Detroit. Det var en liten inblick från det grönvita landskapet i en annars ganska händelsefattig tidsperiod. Kan inte någon skruva fram tiden till den 24 september? På återseende.
Igår var det dags för allsvenskt motstånd, Västerås, vilket resulterade i en väntad seger. Positivt att det blev tennissiffror (6-2) och att Scandella fick hänga två kassar. Alltid bra att få igång produktionen. Straffseger mot Kloten, torsk mot Timrå och storseger mot Västerås. Sammanfattningsvis fullt godkänt rent resultatmässigt. Efter kräftskiva i fredags och middag hos svärföräldrarna igår finns det i ärlighetens namn inte särskilt mycket torrt krut kvar för något längre anförande idag. Således återkommer RLO kommande vecka.
Igår kväll spelades Rögles första träningsmatch mot elitseriemotstånd. Liksom tidigare i veckan var platsen Västerås. För motståndet stod Timrå. Det man har läst och hört om matchen är dessvärre inte positivt, vilket även slutresultatet 3-0 till Timrå vittnar om. Resultatet spelar dock ingen större roll i träningsmatcherna. Det som betyder något är hur spelarna agerar på isen. Igår såg det enligt rapporterna oroväckande dåligt ut. Vi ska komma ihåg att det fortfarande är relativt långt kvar till dess att allvaret börjar. Det kanske inte är helt fel med en skitmatch och en förlust tidigt i träningsmatchandet för att laget skall förbli ödmjuka inför uppgiften och förstå att det krävs hårt jobb för att nå framgång; det krävs så in i helvetes hårt jobb.
Haha, man kan inte annat än att skratta åt sig själv. Efter tredje periodens slut fimpades Swehockey och ett snabbt litet anförande kastades ut angående matchen. Patetik. Nog borde man kunna greppa att det är förlängning och straffar i en träningsmatch. RLO verkar vara rostigare än Rögle. Jäkla tur att det inte är tvärtom. Hursomhelst. Efter en mållös förlängning vann Rögle på straffar efter mål av Jacke och Beaudoin. Kloten satte sin första straff, men missade sin andra och saken var klar. RLO beklagar dagens fadäs och sticker härmed ut hakan och garanterar att hela matchen skall beaktas när Rögle tar sig an Timrå. Fortsatt trevlig kväll!
Rögle har nu spelat lagets första träningsmatch för säsongen; de grönvita krigarna har alldeles nyligen kryssat mot mycket dugliga Kloten Flyers uppe i Västerås. Första perioden var inte särskilt underhållande att följa via Swehockey, inte ens för en hockeynörd. Andra perioden verkade länge även den bli mållös, men med en minut och tio sekunder kvar av mittakten slog Baptiste Amar till i powerplay och sköt 1-0 till Rögle. RLO gratulerar Amar till första målet i den grönvita dressen och passar samtidigt på att förmedla att Baptiste uttalas utan p och e, det vill säga ”Batist”, enligt sambons sydeuropeiska källor. Drygt halvvägs in i tredje perioden lyckades Kloten kvittera; 1-1 av Roman Wick, vilket visade sig vara matchens sista kasse. Skottstatistiken vann Rögle med 27-26 (10-7, 8-8, 9-11). Att spela oavgjort mot det elfte bäst rankade laget i Europa, borde innebära att en rimlig målsättning för Rögle är att kliva upp topp tio på europarankingen nästa år. Skämt åsido, en resultatmässigt fullt godkänd träningsmatch. Det ska bli spännande att få ta del av mer information från de personer som hade förmånen att kunna vara på plats uppe i Västerås i afton. Timrå nästa.
RLO har tidigare, med kritisk infallsvinkel, beaktat de nya seriebiljettpaketen. Idag vävde Rögle in en rad förklaringar till det nya upplägget i en påminnelse om att hämta ut biljetterna, som publicerades på klubbens hemsida. Detta kan inte vara annat än en reaktion på, av tidigare seriekortsinnehavare (nuvarande biljettpaketsinnehavare) lämnad, massiv kritik mot seriebiljettpaketen. Med undantag från en person har samtliga som RLO varit i kontakt med varit skarpt kritiska till det nya systemet. Det verkar ha varit en rättvisande bild. Att varje plats i arenan har ett speciellt ID-nummer för varje match är ganska självklart. Att man därigenom kan gå in i systemet och makulera en redan utskriven biljett till en utvald match är inte heller någon överraskning. Att detta endast skulle vara möjligt genom att plåga kunderna, det vill säga seriebiljettpaketinnehavarna, med biljettkartor är skitsnack. Med hjälp av en medioker programmerare skall det enligt uppgift vara en riktigt simpel uppgift att bygga system som låter kunden välja format; kort eller lösa plåtar, som har samma möjlighet till makulering. All logik talar dessutom för detta. Om man nu inte har köpt ett undermåligt system så klart. Nu släpper vi det här, hyr in gaffeltruckar till samtliga hemmamatcher, så att vi kan få med oss våra 1 600 procent förstorade accesser till Lindab Arena. Grundidén att man kan makulera sin biljett och låta klubben sälja den för att sedan dela likviden mellan parterna gillas. Däremot ogillas det nya formatet kraftigt. Att betala för ett seriekort och i stället få ett seriebiljettpaket, är som att beställa en Volvo V50 och få en Nissan Micra. Då till bevakning av säsongens första träningsmatch. Härligt att vara igång. Framåt Rögle!
Det drar ihop sig, det närmar sig dag för dag, sakta men säkert närmar vi oss nedsläpp i elitserien 2009/2010. Redan idag inleds Frotté Cup i Västerås, där VIK, Rögle, Timrå och Kloten gör upp i en miniturnering i ABB Arena. I morgon, onsdag, klockan 19:00, är det dags för Rögle – Kloten. Tuffare inledning på träningsmatchandet får man leta efter; utmärkt att inleda med att konfrontera det elfte bäst rankade laget i Europa och få upp tempot i skridskoåkningen i ett tidigt skede. Att Kloten dessutom redan har hunnit spela tre träningsmatcher den här säsongen gör inte uppgiften lättare. Jürgen lär nog bli varm i kläderna direkt.
Även på fredag klockan 19:00 och på lördag klockan 13:00 skall de grönvita krigarna mäta sina krafter mot hyfsat kvalificerat motstånd; först elitserielaget Timrå och därefter det allsvenska hemmalaget Västerås. Innan elitseriepremiären blir det sedan ytterligare sju träningsmatcher innan allvaret börjar. Av dessa kan tre ses inom rimliga geografiska avstånd från Ängelholm; den 28 augusti i Borås, den 13 september hemma i Ängelholm (U23) och den 19 september i Göteborg. RLO passar på att, med grönvitt fokus, lägga upp det preliminära spelschemat för elitserien 2009/2010. Notera att nedan är med reservation för ändringar och att lördagsmatcher på hemmais har fått lika framträdande positioner som de förtjänar med hjälp av fet stil.
090924 (Torsdag) Färjestad – Rögle
090926 (Lördag) Rögle – HV71
090929 (Tisdag) Södertälje – Rögle
091001 (Torsdag) Rögle – Luleå
091003 (Lördag) Linköping – Rögle
091005 (Måndag) Rögle – Timrå
091008 (Torsdag) Rögle – Skellefteå
091010 (Lördag) MODO – Rögle
091015 (Torsdag) DIF – Rögle
091017 (Lördag) Rögle – Frölunda
091022 (Torsdag) Brynäs – Rögle
091024 (Lördag) Rögle – DIF
091027 (Tisdag) HV71 – Rögle
091029 (Torsdag) Rögle – Linköping
091031 (Lördag) Luleå – Rögle
091102 (Måndag) Skellefteå – Rögle
091110 (Tisdag) Rögle – Brynäs
091112 (Torsdag) Rögle – Södertälje
091114 (Lördag) Frölunda – Rögle
091116 (Måndag) Rögle – Färjestad
091119 (Torsdag) Timrå – Rögle
091121 (Lördag) Rögle – MODO
091123 (Måndag) Södertälje – Rögle
091126 (Torsdag) Rögle – Skellefteå
091128 (Lördag) MODO – Rögle
091130 (Måndag) Rögle – Luleå
091203 (Torsdag) Rögle – Frölunda
091205 (Lördag) Rögle – HV 71
091207 (Måndag) Brynäs – Rögle
091210 (Torsdag) DIF – Rögle
091212 (Lördag) Rögle – Timrå
091226 (Lördag) Färjestad – Rögle
091228 (Måndag) Linköping – Rögle
091230 (Onsdag) Rögle – DIF
100102 (Lördag) Frölunda – Rögle
100105 (Tisdag) Rögle – Linköping
100107 (Torsdag) Skellefteå – Rögle
100109 (Lördag) Rögle – MODO
100114 (Torsdag) Timrå – Rögle
100116 (Lördag) Rögle – Brynäs
100121 (Torsdag) Luleå – Rögle
100123 (Lördag) HV71 – Rögle
100125 (Måndag) Rögle – Södertälje
100128 (Torsdag) Rögle – Färjestad
100130 (Lördag) DIF – Rögle
100204 (Torsdag) Rögle – Skellefteå
100206 (Lördag) Rögle – Timrå
100208 (Måndag) Linköping – Rögle
100227 (Lördag) Rögle – HV71
100301 (Måndag) Södertälje – Rögle
100304 (Torsdag) Brynäs – Rögle
100306 (Lördag) Rögle – Frölunda
100309 (Tisdag) Färjestad – Rögle
100311 (Torsdag) Rögle – Luleå
100313 (Lördag) MODO – Rögle
Tveklöst tar det emot att man missade Skills Day. Bröllop känns dock som ett giltigt skäl. På högra sittplats är en inte alltför ovanlig fras ”kom i tid”, vilken lämpligen används när någon kommer för sent och stör under pågående spel. Vi börjar med att backa bandet något och stannar till igår eftermiddag, då en nära anhörig gifte sig med en grönvit broder på högra sittplats. Hela spektaklet flöt på klanderfritt och när efterfesten slutade kunde vi ha satt punkt. Icke. Den nygifta tillika höggravida kvinnan avlossade med kraft sitt vatten tidigt på morgonen och beaktat att bröllopet gick av stapeln på en ö blev det panikfärd till fastlandet för att verkställa reproduktionen. Strax efter middag, cirka två veckor för tidigt, såg det nya livet dagens ljus. Den rackaren kom utan tvekan i tid. RLO gratulerar i dubbel bemärkelse och önskar lycka till i fortsättningen. Ett viktigt steg i den grönvita återväxten har tagits, en person som lär komma i tid har fötts. Alltid uppåt, alltid framåt!
Vad var det vi beställde och betalade för tidigare i år? Jo, det var våra seriekort som vi stolta och rakryggade bär med oss i plånböckerna. Idag stegade man in på kansliet och skulle hämta sitt kort, vilket alltid tidigare har genererat positiva känslor. Tyvärr blev det inte så idag. I stället för ett seriekort fick man en bunke seriebiljetter i ett fattigt pappetui. Det är inget seriekort, det är ett biljettpaket. Trodde först det var ett skämt. Har något väsentligt missats? Lever vi fortfarande på 1900-talet? I jämförelse med tidigare seriekort är det nya etuiet drygt 1600 procent större i volym. Således är det så otympligt att man absolut inte släpar det med sig. Utgår man från att man inte gör det, vill det alltså till att man kommer ihåg att plocka med sig den specifika matchbiljetten till entrén. I sig är det inget problem, men det är betydligt enklare att alltid bära med sig sitt seriekort i plånboken och kunna sticka direkt ut till match, än att alltid behöva åka förbi guldgruvan, den plats där man förvarar sitt etui. Ett enkelt exempel från vardagen är att man ibland kommer direkt från jobbet och precis hinner till nedsläpp, i andra fall åker man hemifrån eller till och med från annan ort. Att åka en omväg för att hämta sin biljett kan medföra att man missar inledningen av matchen. Det blir helt enkelt mycket mer besvärligt för oss slutanvändare med det nya systemet som klubben har implementerat. Då till en annan aspekt. Att sälja ishockey är inte samma sak som att kränga vilka dussinvaror som helst. Det finns något som kallas engagemang och supportrar. Även utifrån detta perspektiv känns det nya stora etuiet riktigt dåligt, på gränsen till skamligt. Nu kan vi inte längre stolt visa upp våra seriekort och tala gott om Rögle på samma sätt. Inte flaggar man med sitt drygt 1600 procent större tillika fattiga pappetui. Detta kanske kan tyckas vara en petitess för den oengagerade och okunnige, men ur ett supporterperspektiv värderas faktiskt fortfarande känsla och stolthet högt. Sammanfattningsvis har vi gått en oerhört negativ förändring tillmötes.
För att få lite nyans i det hela skall den enda positiva aspekten lyftas fram. Företag eller privatpersoner som delar på säsongskort kan nu lättare göra detta. Det är lättare att ge en specifik matchplåt till en kund eller bekant än att lämna ut ett kort som täcker hela seriespelet. Det medför mindre oro för samtliga parter och kräver ingen återlämning. Ingen tvekan om det. Å andra sidan borde det inte krävas någon raketforskare för att anpassa biljettsystemet så att seriekortsinnehavare kan välja mellan ett seriekort eller ett paket med lösa biljetter. Det gäller bara att knyta varje enskild läsning av kort till ett tidsintervall vid varje match. Vips så kan man göra samma analyser avseende besöksfrekvens etcetera som med lösa biljetter. Det handlar om att mata in 27 matcher i systemet den här säsongen och så jäkla svårt eller dyrt kan det inte vara, om det inte är så att det är ett riktigt skitsystem som klubben har köpt in. Troligen har Rögle köpt ett system som är optimerat för multiarenor, där det spelas hockey ena dagen och är hästshow den andra. Besökarna är i det fallet olika vid varje tillfälle. Då kanske den här typen av system är väl lämpade. Självklart är det så att det är billigare att låta kunden anpassa sin verksamhet till ett befintligt system än att anpassa systemet efter varje enskild kund, men nog borde Rögle kunna få en uppgradering som möjliggör en valmöjlighet mellan seriekort eller lösplåtar till samtliga matcher. Då borde ju alla slutanvändare bli nöjda. Nöjda kunder är ju inte helt fel. Går detta inte att lösa har klubben gjort en dålig investering. Om ni tycker att systemet är lika dåligt som RLO är det bara att kontakta klubben och delge ert missnöje. Om vi, slutanvändare och i många fall supportrar, inte framför vad vi tycker kan vi heller inte räkna med någon förändring till nästa säsong. Tystnad likställs ofta med acceptans.
RLO har en tid befarat att Tjärna skulle kunna gå till Djurgården och återförenas med Hardy Nilsson, som älskar Tjärnas spelstil. Dock kändes det väldigt långsökt, eftersom Tjärna hävdade att han lämnade Rögle för att vinna titlar. Tyvärr kan man konstatera att detta var purt skitsnack. I Djurgården vinner man nämligen inga titlar den kommande säsongen, chansen är lika liten där som i Rögle. De båda klubbarnas målsättningar bör ligga väldigt nära varandra och stavas slutspel. En annan anledning till klubbytet var att Tjärna skulle utveckla sitt spel. Kanske får han en annan roll av Hardy än vad han hade fått av Gunnar, men det bör inte medföra någon väsentlig skillnad i hans utveckling. Tjärna är ju inte heller någon ungdom och som vi alla vet är det svårt att lära gamla hundar att sitta.
Kort och gott kan man tro att klubbvalet grundar sig i att Tjärna och hans agent sket i det blå skåpet, när de tillsammans överskattade aktuell spelares status i hockeyvärlden. Om det inte är så att Tjärna fick agera i panik när detta faktum konstaterades eller att det har hänt något bakom kulisserna mellan Tjärna och klubbledningen i Rögle så är den här övergången mycket märklig. Det går inte att förstå hur det här kan hända. Det lär inte bli några roliga matcher nere i Ängelholm för Tjärnas del. Hat kan vara ett alltför svagt ord i sammanhanget. Varför valde han inte en klubb i utlandet? Varför valde han åtminstone inte en klubb i det förmodade toppskiktet i elitserien om han nu tvunget skulle hålla sig inom landets gränser? Hela övergången omges av ett antal frågetecken och avloppsliknande stank. Varför kunde han inte köra med raka puckar och korten på bordet från början? Tack för kaffet Tjärna.
Giulio Scandella har med tillfredsställande poängskörd representerat A&O Asiago, HC Milano och senast SV Ritton/Renon i Italien; de två senaste säsongerna med ett snitt om 1,76 respektive 1,34 poäng per match i seriespelet. Helt klart ett respektingivande facit. Nu är det elitserien som väntar och det kommer att bli en utmaning för Scandella. Skulle han ens komma i närheten av ovanstående poängsnitt i elitserien är det en otroligt imponerande prestation. Det är garanterat betydligt tuffare försvar att vänta än det här. Så pass ostörd kommer Scandella nog inte att kunna skörda kassar i elitserien, där backarna är betydligt mer resoluta och kompromisslösa. När vi ändå är inne på backar kan det vara lämpligt att nämna att Martin Strbak i veckan blev klar för HC MVD i KHL. Ni som mot förmodan inte visste det redan kan således sluta hoppas på artistkontrakt, som även RLO hade goda förhoppningar om tidigare. Man får helt enkelt hoppas på någon annan stadig pjäs, som Scandella och de andra kan få fäktas med framför mål på träningarna för att komma så väl förberedda som möjligt när det väl är dags för att leverera i skarpt läge.
Då var säsongens lagkapten utsedd. Valet föll på Daniel Johansson, eller mer korrekt Glimmenvall. Det är bara att vänja sig vid de nya namnen, jag tänker även på Andrée Persson, som numera presenterar sig som Andrée Brendheden. Snart är det väl mer eller mindre unikt med son-namn. Nog om det, det är väl inte så mycket att säga om kaptensvalet, för det finns faktiskt ingen riktigt självklar kapten i truppen. Det är bara till att lita på Gunnars och Tommys val. Hoppas att Daniel verkligen agerar som den förebild en kapten skall agera. Avslutar med en uppdatering av truppen.
Målvakter (2 st)
29 Jürgen
37 Torpet
Backar (8 st)
2 Ström
3 Sjöberg
4 Erkgärds
6 Daniel Glimmenvall (Il Capitano)
7 Mads
8 Porseland
15 Granak (NEW)
27 Amar (NEW)
Forwards (14 st)
5 Demén
10 Kempe (RETURN)
11 Sjöa
12 Högardh
14 Gath
16 Liljewall
21 Alcén (NEW)
22 Tommy
23 Hjalmarsson (NEW)
24 Colliton (NEW)
26 Jacke
28 Beaudoin (NEW)
65 Andrée Brendheden
XX Scandella (NEW)
Mycket att göra på jobbet, ändå ville man inte missa första isträningen för säsongen. Därav stegade man in på kontoret absurt tidigt i morse, långt innan kollegornas väckarklockor ringde, för att beta av så mycket som möjligt av förmiddagens arbetsrelaterade ärenden. Två minuter i elva kunde man sedan, med gott samvete, börja beskåda dagens isträning i lugn och ro. Det var nog ett par hundra personer på plats för att slå ett öga på årets upplaga av Rögle BK. Det var första ispasset och det syntes, det gör det alltid. Man kan helt enkelt inte dra för stora växlar på det man ser. I vilket fall som helst delger RLO i detta anförande ett antal observationer från första isträningen. Det var fint besök i Lindab Arena idag, detta i dubbel bemärkelse. Andreas Lilja (Detroit Red Wings) var med på träningen och Kenny var uppe och mumsade i sig en bit mat i restaurangen. Två världsbackar som hade kunnat lyfta laget minst ett par nivåer. Hur som helst är det alltid roligt och se sådana legender i hallen. Då till det vi de facto har på det grönvita smörgårdsbordet i dagsläget. På grund av att numren på hjälmarna den här säsongen är vansinnigt små, var det inte helt lätt att sortera in nyförvärven. De gamla spelarna kände man desto lättare igen.
Både Jürgen och Torpet verkade ha fått nya skydd, vita i grunden. Dock verkar det som om Jürgen ska köra vidare med sin svarta hjälm, vilket gör det lätt att skilja de båda burväktarna åt. Inga ytterligare kommentarer om målvakterna lämnas idag. På backsidan kommenteras det som stack ut. Erkgärds såg dessvärre riktigt trög ut på rören. Låt oss hoppas på att han var en av dem som drabbats av kraftiga blåsor på fötterna efter vandringen till Torekov eller någon annan känning. Han måste tveklöst, på något sätt, få fart på benen innan säsongen drar igång. Mads såg å andra sidan precis som vanligt jäkligt pigg ut, dock tenderade passningarna att fladdra en del, vilket vi också är vana vid. Kan han lära sig att vårda passningarna lite mer, finns det inga gränser för den lille dansken. Då till träningens major, den franske fältherren. Baptiste Amar gled rakryggad runt med pondus och gav generellt sett ett bra första intryck. Granak smälte mer in i mängden, men det ska bli spännande att se mer av honom framöver. I nästa stycke kastar vi oss in på centrar och ytterforwards enligt samma princip som gällde ovan; det som stack ut på isen omnämns nedan.
Nygamle Mario Kempe såg riktigt pigg ut och bjöd dessutom på ett par riktigt snygga avslut. Lite variation från att sikta i kryssen skulle dock inte skada. Här har vi en potentiell lirare. Då till dess kontrast. Beaudoin och Sjögren såg ut att vara störst idag (exklusive Lilja) och det var mäktigt att se dem. Riktiga monster, som kan göra stor nytta under seriespelet. Nu vill det bara till att de inte är blyga för att använda sin storlek. Gath ska tydligen ha lagt på sig ett gäng kilo muskler över sommaren och ha närmat sig de stora grabbarna. Han såg dock precis som vanligt riktigt klumpig och långsam ut. Lik förbannat är det väl han som kommer att kliva fram när det krävs under säsongen. Man blir aldrig klok på Gath – ett fenomen. Nyförvärvet Jeremy Colliton oroade faktiskt mest. Skridskoåkningen såg obehagligt staplig ut och man önskar att detta kan bero på felslipade rör eller någon annan extern omständighet, exempelvis betraktarens eventuella bristande syn- eller slutledningsförmåga. Detta lär vi väl bli varse med tiden. RLO varningsflaggar kort och gott för Collitons skridskoåkning. Ett varningens finger lyfts därutöver till den spelare som mitt under pågående träning hälsade på folk på läktarna. När Gunnar blåser igång skall fokus vara på isen, först när han blåser av träningen är det grönt ljus för att fokusera på annat. Skall det bli fortsatt elitseriespel eller till och med slutspel, vill det till att alla fokuserar till 100 procent varje träning. Rögle har inte så bra lag att det bara är att glida in till slutspelet på ett bananskal. Det krävs ett djävulskt arbete och en utomordentlig disciplin. Hoppas det var första och sista gången en grönvit krigare lallade på träning. Det är principen som inte gillas, därför läggs namnet på aktuell spelare inte ut. Det är bättre att vi ser framåt än att vi söker syndabockar innan dramat ens har börjat.
Avslutningsvis var det härligt att se Demén på isen. Han tog förvisso bara ett par försiktiga skär i joggingställ, men ändå. Det vore förbannat trevligt om han kan gå en snabb rehab tillmötes. Som förmedlades tidigare, dra inte för stora växlar på dessa observationer. Erkgärds kanske är blixtsnabb nästa vecka, Mads kanske ser tung ut och Colliton kanske tar sig fram på ett anständigt vis över isen. Bara för att få lite perspektiv på det hela kan följande beaktas. Skulle vi dra slutsatser kring Rögles publik efter dagens träning hade det nog inte varit några roliga rubriker att läsa. Hoppas dock för spelarnas skull att det blir lite mer livat på lördag. Det är väl rimligt att anta. Det är helg och baren är öppen. Sammanfattningsvis känns det otroligt fint att vi är igång. Alltid uppåt, alltid framåt!
I morgon, den 10 augusti 2009, är det dags för ispremiär i Ängelholm. Rustningarna skall på och rören skall snöras. Härligt, när ispremiären går av stapeln känner man att det börjar närma sig hockeysäsong och spännande matcher igen. Det är ett stadigt gäng som kliver in på isen; fem pjäser på över 0,1 ton. Stora spelare uppskattas, under förutsättning av de även är rimligt rörliga och kvicka på rören. Hoppas verkligen att ingen i truppen har tränat fel och tappat i åkning. Vill minnas att Tinta inför en säsong såg riktigt rejäl ut, dessvärre resulterade detta i att han rörde sig otroligt mycket sämre än tidigare på isen. Förhoppningsvis är dagens grönvita krigare både större, starkare och snabbare. Det lär vi dock nog inte få se i morgon. Det blir väl lite ”Bambi på isen” över det hela precis som det brukar vid säsongens första ispass. Det spelar ingen roll, det är mer själva grejen som är intressant, att laget nu går på is, att elitserien nu närmar sig med stormsteg. Om inte något extraordinärt akut arbetsrelaterat kallar på uppmärksamheten vid lunchtid, så lär vi ses i Lindab Arena i morgon.
En ny kanadensare är klar. Det är väl ingen lögn, men det vore lika korrekt att skriva att en ny italienare är klar för spel i Rögle. Giulio Scandella, med dubbla pass, utgör nämligen det senaste tillskottet i den grönvita truppen. Självklart värvas han som EU-spelare. Man förväntade inte sig att den sista forwardsplatsen skulle fyllas med en kille från Ritten/Renon i Italien, snarare hoppades man på en riktig spetsvärvning. Det känns som en märklig värvning och RLO förhåller sig mycket tveksam. I ett försök att vara positiv kan man konstatera att Roger Hansson faktiskt har gjort oväntade fynd tidigare. Dessutom bör Giulio vara relativt billig i drift och därutöver verkar han verkligen vilja spela i Rögle, till skillnad från bland andra Tjärna. Att han ska vara snabb på rören och en rivig spelare låter faktiskt tilltalande. Han har även visat att han kan leverera poängmässigt; dock i en betydligt sämre liga än elitserien.
Det finns en fråga vi behöver svar på och det är en jäkligt viktig fråga. Klarar Scandella av att ta klivet till elitserien? Är svaret ja kan det bli riktigt bra. Är svaret nej luktar det flopp ända ner till Italien. Rädsla föreligger för att fallet blir det senare. Värvningen av Scandella känns som en vild chansning. Beaktat en väsentlig kvalitetsskillnad mellan italiensk och svensk hockey lär Sjödins scouting de facto ha ganska låg validitet. Vi ska dock inte döma ut Scandella innan han har fått möjlighet att visa vad han går för. Att hans morbror, Sergio Momesso, spelade 710 NHL-matcher kan man dock ge blanka fan i. Kort och gott gäller det för Scandella att på isen tysta oss tvivlare. Det är ingen annan som kan göra det. Välkommen till Rögle Scandella, nu gäller det att visa att du förtjänar att spela i den grönvita dressen. Lycka till.
En spelare i de främre leden som har kontrakt med en elitserieklubb i två år till skall enligt ett rykte vara på väg till RBK. Elitserieklubben i fråga skall tydligen ha gjort klart med ett antal NHL-spelare på sistone. En enkel slutledning utesluter alla elitserieklubbar utom Frölunda. Vilka forwards och centrar har då kontrakt till och med säsongen 2010/2011? Svaret på den frågan ger oss fyra spelare; Andreas Karlsson, Carl Klingberg, norrmannen Mathis Olimb och Fredrik Pettersson. Den förstnämnde tror jag att vi kan avskriva på grund av att Rögle inte är i behov av fler centrar. Då återstår tre spelare. Sannolikheten för att Frölunda släpper rivjärnet Fredrik Pettersson är nog väldigt liten, tyvärr. Mot denna bakgrund bör det stå mellan två spelare. Gällande Olimb lämnas ingen längre kommentar på grund av alltför dålig kunskap om aktuell spelare. Meriterna skrämmer dock inte. Blott 18-årige Klingberg, nyligen draftad av Atlanta, hade varit en riktigt intressant värvning. Dock måste man ställa sig frågan om han är redo för elitseriespel eller om han behöver något år till innan han kan utgöra spets i ett elitserielag. Dessvärre är fallet troligen så. Förhoppningsvis har Roger Hansson och hans kumpaner beaktat detta vid en eventuell utvärdering av aktuell spelare. Rögle behöver inte bredd, klubben behöver spets. Det är tveksamt om Klingberg eller Olimb löser den ekvationen, men skulle någon av de båda herrarna kontrakteras är det bara att hoppas att man har fel. Troligen är detta dock endast ännu ett rykte utan skarp laddning, men man vet ju aldrig. I sammanhanget mer meriterade Fabricius eller Nordquist hade faktiskt känts betydligt bättre än ytterst intressante Klingberg eller relativt omeriterade Olimb om det skulle trilla ner något från Göteborg. Med spänning skall händelseutvecklingen följas.
RLO slänger idag ut en påse gott och blandat från hockeyvärlden. Trots att det står relativt stilla så händer det ändå en del. Om någon var så naiv att han eller hon trodde att Rögle skulle ha råd med Janne Pesonen, så kom det inte närmare sanningen än en våt dröm. Troligen går eventuella förhoppningar om att Foppa skall kunna återvända till elithockeyn samma öde tillmötes. I kväll skall tydligen Foppa göra ett försök i Icebreakers match mot Danmark i Köpenhamn. Oerhört förvånande om han får rätt på den sargade tassen. Idag blev det för övrigt klart att backen Teemu Aalto går från Linköping till Kärpät. Således kan vi lägga ner alla spekulationer gällande om Roger Hansson skulle kunna knyta honom till vårt grönvita lag. Det är lika bra att fortsätta med en finsk spelare. Den i VM framträdande Antti Pihlström ryktas vara på gång till Färjestad. Skulle fallet bli så kan man konstatera ytterligare en riktigt vass spetsvärvning från en av de stora drakarna i svensk hockey. Nu blir man sugen på att skriva om en grönvit spetsvärvning, låt oss hoppas att inte det också stannar vid en våt dröm. Då var påsens innehåll konsumerat, på återseende.
I måndags öppnade restaurangen i Lindab Arena. Med höga förväntningar stegade man in i hallen och sedermera restaurangen. Det kändes riktigt fint att vara tillbaka. När måndagens korvstroganoff avsmakades genererades förskräckliga känslor. Inte för att maten var obalanserad med kraftigt överdimensionerad tomatsmak (vilket till och med en tomatälskande följeslagare intygade), utan för att man befarade att detta skulle vara början på det klassiska restaurangfenomenet; att börja med hög kvalitet till resonabla priser för att sedan smyghöja priset och samtidigt tumma på kvaliteten. Något som den observante emellertid snabbt genomskådar. Därför var det en oerhört skön känsla att idag få erfara en gedigen smakupplevelse när maten avnjöts, samtidigt som reklam installerades under den is som växer fram i arenan. Lasagne al forno mina vänner, världsklass. Kan dagens kvalitet bibehållas är lunchbuffén utan tvekan värd 80 riksdaler, som den kostar numera. Imponerande att gå från botten till toppen på två dagar. Låt oss hoppas på en högre lägstanivå framöver, såväl i restaurangen som hos vissa grönvita spelare. Det duger inte med obalanserad korvstroganoff på isen, låt oss beskåda välsmakande lasagne i restaurangen, på isen och i tabellen. I hope you get my point.
I morgon, måndagen den 3 augusti, är det dags för buffé igen. Det känns riktigt fint att restaurangen i Lindab Arena slår upp portarna. En tvivelaktig kvalitets- och smak-utveckling på flera av de tidigare bra lunchalternativen i regionen förstärker dessutom den positiva känslan. I morgon blir det korvstroganoff, inte omöjligt att man åker ut och provar den. Veckans höjdpunkt är för övrigt onsdagen, då det serveras lasagne al forno, en rätt som är en av de absolut bästa som har avnjutits tillsammans med kollegorna i Lindab Arena. Det skall till något extraordinärt om RLO uteblir på onsdag. Härligt att restaurangen drar igång igen, låt oss hoppas på att den goda maten och det trevliga bemötandet består eller till och med blir ännu bättre. Då finns det all anledning att tro att det blir en succésäsong för restaurangen.
I tisdags fick RLO information tillhanda avseende att en riktig klassvärvning var nära förestående. Två dagar senare, i torsdags, fick RLO information om att ett nyförvärv på kvällen hade landat på Kastrup. Beaktat att budbärarna utgjorde andrahandskällor publicerades dock inte erhållen information. Började pusselbitarna falla på plats för att nå något sanningsenligt konkret? Självklart tändes hoppet sakta men säkert under veckan. Det släcktes dock distinkt sent igår kväll när utebliven nyhetsrapportering var ett faktum. Hade det funnits någon substans i erhållen information finns det all anledning att tro att nyheten skulle ha publicerats igår. Man känner sig som någon slags mänsklig energilampa, tändningsprocessen tar lite tid, släckning sker desto mer tidsmässigt välavgränsat. Det är bara att ladda om, man skall säkerligen hoppfullt tändas och därefter destruktivt släckas ett par gånger till innan man får avge ett fast sken av genuin glädje.
Enligt den årliga rankingen på Hockey Archives är ryska Kazan det bästa ishockeylaget i Europa säsongen 2008/2009. Topp åtta finner man hela sju ryska lag, där femterankade Färjestad är katten bland hermelinerna. Det näst högst rankade svenska laget är HV på plats 14. Noterbart är att Schweiz finns representerade på platserna 10-12; Davos, Kloten och Zürich. Tiden då man med hög sanningshalt och precision kunde hävda att spelare valde Schweiz bara för pengar verkar vara förbi. Tre lag topp 12 i Europa är minsann inte fy skam. Då till de grönvita krigarna från Ängelholm; Rögle BK. Man får leta ganska långt ner i listan för att finna det man söker. Rögle BK är rankat först på plats 70, näst sämst av elitserielagen, dock elva platser bättre än Södertälje, vilket är en liten tröst. Dessutom 21 platser bättre jämfört med säsongen 2007/2008, ett steg i rätt riktning. Om Rögle ska kunna slå de så kallade experterna och listmakarna på fingrarna kommande säsong krävs det säkerligen såväl ett par kvalitativa förstärkningar som djävulskt hårt arbete. För visst vill vi alla se Rögle högre upp i elitserietabellen till våren, vilket självklart skulle främja även lagets europaranking.
Nu har det gått cirka två veckor sedan det bubblade till i den grönvita transfergrytan. Vad har hänt sedan dess? Inte det minsta, åtminstone har inget väsentligt nått offentlighetens ljus. Man får innerligen hoppas att spetsvärvningarna kommer på plats inom kort; med risk för att bli tjatig - en stadig back och en målfarlig forward tack. Det räcker att förflytta sig omkring 20 mil norrut för att finna en tydlig kontrast, en helt annan situation. Sedan tidigare har Frölunda signat ett flerårskontrakt med Joel Lundqvist, så även med Per-Johan Axelsson idag. Spets i dubblett. Utan tvekan börjar Frölunda se riktigt starka ut. Rådande tid bjuder på vitt skilda upplevelser för oss med hjärta för Rögle, jämfört med personer som sympatiserar med indianerna från Göteborg. Situationen skulle av en rödvinsdrickande konstnär kunna illustreras med ett kontrastrikt landskap. Frölundas så kallade spetsvärvningar tillhör en kategori man bestämt kan karaktärisera som spets, ingen tvekan om det. Inga oprövade kort som stomme, inga doldisar som helt missvisande kallas spets.
Tiden går och tålamodet tryter. Väntan har redan varit så lång. Den dyrbara frukten måste vara mogen snart. Roger Hansson måste stå redo att skörda när tillfälle ges. Kort och koncist skulle man kunna sammanfatta det med följande tre ord: Grönvit spets tack. Det hade känts så jäkla gott. Det hade varit ett härligt lyft nu när sommarens semester nyligen är avslutad. Det fina med hela den till synes dystra situationen är dock att Rögle alltid, på något sätt, kommer att vara oerhört mycket bättre än Frölunda, oavsett vilka spelare som temporärt representerar respektive klubb och vilken division lagen befinner sig i. Ängelholm kommer alltid att utgöra en vackrare del än Göteborg i det kontrastrika landskapet.
RLO har än en gång haft äran att få ta del av ett recensionsexemplar av en bok utgiven av Alastor Press. Tidigare har mästerverken ”Skuggan över Innsmouth” av H. P. Lovecraft, ”Drömmarnas berg” av Arthur Machen och ”De lemlästade” av Hermann Ungar recenserats här på RLO. Nu har tiden kommit för en recension av romanen ”Vid vansinnets berg” (originaltitel: At the Mountains of Madness). Återigen får vi bekanta oss med H. P. Lovecraft och än en gång får vi njuta av Arthur Isfelts översättning och vackra språkdräkt. Den här gången kompletteras dessutom den textmässiga och innehållsmässiga genialiteten med Howard V. Browns originalillustrationer från 1936.
Boken handlar om en geolog som leder en expedition i Antarktis, med syfte att utvinna hittills okända material och bergarter. Beaktat Lovecrafts dragningskraft till det mystiska, är det troligen ingen slump att boken utspelar sig Antarktis, som länge var en tämligen okänd del av världen. Författarens på gränsen till patologiska känslighet för kyla kan rimligen också ha haft en viss påverkan i sammanhanget. I boken får läsaren besöka trakter som ruvar på hemligheter avseende vår utveckling och vårt arv, en värld av tomhet och frusen död, med vindar av avskyvärd tonart och av fasansfull melodi. Vid vansinnets berg möter vi inte någon vacker värld, absolut inte en värld som i grunden är förtjusande vit och i polarsolen mångfacetterat skimrande, vilket skulle kunna vara en inte alltför ovanlig villfarelse. Tiden är kommen för att finna abnormitetens spets, för att besöka fasans högborg och för att lyfta din skräckfyllda blick mot bergets topp. Är det verkligen vindens avskyvärda toner och fasansfulla melodi som viner vid vansinnets berg?
”Vid vansinnets berg” är ytterligare ett bevis på hur Lovecraft på ett exceptionellt smakfullt vis fångar läsaren med stämning och atmosfär snarare än pur handling och målande karaktärsbeskrivning. Vidare bjuds läsaren på väl avvägd balans mellan det, utifrån en vedertagen världsuppfattning, reella och det okända. I denna balans och i författarens grundliga förstudier återfinns nycklarna till skapandet av stämning och trovärdighet i berättandet. Något som översättare Arthur Isfelt har lyckats bevara likt en mästare inom området. Tveklöst är ”Vid vansinnets berg” betydligt mer svårläst än den idag populära litteraturen som säljer i oräkneliga exemplar, men om läsaren tar sig tid och avnjuter detta verk i lugn och ro garanteras en upplevelse som distinkt överträffar vad den moderna tidens bästsäljare kan erbjuda. Skillnaden är så påtaglig att jämförelsen i sig tenderar att beröra gränsen till att befläcka H. P. Lovecraft och hans författande. RLO avger härmed en oerhört stark läsrekommendation.
Vid vansinnets berg
H. P. Lovecraft
ISBN: 9789189633254
För mer information om publikationen ovan hänvisas läsaren till Alastor Press.
Det råder delade meningar huruvida det är lämpligt att sätta ihop en ramsa till Mario Kempe, beaktat hans tidigare turbulenta frånfall. Något som många å andra sidan verkar vara överens om är att Nintendos flaggskepp Super Mario Bros känns som en självskriven bas när det gäller ett eventuellt ihopsättande av en ramsa till Mario. Musiken i ”Main Theme” från ursprungsversionen är otroligt bra tillika klassisk och välkänd utan sång, men inte lätt att textsätta på ett bra sätt. RLO har på sin kammare gjort ett antal tappra försök utan att nå framgång. Det kanske kan vara ett alternativ att utgå från musik från de senare versionerna av spelet om det blir en övermäktig utmaning att hitta rätt baserat på klassikern. Nåväl, detta arbete överlåter RLO gladeligen till personer som är bättre lämpade för uppgiften.
Tjärna avböjer det treåriga kontraktsförslaget från Rögle och kommer att spela någon annanstans framöver. De feta lönekuvertens land, Ryssland, känns som det rimligaste för Tjärna. Skulle han inte få något vettigt kontrakt där, känns Schweiz som ett hett alternativ. Mardrömmen är att han drar på sig en annan elitserietröja. Beaktat att han tidigare har representerat både HV och Djurgården skulle det dock inte vara någon större skräll. Det här med klubbkänsla är ett minne blott. Pengar verkar vara huvudincitamentet, men om det även finns en vilja att vinna titlar bör vi kunna räkna bort Djurgården ur leken. Elitseriens så kallade stora drakar är nog de enda klubbarna i Sverige som kan pynta tillräckligt för att göra Tjärna tillfreds. Oavsett var Tjärna spelar kommande säsong vill det till att Rögle gör klart med den sista forwarden så snart det bara går. Av RLO värderas dock kvalitet högre än transfertempo. Sen var det ju en back också. Beaktat Roger Hanssons kommentar till HD avseende backbesättningen känns det absolut inte omöjligt att Strbak ansluter senare på artistkontrakt. Det ska bli spännande att följa hur de sista pusselbitarna faller på plats.
Då har vi lagt en relativt händelselös vecka bakom oss. Det började bubbla lite i transfergrytan, men ännu har inget hänt. I förra veckan signade för övrigt Ryan för ett år med San Jose, vilket medför att tidigare kommunicerad information definitivt får betraktas som falsifierad. Beklagas utifrån flera perspektiv. Nu är det på tiden att någon med ett grönvitt bultande hjärta och kunskap om vitvaror kör upp till Roger Hansson och levererar en kraftfull induktionshäll. Det har bubblat länge nog, det är dags för kokning och sedermera leverans av en gigantisk back och en forward med näsa för mål. Att vänta är tveklöst oerhört frustrerande. Come on Roger, bring them in.
Det har nu börjat bubbla lite i den grönvita transfergrytan även det ännu inte har gått att skåda någon substans. RLO har fått indikerat från flera olika håll att det ska vara något på gång den här veckan eller allra senast nästa vecka, dock inget konkret. Det kan ju vara så att det är små eldar som är hänförliga till samma lilla gnista, men det kan också vara så att någonting faktiskt är på gång. Vi får helt enkelt se vad som händer, låt oss hoppas på det senare. Skulle det börja koka intensivt kan man bara hoppas att det är en rejäl back eller en riktigt vass målskytt som Hansson plockar upp ur grytan. Det hade smakat riktigt gott.
Man kan anta att det var många som ville utmana Kenny och Sjöa på virtuell tennis i Båstad igår och det kommer säkerligen att vara lika populärt att mäta krafterna med RBK-spelare idag och två dagar framåt. När vi ändå berör Båstad skulle RLO vilja slå ett slag för HD:s insats som nog räddade dagen för två tennissugna grabbar; Tobias och Alexander från Umeå. Modern i familjen kände nog en viss lättnad, efter 140 mil i bilen, när HD gav grabbarna biljetter trots lapp på luckan. Det känns som att det kunde varit ganska sura miner om grabbarna inte hade kommit in. Snygg gest av HD, helt enkelt förbannat trevligt gjort.
Ny vecka, nya tag. Idag blir det en liten titt på intressanta transfers i form av tunga förluster och spännande nyförvärv i elitserielagen. Vi börjar med Brynäs som tappar Daniel Widing till Davos; en riktigt tung förlust. Spännande nyförvärv är Magnus Kahnberg från Frölunda och Eero Somervuori från Färjestad. Vi tar oss nu till den kungliga hufvudstaden. Lite finare och lite bättre brukar många säga. Det kan diskuteras. Djurgården har två tunga förluster i form av Anger och Bremberg. Därutöver går den mycket spännande talangen Robin Figren till Islanders. Å andra sidan har DIF signat en riktig klasspelare; landslags- och NHL-meriterade Marcus Nilson. För övrigt ser det väldigt glest ut bland nyförvärven. Dags att gå från öst till väst och landa i Göteborg. Frölunda tappar en hel klase med kompetenta indianer inför den stundande säsongen, exempelvis talangerna Erik Karlsson och Philip Larsen till NHL samt rutinerade Ronnie Sundin och Jonas Johnson, som lägger skridskorna på hyllan. I Göteborg saknar de engagerade personerna nog meriterade nyförvärv, för det ser blekt ut än så länge. Däremot lyfter Frölunda upp talangfulle Carl Klingberg, nyligen draftad av Atlanta. Spännande.
Då lämnar vi Göteborg och styr kosan mot Karlstad. I Färjestad kan man konstatera en hel del tunga förluster; bland andra Jonas ”Monstret” Gustafsson och Rickard Wallin, båda till Toronto. Beaktat att vi slipper Wallin den här säsongen kanske det, på gott och ont, blir lite lugnare på stol 14 när Färjestad besöker Ängelholm. Dessutom tackar Jörgen Jönsson för sig. På målvaktssidan ersätter Färjestad Monstret med mycket duktige Henrik Karlsson och på backsidan finner vi denna säsong Severin Blindenbacher; två mycket spännande nyförvärv. Dags för ett kort stopp i bibelstaden. HV tappar Nicholas Angell, men fyller på med andra riktigt räliga spelare i form av Per Ledin och Lance Ward. Sammanfattningsvis få spelare ut och lika få in. Mot Linköping mina vänner. Hög spelaromsättning summerar läget. Laget tappar flera riktigt bra spelare, men ser för den delen absolut inte svagare ut än förra säsongen. Nämnvärt är bland annat att Niclas Hävelid ansluter från andra sidan Atlanten och att Tony Mårtensson kommer tillbaka från utlåning. Sebastian Karlssons framfart skall också bli spännande att följa. Han var grym i den grönvita dressen.
Då till något intressant, annars generellt sett ganska tråkiga och bleka Luleå har gjort en hel del spännande värvningar i år. Kan det vara så att de är mer slagkraftiga nu trots att de har tappat både Linus Omark och Johan Harju? Svårt att säga, men de har tveklöst spännande nyförvärv. Rutinerade och meriterade Jonathan Hedström ansluter. Cam och Chris Abbott plockades rakt framför näsan på Roger Hansson. RLO passar på att tacka för en strålande säsong i Rögle och som grönvit supporter kan man bara hoppas att deras andra säsong i elitserien blir något mer nyanserad än den magiska debutsäsongen. Därutöver tillkommer Pär Arlbrandt och Niklas Olausson från Västerås. Håller dessa båda herrar i elitserien? Det ska bli intressant att följa. Vi håller oss i nordöst och kikar på Modo. Tio förluster, bland andra Wargh och Warg. Även en hel del spelare in, bland andra Josh Green från Anaheim och Daniel Sondell från Rögle. Kommer Sondell att ta ytterligare ett kliv och etablera sig i Tre Kronor? Sannolikheten för detta är inte liten. Då till det mest intressanta laget; Rögle BK. Ja, bedömningen är hyfsat subjektiv. Rögle tappar ett antal riktigt bra spelare och en världsback som dessvärre är helt omöjlig att ersätta. Även om det är tråkigt handlar det om att acceptera att allting har ett slut, att Kenny Jönsson hänger rören i garaget hemma på Östergatan. Dock har Rögle ett antal spännande nyförvärv. RLO har störst förhoppningar om att Amar och Granak skall kunna tillföra riktigt mycket på backplats samt att Eric Beaudoin skall bli en väsentlig tillgång i de främre leden. Övriga nyförvärv känns mer som frågetecken, men å andra sidan oerhört spännande att följa. Vad visst vi exempelvis om Abbotts innan de levererade? Som tidigare har förmedlats skulle det smaka gott med kompletteringar i form av en rejäl back och en utpräglad målskytt.
Dags att lämna fantastiska Lindab Arena och de tilltalande sandstränderna i Ängelholm för en stund. Vi landar nu i Skellefteå. En riktigt tung förlust är tveklöst Niko Dimitrakos. Å andra sidan ett par intressanta nyförvärv att rapportera. Bland annat ansluter Pierre-Edouard Bellemare från Leksand och Yared Hagos från Södertälje. Den senare är RLO som vanligt skeptisk till, men man vet aldrig vad som händer efter ett miljöombyte. Avslutningsvis måste Ivan Majesky nämnas, en spelare som dessvärre inte landade i Ängelholm trots vissa rykten om detta. Då till Södertälje, med många tunga förluster och få kvalitativa nyförvärv. Tveklöst elitseriens sämsta lag. Ja, det finns otvivelaktigt en risk för att den meningen kommer tillbaka som en fet käftsmäll när serien är färdigspelad. Södertälje tappar bland andra burväktaren Henrik Karlsson, jätten Kristian Kudroc, slitvargen Tomas Kollar och artisten Dragan Umicevic. Bland nyförvärven ser det blekt ut, dock ska det bli intressant att följa Ryan Glenn från Växjö, Julian Jakobsen från Odense och Yanick Lehoux från Hamilton Bulldogs. Vi närmar oss slutet på denna resa genom landet och tar oss till slutstationen; Timrå. Hela 13 spelare lämnar klubben. Målvakten Johan Backlund går till Philadelphia, Robin Jonsson går till Luleå, Johan Andersson har signat med Färjestad, Oscar Sundh skall spela i HV och Tom Wandell skall prova lyckan i Dallas. På målvaktssidan ansluter talangfulle Anders Lindbäck från Brynäs och bland utespelarna återfinns ett gäng nyförvärv som RLO dessvärre har ganska dålig koll på. Nu är det hög tid att avsluta denna resa. På återseende.
När de grönvita krigarna kommer in på isen skall det ske med besked. Det skall vara en mäktig entré. Genom att kombinera ljud och ljus på ett optimalt sätt kan man skapa något jäkligt bra. Ljudmässigt har jag absolut inget emot att spelarna kommer in till ”Welcome to the Jungle” – en grönvit klassiker. Att bygga något kring den grunden skulle med lite fantasi kunna bli en schysst kombination av gammalt och nytt. Till exempel skulle delar av Mort Hansens ”Didgeridoo Outback” kunna kopplas på innan Guns mästerverk tar vid. Det handlar kort och gott om att bygga upp stämning. Första minuten av Soulfly-låten ”Blood Fire War Hate” skulle också kunna utgöra en bra inspirationskälla för personerna som regisserar entrén. Entréns beskaffenhet skall inte underskattas och inom aktuellt område borde klubben lägga mer krut än vad som tidigare har gjorts. En klassiker, utöver ”Welcome to the Jungle”, som borde vara en självklarhet vid varje entré, är varvet kring mittcirkeln. Det är något de unga spelarna skall drömma om att få uppleva inne på isen redan från pojklagsnivå.
Det finns troligen oräkneliga kreativa och intressanta idéer hur man skulle kunna lägga upp lagets entré. Något som skulle kunna bli riktigt bra, om det görs rätt så klart, är att köra musik specifikt framtagen för ändamålet i kombination med en klassisk promotionröst som bygger en presentation kring grundstenarna i klubbens botten. Till exempel något i stil med följande: ”In the green and white corner” ”From Sweden, Ängelholm” ”In the memory of the legendary pollen king” ”The proud warriors of Rögle BK” ”R... B... K…, are you ready”. Något som tillsammans med för ändamålet optimal musik och en välsynkad ljuskuliss skulle kunna eskalera till dess att spelarna gör entré på isen. Givetvis bör musik och ljussättning fortgå när spelarna cirkulerar i mittcirkeln. Det var några kortfattade funderingar i den rika och mångfacetterade idéfloran. Oavsett detaljlösningarna hoppas jag att Rögle kommer att leverera en unik tillika riktigt mäktig entré i höst. Det hade varit en bra start på säsongen som gärna får följas upp med tre poäng i hemmapremiären.
Juli… Skönt med semester, men frustrerande med den rådande hockeytorkan. Det känns helt rätt att idag förmedla något som kan liknas vid eller kanske till och med framkalla känslor av vansinne, frustration och/eller abstinens. Det är ju trots allt juli. Det händer oerhört lite. På gränsen till ingenting. Slå ett öga på när Mats och Morgan tillsammans med Spoonman levererar något vansinnigt genialiskt. Mina vänner – Advokaten.
I morgon stänger kansliet för att ladda batterierna inför kommande säsong. I augusti börjar det sedan hända saker, ett antal väckarklockor kommer att ringa och det blir dags att vakna upp ur sommardvalan för att börja förbereda sig inför vad som komma skall; elitserien 2009/2010. Måndagen den 3 augusti öppnar restaurangen lunchbuffén igen, den 10 augusti kan vi gå och hämta våra seriekort och den 15 augusti är det ”Skills Day” i Lindab Arena. Det gäller nu att memorera datumen ovan, men om man misstänker att minnet kan svika kan det vara passande att komplettera med påminnelser i mobilen eller noteringar i filofaxen. Fortsatt trevlig helg!
Så här under helgen kan det vara lagom med ett lättsamt anförande om tvära rollbyten. RLO presenterar härmed ett anförande med titeln ”Från råskinn till ballerinor”. Kommer ni ihåg Tie Domi och Bob Probert? Just det, två gamla råskinn av rang, båda med över 3 000 utvisningsminuter i registret. Nu gör Domi och Probert comeback på isen – i konståkning. Det är tydligen dags för ett kanadensiskt realityprogram enligt samma grundkoncept som i filmen ”The Cutting Edge”, där en ishockeyspelare ådrar sig en ögonskada och satsar på konståkning i stället. I och för sig är det kanske fel att benämna råskinnens konståkningsäventyr som en satsning, men alla skulle vi nog vara överens om att det skulle skapa rubriker om det rasslade till mellan Domi och Probert iförda konståkningsskridskor. Då kan man tala om en ny dimension inom konståkningen. Vem skulle då stå på tur? Kristoffer Berntsson och Adrian Schultheiss? Det skulle vara en intressant drabbning. Avslutningsvis en glimt från gamla goda tider. Klicka här.
Det är bara att lyfta på hatten. Johannes Salomonsson har skrivit kontrakt med en europeisk toppklubb; schweiziska Davos. Mycket oväntat. Det kom som en blixt från klar himmel. Innan man satt med facit i hand kändes någon av de mindre elitserieklubbarna som en realistisk nivå för Salle. Att ha signat med Davos måste vara som en våt sanndröm för honom. Snyggt jobbat av agenten, den gamle RBK-backen Johan Finnström. Stort grattis och lycka till Salle.
Det spekuleras mycket kring vem som skall fylla den sista luckan i de främre leden i den grönvita truppen. Tjärna är tveklöst en het kandidat i sammanhanget. Dock är det nog sunt att inse att han inte är i samma sits som Kenny meritmässigt. Vidare bör hans finansiella ställning heller inte vara lika stabil. Tjärna är helt enkelt i en annan fas i karriären. Det är bara att inse att ishockey idag är ett yrke och att klubbval baserade på klubbkänsla och hjärta snarare är undantag än regel. RLO har full förståelse för om Tjärna väljer titlar och gryn framför klubblojalitet, familj och vänner under några år för att säkra sin ekonomiska framtid och bredda meritlistan. Det tror jag både nära och kära skulle respektera, det är nog inte helt fel om vi i supporterleden också försöker göra det. Missförstånd undanbedes. Givetvis skulle man bli glad om Tjärna med engagemang och hjärta är den grönvita klubben trogen kommande säsong. Dock gäller det att vara realistisk.
Generellt sett gäller det kort och gott att acceptera att spelarna under sin karriär är anställda av olika arbetsgivare, precis som andra arbetstagare som ibland byter arbete. Spelare kommer och går, vilket faktiskt kan ha sin charm. Det skapar ju många olika grönvita episoder att minnas och diskutera. Det var det generella perspektivet. Det finns enligt RLO en övergång som är svartlistad; att gå från skönheten till odjuret, från Rögle till Malmö. Risken för den typen av övergångar är i nuläget liten, men om Malmö hade spelat i elitserien och Rögle hade spelat i allsvenskan, hade risken för denna typ av övergångar varit väsentligt större. Låt oss hoppas att riskens begränsade omfattning bibehålls framöver. Det är en jäkla skillnad på att i ett civilt arbetsliv gå till den värsta konkurrenten jämfört med att göra det inom elitidrotten med rasande supporterskaror som följd. Elitidrott berör och engagerar helt enkelt på ett annat sätt än andra typer av förvärvsarbeten. Det hade varit kanon om Tjärna fortsätter i Rögle, men så länge han inte representerar Malmö är det inte orimligt att man oavsett Tjärnas klubbval ska kunna sova gott om nätterna. Han är inte oersättlig, absolut inte.
Dags att sprida lite ljus i det annars grönvita draftmörkret, om nu mörker kan vara grönvitt. Tveksamt. Ted Brithén draftades i vilket fall som helst i CHL-draften av OHL-laget Sarnia Sting och bestämde sig idag för att prova lyckan på andra sidan Atlanten. Det är inte det lättaste att hålla koll på de internationellt belägna juniorligorna, men CHL innefattar Western Hockey League (WHL), Quebec Major Junior Hockey League (QMJHL) och Ontario Hockey League (OHL); de tre mest välrenommerade juniorligorna i Kanada. Utifrån vad RLO har sett av Brithén i J20 och i enstaka byten i A-laget, känns det som att han behöver växa till sig något både spelmässigt och muskelmässigt för att på allvar kunna kriga om en stadigvarande plats i Rögles A-lag. Således kanske dagens beslut inte är så pjåkigt. Det finns nog goda chanser för att vi ska kunna få se en vässad Ted i den grönvita dressen någon gång i framtiden.
Något som också är nämnvärt är att Johnny Oduya äntligen har fått ett kontrakt som matchar hans kompetens. Han borde definitivt ha tystat eventuella tvivlare under årets VM-turnering; resolut och rakt spel – inget trams. Det nya kontraktet med Devils ger Johnny 3,4 miljoner USD om året. Inte illa pinkat, men han ligger definitivt i lä jämfört med Sedinarna som idag klämde in cirka 6,1 miljoner USD var per säsong i sina respektive nya kontrakt. Sett i detta perspektiv utgör Oduyas lön en skälig ersättning. Sett i ett bredare perspektiv är nivåerna av självklara skäl helt absurda. Det var allt för idag, fortsatt trevlig kväll!
RLO sätter punkt för första halvåret 2009 med ett kortfattat anförande om hissade tröjor. Nummer 1 Kenth Svensson, nummer 9 Lennart Åkesson, nummer 13 Roger Elvenes samt nummer 25 Stefan Elvenes har tidigare haft äran att få sina grönvita tröjor upphängda. Svensson gjorde 17 säsonger som burväktare under 70- och 80-talet, Åkesson representerade som forward RBK under 14 säsonger på 50- och 60-talet, Roger spelade forward i den grönvita dressen i 16 säsonger från 80-talet till år 2000 och Stass lirade på samma position i 13 säsonger. Den senare har dessvärre en ful fläck eller om ni så önskar en riktigt rälig plump i protokollet, beaktat hans två säsonger i Malmö under åren 1995-1997. Detta till trots kommer Stass alltid att vara en legend i de grönvita leden. Det vore en praktskräll, tillika en skam, om inte Kenny Jönssons nummer 19 blir den första backtröjan som kommer att hissas i Ängelholm. Förvisso har Kungen bara gjort nio säsonger i Rögle, men hans lojalitet och meriter är på gränsen till oslagbara. RLO har skrivit det tidigare, men det kan inte nämnas för många gånger; nummer 19 bör tveklöst hissas i samband med hemmapremiären den 26 september.
Det var ett tag sedan RLO presenterade truppen och det har hänt en del sedan dess. Därav presenteras den grönvita truppen som den ser ut idag nedan. Det har som bekant varit soliga dagar på sistone, vilket många säkert har uppskattat. Dock är det ytterst olyckligt när man omedvetet engagerar sig för sin webbsida i så stor utsträckning att man bränner in en red line offside i kroppen. Därav avlägger en illröd RLO härmed en solvarning. Det kan vara smart att smörja in sig även om det inte känns helt rätt att stå på stranden och gnida kräm på kroppen.
Målvakter (2 st)
29 Jürgen
37 Torpet
Backar (8 st)
2 Ström
3 Sjöberg
4 Erkgärds
6 Daniel J (Glimmenvall)
7 Mads
8 Porseland
15 Granak (NEW)
27 Amar (NEW)
Forwards (13 st)
5 Demén
10 Kempe (RETURN)
11 Sjöa
12 Högardh
14 Gath
16 Liljewall
21 Alcén (NEW)
22 Tommy
23 Hjalmarsson (NEW)
24 Colliton (NEW)
26 Jacke
28 Beaudoin (NEW)
65 Andrée P (Brendheden)
Då var alla sju rundorna i årets NHL-draft avklarade. 106 kanadensiska, 51 amerikanska och 24 svenska spelare draftades. Resten av de totalt 211 draftade spelarna är av diverse andra nationaliteter. Redan när sju svenskar valdes i första rundan var det bra för Sverige. Med facit hand och hela 24 svenskar draftade i år är framgången för svensk ishockey ännu större. Frågan är vem som skall vara lyckligast; svenskarna som gick topp tio och tingades av Tampa, Phoenix respektive Edmonton eller HV:s back Adam Almquist som valdes näst sist i sjunde rundan, men å andra sidan valdes av ständigt segerhungriga Detroit? Den frågan kan man diskutera länge, precis som draften som fenomen.
I natt gick första rundan i årets NHL-draft av stapeln. Inte oväntat valdes John Tavares som etta efterföljd av den svenske jätten Victor Hedman. Innan draften kändes det rimligt att tre svenskar skulle gå i första rundan; Victor Hedman, Oliver Ekman-Larsson och Magnus Pääjärvi-Svensson. I stället gick hela sju svenskar i första rundan - imponerande. De tre ovan samt David Rundblad, Jacob Josefsson, Tim Erixon och Marcus Johansson; två Skellefteå-spelare i form av Rundblad och Erixon. Utöver kanadensare, amerikaner och svenskar valdes endast en ryss; backen Dmitri Kulikov. Utfallet i årets draft bör rimligen anses vara en indikation om att det finns en god tillväxt och en strålande framtid för svensk hockey. RLO styr snabbt och lätt fokus från draften till Lindab Arena och avslutar dagens anförande med ett citat uppsnappat i arenan på gårdagens hamburgerbuffé. Följande yttrades av en viss burväktare i samband med att en burgare lades på tallriken: ”Those burgers are dangerous”.
Efter fem säsonger i Slavia Prag och två i Färjestad är Dominik Granak klar för ett år i Rögle. Förbannat bra värvning; en landslagsback med ständigt torrt krut under rören. Granak vet hur svensk hockey spelas, således bör vi inte behöva se någon längre acklimatiseringsperiod. Att han spelade i snitt närmare 20 minuter per match i Färjestad är ett kvitto på att det är en riktig klassback som Roger Hansson har värvat. Enda nackdelen är storleken, som absolut inte skrämmer. Med en stöddig back vid sidan, är förutsättningarna dock oerhört goda för att Granak skall kunna utgöra en riktigt fin tillgång i Rögle BK. Eventuellt även en spelare som skulle kunna tillföra en hel del i powerplay. Inte att förglömma är att Granaks signatur kan främja en kråka från även Strbak och då skulle vi ha även det stadiga komplementet på plats. Härmed välkomnar RLO nummer 15, Dominik Granak, till Rögle BK!
Den 24 september spelar Rögle sin första match i elitserien 2009/2010. Då är det dags för bortamatch mot Färjestad, som i den andra omgången efterföljs av hemmapremiär mot HV lördagen den 26 september. Även om det är långt kvar så närmar det sig för varje dag. Idag är det tre månader kvar till nedsläpp i Karlstad. Alldeles för lång tid, men den som väntar på något gott… Nu gäller det att samla energi i solskenet inför den annalkande hockeysäsongen.
Vinnare av TV-pucken, bästa back i U20-VM, Rögle till elitserien två gånger, dubbla olympiska guld, VM-guld, årets rookie i elitserien, NHL All-Rookie Team, bästa back i OS, bäst plusminus i VM, vinnare av guldpucken, närmare 700 NHL-matcher, över 100 elitseriematcher och närmare 90 allsvenska matcher i Rögle BK. Listan skulle kunna göras längre, men framförallt vill RLO lyfta fram att Kenny Jönsson aldrig har representerat någon annan klubb än den grönvita moderklubben i Sverige. Det är hjärta, det är lojalitet. Det finns ingen anledning att vänta, det är bara att hissa tröja nummer 19 i samband med hemmapremiären.
Rögle omsatte cirka 70 MSEK och nu är målet att nå 100 MSEK eller mer. Självklart skapar en ökad omsättning större möjligheter på många plan, men man ska akta sig för att stirra sig blind på intäktssidan. Det har varit orsak till många aktörers misslyckande och efterföljande fall. Det gäller kort och gott att växa med förstånd utan att dra på sig alltför mycket växtvärk. I det skede Rögle befinner sig just nu är de strategiska valen av största vikt. Den grönvita klubben står vid ett vägskäl, med oräkneliga alternativ. Väljer man tokiga vägar kan de bära raka vägen till katastrof, men väljer man å andra sidan framgångsrika vägar kan klubben lägga grunden för att på allvar etablera sig som en elitserieklubb.
RLO ser gärna att de finansiella målsättningarna formuleras utifrån parametrarna kontinuerlig omsättningstillväxt med bibehållen eller förbättrad resultatmarginal. Det är i sammanhanget intressant att jämföra Rögle med andra klubbar. Rögle omsatte 70 MSEK, cirka hälften av vad Frölunda och HV omsatte. Än värre var Linköping med en omsättning om drygt 184 MSEK. Resultaten då? Rögle redovisade en vinst om cirka 2 MSEK. Frölunda och HV gick 0,4 respektive 2,6 MSEK plus, medan intäktsmaskinen Linköping även brände en del kulor och sedermera landade på -3,8 MSEK. Ambitioner och ständig utveckling är bra så länge fötterna stannar på jorden. Låt oss hoppas att de grönvita stövlarna åtminstone är stampade en liten bit ner i den skånska myllan när framtiden skall stakas ut.
Nu är RLO åter på plats efter fyra dagars midsommarfirande i skärgården. Bättre väder än väntat och förbannat trevliga människor samt svinaktiga parasiter i sällskapet. Det känns ändå alltid skönt att komma hem så att man kan skriva några rader om hockey, inte minst när det faktiskt har hänt något konkret. Jeremy Colliton var tidigare aktuell för Rögle, nu är status i stället kontrakterad. Är Colliton den spetsspelare som den grönvita klubben behöver? Tveksamt, beaktat vad han har levererat hittills. I all rimlighet bör en enskild spelares framgång på isen dock korrelera med bland annat omgivning och roll. Ett exempel är Bäckis. Hade han haft en sämre omgivning och en annan roll hade han förmodligen inte slutat tia i poängligan. Har Colliton varit i en motsatt situation? För dålig omgivning? Fel roll? Frågorna är många, svaren är få. Jeremy Colliton får helt enkelt visa vad han går för på isen. Det blir en lång väntan innan vi får se honom i aktion.
Nu återstår det att få en forward och två backar på plats. Det är oerhört hög tid för att kontraktera utpräglad spetskompetens. Noterbart är att transatlantkvoten, i och med kontraktet med Colliton, nu är fylld. Detta begränsar naturligtvis urvalet. Vidare nämndes tidigare i detta anförande svinaktiga parasiter. RLO träffade under midsommarhelgen på fästingarnas motsvarighet till hockeyvärldens Malmösupportrar; den sibiriska fästingen. En stor krabat, tillika ett räligt fanskap. Kan Colliton skrämma motståndarna lika mycket som den sibiriska fästingen kan skrämma RLO är det minsann ingen dålig värvning. Låt oss från ett grönvitt perspektiv hoppas på det bästa, vi kan inte göra något annat.
Redan den 8 maj 2009 skrev RLO att Kenny till 99 procents säkerhet hade bestämt sig för att sluta och att en annan roll i Rögle var en del av hans framtid (se 09A145). Nu har den sista procentenheten fallit på plats och Kenny kommer som väntat att avsluta en oerhört framgångsrik karriär. Det finns nog en hel del personer runt om i landet som inte riktigt förstår vilken extraordinärt skicklig spelare han var. Det kommer att dröja länge innan vi får se något liknande i den grönvita dressen, om vi överhuvudtaget får den möjligheten vill säga. Det känns överflödigt att gå in på Kennys meriter, för de antar jag att de flesta har järnkoll på. Därför väljer RLO kort och gott att tacka Kenny för den fantastiska tid som varit. Jag hoppas ni ursäktar att ni kommer i andra hand, men jag börjar med att önska Kenny en riktigt trevlig midsommarhelg. Givetvis önskar jag alla er andra detsamma.
Den tidigare uteblivna rapporteringen avseende biljettläget var tveklöst oroande. Igår fick RLO i förtroende information om läget, som faktiskt är betydligt bättre än väntat. HD offentliggjorde idag en artikel författad av Daniel Rooth, som summerar läget på ett bra sätt. 2 200 sittplatser är redan signade. På högra sittplats och mittsektionerna är det i stora drag slutsålt. Drygt 400 sittplatser finns dock fortfarande tillgängliga. Om du inte redan har gjort det, åk till kansliet och säkra din plats i ladan inför kommande säsong. Man kan ju inte missa 27 stekheta hemmamatcher i Lindab Arena. Vidare är det glädjande att det i artikeln indikeras att det inte skall bli någon väsentlig ytterligare prisökning de närmaste åren. Det känns som att marknadsanpassningen av priserna har fallit väldigt väl ut. Grunden är lagd, men än återstår det dock att se hur de faktiska publiksiffrorna blir under säsongen.
RLO har tidigare berört långtidskontrakt. Efter en intressant diskussion med en av denna hockeysites läsare, tillika en trogen grönvit supporter, kan det vara passande att beröra ytterligare en aspekt i sammanhanget. Utgångspunkten är NHL och dess lönetak. Är långtidskontrakt omoraliskt nyttjande av kryphål eller helt enkelt en smart lösning för att kunna optimera truppen? Det verkar råda delade meningar i denna fråga. Med långtidskontrakt finns det en vinning både för spelare och klubbar. Klubbarna kan sprida betalningar över tid och kan således pressa ner lönerna under den tid spelarna är som bäst. Således kan klubbarna pressa in fler högkvalitativa spelare under lönetaket. Samtidigt genereras trygga lösningar för spelarna; ekonomisk försäkring i kombination med stabila baser för familjerna. För klubbarna finns dock på lång sikt, som RLO tidigare har varit inne på, risker och frågetecken gällande eventuella långtidsskador samt varaktig leveranskapacitet och motivation. Dessutom kan det eventuellt sluta med att klubbarna helt enkelt skjuter problemen framför sig, för att en vacker dag stå med ett stort antal feta löner till avdankade grålätta halvgubbar. Detta är givetvis en intressant aspekt att beakta i sammanhanget. Frågan kring hur man på bästa sätt skapar kontinuitet och bygger en stadig grund i en klubb är komplex och hur det i detalj skall göras på bästa sätt lämnar RLO till andra att bedöma, exempelvis de som har betalt för att fundera i dessa banor och exekvera därefter. Dock står RLO fast vid sin generella bedömning; det hade suttit fint med en långsiktig strategi och kontinuitet i Rögle BK. Avslutningsvis ett stort tack till ”den löpande brännmaneten” för en trevlig och intressant diskussion. Det var allt för idag.
Då var det som väntat klart att giganten Viktor Svedberg går till Frölunda J20. Det känns faktiskt inte bra att Rögle släpper iväg en ung och lovande back i den storleken. Även om han hade haft svårt att etablera sig direkt hade jag gärna sett att han hade fått ett A-lagskontrakt redan den här säsongen. Det borde i all rimlighet väga tyngre än J20 uppe i Göteborg. Om de unga spelarna aldrig får chansen tidigt reduceras möjligheterna för att kunna producera riktiga klasspelare radikalt. Det här smakar dessvärre snarare surt än sött.
Hade man haft tid skulle man åkt ut till kansliet och känt damerna lite på pulsen gällande biljettläget. Klockan 10:00 idag släpptes plåtarna till allmänheten och frågan är om det var rejält drag efter seriekort eller om det var stiltje som följd av uteblivna spetsvärvningar och höjda biljettpriser. Utebliven rapportering om utfallet kan inte tolkas på något annat sätt än att det dessvärre inte var några monstruösa köer ute vid arenan. Man kan bara hoppas att slutledningsförmågan är bristande och att det ändå rasslade till en del i den grönvita kassan idag.
Jeremy Colliton. Har ni hört det namnet innan HD skrev om honom i morse? Nej, inte det? Inte jag heller. I vilket fall som helst verkar han vara ett hett spår i jakten på kompletterande spelare till den grönvita truppen. En 24-årig högerfattad tvåvägscenter med NHL-rutin som väger in på cirka 90 kilo… eller… en talang som aldrig blommade ut och förpassades till farmarligan? Med tanke på hur lite man vet om spelaren i fråga är det omöjligt att avgöra vad som är närmast sanningen. Det förstnämnda alternativet låter tilltalande, medan det senare inte luktar särskilt mycket spets. Även om storleken tilltalar, är det befogat att ställa sig frågan om Colliton verkligen är den spetsspelare Rögle behöver. Jag är jäkligt tveksam, men Roger Hansson har de facto tidigare lyckats vaska guld som andra inte har hittat, exempelvis i form av tvillingarna Abbott. Det är i alla fall skönt att det rör på sig och att Hansson verkar ha fler krokar ute. Hoppas bara att han har agnat rätt och att bytet blir kvalificerade spetsspelare. Det måste nämligen prioriteras i nuläget.
RLO har tidigare kortfattat berört inline-VM och Sveriges magnifika vändning mot Kanada i inledningsmatchen. Nu har tiden kommit för knyta säcken och leverera en slutrapport från turneringen. Efter en rysare i form av seger med 7-6 mot USA stod det klart att Sverige tog sitt tredje raka guld i inline-VM. Dick Axelsson hängde två kassar och noterades för tre assist, Daniel Wessner stod för fyra poäng (1+3) och matchvinnare blev Linus Klasen, som precis som i VM-finalen 2007 gjorde det avgörande målet. Även om inline bör betraktas som en sport på idrottens bakgård, så är ett VM-guld alltid ett VM-guld.
I natt var de stora utmaningarnas afton. Detroit skulle försvara Stanley Cup-bucklan, RLO skulle besegra tröttheten. Oväntat nog hölls ögonen öppna matchen igenom, trots en formsvacka i andra halvan av första perioden. Två stadiga koppar kaffe var sett ur detta perspektiv kvällens viktigaste spelare. Då över till väsentligheterna. Pittsburgh vann den avgörande matchen. Helt rättvist enligt RLO:s bedömning. Pittsburgh kändes vassare när de stack upp offensivt, men grundlade främst segern genom ett otroligt imponerande försvarsspel. Detroit fick inte många vassa chanser i de första två perioderna. I tredje föll Pittsburgh tillbaka något för mycket och bjöd in Detroit i matchen. Det var faktiskt nära att det straffade sig. I matchens slutskede hade bland annat Kronwall ett ribbskott och Lidas en riktigt fet chans på en retur. Det var för övrigt mycket imponerande att se hur Pittsburgh som lag höll uppe nivån trots att Franzén tacklade kapten Crosby obrukbar i andra perioden.
Nattens tre bästa spelare i Pittsburgh var enligt RLO tvåmålsskytten Maxime Talbot, stabile Marc-Andre Fleury och vilt slitande Tyler Kennedy. I Detroit var de svenska backarna Jonathan Ericsson och Niklas Kronwall ruggigt bra och Pavel Datsyuk var en njutning att skåda på isen. Oerhört tungt för Detroit att förlora matchserien efter att ha hållit i taktpinnen från början. De hade ju både 2-0 och 3-2 i matcher, dessutom fördel av hemmaplan i nattens avgörande match. Den enskilt största förloraren måste ändå anses vara Marian Hossa. Det kan inte kännas hundra att ha lämnat Pittsburgh för Detroit i ett syfte; att vinna Stanley Cup. Att han fick gå ner i lön tror jag inte är hans värsta huvudvärk idag, tänk er själva in i situationen. Oavsett om man försöker, så kan man nog inte glädjas med de gamla lagkompisarna i det läget. Fy fan, man får nästan rysningar bara av tanken. RLO avslutar med en liten tröstande klapp på Hossas axel och en stor gratulation till spelarna i Pittsburgh.
Att bygga ett lag är en komplex process och det lär finnas en uppsjö med olika tankar och teorier kring hur det skall göras på bästa sätt. Just lagbygge har faktiskt dominerat mina tankar den senaste tiden, kanske som någon form av reaktionsbildning hänförlig till den extrema torkan som råder på transferfronten. Visst är det enklare och tryggare att göra det i en stängd liga, men att bygga en stabil grund för att skapa kontinuitet i klubben och ha en stomme att bygga laget kring känns som rätt väg att gå. Titta till exempel på hur Detroit jobbar; Zetterberg signad till 2021 och Franzén till 2020. I Sverige kan man konstatera några enskilda liknande fall; HV har signat Per Ledin till och med säsongen 2014/2015 och Färjestad har signat Sanny Lindström samt Rickard Wallin till och med 2012/2013. Det gäller nog att söka efter spelare med rätt attityd och som konsekvent levererar utifrån sin roll när grunden skall byggas. Hellre pålitlighet och stabilitet än extrem spets från och till.
Bland spelarna i dagens grönvita trupp hade jag gärna sett ett långtidskontrakt med Sjögren, jag kan inte minnas en enda gång som man har åkt från en match och ansett att han har vikit ner sig. Inte en enda gång. Man kan alltid spekulera kring risker med långtidskontrakt, det skall definitivt beaktas i sammanhanget. Skador är det första man kommer att tänka på, men den risken borde ur ett ekonomiskt perspektiv kunna hanteras med ett adekvat försäkringsskydd. Vidare finns det en rad frågor att ställa sig, exempelvis avseende långvarig leveranskapacitet och motivation. Grundprincipen att arbeta för att bygga en stabil grund och skapa kontinuitet känns generellt sett oerhört tilltalande. Något RLO gärna hade sett i någon form i Rögle BK. Självklart kan personerna i organisationen mer i frågan än vi som sitter på läktarna, men debatten kring hur man bör bygga ett lag är i alla fall jäkligt intressant.
Pittsburgh tog ännu en hemmaseger mot Detroit och utjämnade till 3-3 i matcher. Nu väntar en direkt avgörande match i Detroit. Med spänning hoppas RLO på att kunna följa dramat. Kommer Detroit att vinna igen? Skall Pittsburgh få revansch för förra årets finalförlust eller är tiden kommen för att spelarna i Pittsburgh skall få lyfta bucklan? Dessvärre är det bara att konstatera att trötthet och sömnbehov efter en arbetsvecka kan komma att sätta käppar i hjulet när det gäller att ta del av matchen. Det vore faktiskt ganska smärtsamt att missa en match av den här digniteten. Tiden får utvisa om tröttheten kan besegras. Låt oss i vilket fall som helst hoppas på att Pittsburgh kan besegras.
I afton är det årsmöte. Ny styrelse skall utses och ett positivt resultat skall presenteras. Nu när det med stormsteg närmar sig deadline för att förlänga seriekorten spekuleras det en del kring om Roger Hansson skall släppa några nyförvärv på mötet. Tyvärr tror jag inte att det blir några ”bomber”. Detta främst på grund av att det känns alltför kyligt att hålla tillbaka om det finns några ess i rockärmen. Man skulle riskera att folk inte hinner betala och dessutom vore det faktiskt lite halvfult mot personer som kanske har tvekat och som av olika skäl inte har möjlighet att casha in i början av veckan. Det kan till exempel bero på tjänsteresor eller liknande. Nej, det kommer nog inte att presenteras några nyförvärv i afton. Personligen hade jag dock absolut inte haft något emot det, eftersom likviden redan är överförd. Därutöver är det extrem torka på ryktesfronten, men vem vet, det kanske är lugnet före stormen. Man kan bara hoppas att det är så.
Nej, RLO skall inte bli någon inlinesite, men gårdagens vändning i inline-VM förtjänar ett anförande. Inte bara för vändningen i sig utan för att den indikerar att det går att segra även när det ser som mörkast ut. Något som vi alla kan försöka att bära med oss inför kommande säsong. När Rögle kommer i tillsynes hopplösa underlägen, vilket sannolikt kommer att ske några gånger under säsongen, vill det till att både spelare och publik tror på att det går att vända på steken. Så gjorde nämligen Sverige igår. Efter underläge med 0-4 trampade Sverige igång och stod slutligen som segrare i premiärmatchen i inline-VM efter 6-4 mot Kanada. En imponerande vändning. Ett kvitto på att det går att nå framgång även i de stunder som det ser fullständigt hopplöst ut. Alltid uppåt, alltid framåt!
Under den gångna säsongen har beslutsamhet och kompromisslöshet av RLO efterfrågats vid flera tillfällen. Igår fick vi se prov på hur man skoningslöst och med extrem beslutsamhet verkställer en plan, hur man utan att tveka agerar för att nå sitt mål, hur man utan rädsla för att förlora och med en extrem hunger efter viktoria uppträder kraftfullt. Givetvis syftas till Roger Federers demolering av Robin Söderling. Federer hade bestämt sig och levererade ett beslutsamt spel som inte gav Söderling en millimeter. Om Rögle kan spela en lika beslutsam och kompromisslös ishockey som Federer spelade tennis, är jag övertygad om att många motståndare kan få det jäkligt jobbigt. Även om kompetensen i vissa fall kommer att vara sämre än motståndarnas, kan Rögle med beslutsamhet och vinnarskalle nå framgång. Kommande säsong vill RLO se ett beslutsamt och resolut spel från Rögle. Med rätt inställning kan man komma riktigt långt.
Efter att Pittsburgh sprattlat sig ur Detroits grepp genom att kvittera till 2-2 i matcher slog Detroit tillbaka med besked i natt. Efter förkrossande 5-0 kan det nu vara så att det bara återstår en match till dess att åtta svenskar kan titulera sig Stanley Cup-mästare säsongen 2008/2009. Det är väl lika bra att slå spiken i kistan direkt.
Det skulle bli en festlig nationaldag, med fotbollslandskamp mot Danmark på kvällen. Det var så det var tänkt. Dock blir det inte alltid som man har tänkt sig. Det blev helt enkelt en nationaldag i dyster nyans. Tidigt på kvällen började motgångarna. Hungriga som vargar beställde vi pizzor från Pizza Box. En timmes leveranstid utlovades. Något längre än vanligt, vilket var fullt förståeligt beaktat landskampen. Sett i ett större perspektiv är det en skitsak att ett gäng pizzor kommer till dörren 75 minuter för sent, men det är de facto jävligt frustrerande att behöva beskåda ett VM-kval med en sugande hunger i magen. I inledningen av matchen såg det faktiskt riktigt bra ut och Sverige tilldömdes straff i ett tidigt skede. Härligt, nu stänker Zlatan dit den, tänkte man. Helt plötsligt, efter mycket märklig TV-produktion, kunde man se att straffen var missad. Det är inte sant. Hur gick det till? Efter att en besviken Kim Källström klipptes in i bild förstod man vad som hade hänt. Källström hade fått förtroendet att slå straffen. Helt ofattbart.
Det är som bekant skillnad på tränings- och tävlingshästar. Hur kan man då satsa på en träningshäst när det gäller som mest. Inte oväntat tappade Sverige momentum efter straffmissen. Det var i detta skede matchen förlorades och möjligheterna att nå VM kraftigt reducerades. Dessutom kan man ifrågasätta hur stort underhållningsvärde matchen hade. RLO delar härmed ut en blåpatte till Pizza Box, en spark på smalbenet till Lasse Lagerbäck och en fet pungspark till Källström. Det är inte direkt någon överdrift att man längtar efter att hockeyn drar igång igen. Idag blir det dock fokus på tennis, beaktat Robin Söderlings fantastiska framfart på gruset i Paris. Oavsett utfall i finalen mot Roger Federer har Söderling stått för en magnifik prestation. Visst är det förbannat trevligt när idrottsmän överträffar förväntningarna. Mycket inom idrotten kokar tillbaka till enkel matematik; att prestera som bäst när det gäller som mest. Kim Källström…
Då var likviden för seriekortet erlagd. En utgift som på något märkligt sätt alltid förknippas med någon sorts svårdefinierat välbehag. Troligtvis är det många som har liknande känslor. Pengarna går till ett gott ändamål och förvaltas förhoppningsvis på bästa sätt. Dessutom kan man ju inte undvika att unna sig vinterns största nöje; att följa grönvita Rögle. Vi utgör en hyfsat tacksam målgrupp mina vänner. Frågan är om vi till och med kan stoltsera med att tillhöra en helt unik kategori i form av världens mest lojala kunder? Det krävs nog monstruösa priser för att skrämma iväg de riktiga entusiasterna från ladan, även om respektive persons privatekonomiska ställning givetvis måste beaktas i sammanhanget. Den största risken med prishöjning är med största sannolikhet förlust av marginalåskådare; en viktig intäktskälla för klubben. Även om det tveklöst finns mer att önska beträffande truppen, har det hela tiden varit självklart för mig att signa seriekort även för kommande säsong. Jag hoppas innerligen att just mina slantar kommer att användas för att tillföra truppen spets. Att försöka undvika kvalserien med nuvarande trupp tror jag nämligen är lika svårt som att dela en stelfrusen oxfilé med en ynklig och synnerligen trubbig kniv.
Inline-VM, World Inline Championship, drar igång i tyska Ingolstadt idag och pågår till och med den 13 juni. För er som har för avsikt att besöka Ingolstadt, gäller det att styra kosan rakt österut från Stuttgart alternativt rakt norrut från München. Färjestads Dick Axelsson och Södertäljes Linus Klasen är två av spelarna i den svenska truppen. Regerande världsmästarna Sverige ställs i gruppspelet mot Kanada, USA och Tjeckien och inleder jakten på ännu ett guld i matchen mot Kanada i morgon.
Det är silly season och det florerar en hel del spekulationer och rykten. Ur ett perspektiv är den här tiden på året den värsta tänkbara. Det är mycket substanslös information som cirkulerar, men det händer förvånansvärt lite. Ur ett annat perspektiv är det dock en oerhört intressant och spännande tid. Intresset för Rögle är extremt stort och det är många som hungrar efter spetsförstärkningar. Vissa stunder blir man jäkligt frustrerad och närmar sig nästan gränsen till att bli galen. Tänk att bli silly mitt under silly. Det skulle vara silly. Detta anförande avslutas med ett i sammanhanget passande musiktips och en gammal klassiker som utan tvekan passar in under denna rubrik.
Detroit har verkligen tagit position och satt sig i förarsätet i Stanley Cup-finalen. Efter nattens seger har Red Wings verkligen fått luft under vingarna. Med 2-0 i bagaget är förutsättningarna oerhört goda för att nå hela vägen och således generera massiv svensk framgång. Föga förvånande friades Malkin efter att ha startat en fight med Zetterberg, något som normalt sett föranleder en matchs avstängning. Tror ni att beslutet hade blivit annorlunda om det hade varit en mindre säljande spelare som stod för motsvarande handling? Inte omöjligt. NHL i ett nötskal. Sammanfattningsvis fördel Detroit, det ska bli spännande att följa utvecklingen i finalserien.
Zlatan, DiVaio och Milito. 23 i dubblett respektive 22 mål inför sista omgången i italienska ligan. Det utspelade sig dramatik igår. Zlatan visade framfötterna tidigt och klev upp i ensam skytteligaledning. En bit in i andra halvlek hade dock även DiVaio levererat, liksom Milito. Beaktat att den senare hade lyckats stänka dit två bollar var spänningen enorm. Alla tre stod på 24 mål. Zlatan visade dock vad han går för och satte med sitt 25:e ligamål för säsongen punkt för ett oerhört välregisserat drama. Ingen av konkurrenterna hade kraft, kunskap eller förmåga att syna Zlatans höjning. Visst hade det varit härligt om Roger Hansson kunde kontraktera hockeyns motsvarighet till fotbollens Zlatan. Vi får nog nöja oss om han kommer ens i närheten. Det hade känts jäkligt bra om Rögle åtminstone kunde presentera något nyförvärv av rang innan likviddagen den 10 juni. Dessutom hade det definitivt främjat klubbens försäljningsargument.
Detta anförande måste anses vara off topic ur ett hockeyperspektiv, men definitivt inte ur ett generellt sportperspektiv. Tveklöst kommer den sista omgången i italienska ligan att engagera många svenskar. Inter, med Zlatan i spetsen, har redan säkrat Scudetton, men ska Zlatan ta ytterligare en tung titel? Ska Zlatan bli capocannoniere? Ska Zlatan bli förste svensk sedan 1955 att vinna skytteligan i Italien? Ska Zlatan därmed gå i Gunnar Nordahls fotspår? Trots att Zlatan är mer framspelare än målskytt, toppar han inför sista omgången skytteligan tillsammans med Bolognas Marco DiVaio; båda har levererat 23 fullträffar. Strax bakom dessa båda herrar lurar Genoas Diego Milito på 22 mål. I morgon går italienska ligans sista omgång av stapeln. Då ska skytteligavinnaren utses. De redan klara seriesegrarna Inter tar sig an tabellelvan Atalanta på hemmaplan, sjuttondeplacerade Bologna möter Catania som ligger på fjortonde plats och tabellfemman Genoa ställs mot nästjumbon Lecce. Liksom Inter har såväl Bologna som Genoa fördel av hemmaplan. Något som talar för Milito är att Lecce har släppt in hela 63 mål, vilket kan jämföras med Atalantas 44 och Catanias 48. Något som talar för Zlatan är att han spelar med oerhört skickliga spelare som förmodligen kommer att göra allt för att han ska kamma hem skytteligan. Det är ingen större skräll om Zlatan, DiVaio och Milito tar hand om i stort sett alla farliga fasta situationer i sina respektive lag. Låt oss hoppas att Zlatan kan titulera sig capocannoniere i morgon eftermiddag och att Sverige då får sin förste skytteligavinnare i Serie A på 54 år. Det skulle vara en sporthändelse av extraordinär karaktär.
Förbundsstyrelsen har tagit ställning i frågan huruvida elitserien skall utökas till 14 lag eller inte. Med huvudmotiv att främja en hög kvalitet i elitserien lutar det nu åt att en elitserie med tolv lag kvarstår. Detta är enligt RLO:s bedömning helt rätt, även om en elitserie med 14 lag på kort sikt skulle göra tillvaron i finrummet lite tryggare för oss grönvita. På lång sikt är det dock extremt viktigt att inte sänka lägstanivån för långt om Sverige, som hockeynation, skall kunna förbli slagkraftigt i ett internationellt perspektiv. Dessutom skulle en utökning göra det mer attraktivt för de fem klubbarna som anser sig vara lite finare och lite bättre än övriga att placera reservbetonade lag i elitserien och A-lag i någon internationell liga. Detta skall icke främjas, då det är en förbannat dålig kompromiss. Ställer man inte upp med sitt bästa lag skall det definitivt finnas en överhängande risk att åka ur högsta serien. Tolv lag även framöver, tack för det och trevlig helg.
Efter en lång säsong närmar sig kampen om Stanley Cup sitt slut. Grundserien och sedermera slutspelsträdet har skördat sina offer. Nu är det upp till bevis som gäller för spelarna hos de regerande mästarna Detroit Red Wings och utmanarna från eastern conference; Pittsburgh Penguins. Det blir svensklaget Detroit mot firma Crosby och Malkin som tillsammans har skenat iväg i slutspelets poängliga; 28 poäng vardera. Inför finalspelet är Johan Franzén (19) och Henrik Zetterberg (18) poängbäst i Detroit. Övriga sex svenskar som har chans att få lyfta bucklan är Tomas Holmström, Mikael Samuelsson, Nicklas Lidström, Niklas Kronwall, Jonathan Ericsson och Andreas Lilja. Pittsburgh har inte en enda svensk i laget. Har man inte något favoritlag i NHL är det således ganska självklart vilka man håller på i finalen.
Ett av de hetare sillyspåren, Jaroslav Obsut, valde pengarna i KHL framför spel i den vackra grönvita dressen. Backbesättningen skulle må riktigt bra av adderad spetskompetens och den stora frågan är var Roger Hansson skall hitta denna. Listan över lämpliga free agents i Sverige och Finland krymper sakta men säkert. Spelarna i den finska ligan är svåra att utvärdera på grund av begränsad kännedom om dessa, men Josef Boumedienne från Kärpät borde kunna vara något att satsa på. När det gäller backar från elitserieklubbarna är, enligt www.eliteprospects.com, nedanstående spelare tillgängliga. Vi ska dock inte glömma att det även finns andra ligor och regioner att vaska guld i, inte minst i Nordamerika. I de egna leden finns därutöver både spets och talang för bearbetning; världsbacken Kenny Jönsson och 203 centimeter Viktor Svedberg. Av backarna nedan hade det för övrigt inte smakat illa med 105 kilo Kristian Kudroc eller NHL-meriterade Joe DiPenta. Tänk ett backpar med Kudroc och Bødker; helan och halvan.
David Schneider (Djurgården)
Ronnie Pettersson (Djurgården)
Alexander Urbom (Djurgården)
Joe DiPenta (Frölunda)
Oscar Ackeström (Frölunda)
Dominik Granak (Färjestad)
Mikko Luoma (HV)
Veli-Pekka Laitinen (HV)
Andreas Pihl (Linköping)
Ivan Majesky (Linköping)
Petri Liimatainen (Linköping)
Radek Philipp (Linköping)
Victor Hedman (Modo)
Tommy Wargh (Modo)
Josef Hrabal (Modo)
Kenny Jönsson (Rögle)
Martin Strbak (Rögle)
Atvars Tribuncovs (Skellefteå)
Niklas Strandberg (Skellefteå)
Kristian Kudroc (Södertälje)
Martin Richter (Södertälje)
Redan nästa säsong kommer det med största sannolikhet att bli fyrdomarsystem i elitserien. Även om det initialt bara kommer att implementeras i omkring 100 elitseriematcher kommande säsong, är det en efterlängtad förändring. RLO hyser goda förhoppningar om att detta skall kunna resultera i en högre bedömningsnivå, med syfte på kvalitet och konsekvens. Under de tre kommande säsongerna skall systemet successivt införas och säsongen 2011/2012 skall förändringen vara fullt genomförd. Ett steg i helt rätt riktning för svensk hockey, hoppas det blir lika bra som man har anledning att tro. Idag skall det formella beslutet tas av elitkommittén, som har bildats på initiativ från hockeyförbundet och hockeyligan. Elitkommittén kommer framöver att fatta beslut i operativa frågor inom tävlingsverksamheten på elitnivå, som i praktiken omfattar elitserien, allsvenskan, J20 SuperElit samt Tre Kronor.
Enligt Hockeysverige.se står det nu klart att Peter ”Baggen” Lorentzen får söka sig vidare i karriären. Det är bara att tacka Lorentzen för den tid som har varit, framförallt för gedigna insatser i det defensiva arbetet. Spelare kommer, spelare går och det känns faktiskt ganska naturligt att Lorentzen får lämna sin plats till förfogande. Att förlänga med Lorentzen hade inte tillfört spets och det är just det som Rögle är i behov av.
Idag börjar vi med något befängt och fullkomligt vansinnigt. Oavsett om man är straffmästare, president i USA eller har någon annan fin titel är det vansinnigt tillika smaklöst att antyda att Rögles egna supportrar, oavsett vem eller vilka det är, förmedlar budskap i syfte att förlöjliga intressanta spekulationer kring det grönvita lagets uppbyggnad. Fullständigt vanvettiga utspel avseende andra eller tredje parts informationsgivning är dock inte särskilt intressanta i ett större perspektiv, varpå en axelryckning kan anses vara en lämplig påföljd. Komplexa fenomen som däremot tenderar att ligga på gränsen mellan det geniala och det vansinniga är däremot högst intressanta. Ofta är gränsen hårfin. Denna lilla argumentationsbrygga tar oss till dagens huvudämne. RLO slår härmed ett slag för en webbsida som är ett utmärkt substitut i väntan på uppföljaren till Plötsligt i Vinslöv. Håll i hatten för här kommer Kaffehörnan, en tossig kille från södra Sverige. I en krets som har följt honom en tid har vitt skilda intryck snappats upp; ett geni, en obehaglig typ, en komplett idiot etcetera. Kaffehörnan verkar vara ett fenomen med många nyanser. Är det han gör genialt eller vansinnigt? Nedan länkar till några klipp som en liten aptitretare inför en eventuell fördjupning och bedömning i större skala. Kaffehörnan, genialt eller vansinnigt?
Kaffehörnan – Kossornas skräck
Kaffehörnan – Ur ett annat perspektiv på Olympia
Klockan har precis passerat midnatt, varpå gårdagen i detta anförande syftar till söndagen. Igår eftermiddag gick Roger Hansson ut i lokaltidningens webbupplaga och dementerade att Ryan är klar. Antingen mörkar han eller är vissa källor och således även RLO ute och cyklar i sammanhanget. Med anledning av den nya informationen klarläggs härmed hur RLO hanterar information till vardags. Olika källor har olika trovärdighet. Ju lägre trovärdighet desto högre krav på dualitet. Det är alltid en avvägning om man ska gå ut med namn eller inte och i de flesta fall är informationen alltför knapphändig för att den skall bedömas vara rimlig att delge er läsare. Gällande Ryan hade RLO i veckan information från en källa och under lördagen erhölls dualitet, därav publicerades en indikation gällande namn och kontraktstid. Generellt sett sticker man alltid ut hakan när man droppar ett namn. Tveklöst är det så att det tar lång tid att bygga upp ett förtroende, men det går väldigt fort att rasera detsamma. Skulle man ha fel får man ta konsekvenserna i form av naggad tillförlitlighet, det duger inte att lägga ansvaret på källorna. RLO poängterar härmed att tilltron är stark till huvudkällan, men att de nya omständigheterna bör beaktas i helhetsbedömningen. Det är helt enkelt upp till var och en att bedöma sannolikheten i respektive rykte eller indikation. Börjar man tvivla på allt utom sitt eget tvivel blir det svårt att hantera vardagen och då kan man lägga ner det mesta. Därav kommer RLO att fortsätta gå ut med namn när det bedöms relevant och Ryan Vesce bör, enligt RLO:s bedömning, fortfarande ses som ett hett spår.
Igår kväll blommade ett nytt rykte upp. Det skall tydligen presenteras en riktigt bra back idag. Intressant, mycket intressant. Direkt börjar man fundera på vem det skulle kunna vara. Lilja känns jäkligt tveksam eftersom han, såvitt RLO känner till, har kontrakt med Detroit även kommande säsong. Visst kan det finnas någon ”hemflyttsklausul” i kontraktet, men Lilja skulle vara en nästintill utomjordisk överraskning. Stor-Tjärna känns också ganska tveksam beaktat att det ryktas om att han skall casha in storkovan. Ja, det är noterat att det är Aftonbladet som ligger bakom informationen om spel i KHL eller Schweiz. Av de namn som har diskuterats som flitigast känns Jaroslav Obsut som det mest troliga alternativet, men det skulle i praktiken kunna vara någon som inte har varit på tapeten i sammanhanget förut. Lilja hade varit sjukt bra och Stor-Tjärna likaså. Obsut hade varit riktigt bra han också. Jaha, då börjar ännu en frustrerande väntan. Vem är det som eventuellt kommer att presenteras idag? Det kommer en morgon efter sömnen och det skall levereras på förvärvsarbetet. Således är det hög tid för att stämpla ut för denna gång. Inget snack om att det hade varit en energikick med en positiv nyhet från Rögle BK under dagen. Nu är det verkligen silly mina vänner. Rökridåer, rykten, indikationer och spekulationer cirkulerar friskt. Det är bara att hålla i hatten och försöka njuta av det stora intresset som finns kring vårt grönvita lag.
Snart går vi en ny intressant vecka tillmötes. Nya spekulationer och nya rykten kommer säkert att komma på tapeten. I dagsläget är 21 spelare kontrakterade (fakta) och det är endast dessa vi kan räkna med i nuläget. Givetvis skall den nuvarande truppen kryddas och pågående spekulationer rör främst Kenny, Tjärna, Ryan och Lilja (indikationer). Gällande Kenny har RLO fått indikerat att han kommer att få en annan roll i klubben framöver (se 09A145) och avseende Ryan har ett tvåårskontrakt indikerats (se 09A162). När det gäller Tjärna och Lilja har RLO inte något substantiellt att rapportera. Eftersom alla framtidsbedömningar är förenade med osäkerhet får vi hoppas på nya signaturer och nya offentliggöranden från Rögle i veckan. Nu är det dags att stänga butiken för den här veckan och det är väl passande att avsluta med en uppdaterad grönvit armé.
Målvakter (2 st)
Torpet
Jürgen
Backar (7 st)
Amar (NEW)
Mads
Erkgärds
Daniel J
Porseland
Sjöberg
Ström
Forwards (12 st)
Alcén (NEW)
Demén
Tommy
Gath
Hjalmarsson (NEW)
Högardh
Jacke
Liljewall
Andrée
Sjöa
Kempe (RETURN)
Beaudoin (NEW)
Eric Beaudoin lämnar Linköping för spel i Rögle BK nästa säsong. Ingen superskräll, men riktigt härligt att han nu är kontrakterad. Beaudoin är enligt RLO en riktigt bra värvning. Även om det inte känns som en poängmaskin är sannolikheten stor för att han kommer att tillföra laget något i varje match. Det är viktigt att se helheten och inte bara stirra på antal gjorda mål. Ett bra exempel är Tjärna. Många gnäller på att han gör för lite mål, även om det de facto inte är hans primära uppgift att göra mål. Det finns en risk att de som har gnällt på Tjärna även kommer att gnälla på Beaudoin. Vid bedömningstillfället gäller det att ta på sig rätt glasögon. Gör man bara det tror jag att Eric Beaudoin kommer att kunna anses vara en stor tillgång. Beaudoin är närmare två meter lång och väger 100 pannor, vilket är förbannat trevligt. Med drygt 50 matcher i NHL och knappt 200 elitseriematcher kan han dessutom beträda isen med en rejäl nypa rutin innanför västen. Kort och gott en storväxt och rutinerad spelare som förstärker truppen, välkommen till Rögle Beaudoin.
Bomber hit och dit. Rykten på alla håll och kanter. De senaste dagarna har det bubblat rejält i den grönvita grytan. RLO har nu fått information om att Ryan Vesce är klar för två säsonger. Huruvida detta är den så kallade bomben eller en del av densamma är i nuläget oklart. På sedvanligt manér är det viktigt att läsaren noterar att informationen ovan bör ses som en indikation snarare än definitiv sanning och att källan till informationen av självklara skäl hålls skyddad. Således kommer RLO inte att besvara några frågor i ärendet. Fortsatt trevlig grönvit helg!
Nu är det helg och då tycker jag att vi ska unna oss lite andrum, trots att vi är mitt uppe i en stekhet silly season. Således blir det lite historia idag. Dagens anförande kommer främst att handla om Clint Malarchuk; en man med fruktansvärd otur eller möjligen någon form av självdestruktiv sida. Vi börjar med att skruva tillbaka tiden till den 22 mars 1989. Malarchuk vaktade Buffalos kasse i hemmamatchen mot St. Louis. Framför mål kolliderade Steve Tuttle och Uwe Krupp, vilket föranledde att den förstnämndes skridsko träffade Malarchuks hals. Att Malarchuk lämnade isen för egen maskin är sjukt beaktat blodflödet. Det är inte ofta nio personer svimmar och två får hjärtattack av något som händer på isen. Det är inte ofta den skadades lagkamrater vomerar på isen. Det är heller inte ofta man hör en kommentator yttra “please take the camera off” under en ishockeymatch. Ni som inte drar er för att beskåda vidriga bilder kan klicka här. (OBS: Starka bilder - känsliga personer avråds från att följa länken) Ni andra kan kort och gott ta er vidare i texten. Incidenten bottnar i extrem otur i kombination med bristfällig utrustning. Med dagens utrustning hade effekterna av kollisionen säkerligen blivit av en helt annan natur. Lyckligtvis hade Malarchuk tur i oturen och överlevde mirakulöst, efter 300 stygn, denna skräckfyllda incident. Redan fyra dagar efter olyckan var Malarchuk tillbaka i träning trots att doktorerna rådde honom att vila resten av säsongen. Ingen mjukis direkt. Alla har inte samma tur i oturen som Malarchuk hade. 1995 avled Moras Bengt Åkerblom vid en liknande incident, varpå halsskydd blev obligatoriskt i Sverige året därpå.
Inledde jag inte med att skriva att vi skulle unna oss lite andrum? Jo just det, frågan om detta är rätt ämne för att skapa andrum. Det blir i alla fall ett andrum från sillysnacket. Nu när vi ändå är igång finns det ingen anledning att kompromissa, därav kör vi vidare. Har man drabbats av något som det Malarchuk utsattes för bör man i all rimlighet ha frikort från allvarliga olyckor resten av livet. Falsifierat. Det är ingen rättvis värld vi lever i. Vi vrider fram tiden till 2008 då Malarchuk var ute och jagade kaniner. Han satte sig för att vila med geväret mellan benen. Ett skott gick av och Malarchuks fru hittade honom blödandes i ansiktet. Malarchuk ville initialt inte ha vård, men fick ändå tillbringa närmare en vecka på sjukhus. Utredningen gällande vad som hände i skogen lades ned med följande motivering: ”Accidental under suspicious circumstances”. Vad hände egentligen? Var det en olycka eller ett självmordsförsök? Har Malarchuks liv kantats av extrem otur eller var han på den tiden självdestruktiv ut i fingerspetsarna? Kan man verkligen ha otur i den utsträckningen att man drabbas av både en skena i halsen och en kula i ansiktet? Det är tveksamt, men det lär vi aldrig få ett definitivt svar på. Det man kan konstatera är att om man bär halsskydd när man utövar ishockey och undviker kaninjakt på fritiden så ökar sannolikheten för ett hälsosamt leverne. Lärdom är en skatt som ingen kan beröva en. Mina vänner, det var historien om Clint Malarchuk.
De senaste dagarna har det ryktats om en bomb, något riktigt uppseendeväckande i Rögle BK. På vägen har ryktet konkretiserats i olika skepnader, bland annat omnämns att ett alternativ till Lord Byron skall vara kontrakterat samt att en toppspelare skall vara klar för Rögle. Efter att ha varit på annan ort, med begränsad nättillgång, gjorde jag nyligen entré i Ängelholm. Det gällde att få igång datorn per omgående för att se om bomben hade briserat. Icke. Finns det ingen bomb? Har fjärrutlösaren havererat? Är krutet inte torrt? Är den tidsinställd med längre löptid än vad spekulationerna indikerar? Samlar Roger Hansson nyheter i hatten för att kasta ut en ny klase på årsmötet den 8 juni? Frågorna är många, svaren är få. Det är nog oräkneliga personer som har smugit runt med anspänning i kroppen och otymplig mental bomdräkt de senaste dagarna. Jag är en av dessa och kommer inte att förneka att tålamodet tryter i takt med att frustrationen ökar. Det enda man kan göra är att vänta och det gör absolut inte saken bättre. Varför kan den förbannade bomben inte brisera? It´s silly, ingen tvekan om det.
Det blir Tommy Sjödin som kommer att arbeta som assisterande tränare i Rögle den kommande säsongen. Det känns som att Gunnar fick göra en önskelista gällande vem han ville ha på den positionen och att Roger Hansson sedan tillsåg att Gunnars önskan gick i uppfyllelse. Gunnar och Tommy är ju bekanta sedan tidigare; i Brynäs har de både varit lagkompisar och coach respektive lagkapten. Sjödin arbetade förra säsongen som scout och är ett helt oprövat kort i tränarsammanhang. Dock har han en ruggig rutin som spelare, som förhoppningsvis kommer att utgöra en bra grund för hans agerande i båset. RLO summerar tillskottet i tränarstaben enligt följande: Ett oprövat kort, men troligen ett bra sådant.
Det är nu helt klart med Mario Kempe. Det blev ett tvåårskontrakt och det som hände förra säsongen har enligt Roger Hansson lagts till handlingarna. Det känns i och för sig ganska självklart. Hade man kontrakterat honom om fallet inte varit så? Knappast. Noterbart är att nyheten om att Kempe var klar låg dold i skuggan av att Tommy Sjödin var klar. Kempe fick ingen egen rubrik på Rögles officiella webbsida. En markering från klubben? Tydlighet och rollacceptans mina vänner.
Ett kvitto på att sommaren är på antågande är att förberedelserna inför inline-VM intensifieras. För er som är i Finland i helgen kan det vara läge att se Finland mot Sverige; på lördag i Tammerfors och på söndag i Somero. Sverige kommer att ställa upp med ett starkt lag i helgen; samtliga svenska spelare har tidigare vunnit VM. Det kanske säger en del om konkurrensen inom området, men faktum kvarstår. Mest rutinerad i det svenska laget är Andreas Svensson med 67 landskamper innanför västen. När det gäller ishockey spelar han i IFK Munkfors i division 1. Ur ett hockeyperspektiv är Färjestads Dick Axelsson och Södertäljes Linus Klasen de mest namnkunniga spelarna i truppen. När det gäller inline representerar de båda herrarna Stockholm Capitals. Om någon av RLO:s läsare mot förmodan svänger förbi Tammerfors eller Somero i helgen välkomnas matchrapporter. Det blev kanske en liten utsvävning i det här anförandet, men visst är det ett kvitto på att sommaren är på antågande när rören läggs på hyllan och ersätts med inlines.
I dessa ryktenas tider är det högst relevant att slå ett öga på hur truppen faktiskt ser ut i nuläget. Det är nämligen lätt att det konkreta faller i skugga bakom alla rykten och spekulationer. RLO återger Rögles trupp nedan och konstaterar att det behövs rejält med spets om RBK skall kunna slåss om slutspelsplatserna till våren. Antalet presumtiva spetsspelare är faktiskt fortfarande ganska stort beaktat att Rögle ännu inte har kontrakterat någon icke-EU-spelare, vilket ger hopp om en rejäl färgklick på den i övrigt tämligen bleka paletten. Dessutom måste det finnas rejält med slantar kvar att förvalta på bästa sätt, med den ökade spelarbudgeten i beaktande. Det är bara för Roger Hansson att ta på sig baskern, slå upp ett glas rött, tända en cigarr och stryka penseln mot duken för att generera en mer färgstark trupp. Kom ihåg att det inte är konst förrän konstnären har satt sin signatur.
Målvakter (2 st)
Torpet
Jürgen
Backar (7 st)
Amar (NY)
Mads
Erkgärds
Daniel J
Porseland
Sjöberg
Ström
Forwards (10 st)
Alcén (NY)
Demén
Tommy
Gath
Hjalmarsson (NY)
Högardh
Jacke
Liljewall
Andrée
Sjöa
Då var äntligen TV-avtalet signat och klart. Avtal har signats mellan TV4-Gruppen (genom Canal+/C More Entertainment) och Svenska Hockeyligan avseende sändningsrätten för elitserien från och med säsongen 2010/2011 till och med säsongen 2013/2014. Avtalet inkluderar både grundserie och slutspel. Det verkar som att de stora och kapitalstarka så kallade utbrytarna nu har fått krypa till korset. Det var tydligen ändå inte så pjåkigt med 1,2 miljarder SEK över fyra år när det kom till kritan. Det här med elitserie och utbrytningsförsök kan nog bli en intressant följetång de kommande åren.
Mario Kempe kan vara på väg tillbaka till Rögle. Om Kempe återvänder till RBK måste han acceptera sin roll, oavsett om det innebär att spela över 20 minuter inklusive powerplay varje match eller enstaka inhopp under säsongen. Här gäller det för Rögle att vara tydliga samtidigt som det gäller för Kempe att inse att han ännu inte är en fulländad seniorspelare. Kanske har han lärt sig detta det senaste året. Kempe utgör absolut inte det jag benämner som en spetsspelare, men han är en riktig talang, en knopp som längtar efter att öppna sig, en i dagsläget trubbig spets som framöver kan blomma ut till en sylvass spets. Den här kategorin av spelare är främst intressanta att signa över flera säsonger, annars betalar man bara utbildningen utan att få användning av den färdiga produkten. Om det sker på rätt grunder, ser jag gärna att Kempe får en ny chans i den grönvita dressen. Vi lär bli varse huruvida han får det eller inte. Nyckelfrågorna i ärendet handlar om tydlighet och rollacceptans.
Det har ryktats en tid och i torsdags blev det klart att ett intressant brödrapar ska husera tillsammans på hockeyns bakgård kommande säsong. Göran Hall förlänger med Jonstorp och dessutom ansluter brorsan Peter Hall. Det kan bli en oerhört intressant säsong i Jonstorp. Göran Hall, känd för sitt eviga fiskande på offensiv blå och sin allergi mot defensivt arbete, kan stå för det mest oväntade både på och utanför isen (se även 08A176). Brorsan Peter är nog mest ihågkommen för när han som ung och talangfull Rögle-spelare sänkte Malmös rutinerade Peter Andersson med en vänster. Då slog han ändå med vänstern, vilket tydligen var oerhört viktigt i sammanhanget. Det är ett intressant brödrapar som skall spela den kommande säsongen i Jonstorp. Det är alltid roligt att komplettera besöken i Lindab Arena med lite lingonserie och det får nog bli någon match på plats ute i Jonstorp under säsongen för att beskåda brödernas framfart på ishockeyns bakgård.
Under den gångna arbetsveckan stod Linköping för en fet värvning. En riktigt fet värvning. Klassbacken Niclas Hävelid kontrakterades. Rögle hade troligtvis aldrig haft råd att signa Hävelid, därav är Linköpings värvning utmärkt även i ett grönvitt perspektiv. Att en av de stora och kapitalstarka aktörerna inom svensk hockey har fyllt upp ytterligare en av backplatserna, borde i all rimlighet innebära mindre nationell konkurrens när Rögle letar presumtiva backar. Hävelid kliver in som en av de mest rutinerade spelarna i elitserien. Vad sägs om drygt 600 NHL-matcher, 300 elitseriematcher samt VM- och OS-guld? Ganska kaxigt enligt min mening. Det är precis sådana spelare som behövs för att förstärka elitseriens internationella status. Hävelid är helt klart en spelare som bör betraktas som en krydda i elitserien. Det är spelare som Hävelid, Kenny och Ragnarsson med flera som skapar intresse, lockar andra spelare och lyfter svensk hockey. Härmed hälsar RLO Hävelid välkommen tillbaka till Sverige. Det är den här typen av värvningar som tillför spets. Låt oss hoppas att Roger Hansson inom kort kan presentera en liknande värvning som är optimerad för Rögles kassa och organisation.
I veckan förlängdes tiden för betalning avseende seriekort. Likviddagen är nu flyttad till den 10 juni. Det är ganska intressant att försening i postgång kan medföra att likviddagen flyttas över tio dagar, det måste ha gått väldigt snett i posthanteringen. Jodå så att… I själva verket är jag övertygad om att det bara är en riktigt dålig ursäkt. Följande scenario är inte omöjligt. Rögle höjer priserna väsentligt utan att ha en slagkraftig trupp att ställa upp till kamp. Delar av de tidigare årskortsinnehavarna vill inte betala det förhöjda priset för att köpa grisen i säcken. Många i regionen som engagerar sig för Rögle, ringer till klubben och berättar vad de tycker. Folk är förbannade. Folk är besvikna. Folk sliter sitt hår i raseri. Rögle börjar inse att det finns en risk att de har tagit sig vatten över huvudet i prissättningen och tar beslut om att flytta fram likviddagen för att köpa sig tid för att förstärka laget och således kunna erbjuda en bättre produkt.
Det skulle faktiskt kunna bli så illa att delar av publiken sviker som en följd av prishöjningen. De riktiga supportrarna tror jag inte att man kommer att tappa, det är ju en ganska tacksam målgrupp som betalar nästan vad som helst för att följa laget. Däremot är risken större gällande marginalare och slipskillar. De förstnämnda kan lätt vara utan hockeyn och i stället gå på bio eller liknande. Det gäller ju bara att hitta på något och spendera lite lagom med cash. De senare kanske inte kan glida in på representation när företagets budget anpassas efter det rådande finansiella klimatet. Om man jämför dagens Rögle med gårdagens så utgör den sistnämnda kategorin besökare dessutom en mer väsentlig del av den huvudsakliga målgruppen. Det måste vara en dröm för ekonomiavdelningen i Rögle när slipskillen kastar in kortet i restaurangen och låter ett tjugotal likasinnade frossa i dyr mat och dryck. Nåja, låt oss hoppas på att klubben utnyttjar det nya fönstret som öppnats och spetsar till truppen. Alla vill vi ju se segrar inför fullsatta läktare, där supportrar, marginalare, slipskillar och andra kategorier av människor spelar sina respektive roller och skapar harmoni. Alla är, på olika sätt, viktiga för klubben.
Klockan är 00:15 och RLO är sliten men toppad på kaffe efter en arbetsdag om 15,5 timmar. Det känns skönt att det även är andra som har jobbat idag, jag tänker närmast på Roger Hansson. Sex kontrakt signade. RLO bjuder på en kort kommentar om respektive signad spelare. Vi börjar med nyförvärven. Simon Hjalmarsson blev äntligen klar. En talangfull spelare som ska bli riktigt spännande att se. Strålande med kontrakt över två säsonger. Då till det franska inslaget i RBK. Baptiste Amar är ett oprövat kort i elitseriesammanhang, men har de facto genuin internationell erfarenhet. Här blir det nog kort och gott till att lita på Hanssons omdöme. Även det en spännande värvning. Gällande förlängningarna börjar vi med den mest väntade; Jürgen Penker. Beaktat den information som tidigare har kommit RLO tillhanda kändes denna förlängning i stora drag given (se 09A113 och 09A145). Andrée Persson fick också förlängt. Låt oss hoppas att han tar ytterligare ett kliv målmässigt och att han tar etthundrafemtioåtta kliv framåt avseende plusminus. Känns som ett osäkert kort, men det kan bli riktigt bra om det vill sig väl. Då till talangerna. Liljewall och Sjöberg klara. Perfekt, två killar som RLO ser ruggig potential i. Även ett bortfall har offentliggjorts. Salle lämnar. En spelare som kan bli riktigt bra, men som dessvärre har varit skadeförföljd. Bara att önska honom lycka till i fortsättningen. Vill man inte spela i Rögle skall man heller inte göra det. Dagens offentliggörande till trots saknas det fortfarande spets i truppen. De viktigaste pusselbitarna är kvar att få på plats. Det råder det ingen tvekan om. Men men, nu ska vi glädjas åt att det faktiskt hände något på värvningsfronten. God natt!
Jag fick nyligen reda på att herren till höger om mig på högra sittplats hade fått ett erbjudande i sin brevlåda. Det var någon som ville sälja underhållning till honom för 5 800 riksdaler, utan att ha någon nämnvärd produkt att erbjuda. Visst låter det självklart att man skall avböja ett sådant anbud? Man vill ju inte köpa grisen i säcken. Olyckligtvis kom ovan nämnt erbjudande från Rögle BK och avsåg seriekort till nästa säsong. Beaktat förfallotiden för betalning, känns det som att det är grisen i säcken som gäller för alla trogna supportrar. Med tanke på hur inaktiva Rögle har varit i arbetet med att bygga en slagkraftig trupp, känns det extremt oslipat att gå ut med erbjudandena nu. Varför inte vänta till dess att truppen är förstärkt och man har en attraktiv produkt att sälja? Det vore det mer rakt mot de trogna kunderna; vi som köper seriekort år efter år. Svaret är väl ganska självklart, nu ska RBK mjölka ränta och maximera likviditeten.
Det finns två huvudsakliga scenarion utifrån fakta. Antingen har värvningsarbetet gått helt åt pipsvängen och Rögle kan bli ett strykgäng i elitserien eller kommer klubben att rycka en klase nyförvärv ett par dagar innan likviddagen och folk kommer at konsumera som galningar. Det senare känns dock för sjukt och framförallt har jag svårt att tro att alla berörda parter skulle kunna hålla tyst. Men om det skulle vara på det viset känns det som ett mästerligt drag. Dessvärre är det nog så enkelt att vi kommer att få välja mellan att köpa grisen i säcken eller att riskera våra platser till nästa säsong. Det känns inte bra. Det känns inte som att det är hanterat på bästa sätt. Att ta mer betalt än förra året utan att ha en produkt att leverera känns faktiskt riktigt ruttet. Det finns en väsentlig risk att många inte kommer att finna sig i den här behandlingen och jag är rädd för att Rögle kan ha tagit sig vatten över huvudet. Jag vill poängtera att jag inte hade opponerat mig mot prishöjningen i sig om Rögle hade gjort klart med en slagkraftig trupp innan beskedet kom. Nu luktar däremot hela situationen som en dansk ostaffär.
Saprykin och Radulov tillsåg med ett mål vardera att Ryssland besegrade Kanada med 2-1 och vann årets upplaga av VM. Märkligt nog spelade Ryssland bra defensivt i finalen och det fick även Bryzgalov att komma till sin rätt. Annat när det är tuta och köra som gäller. Med många mäktiga räddningar stod Bryzgalov för en gedigen insats. Det gäller att leverera som bäst när det gäller som mest. Kort och gott svar på tal till alla journalister som har ifrågasatt honom tidigare under mästerskapet. Att Ryssland knep medaljer av den ädlaste valören var en lågoddsare, men troligtvis är det inte något som begränsar firandet. Det blir nog ett rejält gille på röda torget. Själv kliver man dock till sängen och laddar upp inför en ny arbetsvecka.
Efter en svajig inledning arbetade sig Tre Kronor in i bronsmatchen och lyckades besegra USA med 4-2, efter att Dojan gjort sista målet i tom bur. Idag fick man se ett klassiskt exempel på vad det innebär att ha hål i huvudet. När USA skulle jaga en kvittering i slutminuterna tog två amerikaner varsin tvåa för crosschecking i anfallszon. Oerhört slipat beteende. Det är ju lätt att jaga kvittering med fyra utespelare på isen och en målvakt som sitter i båset. Sådär. Det var bara att tacka och ta emot. Amerikaner... Ja, dessa amerikaner...
Idag gick Loui Eriksson i bräschen och visade att det lönar sig att gå på mål. Riktigt bra match av Loui. Kenny gjorde inte sin bästa match, men hans turnering måste anses vara helt OK. Vad sägs om +13 i ett VM? Det är ett sjukt bra facit. För att förstå hur bra det är kan det vara intressant att notera att Anton Strålman var näst bäste svensk i plusminusstatistiken på +7. Något förvånande stämplade Carl Gunnarsson ut på -6, han kändes ju som en positiv injektion i Tre Kronor. Sammanfattningsvis gjorde Tre Kronor en bra turnering, de enda lagen som placerade sig bättre var Kanada och Ryssland; inte mycket att säga om det. RLO gratulerar Sverige till bronset. Tack för underhållningen.
Igår spelades semifinalerna i VM. USA bjöd på oväntat bra motstånd mot Ryssland, som är ett märkligt gäng. Nivån varierar ofattbart mycket under matcherna och många av spelarna ser långa stunder totalt ointresserade ut. När Ryssland väl trampar gasen i botten är de dock otroligt vassa. Här snackar vi spets. I den andra semifinalen fick Sverige en lektion i hur man spelar effektiv hockey med snabba omställningar. Kanada var det klart bättre laget och Tre Kronor kom aldrig in och hotade framför kassen. Det kanadensiska försvaret tryckte ut de svenska spelarna mot sargerna. Om det var bra försvarsspel eller tamt anfallsspel är svårt att avgöra. Förmodligen en kombination. RLO ger Tre Kronor godkänt redan. Mer än en semifinalplats kan man inte begära beaktat det lag Tre Kronor har ställt upp med i årets upplaga av VM. Kammar Bengt-Åke och hans grabbar hem bronspengen i morgon, kommer RLO att höja betyget till väl godkänt. I finalen kommer det att bli kamp när Ryssland och Kanada slåss om guld. Om Ryssland spelar fokuserat tror jag att de vinner. Om de å andra sidan oengagerat och nonchalant glider omkring kommer Kanada skoningslöst att straffa dem.
RLO fick två intressanta tips idag, varav ett i ett ytterst intressant sammanhang. Kenny kommer enligt uppgift att sluta efter den här säsongen och få en annan roll i Rögle. Han ska tydligen till 99 procents säkerhet ha bestämt sig. Beaktat Kungens sargade kropp har jag full förståelse om det blir så och då finns det ju ingen bättre lösning än att ta tillvara på hans långa erfarenhet och enorma kunnande, genom att erbjuda honom en annan roll i klubben. För övrigt yttrade Penker att allt lutar åt att han kommer att stanna i Rögle. Detta indikerade RLO redan i början av april (se 09A113). Indikationer är dock indikationer, låt oss framöver se hur det konkreta utfallet blir.
Dagens lunch inmundigades i Lindab Arena. Idag bjöds det på halstrad gravad lax och dillstuvad potatis. Riktigt gott, enligt RLO topp tio sedan restaurangens öppnande. Redan på väg från bilen till arenan skådades Andrée Persson med papper i handen. Kontrakt? Det skulle det kunna vara. Det skulle även kunna vara något helt annat. Väl inne på restaurangen och med mat på tallriken skådade RLO ett okänt ansikte som, med viss kroppsmassa mellan, bars upp av en stadig hockeyröv. I dessa tider tändes direkt hoppet om att ett presumtivt nyförvärv befann sig i arenan. Det är kanske så att man börjar tolka in för mycket i detaljer, men man måste ju få hoppas på nyheter i dessa tider. Man känner sig som en törstig ökenvandrare som trånar efter vatten.
Tre Kronor besegrade Tjeckien med 3-1 i kvartsfinalen efter bländande spel i fem sjättedelar av matchen. Sverige ledde med 2-0 i mitten av slutakten och hade fram till dess spelat tight och ruggigt stabilt. I spel fem mot tre skulle spiken förpassas i kistan, i stället drällde Huselius med pucken på offensiv blå, vilket orsakade att Tjeckien reducerade i numerärt underläge. Onödigt. Så som Huselius agerade får man helt enkelt inte göra på elitnivå. Beaktat hur matchen utvecklades efter det, kunde Huselius faktiskt på egen hand ha tillsett att Sverige hade missat avancemang i slutspelet. Lyckligtvis blev det inte så, tack vare att Kenny i slutet av matchen sköt Sverige till semifinal, där Kanada väntar. Det var många blågula spelare som var riktigt bra idag. Jonas var i stora drag en vägg i kassen, Kenny var en gigant i försvaret, Grossman regerade i boxplay, Dojan stod som vanligt för ett enkelt och resolut försvarsarbete, Weinhandl hängde en kasse igen och Niklas Persson var omänskligt nyttig. Jag skulle kunna nämna fler, men det är ju en dag i morgon också. Således tackar RLO för i afton. I morgon är det dags att slå ur underläge, Tre Kronor har ingenting att förlora mot ett favorittippat Kanada.
Om du vill ha fred, rusta då för krig. En devis som Roger Hansson inte verkar agera utifrån. Trots att det är långt kvar till dess att elitserien drar igång är det de facto inte särskilt långt kvar till försäsongsträning och viktig uppbyggnad inför vad som komma skall. Var är nyförvärven? Tålamodet börjar sina, likt en brunn med begränsad vattenmängd. Även om Rögle inte formellt sett har någon informationsplikt, så kan det väl inte vara så absurt att Roger Hansson sitter och samlar nyheter i hatten, för att sedan rycka en klase för publicering. Det vore oerhört häpnadsväckande beaktat hur många grönvita själar som, med saliven drypandes i munnen, hungrar efter förstärkning. Kort och gott tilltar frustrationen för varje dag som passerar i passivitetens tecken. Är det något man har lärt sig så är det att ingenting är klart förrän ett avtal har signerats av berörda parter. Rykten är bara rykten fram till dess att de så kallade formaliteterna är på plats. Som jag skrev i början på detta anförande: Om du vill ha fred, rusta då för krig. Vakna nu till liv Hansson och realisera med pennan dina, för den ovetande okända, planer. Låt oss få en fridfull vår 2010. Låt oss slippa harvandet i kvalserien. Låt oss se något konkret och det snarast.
Det var inget skönspel. Det var ingen spänning. Det var inget drama. Det spelar ingen roll, Sverige besegrade ett harmlöst Frankrike med 6-3 efter en halvtaskig dag på jobbet. Värt att notera var att Kenny på sedvanligt manér var stabil och kryddade sin insats med en klockren styrning framför mål, vilken förpassade hans namn till protokollet. För övrigt verkade Omark ha fått storhetsvansinne. Tidigare har jag varit imponerad av hans framfart på isen, men idag trodde han nog att han var något alldeles extra. Visst kan man bjuda på lite show ibland, men för helvete Omark, ta dig samman och låt pucken göra jobbet. Nu börjar allvaret, då vill det till att spela snabbt, rakt och resolut. Fram med spadarna, låt svetten lacka, nu ska det grävas guld.
Tre Kronor stod i eftermiddag för en mycket stabil insats mot Schweiz. Slutresultatet skrevs till 4-1, efter en sen reducering från hemmanationen. Johnny ”Dojan” Oduya gjorde debut idag och levererade direkt. Han var riktigt stabil och inledde dessutom målskyttet i dagens match. Dojan kommer att vara en viktig kugge i det svenska maskineriet framöver. Nästa utmaning för Tre Kronor blir att planenligt spela in tre poäng mot Frankrike i morgon. Något som laget inte kan misslyckas med, det är fullständigt omöjligt. Det ska bli riktigt skoj när kvartsfinalspelet drar igång, det är först då allvaret börjar. Det är då agnarna skall skiljas från vetet. Sammanfattningsvis var det ett väldigt positivt besked idag, men det gäller att samtliga lyfter sig något snäpp om Sverige skall kunna kriga om medaljer av riktigt ädel valör. Trenden är god, det är bara att fortsätta på den inslagna vägen. Alltid uppåt, alltid framåt.
Ett nyförvärv på plats och ett par kontraktsförlängningar. Det är status i nuläget och sommarträningen närmar sig med stormsteg. Jag är tveksam till om det är rätt strategi att vara iskall och vänta in i det sista med att sätta truppen på plats. Hur lätt är det att sälja in Rögle till bra spelare beaktat den klena trupp som är kontrakterad just nu? Vem vill spela i ett strykgäng? Om jag hade varit elitseriespelare och stått inför ett klubbval inför nästa säsong och om jag hade bortsett från mina grönvita sympatier vet jag inte vad som skulle kunna få mig att välja Rögle i nuläget. Jag är rädd för att Roger Hansson är allt för defensiv i sin strategi.
Jag tror att det hade varit betydligt mer slipat att öppna plånboken tidigt och signa in spetsspelare. Detta hade gjort det kompletterande värvningsarbetet otroligt mycket lättare. Utfyllnads- och breddspelare hade kommit till Rögle likt småfisk till hajen. Jämför dagens läge med om exempelvis Kenny, Byron och Ryan hade varit klara redan. Skillnaden är enorm. Det är med omfattande frustration som man i täta intervaller går in på hemsidan och konstaterar samma sak. Nej, det har inte hänt ett skit idag heller. Varför händer det ingenting? Även om Roger Hansson med facit i hand har gjort ett gediget arbete tidigare är jag skeptisk den här gången. Framtiden får helt enkelt utvisa om dagens skepticism är befogad eller inte. Låt oss hoppas på det senare.
För ett år sedan började det... Mannen skulle bara skriva lite. Det där ”ska bara” har sedan skett i stort sett varje dag. ”Det går snabbt” för att använda hans egna ord. I realiteten betyder det ingenting, han kan sitta precis hur länge som helst. Anförandet ska skrivas (i min värld är det här själva bloggandet sker), det ska göras lite research så man inte far med osanning, efter det ska anförandet in i HTML-kod. Sen dubbelkollar man texten ett par gånger och till sist ska hemsidan uppdateras via nåt ftp-program.
Eftersom mitt intresse för varken hockey eller bloggande är speciellt stort så är det bara att erkänna att jag blivit irriterad mer än en gång. Under tiden som bloggandet sker så går det nämligen inte att prata med mannen. Han är helt inne i vad han gör. Om jag däremot sätter mig bredvid honom i soffan och läser det han skriver så får jag veta att det är sekretessbelagd text som jag egentligen inte får ta del av.
Som ni märker så är jag inte så positiv till det här bloggandet. Dock får jag villigt erkänna att för vårt förhållandes del så är det rätt så bra att mannen bloggar. Hans irritation som uppstår i och med matcher/värvningar/tacklingar/domarinsatser mm behöver inte gå ut över mig. Likadant är det när han har mycket på jobbet. Då är det perfekt att han åker på hockey och skäller på Jacke för att han inte tar ut skäret tillräckligt, när mannen sedan kommer hem igen så går det nämligen att föra en konversation med honom. Så jag som gästbloggare får väl tacka för mig och hoppas på att RLO fortsätter i samma takt. Grattis på ettårsdagen.
Kvinnan som lever med mannen bakom RLO
RLO en hockeysite som idag firar ett litet jubileum. Idag är det ett år sedan det första anförandet offentliggjordes här på RLO och sedan dess har det rullat på. Precis som mina ständiga besök på matcher är RLO ett bra andningshål och ett ställe där man kan lätta lite på ventilerna. Jävligt billig vardagsterapi. Både ris och ros har delats ut sedan begynnelsen, hoppas att det kommer att förbli så. Ambitionen är att fortsätta leveransen av raka puckar, exempelvis att Johan Åkermans skridskoåkning är horribel beaktat den nivå han verkar på. Dock kommer jag inte att ägna detta ämne ett helt anförande, trots ivriga önskemål från läsare. Ett trevligt år har passerat, nu går vi vidare mot ett nytt. Inom kort kommer ett gästanförande med rubriken ”Ett år med RLO – ur ett annat perspektiv” att publiceras.
Tre Kronor tog poäng mot Ryssland. Vem hade vågat hoppas på det? Det blev rysk seger med 6-5 i förlängningen, men Sverige hade lika gärna kunnat vinna. I eftermiddag gjorde Tre Kronor sin klart bästa match hittills i VM. Det var synd att det inte blev tre pinnar mot ett Ryssland som för dagen såg extremt ointresserat ut. Vilken potential de har. När de trampar igång är de ruggigt vassa; Ryssland är en väldigt obehaglig motståndare. Idag gjorde Marcus Nilson en magisk match i Tre Kronor, såväl defensivt som offensivt. Bengt-Åkes beslut om att flytta ner Berglund till fjärdelinan var helrätt och föranledde att alla fyra kedjorna fungerade bra. Det finns mycket positivt att plocka med sig från dagens match, framförallt en poäng, ännu en vändning och ett kreativt anfallsspel. Tätar Tre Kronor till defensiven och är lika vassa framåt som idag, tror jag att laget kan överraska fler lag än Ryssland. Det var en riktigt härlig match att avnjuta idag. RLO tackar för underhållningen.
När det stod 2-5 en bit in i tredje perioden fanns det ingenting som talade för att Tre Kronor skulle kunna vända på steken. USA var bättre och de svenska spelarna var tvåa på varje puck. Väldigt oväntat lyckades Magnus Johansson fylla på framåt och hänga dit en reducering till 3-5, som kom att ändra matchbilden. Momentum bitte. Danke schön. Tre Kronor kom ut som ett nytt lag i bytet efter och lyckades till slut besegra USA med 6-5 i sudden. Riktigt starkt att vända från 2-5 i tredje. Idag tyckte jag att Gustavsson var grym i kassen, det känns inte rätt att sätta målen på honom och glöm inte de monstruösa räddningarna som han gjorde. Vidare var Magnus Johansson och Mackan Nilson ruggigt bra, precis som Niklas Persson, som brukar vara jäkligt nyttig. Weinhandl har utvecklats ytterligare i Moskva och har i de tre inledande matcherna visat väldigt hög klass. Omark gick i bräschen idag igen. Otroligt imponerande av en så ung spelare, vilken fart och finess. Harju tyckte jag dock var mer osynlig jämfört med tidigare och får utgöra bryggan mellan ros och ris idag. Ris kastar jag på korkade utvisningar och dåliga tekningar som var väsentliga anledningar till underläget i tredje perioden. Vidare måste Huselius och Berglund ta sig samman, de ska ju tillföra spets. Lägg ner på djupet och kör för att komma igång. Dessvärre daltas och petas det i stället. De spelar som tamkatter. Sådant spel har jag väldigt svårt för. Det blir inte bättre av att man har höga förväntningar på dessa båda herrar. Hoppas att Huselius avgörande mål kan få fart på honom. Gällande Berglund vill det till att någon kan jaga liv i honom, Kenny kanske kan hota med spikmattan. Sammanfattningsvis fick vi dock se en riktigt stabil vändning idag. God natt!
Spelschemat offentliggjort. Elva lördagsmatcher i hemmaborgen. Elva. Smaka på det. Det är inte dumt. Vi går alltså elva lördagar, med utmärkta möjligheter till trevliga förberedelser inklusive god mat och dryck, tillmötes. Den 24 september kliver Rögle in i elitserien 2009/2010, då det är dags för drabbning i Löfbergs Lila Arena. Lördagen den 26 september är det sedan dags för hemmapremiär mot HV. Det är ingen omöjlighet att högra sittplats når gamla goda nivåer då. Just lördagar är vi ju, av någon konstig anledning, extra starka. För övrigt är det kanske sista säsongen som vi får möta Färjestad och HV med flera beaktat utspelet om en internationell liga tillsammans med KHL. Vi får väl se hur det blir med det. Rögles tuffa inledning och i nuläget svaga trupp till trots, kan man inte annat än erkänna att man redan nu börjar se fram emot när det drar igång igen.
Eller… Stabilt Lettland besegrade Tre Kronor. Välj själva. De facto besegrade Lettland Tre Kronor igår och trots att Sverige sköt betydligt fler skott tycker jag inte att resultatet är helt orättvist. Lettland var disciplinerade och kompromisslösa i försvarsspelet, överraskande imponerande. Visst, Sverige tappade viss spets när både Kenny och Tobias Enström inte kunde fullfölja matchen, men det är inget som underminerar Lettlands prestation. Nu gäller det för Tre Kronor att ta full pott i morgon. Än en gång blev jag imponerad av Omark, Harju och Eriksson. Även Liv och Weinhandl tyckte jag var riktigt bra, med undantag för Livs agerande i straffläggningen. Berglund och Huselius däremot måste lyfta sig väsentligt. Den förstnämnde såg riktigt tung ut och Huselius eviga dragningar gick mig faktiskt på nerverna. Inte konstigt att ögon och näsa är i allergiexponerat läge. Frågan är om det beror på pollen eller Huselius? Ibland kan det vara bra att släppa pucken till medspelarna. Ja, det finns faktiskt medspelare och i många fall är det bättre att låta pucken göra jobbet än att bedriva IKEA-verksamhet. Elitserien är härlig att se, man blir lite bortskämd. VM i TV är en infekterad företeelse, den ofattbart omfattande reklamen mitt i perioderna förstör stora delar av totalupplevelsen. Det har gått för långt. Reklam i pauserna har jag inget emot, men när det inverkar på spelet är det något som är sjukt fel. Jag tycker synd om er som följer NHL till vardags. Ny reklam, men framförallt nya tag i morgon.
Idag blev två bekanta spelare klara för nästa säsong. Erkgärds och Jacke stannar. Erkgärds skrev på för en säsong och Jacke för två. Det känns märkligt att skriva ettårskontrakt med Erkgärds när han signas för sina utvecklingsmöjligheter. Känns som en chansning, som dessutom inte ger något om den går hem. Vid en rykande het utvecklingskurva under säsongen kommer Erkgärds troligtvis att söka sig vidare precis som Sondell gjorde. Det skulle ha varit två säsonger eller längre alternativt inget kontrakt alls. Fill or kill. Sen var det Jacke, en gigant i närkampsspelet. Jodå så att. Hade det varit allsvenskan hade det varit en bra värvning, men Jacke är inte tillräckligt bra för elitserien. När han är på topp utgör han en utfyllnadsspelare, när han inte är på topp… Ja, man kan ju slå ett öga på plusminusstatistiken. Nu är truppen breddad, men dessvärre inte spetsad. RLO anser att det måste tillföras ett antal riktiga klasspelare om det ska vara en rimlig målsättning för Rögle att ta sig till slutspel. Med truppen som den ser ut idag är vägen till nytt kvalseriespel spikrak. Tyvärr, men så är det. Det ser jäkligt blekt ut i nuläget. Oroväckande blekt.
Igår spelade Sverige sin första match i VM. Det blev en planenlig seger att lägga till handlingarna. Tur att inte Penker fick möjlighet att spika igen den österrikiska kassen. Slutresultatet skrevs till 7-1, efter två perioders utklassning och en mittakt som andades oskärpa och underskattning. I första och tredje perioden var Sverige dock riktigt bra. I landslagssammanhang oprövade kort som Omark och Harju samt Grossman och Eriksson såg heta ut. Inte att förglömma är att Kung Kenny hängde första kassen. I morgon är det dags för nästa utmaning och då förstärks Tre Kronor med Huselius och Backlund, två spetsspelare som i rätt form kan tillföra en hel del. Idag blev det även klart att Strålman förstärker backbesättningen. Ett avbräck finns dessvärre att rapportera. Joel Lundqvist fortsatte säsongen som han hittills har upplevt den. Skada på skada på skada och nu missar han alltså även VM. Tufft, det är bara att gå på rehabträningen inför kommande säsong. Hoppas vi får se ett taggat Tre Kronor i morgon. Blir det en ny seger? Fortsätter Eriksson att producera? Kan Omark hålla sitt poängsnitt från första matchen? Kommer Huselius och Backlund in i turneringen på rätt sätt? Svar lär vi få sent i morgon kväll. Mina damer och herrar, avslutningsvis önskar jag er en trevlig kväll.
Lördag morgon. Kan inte sticka under stolen med att man hoppades på åtminstone något nyförvärv under arbetsveckan. Så blev inte fallet. Det är jäkligt frustrerande att se hur antalet tillgängliga spelare kontinuerligt blir färre och färre utan nya tillskott i Rögle. Tiden går – frågan består. Vilka spelare kommer Hansson att kontraktera? Det känns som att det är hög tid att agera och det gäller att ta för sig precis som i alla andra sammanhang. Noterbart är att Södertälje är i ungefär samma sits som Rögle. Således ligger båda kvalserielagen något efter övriga elitserielag i värvningsproceduren. Om man ska utgå från detta resonemang, att det är helt naturligt att kvalserielagen ligger tidsmässigt efter övriga elitserielag, kan vi nog räkna med nyförvärv nästa vecka. Låt oss i alla fall hoppas på det. RLO vill inte se utfyllnad, RLO vill se spetskompetens.
”There´s only one Pavel Rosa”, men även en disciplinnämnd, som härmed tilldelas en mindre smickrande utmärkelse. RLO utser disciplinnämnden till säsongens besvikelse. Nämndens inkonsekvens har dessvärre varit ett oerhört löjeväckande skämt. Något måste ändras i disciplinnämndens arbete. Som det är nu är det rena lotteriet som dessvärre inverkar på klubbarnas möjlighet att prestera och tabellmässigt positionera sig. Nu släpper vi det och laddar batterierna inför nästa säsong. Alltid uppåt, alltid framåt.
Linus Omark stod för en otrolig straff (se 09A106) i en uppladdningslandskamp inför VM, den skulle tveklöst kunna utses till säsongens läckerbit. Men eftersom RLO drivs av ett ryggradsdjur av högsta klass, iförd praktfull grönvit dräkt, kommer valet att vara något färgat. Det kan man nog bara konstatera. RLO utser härmed Lindab Arena till säsongens läckerbit. Vilken otroligt härlig arena som har byggts upp på stycket i utkanten av Ängelholm. Lindab Arena, ett mästerverk, en fantastisk arena. Tight, men ändå luftig. Man blir bortskämd med en så fin hemmaborg. Det finns bland annat goda förutsättningar för att skapa en härlig ljudmässig atmosfär, något av en nyckelfråga ur ett supporterperspektiv. Den mytomspunna akustiken från den äldre ladan har bevarats förvånansvärt bra. Nya inslag i den nya arenan är bland annat barer och restaurang. Barerna är ett trevligt tillskott, även om det kan vara något stressigt att avnjuta en bira i periodpausen. Restaurangen har jag sedan dess öppnande besökt frekvent på lunchtid och jag kan inte annat än att ge den högsta betyg. Bra service, god mat samt trevlig miljö för att tillföra smaklökarna stimulans och kroppen näring. RLO tackar alla som har varit delaktiga i färdigställandet av Lindab Arena, tveklöst säsongens läckerbit.
Stämningen i Ängelholm är omtalad i hela landet. En stämning som har sin grund i genuint hockeyintresse och engagerade åskådare. Åskådare med stort intresse kan i vissa fall, som en naturlig del av en känslomässig reaktion, uppvisa diverse rörelsemönster på läktaren. Detta kan till exempel vara att ställa sig upp på sittplats när det hettar till på isen. Ett naturligt orsak-verkan-förhållande för många. Ska Rögle bevara den beryktade stämningen i Lindab Arena får vi nog leva med dessa emotionsyttringar. Kväver man dessa finns det en överhängande risk att man kväver engagemanget och på lång sikt även det genuina hockeyintresset. Säsongens varningsklocka går därför till personerna som klagar på att vissa åskådare stundtals står upp för mycket på sittplats. Lite fingertoppskänsla skulle inte skada i sammanhanget, för det är inget problem. Det är de som benämner det som ett problem som i själva verket är ett problem, tillika ett hot mot matchatmosfären.
Själv sitter jag bakom en person som står extremt mycket, men som också visar extraordinärt engagemang. Man måste lära sig att gilla läget och inte lägga energi på skitsaker. Det är bara att vrida på sig lite och njuta av matchen i kombination med de känslor som spelet genererar på läktarplats. Klarar man inte det tycker jag att man kan stanna hemma. Där kan man ju sitta och sura även för andra trivialiteter utan att det stör andra. Låt engagemanget och publiken leva så länge inte gränsen för olämpligt beteende överskrids, för vi vill väl alla att Rögles supportrar även framöver stolta ska kunna slå sig på bröstet och hävda att de är landets bästa och mest engagerade publik. Hör hur varningsklockan ringer, ignorera den inte, inget varar nämligen för evigt. Det goda skall vårdas och underhållas för att kunna bevaras. Glöm inte det.
Jag var en av tvivlarna gällande om Nicklas Bäckström skulle lyckas i NHL. Den här säsongen har han definitivt etablerat sig, inte bara det, han har till och med skaffat sig något som i alla fall börjar likna stjärnstatus. Det är bara att lyfta på hatten och gratulera. Det är alltid roligt när unga svenskar lyckas i NHL och dessutom utomordentligt viktigt för Sveriges positionering på hockeykartan. Bäckström spelade 82 matcher i grundserien och gjorde 88 poäng fördelat på 22 mål och 66 målgivande passningar. Med detta facit inkasserade han en tiondeplats i den totala poängligan. En förklarande orsak har väl varit all istid med Ovechkin, som i grundserien hängde 56 kassar, men faktum kvarstår. Bäckström imponerar. I de tre första matcherna i Stanley Cup har det blivit fyra målgivande passningar. Leveransen har alltså hittills fortsatt även i skarpt läge. Utöver den imponerande poängskörden har Bäckström tydligen blivit väsentligt mycket tuffare och starkare i närkampsspelet om man ska lita på rapporterna från andra sidan Atlanten. Det ska bli spännande att följa honom framöver.
Jere, Torpet, Jürgen eller Johan Nielsen? RLO utser härmed Jürgen Penker till säsongens bästa målvakt. Den tuffaste konkurrenten var Torpet, med drygt 88 i räddningsprocent. Torpet startade nio av tio kvalseriematcher, det har beaktats i bedömningen. RLO ger generellt sett Torpet godkänt i de elitseriematcher han vaktade kassen, samma betyg i kvalserien, varken bättre eller sämre. Rögle klarade nytt kontrakt och rodde fortsatt elitseriespel i hamn. I detta har givetvis Torpet en del, precis som övriga i truppen. Dock anser jag att han måste bli mycket tätare och släppa eventuella returer på ett bättre sätt, det vill säga ut i sarghörnen. Framförallt måste han släppa färre returer.
Penker redovisade drygt 90 i räddningsprocent i elitserien och spelade dessutom väsentligt fler matcher än Torpet. En bättre statistik är dock inte den huvudsakliga anledningen till att RLO utser Penker till säsongens bästa målvakt. Han känns helt enkelt tätare och stabilare än Torpet. Dessutom har han förmågan att vinna matcher till laget, något som Torpet inte har i samma utsträckning. Med Penker i kassen känner jag mig trygg, det gör jag inte alltid med Torpet. För RLO var det självklart att utse Penker till årets målvakt, men misstanke om att det hade varit lika självklart för vissa andra att utse Torpet föreligger. Det är dock irrelevant i sammanhanget, för det här är RLO och här utses Jürgen Penker till säsongens bästa målvakt. Jag både tror och hoppas att han kommer att spela i Rögle även nästa säsong. Förhoppningsvis får han förstaspaden då.
Fyra i den interna poängligan med sex mål och 24 assist, därmed poängbäst av backarna. Detta är dock sekundärt i motiveringen till säsongens bästa back. När han utifrån sina mått mätt har varit bra har han spelat i en klass för sig; en världsspelare som sticker ut från mängden, oavsett liga, medspelare och motstånd. När han har haft sämre dagar har han ändå tillfört laget trygghet och stabilitet. Det säger en del. Med istid om drygt 22 minuter per spelad match och generellt sett en otroligt hög nivå, utses Kenny Jönsson till säsongens bästa back.
Det här var den enda av utmärkelserna där jag har varit kluven. Det var inget lätt val, vilket kan tyckas märkligt beaktat att Kenny ingår i denna kategori. Den huvudsakliga utmanaren heter Daniel Sondell, som snittade 23 minuter och 25 sekunder per match, mest istid i Rögle under säsongen. Sondell tog ett gigantiskt kliv, från en rent ut sagt dålig säsong i allsvenskan till en riktigt bra säsong i elitserien. Sondell var ett otroligt vasst utropstecken under säsongen, han presterade på en nästintill ofattbar nivå, utifrån vad man hade vågat hoppas på innan säsongen.
Kenny tar dock hem denna utmärkelse, men det är stort av Sondell att ens kunna kriga med en världsback om en så pass het utmärkelse som säsongens bästa back. Strålande Kenny, då återstår det bara att signa för Rögle så kör vi vidare i samma goda anda nästa säsong. Jag tror nämligen att det är extremt viktigt att signa Kenny. Inte bara för att knyta en fantastisk back till klubben, utan även för att jag tror att hans signatur kan främja den fortsatta rekryteringen. På den fronten finns det ju mer att önska i nuläget. Grattis Kenny Jönsson, säsongens bästa back.
Både Kenny och Tjärna byter grönvitt till blågult när hockey-VM går av stapeln i Schweiz den 24 april till den 10 maj 2009. Tre Kronor inleder mot Österrike på lördag och därefter väntar matcher mot Lettland och USA. Sveriges VM-matcher kommer att direktsändas i TV6. Kenny kommer att spela med nummer 29 på ryggen och Tjärna med 17. Således värt att hålla ett extra öga på dessa tröjor. Vidare ska det bli intressant att följa talangerna Linus Omark (#23) och Johan Harju (#24) samt mannen med målsinnet: Loui Eriksson (#21). Generellt sett tycker jag att truppen ser ganska tunn ut, men med rätt kemi kan man komma jäkligt långt. Vi får se vad Bengt-Åke kan koka ihop för något med de ingredienser han har valt att använda. Det skall bli spännande med VM och dessutom skönt att få lite stimulans för att dämpa hockeysuget. En intressant fråga är hur många spelare Bengt-Åke kommer att registrera direkt; ett par platser lär ju hållas öppna så länge det går. RLO återkommer med mer från VM när turneringen drar igång.
18 mål och 21 assistpoäng. 39 poäng i elitserien. Vinnare av den interna poängligan. I särklass bäst intern plusminusstatistik i elitserien 2008/2009. Man behöver egentligen inte skriva mer än så. Inför säsongen kom han tillsammans med tvillingbrorsan Chris från Frisk Asker i Norge. Många var tveksamma till om tvillingarna skulle hålla i elitserien. Man får konstatera att de höll, mer än det, de levererade storstilat. Utmärkelsen som bästa forward går till Cam Abbott. Merparten av istiden tillbringade han med Chris som ackompanjerande center. Chris gjorde 38 poäng i elitserien, fördelat på 18 mål och 20 assistpoäng; tvåa i den interna poängligan. Dessutom placerade han sig just bakom Cam i plusminusstatistiken, det vill säga näst bäst i det grönvita laget. Utmärkelsen som bästa center går till Chris Abbott. Tack för en bra säsong och en fin era att lägga till handlingarna.
Torsdagen den 27 november 2008 hade mörkret lagt sig över Ängelholm och Lindab Arena. Det var dags för match mellan Rögle och Brynäs. Denna afton skulle vi få skåda något som vi inte har sett på länge i Ängelholm. Jag undrar om det någonsin har utspelats liknande scener på isen i den lilla idyllen Ängelholm. Jag pratade med en person som har följt Rögle sedan 60-talet och han hade i alla fall aldrig upplevt något liknande. Säsongens mest oväntade tilldelas den skäggige österrikaren Jürgen Penker, med anledning av att han bjöd upp Brynäsmålvakten Jacob Markström till dans efter lite smågruff nere vid motståndarkassen. Markström var kaxig fram till ögonblicket då han insåg att det helt plötsligt väntade en hungrig predator som lockade på sitt byte på andra sidan isen. Dessvärre vågade inte Markström dansa med Penker, men Jürgens agerande var lika oväntat som det är minnesvärt. En klassiker som saltades med uttalanden om att man inte ska tro att man är stjärna i Jürgens hemmaarena. Weltklasse Jürgen, du kammar tveklöst hem titeln säsongens mest oväntade för ovan beskriven underhållning.
Att Rögle hamnade i kvalserien var en tuff motgång för oss på läktarna. Tänk då hur det var för spelarna. Vilken press, för första gången på länge fanns inget att vinna men allt att förlora. Motgångar får vissa människor att bryta samman, andra att överträffa sig själva. Det senare gällde för säsongens kvalseriekung. RLO utser härmed Mads Bødker till säsongens kvalseriekung. Det var en fröjd att se den blott 77 kilo tunge backen med finess, snabbhet och utomordentlig balans på löpande band hantera motståndare i en betydligt tuffare viktklass. Detta gjorde han med bravur, lika effektivt och enkelt som han gång på gång löste trångmål i den egna zonen med tillsynes enkla medel. Mads har utvecklats explosionsartat den gångna säsongen och jag tror att tiden i elitserien har gjort honom riktigt gott. Här tror jag att vi har en liten storback på tillväxt. RLO tackar Mads för en säsong där han bara blev bättre och bättre samt levererade som bäst när det behövdes som mest. Säsongens kvalseriekung: Mads Bødker.
En meter och 88 centimeter lång. 87 kilo tung. 21 år ung. 124 elitseriematcher. Där har ni Rögles första nyförvärv inför kommande säsong; en ytterforward vid namn Johan Alcén. Ärligt talat har jag inte superkoll på Alcén, men Roger Hansson verkar ha haft ögonen på honom sedan en tid tillbaka. Låt oss hoppas att Hanssons fingertoppskänsla har varit rätt än en gång. Det lär vi få veta kommande säsong. För övrigt har turerna varit många kring Sjögrens kontraktsstatus. Nu verkar det som att han har kontrakt även nästa säsong, varpå jag lägger till honom i truppen, som i uppdaterat skick presenteras nedan.
Torpet (G)
Mads (D)
Daniel J (D)
Porseland (D)
Ström (D)
Demén (F)
Tommy (F)
Gath (F)
Högardh (F)
Salle (F)
Sjöa (F)
Alcén (F)
Ja tänk om det vore så väl. Tänk om man kunde värva med några knapptryckningar. Då skulle jag ta och värva en målvakt, fyra backar och åtta forwards redan i kväll. Jag gör ett försök. Jodå, tro det eller ej, men jag skulle börja med att förlänga med Jürgen och förse honom med spaden inför kommande säsong. På backsidan skulle jag plocka hem Philip Larsen från Frölunda, Daniel Josefsson från SSK och Daniel Tjärnqvist från Colorado. Dessutom skulle jag signa Kenny för åtminstone ett år till. Framåt, det är viktigt att alltid sträva framåt, vilket tar oss till presumtiva forwards. Steg ett hade varit en förlängning med Tjärna. Vidare hade jag plockat fem andra elitseriespelare i form av Daniel Widing från Brynäs, Teemu Laine och Mattias Tedenby från HV, Niklas Persson från Linköping och Dragan Umicevic från SSK. Som grädde på moset skulle jag komplettera styrkan med Ryan Vesce och Lord Byron. Det känns som att man hade kunnat bygga ett slagkraftigt lag med dessa förstärkningar till den befintliga truppen. Jag har säkert glömt många sköna lirare och nyttiga grovjobbare, men det är alltid roligt att spekulera inför den kommande säsongen. Tänk om Roger Hansson hade kunnat värva med några knapptryckningar, då hade man sluppit sitta och vänta på positiva nyheter. Det hade rasslat in en ny trupp så snart en säsong hade varit avslutad. Hur kul hade det varit egentligen?
Bortsett från en obehagligt bristfällig bortasvit har Rögle gjort en helt fantastisk säsong när man blickar tillbaka med lite distans. I många matcher har Rögle bjudit på riktigt bra motstånd mot de etablerade elitserielagen. Med den trupp som Rögle ställde upp för kamp i beaktande hävdar jag att Rögle har stått för en magnifik insats. Det är bara att titta på konkurrenternas spelarmaterial och lönekostnader. Många gånger har man varit besviken på spelarna och tränarna, men sett i ett större perspektiv är det bara att lyfta på hatten och tacka Rögle för en riktigt trevlig säsong. Något som inte heller skall förglömmas är den rent sociala biten med att gå på hockey; stort tack till alla trevliga bekantskaper i ladan. Ett extra stort tack till grabbarna (och gubbarna) på högra, ni vet vilka ni är, ingen nämnd, ingen glömd.
I säsongsuppehållet kommer RLO initialt att gå vidare genom att bevaka spelarflöden till och från Rögle samt offentliggöra ett antal utmärkelser från säsongen som gått. Inom kort kommer den första av utmärkelserna, säsongens kvalseriekung, som kommer att följas av säsongens mest oväntade etc. Välkomna åter, RLO försöker hålla uppe hockeyflåset även under vår och sommar. Framtiden får utvisa hur bra det går. Det var allt för den här gången.
Hemmamatcherna i kvalserien lockade totalt 24 809 åskådare. Härliga biljettintäkter och närmare 25 000 besökare som kunde frossa i barer och kiosker. Ökad souvenirförsäljning är nog inte heller en alltför vild gissning. Kvalserien har varit en ekonomisk guldgruva, inget snack om saken. Dock är jag rädd för att jag, med många andra, nästan har glömt bort dess baksida. Ovisshet. Hur lätt är det att signa spelare när man inte vet vilken serie man ska spela i nästa säsong? Idag offentliggjordes att även Sondell lämnar Rögle. Tidigare har The Abbotts och Sebbe Karlsson lämnat, vilket innebär att Rögle nu har tappat fyra av de sex bästa i ackumulerad RLOHT. Hade Rögle varit klara för fortsatt elitseriespel hade vi inte behövt förlora dessa spelare, åtminstone inte alla. I sammanhanget kan man också notera att Rögle inte har gjort klart med ett enda nyförvärv. Jag tycker att det börjar kännas lite obehagligt när konkurrenterna rustar för krig och Rögle inte flyttar fram positionerna en millimeter. Ett par klassvärvningar inom en snar framtid skulle nog skapa en bättre känsla. Allt måste faktiskt inte bli klart i sista minuten hela tiden. Lite framförhållning skadar inte. Kom igen nu Hansson, med fingertoppskänsla och handlingskraft ser jag gärna att du överraskar oss supportrar med något riktigt trevligt inom kort.
I livets lopp finns det inget målsnöre. De snören vi passerar på vägen är egentligen bara starter till nya lopp. Nu när elitserieplatsen är säkrad är det hög tid att förbereda för kommande säsong och nya utmaningar. Det första steget är att kontraktera spelare som tillsammans kan utgöra ett slagkraftigt elitserielag. När man beaktar kontraktsläget i Rögle blir man lite orolig; Roger Hansson kommer inte att sakna utmaningar den närmaste tiden. Tio spelare är klara i dagsläget; en målvakt, fyra backar och fem forwards (inkluderat spelare som även kan spela centerforward). Spekulationerna gällande spelarövergångar har varit igång sedan en tid tillbaka och kommer säkerligen att intensifieras kontinuerligt en tid framöver. Nedan en förteckning som visar kontrakterade spelare i Rögle BK för säsongen 2009/2010.
Torpet (G)
Mads (D)
Daniel J (D)
Porseland (D)
Ström (D)
Demén (F)
Tommy (F)
Gath (F)
Högardh (F)
Salle (F)
Igår spelades sista omgången av årets kvalserie. Rögle föll mot Växjö i en betydelselös match. Imponerande med en fullsatt ishall beaktat att matchen inte betydde något. Det var en märklig match att beskåda, ingen tog det på allvar, varken på isen eller på läktaren. Kanske med undantag från juniorerna som fick chansen och som absolut inte gjorde bort sig. Svedberg, Åström och Liljewall ger jag med beröm godkänt, men Nilsen bekräftade dessvärre det jag befarade efter att ha sett honom i J20. Han håller ännu inte för spel med de stora grabbarna. Dock ska vi komma ihåg att det är en jättetalang och att det är viktigt att han får prova på A-lagsspel tidigt för utvecklingens skull. Således anser jag att det var helt perfekt att ge Nielsen chansen i gårdagens betydelselösa drabbning. Det kommer att vara en nyttig erfarenhet för honom.
Det blir ingen RLOHT från gårdagens match. Det känns inte rimligt att bedöma det som hände igår, därför nöjer jag mig med några korta kommentarer. Abbotts och Karlsson levererade igår också och det är bara att tacka de tre för en jäkligt fin säsong i Rögle. Sjöberg var grym på backplats och att han fick pris efter matchen var jäkligt kul för honom med tanke på hur han har slitit och kämpat i olika lag för att ta plats i RBK. För övrigt mycket trevligt när Mads provade sina offensiva vingar; ett populärt inslag i Lindab Arena. Sammanfattningsvis var det minst sagt lite annorlunda jämfört med förra årets nervpirrande och välregisserade drama som tog RBK till elitserien. Igår var kvällen av mer avspänd och lättsam karaktär när elitseriekontraktet, som en ren formalitet, inkasserades. Efter matchen blev det avslutning på byn. När Nicks, Torstens och MM var besökt somnade man gott och inledde laddningen inför kommande säsong. Nu går RLO in i en summeringsfas när det gäller den gångna säsongen och styr fokus mot uppbyggnaden av morgondagens Rögle.
RLO fick idag en indikation om att Jürgen Penker stannar i Rögle. Enligt önskemål från min källa kommer jag inte att omnämna omständigheterna som ligger till grund för denna indikation. RLO anser dock att indikationen kan vara av väl trovärd karaktär beaktat källan och omständigheternas natur. Givetvis är inget klart förrän kontrakt är signat och klubben har offentliggjort nyheten. Gällande kontraktet vet jag inte hur det ligger till och gällande offentliggörandet vet vi ju alla status. RLO hoppas att indikationen är att lita på; Penker är en stabil målvakt och dessutom en matchvinnare. Vid tidigare diskussioner har det kunnat konstateras att många inte är av samma åsikt. Dessa personer hoppas säkert på en mer meriterad målvakt och Torpet som back-up. RLO ser gärna att Penker tar spaden och att Torpet agerar back-up. Det är enligt RLO:s bedömning en bra konstellation. Med spänning ska vi följa utvecklingen i ärendet.
Dags för säsongsavslutning i Lindab Arena. Det skulle smaka fint med målfest och storseger mot Växjö, det skulle smaka riktigt fint. Förutsättningarna för en optimerad totalupplevelse är väldigt goda. För en gångs skull kan man njuta av spelet utan att vara nervös för matchens utfall. Det var en parameter. En annan är att RLO skall på en extraordinär matchuppvärmning där det inte skulle förvåna mig om det serveras gåslever och Château d'Yquem eller andra exklusiva viner. Direktörsfest, inget man är van vid, men det är klart att det skall vara speciellt inför säsongens sista match. Låt oss hoppas på en underhållande match och minst lika trevligt firande på aftonen. Förutsättningarna är goda, vi ses i ladan och senare ute på byn. Det är bara att släppa tyglarna och åka av, både för spelare på isen och supportrar på läktare och pubar. Låt oss tillsammans skapa en minnesvärd kväll; vi är alla grön och vita bröder.
Troligtvis är man gammalmodig och naiv som fortfarande tror på klubbkänsla. Det är nog ett förlegat begrepp i realiteten. Dagens ishockey spelas inom ramarna för pur näringsverksamhet, där anställda i många fall byter arbetsgivare i täta intervaller för att maximera sin monetära profit. Det fick vi tre solklara kvitton på idag, när Rögle offentliggjorde att tvillingarna Abbott och Sebbe Karlsson kommer att representera andra klubbar nästa säsong. Alla tre placerade sig topp-6 i ackumulerad RLOHT för elitserien 2008/2009 och har under säsongen utmärkt sig med fantastisk inställning och kämpaanda på isen. Stort tack för det som har levererats under säsongen. Spelare kommer och går, men det kommer att bli en oerhörd utmaning för Roger Hansson att ersätta dessa tre spelare; kort och gott tre blytunga förluster. Nu ska vi fira det förnyade kontraktet och därefter är det dags att sätta fullt fokus på att, med spänning, följa uppbyggnaden av truppen inför kommande säsong.
Grattis Rögle. Då var det äntligen klart. Det blir spel i elitserien även kommande säsong. Det hade givetvis känts bättre att skriva detta anförande om Rögle hade besegrat Leksand, i stället blev det förlust med 2-4 och Rögle blev tvungna att förlita sig på Södertäljes framgång mot AIK. Efter Södertäljevinst i Stockholm blev saken klar. Nu hoppas jag att RBK bjuder den trogna hemmapubliken på propagandahockey och seger på torsdag för att tacka för stödet under säsongen. Likaså hoppas jag att publiken ska kunna bjuda spelarna på en förträfflig inramning och en härlig avslutning i hemmaborgen. Den som inte kan bjuda upp till dans i nuläget är snett på det; Rögle har ju förnyat kontraktet. Låt oss hylla spelarna även efter torsdagens match. Det är hög tid för folkfest med sång och välfyllda glas i byn. Det blir ingen RLOHT idag, dels på grund av grynig bildkvalitet och dels beroende på att sällskapet jag såg matchen med tenderade att ägna klädfärg och andra trivialiteter större intresse än Rögles väg till elitserien. Således var det omöjligt att bilda sig en rättvisande bild av dagens händelser på isen. Skit samma, kontraktet är säkrat, låt oss njuta av det och fira tillsammans på torsdag. Härligt Rögle, än en gång grattis!
Två av sex lag i kvalserien kommer att spela till sig elitseriekontrakt. Sex poäng och 16 mål är differensen mellan serieledande Rögle och tredjeplacerade AIK, två omgångar återstår, Rögle möter Leksand på bortais och AIK tar sig an SSK i huvudstaden. I morgon är det dags att säkra elitseriekontraktet, vilket generellt sett kan ske på två olika sätt. Tar Rögle poäng mot Leksand är det klart oberoende av hur det går i de andra matcherna. Tar Södertälje poäng mot AIK är det klart oavsett hur Rögle presterar mot Leksand. Således är Rögles uppdrag glasklart; ta poäng mot Leksand. En, två eller tre spelar absolut ingen roll. En nyckelfaktor är att inte förlita sig på andras prestationer, det gäller att göra det jobb man ska. Så länge Rögle gör det, kan AIK få slå SSK för att skapa dramatik kring strecket. Om Rögle å andra sidan inte lyckas ta poäng hoppas jag givetvis att SSK förpassar gnagarna till fortsatt allsvenskt spel.
Vi ska vara medvetna om att Leksand på bortais är en tuff match; enligt min mening en av de svåraste i kvalserien. Om Leksand, trots att de är avhängda, bjuder upp till dans i sin egen hemmaborg kan det bli en rejäl utmaning för RBK att ro hem poäng i morgon. Det kommer att krävas hundraprocentig skärpa och tändning för att Rögle ska kunna ta det sista steget på vägen till elitserien. Visst hade det varit skönt om man skulle kunna få gå på sista hemmamatchen och bara njuta av hockey, utan ohälsosamt hög puls och anspänning. När gjorde man det senast? Tiden är nu kommen för att ta fram den stora släggan och förpassa den rostiga spikuslingen i kvalseriekistan. Verkställ. Come on Rögle!
Idag var det oerhört viktigt att få en bra start. Det blev raka motsatsen. Västerås tog ledningen redan efter 25 sekunder efter mål av Peter Öberg. En mardrömsstart. Första perioden blev sammanfattningsvis en ganska jämn historia som slutade 1-1 efter kvittering av Chris Abbott. I andra perioden dominerade Rögle fullständigt och vann skotten med 19-4. Ändå slutade mittakten 1-1, efter en kvittering av Västerås med ynka en sekund kvar av perioden. Utan att överdriva kändes det ruggigt onödigt och slapphänt att tillåta den kvitteringen. Det får inte hända på elitnivå. Tredje perioden blev ett ganska jobbigt drama att beskåda, men Rögle lyckades vinna med 4-3 och ta tre oerhört viktiga poäng i striden om en elitserieplats. Matchvinnare var utan tvekan Cam och Chris Abbott, med tre poäng vardera. Noterbart var att Tommy gjorde en oväntat bra match idag, trevligt att se.
Nu är det två omgångar kvar och Rögle har sex poäng och 16 mål att gå på mot AIK på tredje plats. Detta skall Rögle inte tappa. Om de mot förmodan gör det förtjänar de inte en plats i elitserien. Större skrällar har dock skett, varpå jag inte firade någonting utöver segern idag. Firande skall inte ske förrän man har tagit sig över bron, för att använda en ordalydelse inspirerad av kapten Kenny. Jag hoppas verkligen att elitserieplatsen kan säkras redan i nästa omgång och att vi tillsammans kan fira ett nytt elitseriekontrakt efter hemmamatchen mot Växjö nästa torsdag. Då vore det trevligt med en grönvit folkfest i Ängelholm, där vi förhoppningsvis kan tacka årets trupp för en dramatisk och generellt sett riktigt trevlig säsong. Avslutningsvis dagens RLOHT; god natt mina vänner.
H: Cam
O: Chris
C: Kenny
K: Sjögren
E: Karlsson
Y: Tommy
Borta mot AIK såg vi grönvita skräckslagna individer som var livrädda för att förlora. I morgon står Rögle inför en ny utmaning. Då gäller det för spelarna att visa vilket virke de är gjorda av. Det handlar om att våga vinna. Jag vill se spelare som kommer in på isen i självsäkert och rakryggat format, fast beslutna att göra sitt yttersta för att spela hem tre nya poäng. Representerar man Rögle skall man företrädesvis känna en unik stolthet för klubbmärket på bröstet. Ser man sitt ishockeyutövande som en ren intäktskälla ska man åtminstone visa lojalitet för sin arbetsgivare, Rögle BK. Det är det minsta man kan begära. Således tycker jag inte att klubben ska acceptera en enda avvikelse från hårt och målmedvetet jobb mot Västerås. Det är dags för en uppryckning, en ordentlig sådan.
I morgon väntar alltså ett avhängt Västerås i hemmaborgen. Rögle är ett bättre lag, har hemmafavör och dessutom minst sagt en hel del att spela för. Matchens utfall är i högsta grad beroende av den egna prestationen. Mental kollaps eller underskattning är det enda som kan fälla Rögle. Vi ska dock vara medvetna om att parametrarna ovan kan få obehagligt omfattande konsekvenser, det fick vi ett kvitto på i måndags. Det gäller helt enkelt att spelarna drar på sig blåställ och svetsglasögon för att sedan gå in och göra ett så in i helvetes hårt grovarbete.
På bortais slog Rögle Västerås med övertygande siffror, men vi ska inte låta oss luras av det. Thalberg kan spika igen kassen om han är på rätt humör och han borde ju vara ganska revanschsugen efter tavlorna och sammanbrottet mot Södertälje. En avgörande faktor blir att få hål på honom i ett tidigt skede. Vidare är det av yttersta vikt att ligga tätt på motståndarna, jag tänker närmast på Arlbrandt och Olausson. En självklarhet är givetvis också att i största möjliga mån hålla sig borta från utvisningsbåset. För mycket boxplay kan resultera i baklängesmål, men sliter också på spelarmaterialet. Jag hoppas verkligen att Torpet lyfter sig några snäpp jämfört med senast. Glädjande är att Penker verkar vara disponibel igen, han var i alla fall med på träningen idag. För övrigt var lunchen i arenan riktigt god idag igen. Lunchbesök rekommenderas. Kom igen nu Rögle, se nu till att våga vinna matchen och således ta ett jättekliv mot fortsatt elitseriespel.
Vad är konst? Det känns som ett oerhört svårdefinierat begrepp. En tolkning är att någonting blir konst när konstnären sätter sin signatur på det. Den tolkningen duger inte i detta sammanhang, men enligt RLO:s syn måste straffen som Linus Omark levererade i träningslandskampen mot Schweiz betraktas som konst. Som renodlad händelse rankar RLO Omarks straff högre än Foppas klassiska, men om man ser till i vilket sammanhang straffarna levererades är Foppa på gränsen till oslagbar. Klicka här och njut av en riktig delikatess av Linus Omark.
Först reagerade man med ett skratt av hopplöshet när kommentatorn på TV4 Sport presenterade ett av kvällens lag som Rögle Bowlingklubb. Det skulle man inte ha gjort, för idag såg det ut som om Rögle hade skickat upp ett gäng halvfeta och förvirrade bowlingspelare iklädda hockeyutrustningar till Stockholm. Det var hemskt att se, det skar i hjärtat. Nej fy fan (ursäkta svordomen). Jag är faktiskt så pass förbannad att jag måste ut och ta en promenad innan jag kan fortsätta att skriva detta anförande.
Åter vid datorn, nyluftad och något mer nyanserad, men fakta kvarstår. Rögle vek ner sig å det grövsta idag. Inställningen var obefintlig, skridskoåkningen katastrofal, närkampsspelet uselt och pucktempot miserabelt. Tekningsstatistiken var inte heller någon fröjd för ögat. Listan skulle kunna göras oerhört lång, men jag nöjer mig med att konstatera att ett oväntat bra AIK tog en rättvis seger mot ett sjukligt svagt Rögle. Slutresultatet skrevs till 3-1.
I stället för att bara ösa skit på spelarna, som ligger nära till hands efter en match som dagens, ska jag försöka hitta orsaken till den dåliga prestationen. Jag kan inte tänka mig något annat än en mental kollektiv kollaps. Det var kuvade individer, livrädda för att förlora, som klev in på isen idag. Det borde ha varit stolta och rakryggade rögleiter, med fokus på seger och hunger efter hjältestatus. Man kan inte komma till en match och vara rädd för att förlora, man måste stega in med pondus och njuta av möjligheten att vinna. Gör man inte det, kan det sluta precis så illa som det gjorde idag.
Jag är oerhört besviken och kommer nog att behöva åtminstone en natts sömn för att smälta dagens nederlag. Resultatet är en sak, men det som stör mig mest är sättet Rögle förlorar på. Det vill till att Rögle visar en annan gnista på torsdag om det ska kunna bli en trevlig avslutning på den här veckan. Även om det är oerhört svårt, ska jag försöka mig på att leverera RLOHT från dagens match. Nu laddar vi alla om inför nästa utmaning; Västerås i hemmaborgen. Kom igen Rögle!
H: Mads
O: Kenny
C: Lorentzen
K: Cam
E: Karlsson
Y: Chris
Om man ska lita på Janne Karlsson, tränare i Växjö, vill det till att Rögle-spelarna lägger allt fokus på att skydda sig själva på isen. AIK har på senare tid tydligen blivit ett gäng som systematiskt lägger fokus på att försöka hugga av armar och ben för att göra nyckelspelare i motståndarlaget indisponibla. Jodå, vi får väl se hur det blir med det. För alla som inte vill och/eller kan besöka huvudstaden i morgon finns det möjlighet att se matchen på TV4 Sport. Det har varit bra medial bevakning på kvalserien hittills. Åtminstone två av tre matcher per omgång (inkluderat webb-sändningar) tycker jag är ypperligt och värt några rader positiv kritik. Då var det gjort. I detta sammanhang är det faktiskt inte hållbart att säga att det var bättre förr, som i många andra sammanhang är en populär och i många fall relevant klyscha. Om en klyscha nu kan vara relevant. Det får andra lägga tid på att diskutera. Då till morgondagens match.
I morgon är det alltså dags för returmöte mot AIK. I hemmaborgen blev det en stabil seger med 5-1. Då var det klasskillnad. Nu är det bortamatch och vi får nog förvänta oss en tät drabbning. Rögle är bättre än AIK och gör grabbarna på isen sitt jobb så blir det tre poäng. Det största hotet är inte externt, det är av intern karaktär. Om spelarna omedvetet agerar bekvämt och inte pressar ut de sista tio procenten i varje situation är troligen AIK likvärdiga med eller till och med bättre än Rögle. Beaktat framgångarna i tidigare kvalseriematcher är detta en väsentlig risk, som måste hanteras. Jag är övertygad om att Gunnar Persson har gjort allt i sin makt, det är bara att hoppas på att spelarna lyckas koppla bort det som varit och att de kan lägga allt fokus på att kriga hem tre poäng. Blir det seger uppe i Stockholm kommer det onekligen att se otroligt bra ut i tabellen.
Småklippen och intervjuerna på hemsidan tycker jag har varit helt OK, inte mer. Däremot tycker jag att det nylanserade ”Backstage med Femman” är riktigt bra och jag ser framförallt en hejdundrande potential i detta koncept. Femman är rak och tydlig i sina analyser, något som jag gillar. Fler intervjuer tror jag hade varit ett strålande komplement, som egentligen inte har några gränser; spelare, ledare, övrig personal samt hemma- och bortasupportrar skulle kunna intervjuas för att leverera en mångfacetterad bild efter match. Backstage med Femman utgör ett riktigt lyft för Rögles webb-TV, som helt klart är på rätt väg. Strålande tider, fortsatt trevlig helg!
Det var ingen vidare underhållning i ishallen i afton, men Rögle kom efter ett straffdrama undan med två poäng. Inte helt välförtjänta, men de så kallade små marginalerna är faktiskt något man förtjänar. Efter segrar även för AIK och Leksand ser det nu riktigt bra ut tabellmässigt. Dock gäller det att kriga vidare tills det nya kontraktet är säkrat. Om spelarna börjar kompromissa kan det få förödande konsekvenser. Eventuell omedveten bekvämlighet är nog det största hotet just nu. Något som är en gåta är hur Sondell har sänkt sig i kvalserien. Han är nästan tillbaka på den nivå han höll i allsvenskan, det vill säga bristfällig. I elitserien var han grym. Kan det vara så att det är för lätt för honom i det allsvenska tempot? Är det ingen utmaning? Jag vet inte, men det är jäkligt märkligt. Idag var det en dag på jobbet för spelarna, inget vidare för audiensen, men det viktiga är att två poäng säkrades. Då kan man tveklöst ha överseende med ett begränsat underhållningsvärde. Noterbart är för övrigt en fin straff av Jacke, till skillnad från övriga straffskyttar. Vi skall heller inte glömma bort att Torpet knep samtliga SSK-straffar. Då till aftonens RLOHT.
H: Karlsson
O: Torpet
C: Tjärna
K: Bødker
E: Jacke
Y: Kenny
Seriefinal i hemmaborgen. Fredagsmatch. Kan det bli bättre? I morgon är det dags att försöka knipa ytterligare en seger. På sedvanligt manér kommer Södertälje att spela hårt och småfult, något som kan vara jobbigt men som även kan bli en tillgång. SSK har tidigare visat prov på hur de kan tappa humöret om det börjar gå dåligt och då är gränsen hårfin när det gäller att gå från hårt spel inom domarens toleransnivå till idiotiska tilltag över hela isen som leder till utvisningar. Kan Rögle bara få Södertälje ur balans kommer det att bli hemmaseger. Det kan det förvisso bli ändå, men det kommer troligtvis att bli en tät historia i morgon kväll. Dagsform kommer att spela en avgörande roll, vilket jag även hoppas på att hemmafavör skall göra. Utöver Demén och Salle, finns det risk för att RBK får klara sig utan Sjöa i morgon. Såvitt jag känner till är resterande spelare i truppen disponibla för spel. De tre hemmamatcherna mot Södertälje i elitserien 2008/2009 slutade 4-1, 4-5 efter sudden och avslutningsvis 6-2. Det vill säga sju av nio möjliga poäng. Ett starkt facit. I morgon finns en ypperlig möjlighet att suga in lite hockeyatmosfär redan vid lunchtid. Först beträder Rögle isen och sedan Södertälje. En bit mat på det och förutsättningarna blir goda för en optimal lunchupplevelse.
Ni kommer säkert ihåg honom, den oerhört skicklige backen Igor Stelnov. På tidigt 90-tal var han briljant i den grönvita dressen och utmärkte sig, förutom spelmässigt, med något i sammanhanget så ovanligt som blåa handskar. Alldeles för tidigt, vid 46 års ålder, avled Stelnov i veckan. OS- och VM-guld i all ära, men jag kommer att komma ihåg honom för hans tid i Rögle. Med blåa handskar som omslöt klubban dominerade han i många sekvenser isen. ”Han har blåa handskar, Stelnov” hade väl varit en lämplig hyllning till legenden i samband med morgondagens match. En gång och extremt kraftfullt. Tack för den tid som har varit och vila i frid. RLO sänder härmed sin kondoleans.
Som väntat blev det en tuff bortamatch mot Södertälje, som bjöd på betydligt bättre motstånd än vad vi har sett tidigare i kvalserien. Seger med 4-2 borta mot Södertälje är med beröm godkänt. Efter de två första perioderna kändes det dock som att SSK skulle gå segrande ur striden. Södertälje var bra, samtidigt som Rögle var relativt stillastående och spelade alltför svårt. RBK var helt enkelt sämre än Södertälje, tveklöst var det så. I tredje perioden kom Rögle ut betydligt vassare. Med ett rakare och mer fartfyllt spel lyckades Rögle vända på steken och således bärga tre friska pinnar. Starkt av spelarna. Sett över 60 minuter känns segern inte helt välförtjänt, men poängen är ju värda lika mycket ändå. Bara att tacka och ta emot. Noterbart är att Pavel Rosa hängde en kasse i afton. Ska han börja vakna till liv nu? Gärna för min del. Efter en härlig seger och fördelaktiga resultat i övriga matcher blir det oerhört lätt att unna sig en god natts sömn. Avslutningsvis RLOHT.
H: Kenny
O: Porseland
C: Torpet
K: Karlsson
E: Sjögren
Y: Tjärna
I morgon är det dags för en batalj mellan elitserielagen Södertälje och Rögle, den enligt min bedömning svåraste matchen i kvalserien för RBK. I elitserien blev det bara en poäng av sex möjliga uppe i Södertälje; förlust 2-3 och oavgjort 3-3. Ur ett extremt optimistiskt perspektiv kan man se en positiv trend i detta. Förlust, oavgjort… Vinst. Känns som ett halvhjärtat resonemang, men jag tycker inte att det låter helt fel. Det skulle verkligen smaka mumma med tre poäng i morgon. I Rögle är Tjärna tillbaka och tillför kraftfullt spel och defensiv spetskompetens. Då det för min del är ohållbart att åka till Södertälje en vardag, får jag förlita mig till TV4 Sport, som sänder matchen. Troligtvis ett bra alternativ även för många andra som inte heller har tid och/eller möjlighet att åka hela vägen till Axa Sports Center, som för övrigt är en fin arena med branta läktare. Självklart dock inte lika grann som Lindab Arena. Nu går vi in i ett viktigt skede av serien mina vänner. Det vill till att Rögle är på tårna från första nedsläpp. Mot tre nya poäng!
Övertygande spel, 5-1 mot AIK och serieledning. Det känns bra, riktigt bra. Rögle kontrollerade matchen och det var inget snack om saken idag. Trots framgång var det mellan varven riktig söndagsstämning i hallen, vilket är lite märkligt vid så här viktiga matcher. Många av spelarna gjorde det bra idag, exempelvis inledde Högardh med två viktiga mål och Mads tog ännu ett steg mot att bli kvalseriens kung. I 55 minuter gjordes jobbet, men de sista fem minuterna var under all kritik. Vad var det för inställning? Spelarna i A-laget är förebilder för unga spelare och det är samma A-lagsspelare som skall leverera underhållningen som vi på läktarna betalar för. Två glasklara motiv för att göra sitt jobb in i kaklet även när man leder med 5-1. Hur skulle det se ut om biografen skippade att visa de sista tio minuterna av en film bara för att den har varit bra fram tills dess? Det funkar inte. Hoppas för övrigt att skadan på Demén är mindre allvarlig än befarat. Han har haft tillräckligt med otur den här säsongen. Sammanfattningsvis har det varit en väldigt fin söndag. Tre friska poäng för Rögle, OK resultat i Södertälje och ett utmärkt resultat uppe i Leksand. Avslutningsvis RLOHT:
H: Högardh
O: Mads
C: Kenny
K: Karlsson
E: Cam
Y: Chris
Tveklöst har Rögle fått en kanonstart på kvalserien, men man ska vara medveten om att det kan svänga ruskigt snabbt. Trepoängssystemet medför att det gäller att vara på tårna i varje match. Dåliga trender kan nämligen få förödande konsekvenser precis som goda trender kan generera omfattande avancemang i tabellen. I morgon står AIK på programmet och tre grönvita poäng hade skapat arbetsro inför den efterföljande bortamatchen mot Södertälje. En sak i taget, vad väntar oss i morgon?
Klockan 16:30 är det nedsläpp. Grönvita krigare från den skånska myllan mot svartgula gnagare från huvudstaden. Elitserielag mot allsvenskt lag. Hemmalag mot bortalag. Jag både tror och hoppas på tre poäng i morgon. Om Rögle gör jobbet, så blir det seger. Om spelarna å andra sidan inte ger de där sista tio procenten, så kan det bli en ytterst otrevlig eftermiddag.
En intressant match i matchen är den mellan Kenny och Tärnström. Vilken av dessa giganter kommer att dominera isen i högst utsträckning? Det blir en tuff kamp mellan två oerhört skickliga backar. Vi lär få se två gamla Rögle-spelare i kollektivet AIK; Eriksson och Löfberg. Den förstnämnde kan komma att ställa till med lite oreda, den senare tror jag inte att vi behöver oroa oss för. Jag vill se full gas från första nedsläpp i morgon. Kan man få en bättre present än tre friska poäng på 30-årsdagen? Det har jag svårt att tro. Kom igen nu Rögle, framåt, mot seger.
Tacklingar i ryggen nära sarg är av generellt farligt slag och ska leda till avstängning. Det är tydligen kvalificerat skitsnack. En papperstiger av sällan skådat slag. Vilka fall som tas upp av disciplinnämnden och hur bestraffning utdöms verkar vara rena lotteriet. Efter Tjärnas tackling frossade media i blod och andra ”smaskiga” effekter av tacklingen. När Johan Adolfsson i AIK stod för en minst lika solklar förseelse, som dessutom beivrades av domaren, hände inte ett skit. Det uppstod ju inte något blodvite och media knackade troligtvis inte på hockeyförbundets dörr. Då agerar nämnden inte enligt deras egna riktlinjer.
Vad sänder det för signaler? Ställ till med ett jävla liv och blås upp händelser till osedvanliga proportioner, då kanske nämnden agerar. Inkonsekvensen irriterar mig och hockeyförbundets och disciplinnämnden spelar utan tvekan huvudrollerna i en välregisserad parodi. Noterbart är att jag kontaktade Lars G. Karlsson på hockeyförbundet och ifrågasatte varför de inte agerar mot Adolfsson, med uteblivet svar och absolut tystnad som följd. Tveklöst har berörda parter satt sig i en hyfsat taskig sits. Det finns inte en chans att de kan försvara avstängningen av Tjärna och hur denna motiverades. De är helt enkelt inkonsekventa och är troligen medvetna om det.
God morgon. Igår blev det klart att det var tack och hej för Leksands tränarduo, Tomas och Tomas, Kempe och Jonsson. När RLO kommenterade detta igår var frågan om ersättare inte löst, åtminstone inte offentliggjord. Sent igår kväll släpptes nyheten om den nya tränarkonstellationen. Nya tränare blir Christer Olsson och Niklas Eriksson. Vad tycker då RLO om detta tränarbyte? Se föregående anförande.
Jag tillhör de som gillar när man agerar när problem uppstår, men är ändå tveksam till Leksands panikåtgärd idag. Att ragga ny tränare under pågående kvalserie känns märkligt. Det är en kort serie om tio omgångar och vem kan sätta sin prägel på ett lag på så kort tid? Det känns som en panikartad chansning och det enda som skulle kunna hjälpa Leksand nu är ”en ny röst i båset” som det så populärt brukar kallas. Det ryktas om Boork, men jag tror att dårpannor som Siemensen eller Brithen skulle vara mer lämpliga beaktat rådande omständigheter. Vi får se hur det utvecklar sig, jag är mycket tveksam till om Leksands agerande är vettigt. Nu får vi verkligen hoppas att Leksand inte börjar spela i trans som följd av någon konstig tränareffekt, det skulle göra mig lite orolig. Nåväl, det känns som en panikåtgärd. Nu blir det fokus på slutspelshockey, fortsatt trevlig kväll!
Jag tyckte att det var dags att sätta ner foten och leverera på bortais. Det var precis vad Rögle gjorde idag. 6-1 borta mot Västerås är riktigt bra. Det var klasskillnad på lagen och Rögle visade prov på förvånansvärt hög effektivitet, vilket var otroligt härligt att se. Ett par onödiga utvisningar tyckte jag att Rögle drog på sig, men dessa kompenserades av ett mästerligt boxplay. Härligt Rögle, nu kastar vi oss över dagens RLOHT, för snart ska RLO gå in i en nattfas inför morgondagen.
H: Sjöa
O: Torpet
C: Mads
K: Kenny
E: Daniel J
Y: Porseland
En likvärdig, eller till och med värre, förseelse än Tjärnas tackling är redan nu ett faktum, dess konsekvens kunde mycket väl ha blivit allvarligare än den i Ängelholms ishall. Det spelar i och för sig ingen roll för konsekvensen verkar vara mer eller mindre egal. Tacklingar i ryggen nära sarg är av generellt farligt slag och ska leda till avstängning. Utifrån gällande praxis bör disciplinnämnden anse att en avstängning om två matcher utgör en skälig påföljd för Johan Adolfsson i AIK, efter hans tackling i ryggen på Oliver Ekman-Larsson efter 18:21 i dagens match mot Leksand. Man får ju hoppas att disciplinnämnden utgår från en likabehandlingsprincip och agerar konsekvent. Det är väl inte så att reglerna tolkas på olika sätt beroende på vilken klubb spelaren som har stått för förseelsen representerar. Nej, så kan det ju inte vara, således en skandal om inte Adolfsson stängs av. Då är det inte en konsekvent disciplinnämnd som styr och ställer i svensk hockey. Då vet jag inte vad man ska kalla det.
Hockeyförbundets disciplinnämnd har nu fattat beslut. Tjärna stängs av till och med söndagen den 22 mars, vilket innebär att Tjärna är indisponibel i de stundande kvalseriematcherna mot Västerås respektive AIK. Vad ska man säga om detta? Enligt min mening är det en skandal av sällan skådat slag inom svensk hockey. Om Tjärnas tackling bedöms som en tackling i ryggen, så får nog disciplinnämnden nyanställa rejält med folk om aktuell nämnd över tid skall kunna agera med någon som helst konsekvens och heder. Jag tycker att beslutet känns pinsamt för svensk hockey. Som jag har nämnt i tidigare anförande tycker jag att det är absurt att hårt och rakryggat spel skall straffas ut med järnhand, medan disciplinnämnden ser mellan fingrarna avseende diverse fula tjuvknep utanför spelet varje elitserieomgång, slutspelsomgång och kvalserieomgång. Det är inte helt obefogat att fundera kring två aspekter. Har nämnden stirrat sig blind på konsekvensen snarare än handlingen? Solklart är det så. Har nämnden tagit hänsyn till att det drabbade laget var ”folkets lag”, knätofsarna från Leksand? Det lämnar jag till var och en att bedöma.
Vad är det för ishockey vi vill se i Sverige? Man måste ställa sig frågan. Tydligen är det någon form av bisarr spelform, där det är helt OK att bete sig illa och svina runt friskt på diverse olika sätt, bara man inte spelar hårt och bestämt. Det är i alla fall dessa signaler som disciplinnämndens beslut sänder. Jag vågar nästan inte tänka på de konsekvenser som beslut som detta kan få för Tre Kronors möjligheter att konkurrera internationellt. På sikt kommer vi att se kuvade svenska spelare som varken kan dela ut eller ta emot tacklingar. Lycka till i landskamper mot USA, Kanada och Ryssland med flera. Sammanfattningsvis är jag riktigt besviken och i ärlighetens namn även ganska förbannad. Jag anser att beslutet är sjukt, otroligt sjukt. För er som vill ta del av disciplinnämndens redogörelse återges den nedan, beslut och skäl är hämtade från www.hockeyligan.se.
Beslut
Efter en match mellan Rögle BK och Leksands IF den 15 mars 2009, åläggs Mathias Tjärnqvist, Rögle BK följande straff för tackling i ryggen: Avstängning fr.o.m. den 17 mars t.o.m. den 22 mars 2009. Avstängningen avser ishockey och gäller deltagande i tävling/uppvisning. Bestraffningen innebär totalt 2 matchers avstängning.
Skäl
Disciplinnämnden har förutom anmälan från tävlingschefen Lars G Karlsson samt yttranden från Mathias Tjärnqvist och Rögle BK studerat ett flertal filmsekvenser från händelsen.
Enligt Disciplinnämndens bedömning utdelar Mathias Tjärnqvist, i en situation där båda spelarna jagar pucken, en tackling i ryggen på Anti Jussi. Till följd av att Anti Jussi i tacklingsögonblicket är i obalans och inte kan ta emot tacklingen på ett bra sätt blir följden att Anti Jussis huvud trycks upp mot plexit, varefter denne sannolikt förlorar medvetandet och faller handlöst i isen. Till följd av dessa mycket olyckliga omständigheter tilldrar sig Anti Jussi allvarliga skador. Tacklingar i ryggen nära sarg är av generellt farligt slag och ska leda till avstängning. Disciplinnämnden beaktar emellertid att det är olyckliga omständigheter som gör att Anti Jussi skadar sig och finner att detta förhållande inte ska påverka längden på avstängningen. Med beaktande av gällande praxis finner nämnden att en avstängning om två matcher utgör en skälig påföljd för Mathias Tjärnqvists agerande.
Avslutningsvis en fundering:
"Tacklingar i ryggen nära sarg är av generellt farligt slag och ska leda till avstängning".
Är disciplinnämnden konsekvent, eller har nämnden kanske "missat" att stänga av spelare med denna motivering tidigare?
I morgon är det dags för bortamatch i Västerås. Hade jag inte haft ett förvärvsarbete där det är minst sagt fullt upp, hade jag nog varit en av de grönvita på läktarna uppe i Västerås i morgon. I stället får jag förlita mig till Hockeykanalen; ett bra tips till er som inte har möjlighet att bege er norrut. Om Rögle kan spela på likvärdig nivå som i matchen mot Leksand, är jag övertygad om att det blir tre poäng. Om Rögle å andra sidan inte kommer upp i bättre standard än mot Växjö kommer det bli jäkligt tufft. Att det ska vara så svårt att spela borta. Jag tycker att det är hög tid för Rögle att sätta ner foten och visa kritikerna att RBK kan leverera även på bortais.
I skrivande stund har det inte kommit något besked angående Tjärna. Vi får helt enkelt se om han får delta eller inte. Jag utgår från att han är disponibel beaktat förseelsens natur. Det ska bli spännande att se stofilerna Juhlin och Hellkvist i Västerås, det är väl snart dags för de båda herrarna att lägga rören på hyllan. Eller är det så att gammal är äldst? Det hoppas jag inte den här gången. Jag tror att det är oerhört viktigt att få hål på Thalberg i ett tidigt skede, det kan bli skillnaden mellan att möta en levande vägg eller en medioker allsvensk målvakt. Gällande Arlbrandt ser jag gärna att han inte får alltför mycket utrymme. Med hårt och tight spel skall han kunna göras relativt harmlös. Det får minsann räcka att Åhsberg i Växjö gav mig svar på tal i fredags. Två totala felbedömningar på mindre än en vecka skulle inte vara särskilt upplyftande. Kom igen nu Rögle, visa var skåpet skall stå och ta position i toppen av tabellen. Uppåt, uppåt…
Jag är förvånad. Varför ska disciplinnämnden granska Tjärnas tackling? Igår tyckte jag att tacklingen på Antti-Jussi Niemi var klockren. Efter att ha beskådat den i lugn och ro i kväll står jag fast vid min åsikt. Tacklingen var klockren, den var helt perfekt. Givetvis är det olyckligt att Niemi drabbades av så pass allvarliga skador, men jag tycker att rättskiparen gjorde helt rätt som friade. Jag skulle bli väldigt förvånad om disciplinnämnden straffar Tjärna för hårt och rejält spel. Deras uppgift måste väl ändå vara att beivra fula tilltag som utgör väsentliga regelbrott, exempelvis den spearing som Bødker åkte på i Växjö. Ett vidrigt tilltag utanför spelet, som i och för sig inte fick någon allvarlig konsekvens, men man bör väl döma efter handling snarare än konsekvens? Om man börjar straffa ut det hårda och rakryggade spelet tror jag att svensk hockey kommer att gå en väldigt dyster framtid tillmötes. Jag hoppas innerligen att Tjärna inte får några påföljder.
Idag fick vi se ett helt annat lag än i fredags. Idag såg vi Rögle BK som vi ska se dem. De grönvita krigarna bjöd på propagandaspel och var klasser bättre än Leksand i hela matchen. Fart, tacklingar och trafik framför mål. Jo jag tackar, idag var det härligt att få äran att ta del av underhållningen. 4-2 speglar inte matchen, det kunde blivit mycket större siffror. 42-21 i skott, smaka på det. Två anledningar till att det inte stack iväg resultatmässigt var att Jere var grym i Leksands kasse och att Rögle, som så många gånger förr, hade problem att få pucken i nät. Utöver riktigt bra spel fick vi också se två riktigt feta tacklingar av klockren karaktär. Jacke förpassade Janne Huokko till isen, vilket medförde att han groggy fick kravla sig ut i båset. Ja, ni läste rätt, det var Jacke. Det tog tid att förstå det på läktarplats. Dessutom manglade Tjärna Antti-Jussi Niemi så att han fick föras till sjukhus. En stenhård tackling, helt enligt regelboken. Rögle var numret större idag, det var skoningslös slakt av blåvita masar som panikslagna fick försöka skydda sin egen kasse. Rögle skänkte inte en millimeter. Härligt Rögle, storartat. Så ska det se ut. Avseende individuella prestationer fanns det en kung på isen idag, Mads Bødker, dansk dynamit av högsta kvalitet, som på sedvanligt manér visade prov på excellent inställning.
H: Mads
O: Tjärna
C: Cam
K: Chris
E: Demén
Y: Karlsson
I morgon vill det till att Rögle lyfter sig flera nivåer jämfört med igår om vi ska kunna lämna Lindab Arena glada och nöjda, för att bege oss hemåt och avsluta helgen i dur. Jag vill se betydligt högre fart och mer noggrant spel. Då tror jag vi får följdeffekter i form av bättre backchecking och färre utvisningar. Det är så förbannat onödigt att ta hakningsutvisningar för att man inte bemödar sig att ta de där sista skären i varje byte. Hårt arbete är en grundparameter för viktoria.
Leksand förlorade på hemmais mot Södertälje i första omgången och fick således en riktigt tuff inledning på kvalserien. Det borde vara ett pressat lag som kommer till Ängelholm. Kammar de noll igen växer gapet i tabellen väsentligt. Kan Rögle knipa en trepoängare och skapa en lucka till Leksand om fem poäng så måste inledningen poängmässigt betraktas som tillfredsställande för Rögles del. Med hjälp av ett massivt publikstöd har jag goda förhoppningar om att Rögle ska kunna tända till och spela hem en seger i vad jag tror kommer att bli en jämn och tät drabbning.
Publiken i Ängelholm brukar kunna leverera humoristiska sånger med lite halvråa undertoner, vilket jag tycker är riktigt härligt så länge humorn bevaras. I morgon är det nog många som har genialiska idéer avseende diverse alster om Jan Huokko att förmedla. Ängelholmspubliken har ju tidigare inte fått chans att exekvera inom det ytterst tacksamma ämnet. Jag hoppas faktiskt att publiken inte börjar spinna loss på varför Jan Huokko blev känd som Janne Banan. Det känns lite uttjatat. Risken är att det kan skena ordentligt inom aktuellt område. I stället vill jag se distinkt fokus på att bära fram Rögle, det kan de behöva efter den bleka insatsen i Växjö. Mina damer och herrar, vi ses i ladan i morgon.
I veckan hände det igen. Sekretariatet i Göteborg lät klockan jobba lite extra för att gynna Frölunda. Visst ska man ha fördel av hemmaplan, men det skall vara inom ramarna för vad som är acceptabelt. Bara lägg ner, stäng av personerna som är ansvariga för det inträffade på livstid och ersätt dem med kompetent folk. Så jäkla svårt kan det inte vara att hitta någon som klarar av att starta och stoppa en klocka utan att fuska. Det är ju pinsamt för klubben. Det finns väl bättre sätt att marknadsföra ett lag än att agera på ett sätt som gör att det börjar pratas om de fuskande indianerna från Göteborg. Pinsamt agerande.
Gunnar Persson, jag är ledsen att behöva konstatera det, men efter matchen i Växjö kan jag inte ge dig eller spelarna annat än underkänt. Det såg stelt ut redan från början, farten saknades och en hel del naiva misstag begicks. Trots det ledde Rögle med 2-0 långt in i andra perioden, en ledning jag anser att Rögle skall kunna försvara genom att stänga matchen. I stället vände Växjö på steken och Rögle fick slita för att kvittera och rädda poäng. Efter stabilt agerande av Torpet på straffarna och en distinkt avslutning av Karlsson blev det ändå två pinnar med ner till Skåne.
Jag tycker att man kan kräva tre poäng mot Växjö. Därav ger jag underkänt avseende resultat. Dock var det värsta och mest oroväckande hur Rögle genomförde matchen spelmässigt. Om det finns olika nivåer av underkännande, anser jag att spelet var mer underkänt än resultatet. Två poäng är ändå två poäng. Som jag ser det finns det två möjliga förklaringar till att det inte klaffade idag. Spelarna kan ha tappat matchtempo i uppehållet och var i behov av en genomkörare innan det rätta stinget i spelet infinner sig, eller kan det vara så att spelarna inte är av rätt virke för uppgiften att rida ut den storm en kvalserie kan utgöra. Låt oss hoppas på det förstnämnda.
Då till diverse funderingar. Noterbart var att Micke Gath, till skillnad från många andra grönvita spelare, var på hugget. Han kämpade, skapade och nätade. Imponerande insats från hans sida. Dessutom presterade Tommy och Baggen över förväntan i de byten de fick göra. Då till de mindre trevliga observationerna. Jag misstänker att någon hade lagt fästvalla under rören på Abbotts, det var länge sedan jag såg dem så bleka och befriade från fart. Jacke och Rosa var fruktansvärt dåliga igen, det är nog läge att förpassa de båda herrarna till bänken. Det har det i och för sig varit länge. Så blir det dock inte, högavlönade spelare sätter man ju inte på bänken. Det kan ju medföra att man trampar på någon öm tå. Rosas straff är en historia för sig. Först trodde jag att han var på väg ut i utvisningsbåset och sedan ut i avbytarbåset. Efter en sicksacktur i semestertempo föste han sedan pucken rakt på målvakten. Ofattbart uselt. Den gamle RBK-liraren Åhsberg satte RLO på plats idag, han visade att han håller även i kvalserien. På den punkten hade jag helt enkelt fel, det är bara att erkänna.
Något som störde mig en hel del var att spelarna såg nöjda ut efter matchen. Hur kan man vara nöjd med två poäng och/eller hur matchen genomfördes? Man måste acceptera att kraven är högre på dagens Rögle än vad de var när RBK hade ett mindre namnkunnigt lag. Framförallt måste spelarna ha högre krav på sig själva än vad de uppenbarligen har. Man kan inte se nöjd ut efter en skitmatch mot Växjö med poängtapp som följd. Man ska vara röd i ansiktet av ilska och lämna isen så fort det bara går. Sammanhanget är väl elitidrott snarare än samkväm för nöjes skull. Avslutningsvis RLOHT, som idag är utplockad av en självutnämnd expert, låt oss kalla honom Kent Agent, en herre med omfattande rutin och extraordinär spetskompetens.
H: Gath
O: Mads
C: Karlsson
K: Demén
E: Sondell
Y: Strbak
I morgon smäller det, kvalserien drar igång och Rögle inleder borta mot Växjö. En bra start på kvalserien lär vara en nyckelfaktor för ett framgångsrikt utfall efter tio omgångar. Det är med omfattande anspänning man kommer att slå sig ner på sin stol på sektion A. Jag hoppas verkligen att de grönvita åskådarmassorna, jag antar nämligen att det är många från Ängelholm med omnejd som beger sig till Växjö i morgon, kommer att få hemmapubliken att framstå som en fårflock på grönbete. Ett par grönvita kassar skulle nog inte försämra de redan på förhand goda förutsättningarna. För er som inte ska till Växjö finns förresten en möjlighet att se matchen på S24. Vad finns då att säga om motståndarna i kvalserien?
Jag inleder lite annorlunda. Man får de domare man förtjänar; inget snack om saken. Eftersom de bästa domarna fokuserar på slutspelet, finns det en risk att vi kommer att få se svajiga domarinsatser i vissa matcher i kvalserien. Alla lag kan drabbas, men på något sätt oroar detta faktum mig. Låt oss hoppas på att domarna kan hantera sitt jobb på ett tillfredsställande sätt och att vi slipper se några matchavgörande grodor. Domarna är givetvis inte den största motståndaren, om de ens blir en motståndare, för det är enligt min mening Södertälje. Det kommer inte att bli några lätta matcher, men onekligen är Rögle det bästa laget i kvalserien. Dock är det inte alltid de bästa lagen som toppar tabellen i en kort serie över tio omgångar. Nedan följer en kort kommentar om respektive motståndare i kvalserien.
Södertälje
Jag börjar med det på förhand största hotet. Södertälje kommer liksom Rögle från elitserien, troligtvis med ett bevarat elitserietempo i laget. SSK blandar och ger, kan man få dem ur balans kan de vara riktigt dåliga. Å andra sidan har de kapacitet att spela riktigt bra hockey. De har fått förstärkning i kassen i form av Henrik Karlsson och bland backarna återfinns bland andra den gamle Rögle-liraren Daniel Josefsson. Offensivt har SSK en del riktigt farliga lirare, däribland Klasen och Umicevic. Jag förväntar mig en riktigt svår bortamatch uppe i Södertälje. Mitt tips: Tvåa i kvalserien.
Leksand
Leksand, solklara segrare i allsvenskan, är enligt många också det klart bästa laget från allsvenskan. Mellan stolparna kan vi få se en riktig joker; Jere, som faktiskt får en otroligt bra, eller ruskigt obehaglig beroende på perspektiv, möjlighet att slå Rögle på fingrarna för att han fick lämna plats åt Jürgen. Om Jere står i matcherna mot Leksand gäller det att skjuta högt, där finns det luckor. På backplats finner vi bland andra numera rikskände Janne Huokko. Vidare är Prestberg, Petrovicky och Micke Karlberg bara några av Leksands många meriterade forwards. Leksand är tveklöst ett riktigt bra lag, som kommer att bjuda på kvalificerat motstånd. Näst svåraste matchen i kvalserien bör vara den uppe i Leksand. Mitt tips: Trea i kvalserien.
AIK
Huvudstaden representeras i kvalserien av ett klassiskt kollektiv, med undantag för Dick Tärnström, med erfarenhet från spel i bland annat Pittsburgh, Edmonton och inte minst Tre Kronor. Tärnström är för AIK vad Kenny är för Rögle; en nyckelspelare av högsta klass. Generellt är det kollektivet AIK som utgör hotet, inte de enskilda lirarna. Två bekanta ansikten återfinns i den gulsvarta dressen; speldirigenten Henrik Eriksson och den otroligt begränsade Herr Löfberg. Hoppas jag slipper äta upp det här, men det enda Löfberg kan är att skjuta. I övrigt håller han knappt i lingonserierna. Mitt tips: Fyra i kvalserien.
Västerås
Någon mer än jag som tänker på Patrik Juhlin, som spelade i Västerås redan på 80-talet? Kommer han fortfarande att göra minst ett mål per match mot Rögle? Jag hoppas inte det, men nummer 55 i Västerås har alltid framtvingat obehag i Rögles försvarszon. En annan gammal uv är Stefan Hellkvist. Är det verkligen kvalserien 2009 som skall spelas? I kassen lär vi få se Thalberg, en labil person, som dock kan göra fantommatcher mellan varven. Känns som ett osäkert kort i en kvalserie, men kan lika gärna stå som matchvinnare i enstaka matcher. Arlbrandt ska de grönvita krigarna kunna proppa tidigt i matcherna, så bleknar den lille troligtvis ganska snabbt. Om han däremot får tid och utrymme, så kan det bli ett smärtsamt återseende för oss på läktaren. Mitt tips: Avhängda tidigt och femma i kvalserien.
Växjö
Filmningar, gnäll och griseri. Det är vad vi kan förvänta oss av Växjö, ett lag som ligger lika långt från mitt hjärta som byn Rögle ligger från storstaden Tokyo. Växjö är ytterst orutinerat i kvalseriesammanhang och de kommer inte att ha en suck i kampen om de två översta platserna i tabellen. Däremot kan de med sitt oorganiserade cowboyspel överraska i enstaka matcher. Med kyla och systemspel ska de dock inte vara något hot. Det gäller för Rögle att utföra sitt jobb med ackuratess. Gör man inte det kan man falla mot vem som helst. I Växjös trupp ingår en gammal bekant, Daniel Åhsberg. Han var för vek när han spelade i Rögle, men har på senare tid levererat i allsvensk miljö. Håller han måttet i en kvalserie? Jag är skeptisk. Mitt tips: Avhängda tidigt och jumbo i kvalserien.
Beskedet kom idag. Gunnar Persson fortsätter i Rögle BK och hans kontrakt sträcker sig, utöver kvalserien, över de två kommande säsongerna. Nyheten känns inte helt oväntad. Jag misstänkte att det fanns en option på förlängning när Gunnar kontrakterades till kvalserien. Jag prickade inte helt rätt, men heller inte långt ifrån målet. Never mind, det viktiga är att klubben har hittat en långsiktig lösning i tränarfrågan och jag tror att Gunnar Persson är ett bra val. I morgon siktar jag på att publicera en kort analys av motståndarna i kvalserien och mina tankar inför densamma. Stay tuned!
Det var fördel Almtuna, de hade saken i egna händer. Idag började Uppsalalaget dessutom riktigt bra och dominerade den första perioden totalt. Därefter drog Almtuna, på löpande band, på sig alltför korkade utvisningar, vilket enligt min mening medförde att Växjö kunde gå segrande ur striden. Således är det nu kvitterat till 1-1 i matcher; spännande, riktigt spännande. Som vanligt störde jag mig på Växjö, de värsta hollywoodkycklingarna i vårt avlånga land. Jag har aldrig sett ett kollektiv som ägnar sig mer åt diving än hockey, men idag var det riktigt nära. Det är nog ingen som har missat det, men mina sympatier för Almtuna har inte direkt blivit mindre. Vid närmare eftertanke är det nog snarare så att min aversion mot Växjö har tilltagit ytterligare. Det är solklart att det är tanken på att Växjö förlorar som triggar mig just nu, inte tanken på att Almtuna vinner. Hoppas verkligen vi slipper Växjö i kvalserien.
I helgen har det spelats SM i bordtennis i Helsingborg. Utan att överdriva kan jag konstatera att det blev jäkligt mycket pingis i helgen, närmare bestämt 13 timmar. Bordtennis är en riktigt bra livesport, men saknar direkta beröringspunkter med hockey. Det enda som påminde mig om hockey i Idrottens Hus var att Sondell tog guld i 20-årsklassen. Pingisguld till Sondell. Ja, helt korrekt uppfattat. Det var dock inte Daniel som hade nästlat sig in bland ungtupparna, det var Johan Sondell från Söderhamn som knep medalj av ädlaste valör. OS-meriterade Jens Lundquist kammade hem herrklassen. Igår fick vi chansen att se legender som J-O, Jörgen och Äpplet. Alla tre fick dock se sig besegrade innan semifinalspelet inleddes i förmiddags. Kanske inte fel med ett generationsskifte. Man kan misstänka att de gamla rävarna inte grävde ner sig allt för djupt efter sina respektive nederlag. Spelledigt på söndagen... Skål… När det är brist på hockey kan jag rekommendera er att spana in lite bordtennis om det spelas på rimliga avstånd från hemmet. Dock rekommenderas inte mer än 13 timmar på en helg, optimerad exponeringstid bedöms till cirka sex (6) timmar. Dessvärre lindras inte det tilltagande hockeysuget det minsta av att följa pingisboll efter pingisboll fram och tillbaka. Må dagarna fram till kvalseriestart gå fort, jäkligt fort.
Något som man har gått och gnuggat på ett tag är vad Rögles ytterst bristfälliga resultat på bortais kan bero på. Det måste finnas en förklaring till att laget har spelat 18 raka matcher utan vinst utanför den trygga hemmaborgen. När man når den nivån måste man söka felet på högre nivå än bland grovjobbarna på isen. Ledarskapet måste ha fallerat på något sätt; frågan är hur? Missförstå mig inte, Piva och Hellqvist fick ut riktigt mycket ur materialet i början av säsongen och resultaten på hemmaplan kan man absolut inte klaga på. Bortaspelet är dock ett helt annat kapitel.
En möjlig förklaring skulle kunna vara mental oförmåga eller låsning när det gäller att bära med sig kunskap och kanalisera densamma till framgångsrikt verkställande på annan plats än där den dagliga träningen utövas. Det psykologiska fenomenet situationsanpassat lärande kan utgöra grund för argumentet. Det är i omfattande studier bekräftat att det är lättare att återerinra inlärd information om man skall göra det på samma plats som där inlärningen skedde. Kan det vara så att spelarna har fastnat i något som skulle kunna benämnas det situationsanpassade lärandets fälla?
Det känns märkligt, för fenomenet bör vara detsamma för alla lag. Det enda jag kan tänka mig är att spelarna, som följd av otillräckligt ledarskap, totalt har misslyckats med att bära med sig sitt kunnande från Lindab Arena till andra fysiska platser. Om fallet är så hoppas jag innerligen att Gunnar Persson har nyckeln till det kollektiva mentala lås som kan ha drabbat Rögle BK. Det krävs poängleverans på bortaplan om ett nytt elitseriekontrakt skall kunna säkras. Inget tvivel om det. Kunnandet finns där, det handlar bara om att få ut det. Om Gunnar inte hittar rätt nyckel får han helt enkelt ta och sparka in dörren för att hitta lösningen. Proaktivt agerande är viktigare än vad det har varit på länge.
Ibland dyker det upp diskussioner och frågor som berör. För att uttrycka mig milt passar kronprinsessans stundande bröllop in i denna kategori. Självklart vill kungen och hans supportrar, rojalisterna, att vi skattebetalare skall betala för kalaset. Det känns dessutom oerhört bekvämt att åberopa att det här bröllopet minsann inte är en privat angelägenhet, det här är ju av yttersta vikt för staten. Må så vara, det är väl svårt att säga emot att det åtminstone tangerar gränsen för att klassas som en statlig angelägenhet. Helt OK för min del om staten finansierar ett normalt bröllop för en normal person som råkar ha fått en titel utan konkurrens baserad på kompetens, men det är däremot inte rätt att i sammanhanget slå på den största av alla trummor med skattepengar som fundament. Något vettigare måste väl likviden kunna användas till. I stället för att mina skattepengar läggs på ett haussat bröllop ser jag gärna att kulorna går till grönvita nyförvärv; eller varför inte till skola, sjukvård eller äldrevård.
Lottningen känns bra, men den hade troligen varit ännu bättre om man hade vänt på den. Jag tror att det kommer att vara av yttersta vikt att få en bra start och därför hade det varit skönt att ha playofflaget och Västerås på hemmaplan i ett tidigt skede. Å andra sidan kan man vända på resonemanget. Kan Rögle vinna de tre första matcherna, varav två på bortais, har en otroligt bra grund att stå på skapats inför fortsättningen. I mitten av spelschemat väntar ett ofattbart viktigt dubbelmöte med Södertälje. Är det någon match man kan förlora, så är det i och för sig borta mot SSK. Detta förutsätter givetvis att de grönvita krigarna levererar i övriga matcher. Det är en rysare vi går tillmötes, en riktig rysare. När det gäller som mest brukar upplevelsen bli som bäst. Bara det inte blir alltför spännande, då finns det risk för att en god upplevelse kan övergå i outhärdlig anspänning. Hur många har till exempel klara minnesbilder från de sista minuterna mot Mora förra året? Inte jag i alla fall, anspänningen förpassade mig till något märkligt tillstånd. Det är svårt att sätta ord på det. Nedan följer Rögles matcher i kvalserien. Har ni inte gjort det redan är det bara att sätta igång med att notera i kalendern.
Fredagen den 13 mars: Almtuna/Växjö – RBK
Söndagen den 15 mars: RBK – Leksand
Onsdagen den 18 mars: Västerås – RBK
Söndagen den 22 mars: RBK – AIK
Tisdagen den 24 mars: Södertälje – RBK
Fredagen den 27 mars: RBK – Södertälje
Måndagen den 30 mars: AIK – RBK
Torsdagen den 2 april: RBK – Västerås
Måndagen den 6 april: Leksand – RBK
Torsdagen den 9 april: RBK – Almtuna/Växjö
Almtuna skrällde i afton borta mot Mora, enligt min mening det bästa av de fyra playofflagen. Dock får logik ibland stå åt sidan för det oväntade, vilket vi fick ett kvitto på när Almtuna gick till playoff 2. Där väntar Växjö. Dagens match mellan Mora och Almtuna var ett riktigt sömnpiller. Det var faktiskt, för ovanlighetens skull, en riktigt tråkig och dessutom relativt tam match. Noterbart var att Fredrik Vestberg tillhörde en av planens bästa spelare och dessutom skrevs in i målprotokollet.
Igår falsifierades min hypotes om att Troja skulle stjäla platsen i playoff 2 från Växjö. Något oväntat knäckte Växjö säsongens rödvita överraskning från Ljungby i två raka matcher. Jag tyckte med facit i hand att det var rättvist sett över två matcher, inget snack om det. Kanske var Troja-spelarna nöjda efter att ha tagit sig till playoff. Vem vet? Det känns i alla fall inte som en orimlig bidragande orsak till att säsongen tog slut för Troja.
Jag tycker att Almtuna känns något mer stabila än Växjö som relativt planlöst tutar och kör. Jag både hoppas och tror att Almtuna tar sig till kvalserien. Växjö ligger mig inte särskilt varmt om hjärtat, men framförallt hade det varit roligt med ett överraskande lag kvalserien. Eftersom jag tippade fel i båda mötena i playoff 1, utgår jag från att jag får fel även den här gången. Således blir jag inte förvånad om vi får se Växjö i kvalserien. Vi får helt enkelt hålla oss lugna och se hur det utvecklar sig.
Som jag förmedlade tidigare tyckte jag inte att det var någon sevärd match idag. Dock var intervjun med Almtunas målvakt Mark Owuya efter matchen betydligt mer underhållande. Owuya som är utlånad från Djurgården höll inte igen och bjöd på en hel del oväntade kommentarer som fick den kvinnliga reportern på TV4 något ur balans. Inte heller dagens expertkommentator hade det särskilt lätt när det gällde att försöka hålla sig seriös. Det har jag full förståelse för. Owuya är även känd från Idol som Mark in da Park och om han skall bidra till att Rögle inte klarar av att säkra nytt elitseriekontrakt vet jag faktiskt inte vad jag ska ta mig till. Klicka på länkarna nedan, så förstår ni nog vad jag menar.
Då var tiden kommen för att titta på grönvit plusminus-statistik hänförlig till elitserien 2008/2009. Tvillingarna Abbott ligger i topp även när man tittar på denna statistik, vilket är ytterligare ett kvitto på hur viktiga de har varit för Rögle i elitserien. Låt oss hoppas att de fortsätter på samma fina sätt i kvalserien. Det är nog bara en fråga om inställning. Topp 3 respektive de tre i särklass värsta syndarna i det absoluta bottenträsket avseende plusminus-statistik presenteras härmed.
Topp 3
Cam Abbott (14)
Chris Abbott (9)
Sebastian Karlsson (7)
Bottenträsket
Peter Högardh (-18)
Andrée Persson (-21)
Jakob Johansson (-26)
Modos Per-Åge Skröder tog hem poängligan i elitserien med 59 poäng, fördelat på 30 mål och 29 assist. Främste poängplockare i Rögle var under elitserien Cam Abbott med 39 poäng, vilket placerade honom på nittonde plats i den totala poängligan. Topp 5 i den interna poängligan följer nedan.
Cam Abbott 39 (18+21)
Cris Abbott 38 (18+20)
Jakob Johansson 33 (9+24)
Kenny Jönsson 30 (6+24)
Andrée Persson 28 (15+13)
Det är dags att summera säsongens utdelade poäng i RLOHT. I varje match som jag har haft möjlighet att ta del av och analysera har bokstäverna i ordet HOCKEY delats ut till de sex bästa spelarna i Rögle. Poäng har tilldelats i fallande skala enligt följande: 10, 8, 6, 4, 2 och slutligen 1. Det är väl inte någon praktskräll att Kenny hamnade i topp, övriga fem har dock varit positiva överraskningar. Härligt. Säsongens ackumulerade RLOHT är baserad på 45 bedömda matcher, eftersom tio matcher i serien inte har kunnat bedömas på ett rättvisande sätt. Detta dels beroende på usla TV-sändningar vid ett antal bortamatcher samt några missade matcher, varav två i hemmaborgen (DIF och SSK under 2009). Nedan följer de sex spelare i den grönvita dressen som har samlat ihop flest poäng.
H: Kenny (156)
O: Cam (153)
C: Chris (124)
K: Sondell (118)
E: Karlsson (108)
Y: Jürgen (85)
Kalla hem Sebastian Ström för att försvaga Västerås i kvalseriespelet var min bestämda uppfattning tidigare. Nu är det dock bestämt att Ström ska spela vidare i Västerås. Det är bara att erkänna att Roger Hansson har sytt ihop en bättre lösning än vad jag hade kunnat tänka mig var möjligt. Ström spelar alla matcher i kvalserien utom de mot Rögle. Helt perfekt, på så vis främjas Västerås möjligheter att stjäla poäng mot de lag som på förhand utgör rimliga hot mot Rögle (Leksand och Södertälje) samtidigt som Ström får nyttig erfarenhet av kvalseriespel. Jag lyfter på hatten för Roger Hansson och hans kumpaner.
När jag något senare än beräknat, beroende på att förvärvsarbetet kallade på akut uppmärksamhet, anlände till Lindab Arena idag fick jag se en tempofylld träning. Det verkade generellt sett vara taggade spelare på isen och jag hoppas att det verkligen var den nytändning som det såg ut att vara. Kenny glänste med några på varandra följande volleystyrningar på dagens träning, det såg riktigt imponerande ut från restaurangplatsen. På tal om restaurang, idag var det pärlfiskfilé på menyn. Mig veterligen är det en utrotningshotad fisk, så vi får väl hoppas att det i själva verket var pärlhavsmus man inmundigade. Värt att nämna är att Magnus Wennström kommer att vara Gunnar Persson behjälplig i arbetet med att leda laget mot nytt elitseriekontrakt. Jag gillade verkligen när Gunnar poängterade att det gäller att sätta laget framför allt annat, oavsett hur mycket speltid man får som individ.
Rubriken riktar sig till seriekortsinnehavare. Ni andra får snällt vänta och se vad som blir över. I morgon, tisdag, inleds biljettförsäljningen på kansliet och den pågår till och med fredag. Den 10 mars släpps sedan biljetter även till allmänheten, som dock kan köpa ståplats redan från och med i morgon. För oss som sitter på högra sittplats går paketet loss på 1 000 SEK. Jämnt och bra. Det kan vara bra att passa på att köpa kvalseriekort redan i morgon, antingen i samband med Gunnar Perssons första träning med laget eller på kvällen då det är extraöppet till klockan 19:00 på kansliet.
Efter diverse rykten, spekulationer och hemlighetsmakeri i helgen blev det officiellt idag. Gunnar Persson ersätter Piva och Björn som tränare i Rögle BK. Som jag har förstått det gäller kontraktet för kvalserien, men indikationer om en långsiktig lösning gör att jag misstänker att det finns en option på förlängning under förutsättning av att Rögle säkrar nytt elitseriekontrakt. När Persson 2004-2006 var i Rögle tycke jag att han kändes stabil och jag är övertygad om att han är ett klokt val för framtiden. Jag förstår att klubbledningen agerade, det håller nämligen inte att spela 18 raka bortamatcher utan att vinna. Senast Rögle vann på bortais var den 1 november 2008. Fakta som ger en rysningar. När det når den nivån måste man faktiskt ifrågasätta tränarna, även om det är spelarna på isen som skall göra grovjobbet. Skall kvalserien sluta i dur måste Rögle börja vinna även på bortais, låt oss hoppas att Gunnar Persson kan få fart även på bortaspelet. Ändå tycker jag att vi ska tacka Piva och Björn för deras insatser i klubben, men framförallt vill jag passa på att hälsa Gunnar Persson välkommen till Rögle BK.
Självklart pumpades det, på sedvanligt manér, diverse gamla lantliga diskodängor ur ljudanläggningen i Ljungby, men på isen var det Rock´n´Roll i en svängig match med många olika ansikten. Ena stunden fick Troja tag i en välstämd gitarr och nästa stund kom Växjö in med en lika välstämd bas, som dessutom ackompanjerades av trumspel i takt. Dock präglades större delar av matchen av ostämda instrument som inte fungerade särskilt bra tillsammans, men uppträdet fortsatte ändå och publiken levde sig med i spektaklet. Det var på något sätt en härligt halvskitig underhållning. Det var Rock´n´Roll. När man har vant sig vid systemspel i elitserien, var det ganska kul att se playoff-hockey. Det liknar inte det kontrollerade spel som i många fall levereras i elitserien. Man har vant sig vid att beskåda uppträden från symfoniorkestrar som slaviskt, efter detaljerade noter, hanterar sina välstämda instrument med bravur. Idag fick man se något helt annat, kaotisk Rock´n´Roll. Hur slutade då matchen? Efter 60 minuter stod det 5-5 och efter förlängning gick Växjö segrande ur striden. I dagens andra match drog Almtuna det längsta strået, även här efter förlängning. Tight och tufft, precis som det ska vara i playoff. Vi får nog förbereda oss på lite annorlunda hockey i kvalserien.
Det blir föga förvånande en lång säsong mina vänner. Det preliminära spelschemat för årets kvalserie återges nedan. Noterbart är att omgång 1 och 6 innebär fredagsmatch. Jösses, det får mig att tänka på gamla goda tider i ladan. Låt oss hoppas på spel i hemmaborgen åtminstone en av dessa omgångar, gärna redan i första. Det är bara att plocka fram kalendern och börja lägga in datum och tider för matcherna. Personligen kör jag med en gammal klassisk filofax, vilket kan tyckas hyfsat omodernt. Det är nog bättre att hantera allt i mobilen och synka densamma med datorn, men den gamla skolans kalenderanvändande har också sin charm. Det spelar mindre roll hur man förbereder sig inför kvalserien, det viktiga är att man gör det på ett sätt som passar en själv. Jag är övertygad om att folk redan har börjat sätta upp lappar på jobbet och på kylskåpet där hemma samt har stämt av kalendern och kanske till och med anpassat densamma efter de datum då Rögle skall samla poäng till ett förnyat elitseriekontrakt.
Omgång 1: Fredagen den 13 mars (19:00)
Omgång 2: Söndagen den 15 mars (16:00)
Omgång 3: Onsdagen den 18 mars (19:00)
Omgång 4: Söndagen den 22 mars (16:00)
Omgång 5: Tisdagen den 24 mars (19:00)
Omgång 6: Fredagen den 27 mars (19:00)
Omgång 7: Söndagen den 29 mars (16:00)
Omgång 8: Torsdagen den 2 april (19:00)
Omgång 9: Måndagen den 6 april (19:00)
Omgång 10: Torsdagen den 9 april (19:00)
Idag börjar playoffspelet. Mora, Växjö, Almtuna och Troja skall göra upp om den sista kvalserieplatsen. Troja inleder mot Växjö och Almtuna skall ta sig an Mora. Jag tror faktiskt att Troja slår formsvaga Växjö i två raka matcher och att Mora slår bortasvaga Almtuna med 2-1 i matcher. Sedan är jag rädd för att Mora kammar hem två raka mot Troja, eftersom grabbarna från Ljungby då börjar inse vad de kan ställa till med. Glöm inte var de befann sig förra säsongen. Skulle jag tippa enbart med hjärtat skulle jag tippa Troja till kvalserien. Att få åka till Ljungby för att spela hem tre poäng vore riktigt roligt. Snacka om överfull ishall i Ljungby. Snacka om tacksam miljö för att skapa en otroligt kraftig ljudkuliss. Spana in nedan för playoffspelets schema, som jag har hämtat från Swehockey, en informationsmässig guldgruva.
Playoff 1
Match 1
Klockan 16.00
Söndagen den 1 mars 2009
Almtuna IS-Mora IK
IF Troja/Ljungby-Växjö Lakers HC
Match 2
Klockan 19.15
Tisdagen den 3 mars 2009
Mora IK-Almtuna IS
Växjö Lakers HC-IF Troja Ljungby
Eventuell match 3
Klockan 19.15
Onsdagen den 4 mars 2009
Mora IK-Almtuna IS
Växjö Lakers HC-IF Troja Ljungby
Playoff 2
Match 1
Klockan 16.00
Lördagen den 7 mars 2009
Match 2
Klockan 19.00
Måndagen den 9 mars 2009
Eventuell match 3
Klockan 19.00
Tisdagen den 10 mars 2009
I en för Rögle betydelselös match i den sista omgången av elitserien åkte de grönvita krigarna på storstryk. HV krossade Rögle, i alla fall om man ska lita på resultat och skottstatistik. Eftersom jag hade lovat någon som tycker att jag lägger lite för mycket tid på hockey att inte se den sista matchen i elitserien om den var betydelselös, fick det kort och gott bli så. Man ska stå för sitt ord. Det känns dessutom som om det kan vara vettigt att samla energi inför de viktiga matcher som väntar i kvalserien, i stället för att ägna matchen i Jönköping alltför stor uppmärksamhet. Jag både tror och hoppas att de grönvita ledarna och spelarna redan har börjat fokusera på väsentligheterna. Det spelar ingen roll hur spelet såg ut igår kväll, det enda som spelar roll i nuläget är hur väl förberedda Rögle kommer till kvalserien. Noterbart från gårdagen var att Sjöberg spelade med Kenny samt att Porseland och Erkgärds placerades i fjärdefemman. Är Sjöberg sjätteback nu?
Precis som det gjorde för Rögle i torsdags, gällde det igår för Troja att göra sitt eget jobb och samtidigt hoppas på ett fördelaktigt utfall mellan andra parter. Precis som i torsdags blev detta utfall optimalt. Den stora skillnaden mot i torsdags var att Troja gjorde sitt jobb, det gjorde dessvärre inte Rögle. Således knep lilla Troja den sista playoffplatsen, imponerande. Det är bara att lyfta på hatten och gratulera. Tänk om Rögle får spela kvalserie uppe i trånga och slitna Sunnerbohov, läge för kultmatch i en av mina favoritarenor. Det vill jag lova. Jag vill dessutom vara tydlig med att det känns helt fantastiskt att Trojas framgångar medförde uteblivet playoffspel för rödhökarna från Malmö. Helt fantastiskt.
Låt oss backa bandet lite. Jag hade just varit och spelat eventhockey i Landskrona. Visst, man kan kalla det vad man vill, men utöver ett fåtal personer som åtminstone sysslade med något som liknade hockey så vet jag inte vad en lämplig benämning skulle kunna vara. Skit samma, det var i alla fall förbannat trevligt. På vägen hem i bilen var vårt auditiva fokus riktat mot P4. Det var i stort sett klart att Troja skulle vinna och Leksand ledde med 2-1 när vi lämnade Landskrona. Härligt. Troja fortsatte att övertyga och krossade Sundsvall. Däremot kvitterade Malmö och tog matchen mot Leksand till en mållös förlängning. Olidlig spänning. Troja eller Malmö i playoff?
Avgörande via straffar. Minst sagt ett välregisserat drama. Efter de tre ordinarie straffarna var det inte avgjort. Hur skulle detta sluta? Vem skulle knipa sjundeplatsen? Leksand hängde dit sin straff, även om domaren först slog av den för att sedan efter samtal med linjeman korrigera till mål. Lite irriterat i Malmös bås i det här läget. Nu gällde det för Malmös lille kelgris, Carl Söderberg, att visa vilket virke han var gjord av. Inte som bäst när det gäller tydligen. Stackars lille Carl lyckades inte sätta pucken i nät. Enligt min mening ett lyckligt slut, ett oerhört lyckligt slut.
Kocken ställde fram de utifrån förutsättningarna bästa möjliga råvarorna. Förutsättningarna var helt enkelt optimala. Låt mig presentera en skinande och exklusiv guldbricka fylld med godsaker av högsta kvalitet och med utsökt smak. Därtill serveras ofattbart goda chanser till ett förnyat elitseriekontrakt till efterrätt. Själv hade jag gärna tackat ja och tagit för mig utan att skämmas. Jag antar att ni hade gjort detsamma. Men eftersom Rögle inte tog vara på möjligheten att mumsa på det goda på framgångens gyllene bricka, ska jag presentera en alternativ bricka.
Jag får då plocka fram en gammal och maskbesudlad dammig bricka av billigaste slag. På denna dukar jag fram sunkiga nudlar från Lidl och skabbiga köttprodukter, som till 90 procent består av nermalda ben och klövar, från EuroShopper. Detta garnerar jag med en biljett till helvetet, kvalserien. Det var den här brickan som Rögle valde att avnjuta i afton. Mycket märkligt att man inte tar för sig av det goda inom elitidrott. Jag kan förstå om man av moraliska eller religiösa skäl väljer märkliga vägar i livet, men fan inte inom elitidrott och företagande, som det i grund och botten faktiskt handlar om för Rögle BK.
Dags för raka puckar. Dags att se sanningen i vitögat. Både Djurgården och Modo kammade noll idag, vilket innebär att Rögle vid seger i afton hade varit en ynka poäng efter dessa båda konkurrenter inför sista omgången. Två smått osannolika möjligheter kunde ha öppnats om Rögle hade gjort sitt jobb. Dessvärre blev det inte så. I stället blev det grönvit förlust i hemmaborgen, trots mängder av chanser och ett för dagen relativt tafatt Linköping, som bjöd på stora ytor. Ribban lades från början, då RBK brände två solklara frilägen. Redan då började jag ana ett obehagligt tillika välbekant mönster, i form av ineffektivitet när det gäller som mest.
Det är synd att Rögle lider av oförmåga att knyta säcken. Spelet var det faktiskt inget större fel på idag. Exempelvis vann RBK skottstatistiken med 54-24. Det är jävligt svårt att klaga på att Rögle sköt för lite den här matchen. 54 skott är respekt, tyvärr är inte tre mål på 54 skott lika mycket respekt. Det är ju fan att puckuslingen inte vill i nät. Det har enligt min mening tidigare bara varit en formalitet, men nu är det i alla fall definitivt klart att Rögle blir elva i elitserien och således får kämpa vidare i en nervpirrande kvalserie. Innan dess hinner vi med RLOHT. Låt oss nu ladda batterierna inför vad som komma skall.
H: Sondell
O: Strbak
C: Karlsson
K: Chris
E: Mads
Y: Cam
I morgon kommer Linköping på besök i Lindab Arena. Rögle ställs mot en motståndare som krigar om andraplatsen i tabellen i ett getingbo med HV, Frölunda och Luleå. Hittills har det blivit en seger och en oavgjord mot Linköping i hemmaborgen, vilket måste anses vara positivt i sammanhanget. Självklart blir det en svår nöt att knäcka Linköping i morgon, men om Rögle spelar som i de senaste matcherna är det absolut ingen omöjlig uppgift. Vi kommer inte att få se Salle i morgon och det är frågetecken för Baggen och Jürgen också. För övrigt verkar alla i truppen vara redo för spel. Tränare och spelare i Rögle tror fortfarande på att kvalserien kan undvikas, vilket de givetvis måste göra. Själv har jag varit realistisk sedan en tid tillbaka och mentalt börjat förbereda mig på en nervpirrande kvalserie med extremt mycket på spel. Med tanke på att Modo har SSK hemma i sista omgången är den möjligheten inte rimlig, däremot finns en liten ljusglimt när det gäller att ta sig förbi Djurgården. De har två bortamatcher kvar, mot SSK och Frölunda. Skulle de mot förmodan lämna Södertälje utan poäng väntar en tuff avslutande match i Scandinavium. Ponera att det skulle gå tillräckligt dåligt för DIF, då finns det en mikroskopisk chans att ta vara på. Det kan räcka med fem poäng till för Rögle. Det enda som kan påverkas är dock de egna resultaten och därför är det av största betydelse att inbringa tre poäng i Lindab Arena i morgon. Låt oss hoppas på en bra match och grönvit viktoria.
Jaha, då har man precis kommit hem från Lindab Arena. Ursäkta språket, men fan vad det känns surt. Idag var Färjestad på besök och i de två första perioderna visade Rögle prov på gästvänlighet som resulterade i tre mål för bortalaget. I slutakten kom Rögle tillbaka starkt och med en sekund kvar av ordinarie tid kvitterade Rögle till 3-3. En stark vändning var ett faktum, dessvärre var den helt betydelselös. Inför sudden räknades det friskt på poäng och målskillnad mot Modo på läktaren. Tyvärr stod Luleå för en skamlig läggmatch denna kväll, troligtvis för att hjälpa sina kamrater från norr i arbetet med att säkra nytt kontrakt. 5-0 säger det mesta. På grund av detta var Rögle tvunget att knipa bonuspoängen för att avståndet ner till Modo inte skulle bli mer än tre poäng.
Heltaggad varvade man igång inför den dramatiska förlängningen. Inledningsvis skapade RBK en riktigt fet chans som tyvärr inte förvaltades och kort därefter fick Färjestad ett liknande läge. Leverans direkt. En signifikant skillnad mellan botten- och topplag. Värt att notera var också domare Thomas Anderssons nivå. Jag vet inte om den var bättre eller sämre än vanligt, men den var sjukt tolerant. Han tillät rena skogshuggarhockeyn. Exempelvis när FBK-spelare högg Penker i handskarna eller när Tjärna pulveriserade en FBK-klubba. Det gick nog lite väl långt i afton Thomas. För övrigt gjorde Pavel Rosa sin bästa match i den grönvita dressen och han var till och med uppe och nosade lite på en poängplats i dagens RLOHT. Dock krävs det lite mindre glidarattityd för att ta en plats. God natt.
H: Karlsson
O: Cam
C: Chris
K: Tjärna
E: Kenny
Y: Sjöa
45 omgångar skall spelas. Kampen om kvalserie- och playoffplatser skall avgöras. Mållinjen närmar sig med stormsteg. Som ni säkert känner till går lag 1-3 i allsvenskan direkt till kvalserien, medan lag 4-7 via playoff får kämpa om den sjätte och sista platsen. Om man börjar nerifrån kan man snabbt och lätt konstatera att den sista playoffplatsen (sjundeplatsen) står mellan Troja och Malmö, vilket logiskt för oss till dagens match mellan berörda lag. Troja öppnade upp målprotokollet i första perioden, men sedan var det Malmö för hela slanten. Rödhökarna vann med 6-1 och gick förbi Troja i tabellen. Med en match vardera kvar att spela har Malmö saken i egna händer med en poäng mer och dessutom väsentligt bättre målskillnad. Troja avslutar hemma mot Sundsvall medan Malmö skall ta sig an Leksand på bortais. Då vet man ju hur det brukar gå.
I toppen har lagen två matcher kvar att spela. Leksand och AIK är på säker mark. Således är det i kampen om tredjeplatsen som eventuell dramatik kan utspelas. Västerås har ett riktigt bra läge, med fyra poäng ner till Almtuna och fem till Mora. Det känns som att Västerås kommer att säkra tredjeplatsen redan i nästa match, då Bofors borta står på agendan. Den stora frågan är om Malmö eller Troja skall knipa den sista playoffplatsen. Låt oss hoppas på lite glädjescener i Ljungby, det förtjänar smålänningarna efter en riktigt fin säsong. En playoffplats för Troja skulle vara en praktskräll och skrällar livar ju alltid upp tillvaron. OK, nu lämnar vi bakgården och lägger allt fokus på den slutliga striden i finrummet. Vi ses i Lindab Arena i morgon.
Spelmässigt har det generellt sett riktigt bra ut de senaste två matcherna, vilket också har medfört fyra av sex möjliga poäng. Nu vill det till att Rögle kan upprätthålla eller till och med ytterligare förbättra det fina spelet i resterande matcher den här säsongen. På måndag skulle jag vilja se nedanstående uppställning och att Rögle från början går på tre rena femmor. Detta medför att Rosa, Jacke och Gath börjar som inaktiv fjärdeline. Detta med anledning av att jag tycker att Jacke och Rosa underpresterar gång på gång och att Gath helt enkelt inte tar plats, även om han kan överraska positivt ibland. Penker får gärna fortsätta i kassen och Sjöberg kan med fördel vara sjundeback eftersom Erkgärds har varit alltför svajig på sistone.
Målvakt: Penker (Torpet)
Förstafemma: Kenny, Porseland, Cam, Chris, Sjögren
Andrafemma: Sondell, Strbak, Tjärna, Karlsson, Lorentzen
Tredjefemma: Bødker, Daniel, Andrée, Högardh, Demén
Inaktiv fjärdeline: Gath, Jacke, Rosa
Extra spelare: Sjöberg, Tommy
Det är nog bara att inse att mitt förslag aldrig kommer att bli verklighet. Hur skulle Piva kunna ge Jacke ingen eller begränsad speltid? Det händer inte. Hur skulle man kunna motivera att inte spela Rosa, som det har satsats alldeles för mycket pengar på? Det händer inte heller. Det är nog så att vi helt enkelt får utgå från att uppställningen blir densamma som i senaste matchen. Jag tycker faktiskt att det är skäligt att kräva att Jacke och Rosa tar sig i kragen. Såväl arbetsmässigt som spelmässigt kan man begära betydligt mer. Till att börja med skulle jag gärna se att de tar åtminstone något kraftfullt skär när de åker för att byta. Glidarattityd på väg mot båset retar gallfeber på mig. Hade jag varit arbetsgivare vet jag inte vad jag hade gjort. Förresten, skulle inte Rosa vara sniper? Det börjar bli hög tid att leverera i den rollen.
Vad kan vi då förvänta oss av Färjestad? De leder serien och har sju poäng ner till andraplacerade Luleå. Således kan de säkra seriesegern med tre poäng i Ängelholm. Dessvärre har Färjestad mycket att spela för, inget snack om saken. Låt oss hoppas att de har vaggats in i någon falsk trygghet och inte skrider till verket redan i morgon. Det kommer ju fler chanser. Det är ingen brådska att säkra förstaplatsen, det tycker i alla fall inte jag. Färjestad lär komma till spel med ett jämnt och starkt lag utan några direkta svaga länkar, det ska vi vara medvetna om. Om de mot förmodan ställer Divis mellan stolparna ser jag dock möjligheter i att han kan bjuda på några riktigt vackra tavlor. Detta är väl i och för sig tveksamt eftersom Jonas Gustavsson har bäst räddningsprocent i elitserien. Det är en svår uppgift som väntar. Som vanligt är det viktigt att vi gör vad vi kan på läktarplats för att bära fram laget. Glöm inte att det är i svåra tider som vi behövs som mest. Kom igen Rögle, kämpa.
Elitserietåget har lämnat perrongen, ska Rögle kunna hinna ifatt den sista vagnen? Om Rögle längs den isiga rälsen med spikskor rusar lika snabbt och beslutsamt som Jacob Johansson och Pavel Rosa undviker närkamper på isen kan RBK otroligt nog klara av att undvika kvalseriespel. Dock är chansen minimal och det slutliga utfallet ligger utom kontroll. Rögle är beroende av att Modo fortsätter att underprestera. Med risk för att vara tjatig så har jag svårt att förstå hur Modo kan leverera så dåligt med det lag de ställer på isen. Märkligt, mycket märkligt. Tre omgångar återstår och det är två poäng upp till Modo på tiondeplats, tillika säker mark. Modo har kvar att möta Luleå hemma, Frölunda borta och slutligen Södertälje hemma. Rögle skall ta sig an Färjestad hemma, Linköping hemma och HV borta. Det är orimligt att tro något annat än att Modo tar tre poäng mot SSK, vilket innebär att Rögle måste ta minst fem poäng på de avslutande tre matcherna och dessutom fortsatt ha en bättre målskillnad än Modo. Beaktat Rögles kvarvarande motstånd vore fem poäng riktigt bra, mer kan man absolut inte förvänta sig. Något som talar för RBK är att det återstår två matcher i hemmaborgen, där Rögle är starka. Kan Rögle ta fem poäng eller fler? Tveksamt. Kommer Modo att kamma noll både mot Luleå och Frölunda? Tveksamt. Jag står tyvärr fast vid min bedömning att det blir kvalseriespel. Ingen blir dock gladare än jag om jag är snett på det i min analys och det finns faktiskt ett litet halmstrå att gripa för Rögle. Första utmaningen är att besegra Färjestad i morgon kväll.
Efter i stort sett oräkneliga på varandra följande bortamatcher utan seger satte man sig, med en något stukad inställning, framför TV:n hos en bekant. Känslan var ändå bättre än på länge efter torsdagens seger i hemmaborgen. Jag tycker att Rögle fortsatte att leverera på en bra nivå idag. Det var det bästa bortaspel jag har sett på riktigt länge. I bräschen gick Tjärna som var ruggigt bra. Inledningen blev värsta möjliga, då SAIK gjorde ett tidigt skitmål, men Rögle tuggade på utan att låta sig fällas av den negativa starten. Inför tredje hade Rögle vänt på steken och ledde den jämna matchen med 2-1. I tredje kom det stora misstaget. Medvetet eller omedvetet, jag vet inte, blev Rögle passiva och föll djupt ner på egen planhalva. Detta straffade sig helt väntat direkt när SAIK kvitterade. Jag hoppas innerligen att det var omedvetet, för det bör ju vara uppenbart även för Piva att Rögle inte kan spela ett avvaktande och passivt försvarsspel. Efter det insläppta målet lyckades RBK lyfta upp spelet igen, starkt. Det är inte lätt att ställa om i det skedet. Det stod två lika på resultattavlan efter 60 minuter och en poäng var säkrad. I sudden kom Rögle inte i närheten av en bonuspoäng. Att Skellefteå gjorde mål är inte sämre än en mållös förlängning eftersom de ändå är utom räckhåll i tabellen. Många spelare gjorde, precis som i torsdags, en bra match idag. Följande sex spelare utmärkte sig extraordinärt positivt i eftermiddag. På sedvanligt manér avslutas anförandet med dagens RLOHT.
H: Tjärna
O: Cam
C: Kenny
K: Andrée
E: Sjögren
Y: Chris
Man kände redan innan matchen att det var lite extra laddad stämning i hallen och under vissa sekvenser i matchen tyckte jag att det kändes som gamla goda tider på läktarna. Även spelarna på isen var taggade till tårna i afton. Det var en härlig uppvisning och en enastående prestation idag. 6-2 mot Modo är riktigt bra och jag anser att en ännu större segermarginal hade varit fullt rättvist. Rögle hade lekstuga i Lindab Arena och Modos namnkunniga lag fick lämna arenan med svansen mellan benen. De två första målen var riktiga delikatesser, men framförallt medförde dessa precis den start som unge Svedberg i bortalagets kasse ville undvika. Otroligt härligt om ni frågar mig. Viktigt att skjuta hål på ungtuppen tidigt. Det är många spelare som förtjänar en plats i dagens RLOHT, men följande sex får äran den här gången. Tack för uppvisningen Rögle! Magnifikt mina vänner, sov gott. Det blir inte svårt.
H: Sondell
O: Cam
C: Chris
K: Jürgen
E: Tjärna
Y: Strbak
I morgon är det dags igen. Den här gången väntar hemmamatch mot Modo. Gästerna har enligt min mening ett ruggigt slagkraftigt lag, även utan Peter Forsberg. Dock har de inte levererat i närheten av vad jag på förhand hade förväntat mig den här säsongen. En förklaring kan vara att Modo saknar en stabil målvakt, något som Rögle kanske kan utnyttja i morgon. Det hade ju inte skadat att få fart på målproduktionen. I Rögle är samtliga spelare i truppen i speldugligt skick och i kombination med dagens aktion i samband med träningen får vi hoppas att Rögle kan gå segrande ur striden i hemmaborgen. Härligt initiativ och engagemang att stötta laget i det här utsatta läget, när det behövs som allra mest. Själv satt man fast på kontoret i stället för att se träningen. Man får helt enkelt ta igen det i morgon, när man på sedvanligt manér stöttar spelarna från läktarplats. Med hopp om en grönvit viktoria.
Det är bara att inse, Rögle kommer inte att få nöjet att slå de så kallade experterna på fingrarna. Däremot är jag övertygad att Rögle har bevisat för alla i detta avlånga land att lagets maximala prestationsnivå håller riktigt bra klass, bättre än vad många på förhand kunde fantisera om. Dessvärre måste man konstatera att jämnhet har saknats. Dessutom håller det inte att gång på gång misslyckas med att vinna på bortais. 16 raka bortamatcher utan vinst. Kvalserien, here we come. Kalla mig gärna pessimist, jag föredrar dock realist. Jodå, jag är medveten om att det fortfarande finns en teoretisk chans att slippa det nervkittlande kvalseriespelet, men det ser orimligt svårt ut att vända på steken nu. Tåget har gått och jag är rädd för att det gjorde det redan när det, den 14 februari 2009, lämnade perrongen i Ängelholm för att transportera tre poäng till Gävle.
Om man försöker vara positiv så kan man likna kvalseriespel vid en högriskinvestering. Med ytterligare fem hemmamatcher kan kassan kryddas med betydande likvid. Ett snitt om 4 000 betalande åskådare per match känns som ett försiktigt antagande, som skulle innebära 20 000 sålda kvalserieplåtar och lika många besökare som kan konsumera i kiosker, barer och souvenirshop. Det räcker att man gör en övergripande och hyfsat höftad kalkyl för att se potentialen. Även om man lägger den på en konservativ nivå indikeras betydande intäkter. Klarar RBK att förnya kontraktet via kvalseriespel är det helt enkelt mer ekonomiskt fördelaktigt än att landa i ingenmansland, plats 9-10 i elitserien. Om Rögle å andra sidan skulle misslyckas i kvalseren, kommer betydande värden, såväl sportsligt som ekonomiskt, att gå förlorade. Framförallt skulle det helt enkelt kännas för jävligt. Den stora frågan är om man ska gripa efter halmstrån eller redan nu börja anpassa träningen för optimerad form till kvalserien. Det anser jag är en oerhört intressant frågeställning.
Samma visa än en gång; bleka avslut och bristfälligt powerplay. Dessutom ganska svajigt försvarsspel. Som ni förstår tvingades man att beskåda en miserabel prestation i Luleå. Slutresultatet skrevs till 6-1. Det är lätt att lasta exempelvis Erkgärds, idag ofattbart usel, för förlusten. Visst, det är inte helt obefogat, men det stora problemet tycker jag dock ligger på en helt annan nivå. Det verkar inte finnas någon i Rögle som har ryggrad och pondus för att stå emot när motgångens stormbyar blåser i ansiktet. Det känns lite märkligt att Kenny inte tillför denna dimension, men det är säkert en hårfin balansgång när det gäller hur mycket man kan klampa in på de orutinerade och osäkra ledarnas territorium. Något måste göras, någon måste agera, någon måste gå i bräschen. På sedvanligt manér avslutar jag med RLOHT. Sondell var faktiskt den enda spelaren i Rögle som jag ger godkänt idag, han var till och med riktigt bra i många byten, bortsett från ett par märkliga incidenter i början av slutakten. Pavel Rosa tog ett steg i rätt riktning idag, men har fortfarande oerhört långt kvar för att den kostnad han medför skall vara i närheten av försvarbar.
H: Sondell
O: Cam
C: Chris
K: Porseland
E: Bødker
Y: Sebastian Karlsson
Efter gårdagens nederlag känns det onekligen riktigt tungt att styra tankarna till morgondagens bortamatch mot femteplacerade Luleå, som jag tycker har sett starka ut i de matcher där de har mätt krafterna mot Rögle. Trots detta har Rögle hittills lyckats ta fem av tolv möjliga poäng mot Luleå. Spelmässigt kan säkerligen RBK hålla jämna steg med Luleå i morgon, men jag är rädd för att Rögles avsaknad av skoningslösa avslutare kommer att föranleda ytterligare en förlust i elitserien. Att ha spelare som Linus Omark, Tommi Miettinen, Martin Chabada och Lubos Bartecko i truppen är inte en helt oväsentlig styrka i en serie över 55 omgångar. Det kommer att bli riktigt tufft i morgon, men låt oss åtminstone hoppas att Rögle kan skrälla. Kanske skulle det vara vettigt att prova Pavel Rosa tillsammans med Abbotts. Ett miljöombyte lär ju inte försämra honom i alla fall. Något man kan kräva av spelarna är att de visar glöd och gnista, annars kan de skita i att byta om. Kom igen nu Rögle, framåt, tänd till.
Sex matcher kvar att avverka i elitserien innan det är dags att rista in slutspels- och kvalserielag i sten. Det finns inga lätta matcher i elitserien, men det finns svåra och ännu svårare. De återstående matcherna måste anses utgöra en jäkligt tuff utmaning, eller vad sägs om nedanstående?
16/2 Luleå borta
19/2 Modo hemma
21/2 Skellefteå borta
23/2 Färjestad hemma
26/2 Linköping hemma
28/2 HV borta
Igår kom elitserietåget förbi Ängelholm, gästande Brynäs tog vara på sina chanser och hoppade på tåget, medan Rögle ineffektivt och snällt stod som fastfrusna på perrongen. Efter gårdagens förlust måste dessvärre allt annat än kvalseriespel betraktas som en praktskräll. Än en gång tycker jag att uteblivna poäng bottnar i oförmåga i avslut och tafatt powerplay. Dessutom, till min stora förvåning, tyckte jag att Rögle saknade den rätta glöden igår, något som får allvarliga varningsklockor att ringa kraftfullt. Tappar man glöden och gnistan finns inget kvar, då kan man förlora mot i princip vilket motstånd som helst.
Problemet avseende att Rögle inte tar vara på sina chanser skulle delvis lösas när Hansson värvade snipern Pavel Rosa. Tanken var riktigt god, men här kan den första riktigt usla värvningen för säsongen ha blivit ett faktum. Igår var inte Rosa värd tio öre, faktiskt något av det sämsta jag har sett. En tamkatt i en krigares rustning. Det ryktas dessutom om att han får en och en halv miljon riksdaler för att representera Rögle resterande del av säsongen. Det hade varit både billigare och bättre att värva Göran Hall. Han har i alla fall kvar suget efter att hänga kassar och hade säkert nöjt sig med ett presentkort om 15 loppor på Bahnhof för besväret. Besvikelse är en underdrift i nuläget, då till RLOHT.
H: Porseland
O: Sebastian Karlsson
C: Bødker
K: Tjärna
E: Lorentzen
Y: Strbak
Mina vänner, i morgon går definitivt tåget om vi ska kunna vara med i kampen om förnyat kontrakt eller till och med slutspelsplatser. Tre pinnar och Rögle är bara två poäng bakom Brynäs, som dessutom kommer att ha en match mer spelad. Då har vi slagläge och man kan med gott hopp se på framtiden an. Vid alla andra utfall blir situationen en helt annan. Jag går inte in på vad det skulle innebära, det kan var och en ganska enkelt räkna ut. Jag är riktigt förhoppningsfull inför morgondagens drabbning, Rögle är ett bättre lag än Brynäs och det hoppas jag att vi skall få ett kvitto på i morgon. Kom igen nu alla män, kvinnor och barn, det är av största vikt att vi gör vårt yttersta på läktarplats. Alla, då menar jag samtliga i hemmaborgen. Vill jag se elitseriehockey även nästa säsong? Ställ den frågan till Er själva innan klockan 16:00 i morgon. Sexpoängsmatch och ödesmatch känns som uttjatade begrepp, men mina vänner, årets upplaga av elitserien är ett utomordentligt välregisserat drama. Låt oss skriva ett kapitel som bär mot ett lyckligt slut, låt oss hoppa på det där tåget som inte har platser över till alla som efterfrågar biljett.
Tiden är mogen för att slå ett öga i backspegeln. Trots att jag bara har missat tre matcher, varav två i hemmaborgen, har det skett en hel del de senaste två veckorna. Om vi börjar med resultaten kan jag kortfattat summera mina synpunkter enligt följande. Suddenförlust hemma mot Djurgården – underkänt. Övertygande hemmaseger mot tabelljumbon Södertälje – helt enligt planerna. Förlust i Göteborg – ganska väntat. Plumpen i protokollet är alltså hänförlig till matchen mot DIF. Här hade Rögle behövt tre poäng, vilket hade medfört att Rögle hade haft 64 poäng och Djurgården lika många. Det hade varit en målskillnadshistoria i stället för fyra poäng upp till tiondeplatsen. En väsentlig skillnad i positioneringen på målrakan, tyvärr.
De rapporter jag har fått om Pavel Rosa är dessvärre idel negativa, bleka och/eller neutrala. Det känns oroväckande eftersom jag hoppades att han skulle tillföra spets till truppen. Det är nämligen bara en sådan förstärkning som hade varit till gagn för Rögle BK. Nåväl, jag får helt enkelt ta och ge honom chansen i morgon och därefter bilda mig en egen uppfattning i frågan. För övrigt har mitt anförande om den förändrade stämningen på högra sittplats medfört många reaktioner och mycket respons som indikerar att jag absolut inte är ensam gällande åsikten om att det tveklöst var bättre förr. Något som många kommer tillbaka till är att det inte finns någon riktig kärna, visst är det en bidragande orsak, helt klart. Dock anser jag att den nya publiken på högra sittplats i många fall inte är av rätt virke för den typen av läktare. Platsbyte skulle nog gynna alla parter; de som har varit med länge, de nya malplacerade och därigenom Rögle BK.
Jag minns väl hur det en vacker dag började rassla i mobilen. Malmö mot konkurs, spelare fria att gå och finansiell kris hos Rödhökarna var några av formuleringarna som trillade in. Verkligheten har alltså föga förvånande kommit ikapp Malmö, det dröjde bara längre än väntat. Nu står Malmö där med ett juniorbetonat allsvenskt lag och en hypermodern jättearena – taskig timing. Intressant att notera att resultaten definitivt inte har blivit sämre efter spelarflykten. Motivation kan slå klass i allsvenskan, men jag ser absolut inte Malmö som en konkurrent om en elitserieplats i år. Det gjorde jag med skräck tidigare. Jag avslutar detta anförande med lite komik, ett citat från en sydsvensk tidning gällande när Percy kommenterade Malmös seger mot Huddinge efter spelarflykten. ”Det här var som en SM-final för mig. Att vi vinner visar att lagsport handlar om vilja och hjärta, inte pengar”. Sug på den, det är världsklass. Nu blickar vi framåt mot morgondagen.
Det blev inte ens en halvvissen ros under min händelserika period. Dessvärre fanns det helt enkelt inte tid att allokera till RLO. Nu är jag tillbaka i en mer standardiserad livssituation och är taggad som aldrig förr. RLO har mycket att ta igen och det känns riktigt bra att vara tillbaka framför datorn. Jag återkommer senare under dagen med en titt i backspegeln och ett anförande inför den oerhört viktiga matchen i morgon.
När man anar det som minst slår ofta Roger Hansson till. Idag hände det igen. Rögle offentliggjorde att truppen kommer att förstärkas med den tjeckiske snipern Pavel Rosa. Vad kunde man önska sig mer än en sniper? Jag kommer inte på något. Jag har väldigt goda förhoppningar om att Rosa kommer att passa utmärkt i grönt och vitt. Pavel har bland annat 36 NHL-matcher och närmare 200 matcher i ryska ligan på meritlistan. Hoppas nu att 88 kilo Rosa kan tillföra en dimension som Rögle hittills har saknat, konsten att ta vara på de chanser som ges. Härligt Hansson, hoppas du hade samma fina fingertoppskänsla den här gången som när du kontrakterade Abbotts inför säsongen. RLO välkomnar Pavel till Ängelholm.
När jag drog igång RLO hade jag inga mer precisa tankar än att jag skulle skriva om ishockey, med fokus på Rögle. När jag tittar tillbaka på uppdateringsfrekvensen, så kan jag snabbt och lätt konstatera att sidan på sistone har tillförts nya anföranden i stort sett dagligen. Beaktat att jag personligen nu kommer att gå in i händelserik period, som kommer att medföra att uppdateringsfrekvensen på RLO blir väsentligt lidande, kan jag ha gjort något som liknar ett klassiskt misstag. Har man en gång börjat skämma bort flickvännen med stora blombuketter i alltför täta intervaller, så skapar man en självförvållat hög kravbild. Då är det bättre att stilfullt och rakryggat stega in med en halvvissen ros mellan varven, för då tolkas detta som en positiv gest och risken för att tappa alltför mycket avseende leveransintervall minskar påtagligt.
Hittills har RLO levererat information i täta intervaller, men nu kommer det en tid framöver att vara omöjligt att hålla frekvensen intakt. Kanske har läsarna blivit bortskämda, likt flickvännen med den stora buketten? Jag både tror och hoppas att fallet inte är så samt att det skall kunna finnas en förståelse för att uppdateringsfrekvensen av personliga skäl under de närmaste veckorna kommer att sjunka. Nej, det handlar inte om de svajiga resultaten på sistone. Inte kan väl hockeyintresserade personer med hjärtat i Rögle vara lika naiva som bortskämda flickvänner? Ni får helt enkelt nöja er med en vissen ros, om det ens blir det. Anser ni att RLO hittills har varit som en vissen ros, så vet jag inte vad ni ska förvänta er de närmaste veckorna. Möjligen misär. Notera dock att RLO inte låter sig knockas hur som helst, RLO kommer igen, RLO kommer åter att leverera anföranden och det skall ske tätt och kraftfullt likt en intensiv hagelskur. Väl mött, mot grönvit framgång!
Idag hade Rögle chansen att ta en riktigt viktig bortaseger. Förutsättningarna var extremt bra beaktat att motståndarna Timrå för dagen var riktigt dåliga, med ett fruktansvärt bristfälligt powerplay. Det var länge sedan Rögle gavs så pass fri väg mot tre pinnar. Kanske var det Rögle som med hög och intensiv forechecking gjorde de rödvita spelarna dåliga, eller tvärtom. Det spelar ingen roll, Rögle skulle ha tagit tre poäng idag, i stället blev det noll, förlust med 3-2. Sett över hela matchen gjorde Rögle en jäkligt bra bortamatch. Hur kan det då komma sig att Rögle får åka hem med ännu ett nederlag i ryggsäcken? Det finns alltid många saker att förbättra, men jag fokuserar på de tre stora problemen. För det första saknar Rögle en riktig sniper (ingen nyhet), för det andra upprepades de tidigare problemen med att få ut pucken ur zon (föranledde Timrås två första mål) och för det tredje håller inte powerplay tillräckligt bra klass. Pucktempot är under all kritik och varför måste pucken stannas innan bössan kan avlossas? Jag trodde att man lärde sig att nypa direkt redan i juniorlagen, åtminstone om man skall syssla med elithockey.
Gällande problemet med att få ut pucken ur egen zon måste något göras. Extra träningspass, där respektive spelare skall klara av att lobba ut pucken under press 100 gånger i rad innan träningen anses vara avslutad kan vara en lösning. Den luktar kanske lite gammal öststat, men träning ger färdighet. Nu är jag rädd för att det krävs full pott mot både Djurgården och Södertälje om kvalserien skall kunna undvikas och jag befarar att Rögle helt enkelt inte håller hela vägen i finrummet. Även om det är riktigt svårt, så måste vi försöka hålla oss positiva även när motgångens vindar hånfullt blåser oss i ansiktet. Det är nu av största vikt att vara repressiv mot realistens alla karaktärsdrag. Kom igen nu Rögle, mot sex poäng i hemmaborgen, det gäller att ta position inför målrakan. Avslutningsvis kvällens RLOHT.
H: Daniel J
O: Demén
C: Tjärna
K: Chris
E: Andrée
Y: Cam
Då var det åter igen dags att försöka ta en bortaseger. Fjortonde försöket. Försök nummer fjorton, det känns inte särskilt roligt att konstatera. Även om det är statistiskt förkastligt så brukar man ju säga att Rögle för varje förlust på bortais kommer närmare en bortaseger. Låt oss utgå från att detta är sant för att hålla modet uppe. I morgon är uppgiften att stjäla poäng uppe i nordöstra Sverige. Något som talar för ett positivt utfall är att Rögle har tagit nio av tolv poäng mot Timrå den här säsongen. Dessutom lyfter draken bäst i motvind, som det måste anses blåsa efter tretton raka bortamatcher utan vinst. Se nu till att inkassera tre poäng, så har vi helt plötsligt bara en pinne upp till Timrå. Det är dags att attackera uppåt i tabellen. Framåt marsch, till attack, alltid framåt och alltid uppåt.
I februari är det dags för årets upplaga av LG Hockey Games i huvudstaden. Både Kenny och Tjärna har tagits ut i truppen. För det första vill jag passa på att gratulera berörda herrar till uttagningen. För det andra kommer min analys ur ett grönvitt perspektiv. Det hade definitivt varit bättre för Rögle om Kenny inte hade blivit uttagen. Det känns som att varje dags vila för kaptenen kan vara nyttig. Däremot är jag lika förvånad som positiv till att Tjärna har blivit uttagen. Kanske kan några landskamper få Tjärna tillbaka till gamla goda nivåer, för än så länge är jag faktiskt ganska besviken på vad han har presterat utifrån de höga förväntningar jag hade på honom inför säsongen. Självklart är det roligt med grönvit representation i landslaget och givetvis skall vi passa på att glädjas med Kenny och Tjärna.
Det är tre matcher på agendan i afton. Beaktat tabellen är det på sin plats med en liten önskelista. Mellan Brynäs och Modo ser jag gärna ett kryss, en poäng till vardera laget. HV och Linköping får dessutom gärna göra sitt jobb mot Södertälje respektive Djurgården, så att de två sistnämnda lagen kammar noll. Låt oss helt enkelt hoppas på lite flyt med resultaten i kväll.
Matchen mot Skellefteå känns som den tyngsta förlusten på länge. Det verkar vara många som har drömt mardrömmar om grekens framfart i Lindab Arena. Han kom helt enkelt till Ängelholm och jävlades vid helt fel tillfälle. Jag har tagit del av många olika synpunkter efter matchen, men alla kokar ner till samma slutsats, en enorm besvikelse. En läsare liknade lördagens match vid en som för cirka 25 år sedan förpassade ett ärr till hans själ. Den gången avgjorde Troja med fem sekunder kvar. Här snackar vi hjärta, det hyser jag stor respekt för. Om man ska se något positivt i helgens misär, så är det kvittot på att det de facto finns en genuin kärlek till Rögle i Ängelholm med omnejd. Jag har aldrig tvivlat, men om någon som har gjort det läser detta, så hoppas jag att berörd person åtminstone kan närma sig en förståelse för det lidande och den passion som finns i bygden. Även om det är tufft så måste vi blicka framåt, vi har tre oerhört viktiga matcher som väntar denna vecka. Det gäller att borsta av sig dammet och resa sig ur skiten ännu starkare än vad man var när man föll. Det är dags att fokusera på det som komma skall.
Nu har man fått sova på saken, smälta förlusten och den värsta besvikelsen har lagt sig. Besvikelsen och frustrationen var betydande igår, vilket medförde att alla sociala samkväm fick stå åt sidan. Jag fann ingen glädje i att umgås med andra människor, utan ville bara i min ensamhet försöka bearbeta nederlaget i Lindab Arena. Detta till skillnad från de så kallade supportrarna, som stod och skrattade på högra sittplats efter förlusten; de hade säkert, på deras ytliga lilla nivå, en förträfflig efterföljande afton. Jag tycker egentligen synd om dem; kan man inte känna genuin smärta efter nederlag, kan man heller inte känna äkta glädje vid framgång.
Sammanfattningsvis gjorde Rögle en riktigt bra match igår. Defensivt var det disciplinerat och tight och offensivt skapades en hel del chanser. Tyvärr blev avsaknaden av en skarprättare oerhört tydlig igår, det blev skillnaden mellan tre och noll poäng. När laget gör sitt jobb på ett fint sätt och ändå förlorar blir förlusterna fruktansvärt svåra att bearbeta. Det är inte roligt att gång på gång konstatera att vi saknar offensiv spets. Det kan bli en av de huvudsakliga anledningarna till eventuellt spel i kvalserien. Ja, helt rätt uppfattat, så stort anser jag att problemet är.
Jag var inte särskilt irriterad på Pehr Claesson igår. Jag var på förhand fullt medveten om att han inte håller elitserieklass och det gjorde han inte igår heller. På hans karaktäristiska sätt levererade han en nivå som pendlade från noll till hundra i täta intervaller. Den omdiskuterade utvisningen på Sjögren är inget att snacka om, det är en solklar tvåa. Helt korrekt av rättskipare Pehr. Problemet är att han tidigare i matchen hade släppt oräkneliga lika solklara utvisningar åt båda hållen under vissa sekvenser. Det kan inte ha varit en lätt match att spela, varken för Rögle- eller Skellefteå-spelarna.
I nästa vecka har Rögle tre oerhört viktiga matcher framför sig. Timrå borta och sedan Djurgården och Södertälje hemma. Eftersom jag, som jag tidigare har förmedlat, tror att Modo kommer att knipa en slutspelsplats, så är det mot de tre ovanstående lagen som kriget om överlevnad kommer att utspelas. Möjligtvis kan Brynäs också bli involverat i striden. Slutspel tror jag dessvärre att vi kan glömma, men chanserna för överlevnad är faktiskt fortfarande goda. Vi får se hur det ser ut om en vecka. Kom ihåg att överlevnad skulle innebära att vi, stenhårt och bestämt, slår alla experter på fingrarna. Vem trodde innan säsongen att Rögle skulle kunna undvika kvalserien? Kom igen nu Rögle, det här kriget skall vi vinna!
Förra säsongen var högra sittplats en läktare där det satt en hel del folk med gediget hockeykunnande, men framförallt med hjärtat i Rögle. På den tiden visade man respekt för varandra efter tunga nederlag, precis som man kunde glädjas tillsammans efter framgångar. Inför den här säsongen har det skett en väsentlig förändring på högra sittplats. Under säsongen har jag hört personer fråga vad elbowing är för något, vilka nummer de där tvillingarna har och diverse andra dumma frågor. Visst, man kan inte begära att alla skall kunna allt, men lite tycker jag faktiskt att man kan kräva. Idag kom droppen som fick bägaren att rinna över. Jag såg folk som stod och skrattade på högra sittplats efter dagens förlust. Vad fan sysslar folk med? Har högra sittplats blivit invaderat av ett gäng skrattande lallare, en samling okunniga pajasar eller en bunke malplacerade muppar som, i stället för på hockey och Rögle BK, lägger fokus på ett glas vin och en exklusiv måltid innan match? Fallet är tveklöst så. Uppskattningsvis har vi fått in en klick hjärtlösa lallare som fyller omkring 20 procent av platserna på högra sittplats. Konsekvensen är att stämningen i hallen blir sämre, men framförallt att många av oss som har hjärtat i Rögle blir förnedrade av deras svinaktiga leenden i nederlagets stund. Om berörda personer inte har vett nog att flytta till en annan sektion nästa säsong, så ber jag åtminstone om lite respekt för oss som bryr oss på läktarplats och för spelarna som har slitit som djur på isen. Det sista man vill se efter ett tungt nederlag är ett svinaktigt och sympatilöst leende från en malplacerad hjärtlös själ. Jag känner kort och gott stark avsky för aktuellt beteende. Det känns som om man är i Malmö, Halmstad eller Växjö och går på ishockey mer för showen än för själva spelet. Ska det behöva sluta så jävla illa i Ängelholm också? Må högra sittplats återfå sin gamla karaktär, må vi slippa lallarna nästa säsong. Usch!
Mållöst efter två riktigt tighta perioder. Både Rögle och Skellefteå spelade försvarsmässigt riktigt bra, vilket medförde begränsat underhållningsvärde. Därefter hände det som alla väntade på, Rögle tog ledningen. Ett mål som jag trodde skulle vara första steget mot tre poäng. Så blev inte fallet. Trots att Rögle var bättre lyckades SAIK kvittera efter en delikatess och sedan, med tre sekunder kvar, kom även bortalagets segermål. Tre sekunder från slutet, tre sekunder. Psykologiskt sett ett oerhört tungt bakslag för spelarna. Noterbart är att Tjärna missade sitt andra friläge för dagen med mindre än en minut kvar. Underkänt. Många kallar det små marginaler, jag anser att det handlar om skillnader i spets och förmåga att förvalta de chanser man får. Varför får vi så sällan se resoluta avslut? Varför ska det behöva vara så svårt för de grönvita spelarna att distinkt nypa upp trissan i nättaket? Fy fan vad tungt det känns just nu.
H: Sebastian Karlsson
O: Jürgen Penker
C: Kenny Jönsson
K: Mads Bødker
E: Richard Demén
Y: Martin Strbak
Idag besöker tabellfyran Skellefteå Lindab Arena. Jag hoppas innerligen att var och en på läktaren kan hjälpa till att göra deras vistelse i vår hemmaborg till en mardröm. Låt oss generera en ljudkuliss som de svartgula från norr aldrig tidigare har upplevt. Bland annat ges ett ypperligt tillfälle för att hälsa Mathias Månsson välkommen tillbaka till Ängelholm och att göra eftermiddagen mindre trevlig för Andreas Hadelöv. Enligt uppgift från en person som tidigare hade god kontakt med familjen, finns det en liten visa, mer korrekt uttryckt primitiv ramsa, om berörd person som han definitivt inte tycker är särskilt rolig att höra. Framförallt är det givetvis av största vikt att vi gör allt vi kan för att bära fram Rögle till tre oerhört viktiga poäng. Men det är ju aldrig fel att jävlas lite med motståndarna mellan varven. Värt att notera är att Rögle vid seger bara skulle vara två poäng efter SAIK i tabellen, så jämnt är det.
I säsongens tidigare tre möten mellan lagen har Skellefteå gått segrande ur striden. Det är Rögles tur att vinna idag. Det måste det vara. Vi kan, vi vill och vi ska klara det, trots att SAIK är i bra form och krossade Modo i torsdags. Det vill till att se upp med Niko Dimitrakos som är femma i poängligan och Brad Moran som alltid är ett hot när han tar sig in i offensiv zon. En annan nyckelspelare i Skellefteå är just Andreas Hadelöv, en målvakt som verkligen blandar och ger. Har han en bra dag kan han vara enormt svår att få hål på, har han däremot en dålig dag kan han läcka som ett såll. Låt oss hoppas på det senare i eftermiddag.
Efter den senaste matchen mot Södertälje var det inte svårt att hitta förbättringsmöjligheter. I eftermiddag vill jag att nedanstående fem kriterier uppfylls. Om så blir fallet är jag övertygad om att Rögle har goda möjligheter att ta tre poäng. För övrigt såg Tjärna riktigt het ut under gårdagens träning, som i och för sig var av ytterst lekfull karaktär. Ni som inte var i Lindab Arena missade inte bara träningen, ni missade också otroligt god kycklingfilé med apelsin- och rosmarinsås. I tuff konkurrens hittills den godaste rätten jag har ätit i restaurangen. Nu vill jag se samma höga kvalitet på isen, för då kommer det att gå riktigt bra.
1) Kom till avslut och ha folk framför kassen i powerplay
2) Ta inga onödiga utvisningar
3) Få ut pucken ur zon
4) Avsluta skoningslöst när läge ges
5) Åk skridskor – fullt fart framåt ger också full fart hemåt
Fortsatt svårt att få ut puckarna ur egen zon, ineffektivt powerplay, onödiga utvisningar och avsaknad av spets. Så kan man summera dagens match. Södertälje var klart bättre än Rögle i 40 minuter, men i tredje perioden backade hemmalaget tillbaka, vilket Rögle tog vara på och höjde sig till en godkänd nivå i slutakten. Tack vare detta räddades ett oavgjort resultat som skrevs till 3-3 (2-1, 1-0, 0-2). Målen gjordes av Sjöa, Andrée och Tjärna. Dagens övriga resultat vill jag helst inte tänka för mycket på, för utfallet kunde ha blivit betydligt bättre för Rögles del.
Södertälje var bättre i afton och Rögle var uddlösa. Samtliga Rögles mål kom faktiskt till mer eller mindre slumpartat och det finns också en del att anmärka på vid hemmalagets mål. Det första såg vid första anblicken ut att vara en målvaktstavla, men Sondell står väldigt dåligt placerad och skymmer sikten för Penker. Dessutom anser jag att Tjärna sjunker alldeles för djupt i defensiven, vilket skapar själva skottläget. Andra målet är ett resultat av en oacceptabel bjudning av Erkgärds. För dåligt. Skärpning. Vid Södertäljes tredje mål går Strbak bort sig ordentligt. Skärpning på dig också tack. Dock skall det erkännas att det var ett riktigt snyggt mål efter en delikat framspelning av Linus Klasen.
Innan matchen var vi som såg densamma tillsammans överens om att inledningen var ruskigt viktig. Därför var det extra surt att se hur Rögle pissade i kraftig motvind redan efter knappt fyra minuter, då stod det 2-0 till SSK. Rögle måste vara på tårna redan från första nedsläpp framöver. Man har inte råd att bjuda på någonting i elitserien, det kostar för mycket. De onödiga utvisningarna måste fasas ut ur registret och spelarna måste bli mer resoluta när puckarna ska rensas ut ur försvarszon. Bara för att Rögle är väldigt ofarliga i powerplay, så kan man inte ta onödiga utvisningar, för motståndaren är oftast betydligt farligare och mer än gärna skoningslös när tillfälle ges. Skönt med en poäng i alla fall, trots att den i ärlighetens namn kändes hyfsat ovärdig. Nya tag på lördag, vi ses i ladan.
H: Mattias Sjögren
O: Daniel Sondell
C: Sebastian Karlsson
K: Jürgen Penker
E: Mads Bødker
Y: Cam Abbott
Det är inte svårt att känna igen begrepp såsom sexpoängsmatch eller ödesmatch numera. För oss som sympatiserar med Rögle BK ges ingen vila och ingen ro. Januari känns som en nyckelmånad, där det gäller att ta position i tabellen. Vad sägs om Södertälje borta, Skellefteå hemma, Timrå borta samt Djurgården och Södertälje på hemmais? Ta en titt i tabellen om ni inte förstår vad jag menar. I morgon är det dags för steg ett, då en otroligt viktig match i Södertälje står på schemat.
Slår man inte det avhängda bottengänget på bortais så blir det svårt att ta några poäng utanför den trygga hemmaborgen. Kunde USA lyckas med att välja en svart president, så vore det väl illa om Rögle inte kan vinna borta på 13:e försöket. Jag hoppas i alla fall att det inte ska behöva ta ens i närheten av 44 försök för att trenden skall kunna brytas. Hur bryter man då en trend? Svaret är inte givet, men en grundparameter är att man vågar göra förändringar. Återstående matcher måste betraktas som krig, det handlar nämligen om att prestera för att överleva.
Jag vill på sedvanligt manér se ett beslutsamt spel och bättre effektivitet, framför allt i powerplay, så att vi kan röka ut det förbannade bortaspöket, som faktiskt börjar framkalla vomeringskänslor och rysningar av obehag. Hur ser då truppen ut inför morgondagens drabbning? Andrée och Baggen får ta sig upp på egen hand, beaktat att de har varit sjuka. Dessutom kommer inte Salle att kunna medverka på grund av sin skada. Därutöver är alla i truppen spelbara, inklusive Torpet som är fit for fight igen. I morgon handlar det om att våga vinna och att inte vara rädd för att förlora. Kom igen nu Rögle, hela Ängelholm med omnejd trånar efter tre poäng. Det vill till att vi försöker vara positiva även när det går tungt. Mina vänner, glöm inte att det är som mörkast innan det börjar ljusna.
Jag slutar aldrig att förvånas när det gäller Mikael Gath. Varje gång jag ser honom på isen känner jag att han inte kan någonting. Han är oförskämt dålig på rören, skjuter sämre än de flesta andra och är dessutom överreklamerad i närkampsspelet. Ändå har han levererat i säsong efter säsong i allsvenskan och nu har han gjort detsamma i elitserien. Elva mål och tio assist i nuläget är sjukt imponerande om man heter Mikael Gath. Vad är det då som gör att han på något oförklarligt sätt levererar bättre än många andra? Jag kan faktiskt inte finna svaret på den frågan. Det bör ha med spelsinne och/eller målsinne att göra, men jag är tveksam även avseende detta. Gath spelar hockey på sitt sätt och det gör han utifrån förutsättningarna ofattbart bra. Det är fascinerande att gång efter gång konstatera hur han lyckas med det man tror är omöjligt. Han är ett märkligt fenomen. Jag ska erkänna att jag var övertygad om att han inte skulle hålla i elitserien. Med 21 poäng måste man anse att misstron är falsifierad.
Rögles bristfälliga powerplay har diskuterats livligt på sistone. Jag tänkte därför avsluta detta anförande med ett spekulativt förslag som inkluderar Mikael Gath. Skulle lösningen kunna vara att spela med Gath framför mål i powerplay och låta Mattias Sjögren och Sebastian Karlsson kriga till sig puckar längs sargerna, för att sedan mata puckar på backarna som skjuter så fort läge ges. I detta sammanhang är Gaths enda uppgift att skymma och hugga in returer. Den absoluta majoriteten avslut tas från backplats i ett mer primitivt powerplay. Det blir kanske inte lika publikvänliga mål, men jag ser hellre två fladderpuckar eller returer i nät än ett vackert mål efter diverse försök till delikata diagonalpassningar. Nu blev det en liten utsvävning, men jag ser gärna Gath framför kassen. Han har nämligen något hemligt recept för hur trissan förpassas i mål. För mig är han ett fenomen som är riktigt svårt att förstå. Må så vara, bara han fortsätter att bidra till framgång i Rögle BK.
Ofta när man inmundigar högkvalitativ mat i restaurangen på lunchen kommer man precis när isen håller på att tömmas på spelare. Då brukar vi ändå försöka kom